I Sverige känner många till begrepp som molntjänst, 5G, fiberuppkoppling och cybersäkerhet, men skulle ha svårt att förklara det för andra. Hjälpbehovet på nätet är också stort, särskilt bland de äldsta. 

I det här kapitlet tittar vi på saker som befolkningen i Sverige behöver hjälp med när det gäller digital teknik och nätet, och hur väl man känner till olika digitala begrepp. Vi låter också de som svarat på undersökningen komma till tals för att med egna ord svara på hur vi ska säkerställa att alla medborgare både blir och vill bli delaktiga i det digitala samhället. Vi ser bland annat… 

• Att 3 av 10 av de äldsta behöver hjälp på nätet, särskilt för att genomföra videostamtal och installera mobilt Bank-id
• Att många känner till begrepp som 5G och cybersäkerhet, men skulle ha svårt att förklara det för andra
• Att var fjärde av de äldsta inte har hört talas om begreppet molntjänst
• Att var fjärde riskerar att hamna i ett utvidgat digitalt utanförskap genom att inte använda internet, inte känna till digitala tjänster eller inte kunna använda dem på egen hand.

Cookies och molntjänster är en utmaning för många

Att inte använda internet innebär idag att man hamnar i ett digitalt utanförskap. (Mer om internetanvändning i kapitel 1.) Att bara titta på andelen icke-användare jämfört mot internetanvändare kan dock ge en alltför svartvit bild av hur digital befolkningen är. Det finns även en gråzon av internetanvändare som inte kan använda olika digitala tjänster eller utföra olika digitala aktiviteter på egen hand. Likaså finns det en andel som inte ens har hört talas om olika digitala områden.

I det här kapitlet kommer vi att titta vidare på grupper i samhället som inte obehindrat kan använda sig av vanligt förekommande tjänster, funktioner och aktiviteter inom ett antal digitala områden på egen hand. Vi har frågat om kännedom och hjälpbehov av 26 stycken olika digitala områden. Flera av dessa områden är särredovisade i tidigare kapitel. I de här två diagrammen ser vi samtliga 26 områden i jämförelse med varandra.

Det första diagrammet visar vilka digitala områden som befolkningen 18 år eller äldre har svarat att de behöver hjälp med. I det andra diagrammet lägger vi även till personer som inte har hört talas om tjänsten eller som inte använder internet. Dessa två diagram speglar tillsammans viktiga dimensioner för att förstå den digitala mognaden i samhället och synliggör en grupp som riskerar att hamna i ett utvidgat utanförskap – det vill säga, en grupp som på grund av bristande kännedom eller kunskap inte obehindrat kan hantera digitala tjänster och aktiviteter på egen hand.

Det finns givetvis också många fler digitala områden som man skulle kunna behöva hjälp med än dessa 26 stycken. Det kommer vi att titta närmre på i diagram 14.6. De utvalda 26 områdena ger dock sammantaget en bild av vanligt förekommande digitala tjänster, funktioner och aktiviteter i vardagen som är viktiga för att kunna vara delaktig i det demokratiska samhället.

I det första diagrammet ser vi att av de 26 områden vi jämfört behöver flest hjälp med att ändra inställningar för cookies (kakor), använda molntjänster för att hantera filer och installera mobilt Bank-id. Att enbart titta på hjälpbehovet ger dock inte en heltäckande bild av hur många i samhället som inte kan använda en specifik tjänst eller aktivitet obehindrat på egen hand. För att få en mer rättvisande bild av detta behöver vi även inkludera personer som inte känner till tjänsten och de som inte använder internet alls.

I det andra diagrammet är dessa inräknade, vilket innebär att andelen som inte obehindrat kan ta del av respektive tjänst ökar markant. Vi ser även vissa skillnader i storleksordningen, där bland annat hur platsinformation delas hamnar på en tredje plats medan installation av mobilt Bank-id istället kommer på femte plats.

Värt att notera är att två områden som rör digital integritet som cookies och platsinformation hamnar högt upp. Digital integritet är även ett område där många internetanvändare känner sig osäkra eller otrygga. Det kan du läsa mer om i kapitel 3 Digital integritet och digital källkritik. Vid digital identifiering är den stora utmaningen inte att använda mobilt Bank-id utan det är installationen. Just att installera och registrera tycks vara en större utmaning än själva användandet då exempelvis att installera en digital brevlåda för myndighetspost och registrera ett eget konto på sociala medier hamnar på den övre halvan.

I kommande diagram ska vi titta på hjälpbehov och ett utvidgat utanförskap fördelat på olika demografiska variabler för att se hur det skiljer sig åt mellan olika åldrar och samhällsgrupper. Vi börjar med att i diagram 14.2 titta vidare på vilka av de 26 områdena som de äldsta och de yngsta har svårt att använda på egen hand.

De äldsta behöver ofta hjälp med att installera mobilt Bank-id och genomföra ett videosamtal Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

I de här två diagrammen jämför vi de äldsta, födda på 20- och 30-talet, med de yngsta myndiga, födda på 00-talet. Det är två grupper som i hög grad skiljer sig från varandra när det kommer till hjälpbehov och möjlighet att obehindrat på egen hand använda sig av de digitala områden som jämförs i detta kapitel.

Hjälpbehovet bland de yngsta respektive de äldsta är mycket olika. De myndiga 00-talisterna behöver främst hjälp med att betala räkningar på en internetbank, skaffa en digital brevlåda, söka bidrag eller a-kassa och installera mobilt Bank-id. Sannolikt bor många av dem fortfarande hemma hos föräldrar och har inte haft behov av att göra något av detta på egen hand.

Bland 1920- och 30-talisterna är hjälpbehovet som störst för att installera mobilt Bank-id och genomföra ett videosamtal. Lägger vi på de som saknar kännedom och de som inte använder internet ändras bilden markant bland de äldsta. För varje enskilt område uppger mer än hälften av de äldre att de inte obehindrat kan använda tjänsten eller funktionen, åtminstone inte på egen hand.

De äldsta är i minst behov av hjälp med att betala räkningar på en internetbank följt av att ta del av digitala nyheter och besöka webbplatsen 1177. Kanske kan detta spegla vad de äldsta mer ofta använder internet till.

Nu ska vi i diagram 14.3 titta närmare på orsaken bakom hjälpbehoven.

Oro för att göra fel är ofta en orsak till att behöva digital hjälp Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Vi har frågat om hjälpbehov för 26 olika områden och för fem av dem ställde vi en följdfråga om orsaken bakom behovet av hjälp. I det här diagrammet visar vi en sammanställning av dessa fem områden för att ge en mer sammantagen bild av de bakomliggande orsakerna. De digitala områdena är:

• Installera mobilt Bank-id.
• Använda/legitimera mig med mobilt Bank-id.
• Använda en vårdapp, det vill säga besöka en läkare digitalt via videosamtal.
• Logga in på 1177 Vårdguiden för att se recept, provsvar, journaler, inbokade läkartider etcetera.
• Genomföra en betalning vid köp på nätet.

Dessa fem områden är utvalda för att de ger oss tillgång till digitala tjänster som har centrala funktioner i vår vardag i samhället. De finns också särredovisade i respektive tillhörande kapitel.

Den främsta anledningen till att behöva hjälp är sammantaget oro för att göra fel och att man helt enkelt inte vet hur man gör.

Tittar vi i tabellbilagan ser vi att för de äldsta handlar deras hjälpbehov i högst grad av oro för att göra fel, följt av att de inte vet hur man gör. I lägst grad handlar det om att det är för tidsödande.

Ser vi till de som är nybörjare, det vill säga de som börjat använda internet de senaste tre åren, eller de som inte är på nätet varje dag – de så kallade sällananvändarna, behöver de hjälp i högre utsträckning än andra. Mer än hälften av båda dessa grupper har angett att de behöver hjälp på grund av oro för att göra fel, att de inte vet hur man gör, eller att det är för krånglig teknik.

Vilka behöver då hjälp med något av dessa fem områden? Det ska vi ta reda på i nästa diagram i diagram 14.4.

Var fjärde riskerar ett utvidgat digitalt utanförskap Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

I föregående diagram 14.3 såg vi en sammanställning av orsakerna till hjälpbehovet bland befolkningen för fem viktiga digitala områden. Dessa fem områden är utvalda för att de ger oss tillgång till digitala tjänster som har centrala funktioner i vår vardag i samhället:

• Installera mobilt Bank-id.
• Använda/legitimera mig med mobilt Bank-id.
• Använda en vårdapp, det vill säga besöka en läkare digitalt via videosamtal.
• Logga in på 1177 Vårdguiden för att se recept, provsvar, journaler, inbokade läkartider etcetera.
• Genomföra en betalning vid köp på nätet.

I det här diagrammet tittar vi på profilen av de som svarat att de behöver hjälp med minst ett av dessa fem områden, samt de som inte känner till minst ett av områdena eller inte använder internet.

Denna sammanställning visar att 6 procent av befolkningen är i ett digitalt utanförskap då de inte använder internet. Tittar vi istället på en grupp som riskerar ett utvidgat utanförskap, det vill säga sammantaget de som har ett hjälpbehov, saknar kännedom eller inte använder internet, så är denna grupp fyra gånger så stor.

Hjälpbehovet är föga förvånande störst bland nybörjarna och de oerfarna. Det vill säga de som har blivit nya internetanvändare de senaste tre åren, och de som inte använder internet varje dag – de så kallade sällananvändarna. Dessa internetanvändare är i riskzonen för ett utvidgat digitalt utanförskap.

Ålder är en avgörande faktor för både internetanvändning och behov av hjälp på nätet. Det ska vi titta närmare på i nästa diagram 14.5 där vi jämför de olika generationerna.

Ju äldre, desto större risk för ett digitalt utanförskap Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

I diagram 14.3 såg vi en sammanställning av orsakerna till hjälpbehovet bland befolkningen för fem viktiga digitala områden. Dessa fem områden är utvalda för att de ger oss tillgång till digitala tjänster som har centrala funktioner i vår vardag i samhället:

• Installera mobilt Bank-id.
• Använda/legitimera mig med mobilt Bank-id.
• Använda en vårdapp, det vill säga besöka en läkare digitalt via videosamtal.
• Logga in på 1177 Vårdguiden för att se recept, provsvar, journaler, inbokade läkartider etc.
• Genomföra en betalning vid köp på nätet.

I det här diagrammet tittar vi, fördelat på generation, på de som svarat att de behöver hjälp med minst ett av dessa fem områden, samt de som inte känner till minst ett av områdena eller inte använder internet.

Det framgår tydligt att det nästan enbart är de äldre som inte använder internet och därmed befinner sig i ett digitalt utanförskap. Av de som är födda på 1920- och 30-talet använder 4 av 10 inte internet, drygt 1 av 10 saknar kännedom om minst ett område och drygt 3 av 10 behöver digital hjälp. Sammantaget ger det mer än 8 av 10 som riskerar ett utvidgat digitalt utanförskap bland de äldsta.

Tittar vi däremot enbart på hjälpbehovet ser vi att även flera av de yngsta födda på 00-talet behöver digital hjälp, nämligen 2 av 10.

I nästa diagram 14.6 kommer vi att titta vidare på vilka fler digitala områden som befolkningen uppger att de behöver hjälp med.

"Det kommer hela tiden nyheter som vi äldre har svårt för" Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Efter att ha frågat om hjälpbehovet för 26 olika digitala områden (se diagram 14.1), ställde vi följande fråga för att ta reda på vilka ytterligare digitala områden som internetanvändarna behöver hjälp med. "Vi har gått igenom många olika områden inom internetanvändning som man kan behöva hjälp med. Finns det för dig andra områden inom internetanvändning på mobiltelefon, surfplatta eller dator som du tycker är svårt, komplicerat och som du eventuellt skulle behöva hjälp med för att klara av?"

Utöver de 26 digitala områden vi frågade om svarar 8 procent att de behöver hjälp med andra aktiviteter på internet. En större andel är pensionärer och har även behövt hjälp med någon av de tidigare 26 områdena vi har frågat om (se diagram 14.1).

I fritext har de fått uttrycka vilka andra aktiviteter de behöver hjälp med och svaren är i många fall inte konkreta utan mer allmänna som "Allt möjligt", "Det mesta", "Allmän kunskap", "Grundkunskap" och även "Teknologiska termer".

"Allmänt: jag är en analfabet i den tekniken."
– Man, 77 år

"Att kunna utnyttja alla möjligheter i olika program och appar – det är en sak att kunna använda, en annan att kunna utnyttja alla delar optimalt tex molntjänster."
– Kvinna, 63 år

"Kanske att förstå innebörden av vissa teknologiska termer på internet såsom "cookies"."
– Kvinna, 19 år

Många uttrycker att det är svårt att hänga med och att utvecklingstakten upplevs som för snabb.

"Det kommer hela tiden nyheter som vi äldre har svårt för."
– Man, 90 år

"Det kommer nya saker så fort så jag hinner inte med."
– Kvinna, 55 år

"Ja, tekniken går så fort fram så hänger numera inte alltid med. Skillnad då man arbetade. Hade då mer vana. Om man inte hela tiden håller sig uppdaterad blir det svårare."
– Kvinna, 73 år

Hjälp behövs när det uppstår problem, och när det dyker upp meddelande från system och appar på skärmarna.

"Allt som tjorvar behöver jag hjälp med."
– Kvinna, 56 år

"Varningar och hot som poppar upp."
– Kvinna, 85 år

"Om man blir osäker på vad man har klickat på och det kommer upp olustiga texter, så som att jag ska uppdatera någonting, måste jag göra det då?"
– Kvinna, 69 år

Flera känner att de behöver hjälp med uppdateringar och installationer. Att ansluta nya enheter, få ihop elektroniken hemma, gå igenom inställningar och funktioner upplevs vara utmanande.

"När jag vid installation/uppdatering får frågor jag inte förstår."
– Kvinna, 70 år

"Att ansluta nya produkter, ex. router, smart-tv."
– Man, 74 år

"När det krånglar, vid uppdateringar, installera mobil, installera dator o veta vad man inte behöver."
– Kvinna, 40 år

Såväl äldre som yngre anger att de behöver hjälp med att byta enhet eller plattform, och den överföring av information som ibland behövs.

"Att flytta informationen från gammal till ny dator."
– Man, 81 år

"Byta från Iphone till något annat."
– Kvinna, 20 år

"Flytta över data till en ny mobiltelefon, förstå molnlagring."
– Kvinna, 52 år

Att använda molntjänster för att hantera filer fanns med som ett av de 26 fasta svarsalternativen (se diagram 14.1). Det framgår dock bland kommentarerna att det inte bara är användningen av molnet som det finns ett hjälpbehov av utan även att förstå hur molnet fungerar.

"Hur olika program/appar hänger ihop. Hur molnen fungerar, t ex är bilder jag tar bort på Google Foto verkligen borta?"
– Kvinna, 68 år

"Molnet. Hur kan jag se vad som finns där?"
– Kvinna, 73 år

"Uppdateringar, förstå hur molntjänster fungerar."
– Kvinna, 63 år

En del nämner att de skulle behöva hjälp med säkerhet och att skydda den personliga integriteten. Att ändra inställningar för cookies eller kakor fanns med som ett av de 26 fasta svarsalternativen (se diagram 14.1), men flera återkommer till cookies även i dessa fritextsvar.

"Kan någon spåra mig, avlyssna mig m.m. Och hur upptäcker jag det i så fall?"
– Kvinna, 62 år

"Ställa in integritetåtgärder som cookies osv. Få en överblick över hur mycket jag har delat med mig av vart, blir så splittrat."
– Kvinna, 32 år

"Det är ju snart sagt omöjligt att använda internet utan att ofrivilligt lämna ut en herrans massa info om sig själv. Det är trackers på mitt nätanvändande, på vad jag använder för appar och funktioner på min telefon, även utan att vara uppkopplad på nätet, och det är väldigt krångligt och tidsödande att förstå vad man kan göra åt saken. Ibland när jag går in på en hemsida tar det fem minuter bara att klicka ur alla tusen cookies jag inte vill ha."
– Kvinna, 29 år

"En knapp som en gång för alla ger tillåtelse till cookies vore en dröm!"
– Man, 33 år

I diagram 14.7 ska vi istället titta på hur väl befolkningen känner till olika digitala begrepp.

5G upplevs svårt att förklara för andra

Att känna till företeelser och begrepp som hör till den digitala världen är viktigt för att förstå och kunna delta i samhället. Det man inte känner till kan man inte efterfråga.

Vi har frågat internetanvändarna som är 12 år eller äldre hur bekanta de är med tio olika digitala begrepp som är vanligt förekommande i media, samhällsdebatten och vardagslivet. De har först fått ange om de har hört talas om begreppet eller ej. Om de känner till det har de fått ange om de skulle kunna förklara begreppet för andra, eller om tycker att det vore svårt.

Sammantaget bland internetanvändare 12 år eller äldre är kännedomen hög för samtliga begrepp i jämförelsen. Minst 3 av 4 känner till begreppen, och minst hälften känner till dem väl. Kännedomen är som högst för mobilt Bank-id. I princip alla har hört talas om begreppet, och mer än 8 av 10 känner till mobilt Bank-id så pass väl att de kan förklara för andra vad det är.

Lägst är den totala kännedomen för begreppet "att casta", alltså att trådlöst visa innehåll från mobil eller dator på en tv, till exempel via en Chromecast. De av begreppen som lägst andel kan förklara för andra är 5G, cybersäkerhet och artificiell intelligens. Enklast att förklara för andra upplevs mobilt Bank-id och strömmande tjänst vara.

För den som är nyfiken på att veta mer om just 5G kan vi tipsa om avsnittet Vad är 5G och vad innebär det? av Internetstiftelsens podd Dumma frågor om internet.

Hur väl känner de olika generationerna till dessa digitala begrepp? Det tar vi reda på i nästa diagram 14.8.

90-talister har god kännedom om digitala begrepp Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Vi har frågat internetanvändarna som är 12 år eller äldre hur bekanta de är med tio olika digitala begrepp som är vanligt förekommande i media, samhällsdebatten och vardagslivet.

I de här två diagrammen ser vi hur många som känner till begreppen väl fördelat på generation.

90-talisterna sticker ut genom att mer än andra känna till flera av begreppen väl – som artificiell intelligens, molntjänst, strömmande tjänst, att casta och 5G. Faktum är att 90-talisterna har högst kännedom om begreppen med ett undantag. Fiber som internetuppkoppling känner 70-talisterna till väl i något högre grad, följt av 80-talisterna, och 90-talisterna kommer först på en tredjeplats. Att känna till mobilt Bank-id väl gör dessutom i princip alla födda från 50- till och med 90-talet.

Vill man veta mer om hur mobilt Bank-id fungerar kan vi tipsa om ett avsnitt av Internetstiftensens podd Dumma frågor om internet – Hur fungerar Swish och Bank-id?

Kännedomen om begreppen är som lägst bland de äldsta och de yngsta. Det ska vi titta närmare på i kommande diagram 14.9 och diagram 14.10.

Cybersäkerhet är ett okänt begrepp för var femte gymnasielev och var tredje högstadieelev Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Vi har frågat internetanvändarna som är 12 år eller äldre hur bekanta de är med tio olika digitala begrepp som är vanligt förekommande i media, samhällsdebatten och vardagslivet.

De har fått ange om de har hört talas om begreppet eller ej, och om de känner till det har de fått ange om de skulle kunna förklara begreppet för andra, eller om tycker att det vore svårt.

Dessa två diagram visar kännedomen bland ungdomar på högstadiet och gymnasiet.

Kännedomen för begreppen är totalt sett högre på gymnasiet än på högstadiet. Att känna till ett begrepp så väl att man kan förklara det för andra är för både högstadiet och gymnasiet högst för mobilt Bank-id, strömmande tjänst och att casta.

Lägst är kännedomen för cybersäkerhet där var femte gymnasielev och var tredje högstadieelev inte känner till begreppet. Näst sist hamnar artificiell intelligens för högstadieeleverna och 5G för gymnasieeleverna.

På gymnasiet känner mer än dubbelt så många till begreppet digitalisering så väl att de kan förklara det för andra, jämfört med högstadiet. Begreppet digitalisering kommer vi titta närmare på fördelat på generation i diagram 14.11. Först ska vi undersöka kännedomen för dessa begrepp bland de äldsta i diagram 14.10.

3 av 10 pensionärer har inte hört talas om molntjänst Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Vi har frågat internetanvändarna som är 12 år eller äldre hur bekanta de är med tio olika digitala begrepp som är vanligt förekommande i media, samhällsdebatten och vardagslivet.

De har fått ange om de har hört talas om begreppet eller ej, och om de känner till det har de fått ange om de skulle kunna förklara begreppet för andra, eller om tycker att det vore svårt.

Dessa två diagram visar kännedomen bland dels internetanvändande pensionärer totalt sett och dels de allra äldsta internetanvändarna som är 76 år eller äldre.

Kännedomen om dessa begrepp är betydligt lägre bland de internetanvändande pensionärerna, och i synnerhet bland de allra äldsta, 76 år eller äldre, jämfört med genomsnittet (se diagram 14.7).

Det enda av begreppen som mer än hälften av pensionärerna känner till så pass väl att de kan förklara det för andra är mobilt Bank-id. Lägst är kännedomen om begreppet "att casta" som mer än hälften inte känner till.

De äldre har generellt lägre kännedom om digitala begrepp. Hur välkända de olika begreppen är skiljer sig däremot jämfört med allmänheten, där exempelvis strömmande tjänst och molntjänst har lägre kännedom än cybersäkerhet, AI och 5G.

Vill man veta mer om begreppet molntjänst kan vi även här tipsa om podden Dumma frågor om internet, där ett avsnitt heter Vad är egentligen molnet för något?

I nästa diagram 14.11 ska vi titta på begreppet digitalisering fördelat på generation.

Mer än var femte av de äldsta känner inte till begreppet digitalisering Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Hur bekanta är internetanvändarna som är 12 år eller äldre med begreppet digitalisering? Det visar det här diagrammet, fördelat på generation.

Nästan 8 av 10 internetanvändare uppger att de känner till begreppet digitalisering väl, och nära hälften känner till det så pass väl att de kan förklara det för andra.

Kännedomen är som högst bland 90-talisterna där samtliga har kännedom, och nära 2 av 3 så hög kännedom att de kan förklara begreppet för andra. Lägst är kännedomen bland de internetanvändande 1920- och 30-talisterna varav mer än var femte inte känner till begreppet, och inte ens var fjärde känner till det så pass väl att de kan förklara vad det är för andra.

Bland 00-talisterna har var sjunde ingen kännedom om begreppet digitalisering, och färre än hälften känner till det så pass väl att de kan förklara det för andra.

Digitalisering är idag ett ledord i myndighetssverige. Regeringen har gett Digitaliseringsrådet uppdraget att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. På Digitaliseringsrådets webbplats kan du läsa mer om hur de beskriver Sveriges digitalisering.

Sverige har också en myndighet för digital förvaltning, Digg, med uppdraget att samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen i syfte att göra den offentliga förvaltningen mer effektiv och ändamålsenlig. På myndighetens webbplats kan du läsa mer om hur Digg beskriver Sveriges offentliga digitala infrastruktur.

Hur säkerställer vi då att alla medborgare både blir och vill bli delaktiga i det digitala samhället och inte hamnar utanför? Det har vi låtit deltagarna i undersökningen svara på i fritext i nästa diagram 14.12.

Utbildning anses vara nyckeln till digital delaktighet

Allt fler samhällsviktiga tjänster blir digitala och "Digital kompetens" finns med i skolans läroplan och har varit obligatoriskt sedan 2018. Hur säkerställer vi att alla medborgare både blir och vill bli delaktiga i vårt digitala samhälle och inte hamnar utanför? I synnerhet de som inte fått denna kompetens via skolan.

Det har vi låtit internetanvändare 18 år och äldre svara på. I detta så kallade ordmoln finns ord sammanfattade från fritextsvaren. Ju större ord, desto fler svar.

Majoriteten av de svarande för fram att det är den äldre generationen som riskerar att hamna utanför, och att nyckeln till att skapa digital delaktighet är utbildning. Vem som ska utbilda finns det åtskilliga tankar och idéer om. Vissa tycker att det ska vara ett krav att skaffa sig digital kompetens, andra att det är ett eget ansvar. Ännu fler anser att det ska vara frivilligt och inte något tvång att bli digital. Några känner sig digitalt utanför redan idag. Användarvänligheten är viktig. Det digitala anses behöva förenklas, ensas och göras mindre spretigt för att få med alla på tåget. Det är också en kostnadsfråga. Utbildning behöver vara gratis, men en utmaning är hur alla ska få råd med digitala enheter och uppkoppling. Tillgång till internet betraktas som en nödvändig infrastruktur.

De flesta anser att en kombination av det analoga och digitala bör finnas parallellt, i alla fall under en övergångsperiod. Några tycker också att vi borde behålla det analoga för att vårt samhälle är för sårbart med enbart digitala lösningar, till exempel i händelse av krig och hackerattacker. En del nämner att de är rädda för att lämna ut personliga uppgifter. Vissa anser att digitaliseringen går för fort, att vi borde sluta digitalisera eller åtminstone bromsa och dra ned på takten så att alla hänger med. Många tycker att frågan är svår. Några svarar att digitaliseringen är onödig, att vi borde sluta digitalisera. Fler anser att frågan är viktig, kanske till och med den viktigaste, då det handlar om vårt demokratiska samhälle.

Nedan följer en mängd av de öppna svaren som speglar många olika känslor, kloka tankar och idéer. De följer en grovsorterad ordning även om de nästan alla överlappar varandra. Vi börjar med några om de äldre, vilka löper som en röd tråd genom majoriteten av svaren. Det är den äldre generationen som riskerar att hamna utanför det digitala samhället.

"Den yngre generationen har redan en bra grundläggande och generell digital kompetens innan de börjar skolan idag. De är då heller inte rädda att försöka använda digitala hjälpmedel när de väl kommer i skolan. De har således en grundtrygghet. Dessa unga skulle inte kunna leva utan tekniken. Det är en integrerad del av deras värld.

Äldre som inte haft den möjligheten saknar denna grundtrygghet och generella digitala kompetens. De har levt nästan ett helt liv utan att behöva digital teknik så det blir ett intrång i deras vardag, inte ett hjälpmedel eller en källa till nöje. Jag har via mitt arbete mött äldre som känner ångest och stress över de ökande krav samhället ställer på digital kompetens. Den trygga struktur som de lärt sig navigera under sitt liv har plötsligt vänts på ända då det nu krävs en helt annan karta och kompass för att ta sig någonstans. Många företag lägger inte resurser på att inkludera den oftast äldre grupp som saknar digital kompetens. Detta för att den gruppen ständigt krymper i storlek.

Fler och fler äldre skaffar sig Bank-id och fler och fler i den gruppen avlider. Förr eller senare är den inte längre signifikant. Skall något förändras för gruppen digitala analfabeter så måste det till en statlig satsning. Ett digitalt utanförskap från samhället kommer även innebära ett utanförskap som berövar människor chansen till arbete och ett värdigt liv."
– Man, 42 år

"Svår fråga. Tänker på de äldsta, att det kan vara svårt att ta till sig ny kunskap om digital kommunikation efter ett långt liv mestadels utan den."
– Kvinna, 55 år

"Svårt då det finns många äldre som inte har möjlighet att använda internet och även är rädda för det. Inte minst för att bli lurade då de känner sig osäkra. Det är ingen självklarhet för många äldre att ha Bank-Id då de hellre vill kunna möta personen i verkligheten. Jag ser bara på det motstånd mina äldre föräldrar upplever."
– Man, 58 år

"Är man gammal med krokiga fingrar så är inte små tangenter eller knappar användbara och man är nog inte så intuitiv heller. Jobbar man så lär man sig och unga lär sig nog mer av varandra än i skolan när det gäller digitalisering."
– Kvinna, 65 år

"De äldsta i vårt samhälle är hopplöst efter i utvecklingen."
– Man, 75 år

"Det är de äldre som behöver fångas upp så att det inte hamnar utanför, men snart är den generationen som inte haft smartphones borta…"
– Kvinna, 41 år

Några berättar att de känner sig utanför redan idag. Trots att de är internetanvändare känner de att de inte behärskar tekniken, inte har tillräckliga kunskaper och har svårt att hänga med. Det gäller inte bara de allra äldsta utan även "mellangenerationen" som en svarande kallar det för.

"Jag är redan utanför för jag hanterar inte tekniken och ingen kan hjälpa mig. AF har inga kurser."
– Kvinna, 61 år

"Jag själv känner mig som digital analfabet och kan bli mycket ledsen då jag helt enkelt inte vill hålla på med massa dåliga program som ofta inte fungerar tex till sjukvården. Är mellangeneration - för gammal för att ha det naturligt men för ung för att strunta i det. Tycker också det är förfärligt att inte kunna sjukanmäla sitt barn till skolan via telefon m.m."
– Kvinna, 56 år

"Det är svårt för oss äldre att följa med utvecklingen."
– Man, 75 år

Utbildning anses av många vara nyckeln till att få medborgarna att både bli och vilja bli delaktiga i vårt digitala samhälle, och inte hamna utanför. Det behövs inte bara utbildning på svenska utan även på andra språk.

"Alla måste få utbildning och verktyg att kunna delta i den digitala världen. De yngre har ofta lättare att anpassa sig men våra äldre saknat många gånger både verktyg och kunskap att kunna använda digitala tjänster. Tex boka en tid hos vårdcentralen via 1177 eller logga in med Bank-id."
– Kvinna, 24 år

"Utbilda alla så att alla klarar av den digitala tekniken. Väldigt viktigt för vår gemensamma framtid. Väldigt viktigt att få alla att hänga med och förstå vikten av det."
– Kvinna, 61 år

"Vi måste säkerställa att vi kan utbilda och ge information på fler språk än svenska m.m. Vi måste också ha en förståelse för att de äldre inte har samma förutsättningar att anpassa sig till det digitala."
– Kvinna, 34 år

"Utbildning, Skynda långsamt, All digitalisering är inte bra! Säkerheten är viktig."
– Man, 79 år

"Engagera äldre och de som inte naturligt fått denna kunskap genom arbete och utbildning genom uppsökande verksamhet. Annars blir det lätt ett A-B-C lag."
– Man, 69 år

"Bestäm/lagstifta att alla har rätt till fyra timmars utbildning per månad, på betald arbetstid. Lägg in i skolans utbildningsplan, spec. SFI. Löser inte allt, men en hel del!"
– Kvinna, 60 år

"Kurser och belöning för genomförd extra utbildning."
– Kvinna, 18 år

Vem är det då som ska ansvara för utbildningen i digital kompetens? Ligger ansvaret på det offentliga, på individen eller någon annan instans? Här delar de svarande med sig av många olika tankar och idéer.

"Den som digitaliserar skall också ha skyldighet att utbilda. Detta då många gånger program och tillvägagångssätt skiljer sig åt."
– Man, 65 år

"Nationell nivå: satsning på grundläggande kunskap för alla invånare inklusive utbyggt fibernät

Regional nivå: översyn över demografin satsa där kunskaper saknas

Kommunal nivå: ge biblioteken möjlighet till Digicenter med bemanning för kommuninvånarna."
– Kvinna, 67 år

"Skapa en nationell resurs för digital kompetens. Ge kurser på lokala bibliotek."
– Man, 30 år

"Att det finns någon instans dit man kan vända sig med frågor om mobiler, appar, datorer, mail m.m."
– Man, 50 år

"Det måste finnas sätt att kommunicera med människor inom den allmänna servicen på myndigheter och banker som inte innebär att man hänvisas till hemsidor. Informationen där är ofta undermålig. En lösning vore kommunala medborgarkontor dit människor kunde vända sig och få hjälp."
– Man, 62 år

"Behövs en bred insats från den offentliga sidan, särskilt som just offentliga organ i många samman-hang baserar information till medborgarna på digitala lösningar För närvarande pågår spridda insatser med främst civilsamhället som utbildare och leverantör av utbildning/information."
– Man, 79 år

Många nämner digitalt stöd till behövande i form av digital support, digitala hjälpare, datorfaddrar och andra stödpersoner, oftast specifikt att kommunerna borde ansvara för detta.

"De ska finnas en "digitalsupport" kommunalt som kan hjälpa ALLA om man behöver. Typ installera Bank-id, telefonen har gjort uppdatering - nu förstår man inte hur den funkar."
– Kvinna, 34 år

"Eftersom det är mest de äldre som saknar kunskap, många vet inte hur man skall gå tillväga för att få hjälp. Information vart man skall vända sig, ev. skall kommunerna ha någon anställd som man kan ringa till och som även kan besöka den som behöver hjälp, kostnadsfritt eller för billig penning för dem som är pensionär. Det skall kännas tryggt att be om hjälp, de äldre är den målgrupp som bedragare vänder sig till."
– Kvinna, 78 år

"Digitala "hjälpare" fast anställd i varje kommun. Kostnadsfri."
– Kvinna, 78 år

"Kommunen kan ordna lärotillfällen/workshops vid äldreboenden. Mer tillgänglighet för lånedatorer på tex biblioteken. Mer offentliga wifi-nätverk. Tydliga och gratis guider/lathundar som förklarar internet, how-to-use tekniska prylar osv."
– Kvinna, 24 år

"Utbildning och/eller stödpersoner för äldre, typ en yngre som kan vara till hjälp om barn ej finns."
– Man, 63 år

"Skänka avlagda datorer som fungerar till dessa personer. Sedan behövs undervisning. Alternativt är att ha datorfaddrar som kan informera om vad som är på gång!"
– Kvinna, 61 år

Hemtjänsten dyker upp i flera svar. Antingen att de ska ansvara för den digitala utbildningen, eller som en referens att äldre borde får digital hjälp på samma sätt som hemtjänsten fungerar idag.

"Äldre kan få stöd från kommunala datahjälppatruller som typ hemtjänst fast inom digital kompetens."
– Kvinna, 61 år

"Alla som inte fått den digitala "utbildningen", bland annat den äldre generationen, borde inbjudas till sammanhang där man kan få prova på och samtidigt ställa frågor. Precis som att de kan få tillgång till hemtjänst, kunde det finnas utbildare som kommer hem till äldre och lär dem grundläggande digital kompetens."
– Kvinna, 34 år

"Via hemtjänsten för gamla människor. Via skolan för barn."
– Kvinna, 60 år

En del kommuner lyfts fram som välfungerande på området. Är Skövde kommun en förebild för andra kommuner att ta efter? Deras initiativ nämns i alla fall i positiva ordalag av flera, och några nämner även Borås.

"Såg att Skövde hade infört en "Digital Fixare", som kommer hem till äldre kostnadsfritt och hjälper till och utbildar. En alldeles lysande idé. Det borde kunna gå att införa även till andra grupper, som invandrare t.ex."
– Man, 52 år

"Särskilt äldre kan behöva få hjälp både med utbildning och tillgång till exempel padda. Vilket görs i Borås idag när äldre får låna padda och sedan får utbildning. Det är viktigt att minska det digitala utanförskapet."
– Kvinna, 74 år

"Jag tror inte det är möjligt att göra alla delaktiga, men jag tror på att få personlig hjälp och info. Exempelvis som en kommun i Småland som anställt en it-person som gör hembesök för att hjälpa till att lösa problem och ge elementär kunskap. Har slagit väl ut bland äldre."
– Kvinna, 76 år

Biblioteken är en instans som många föreslår som en bra plats för både digital utbildning och hjälp.

"Fortlöpande utbildningsdagar på t.ex. bibliotek. Olika teman vid olika tillfällen och med en relativt liten grupp människor så alla kan få hjälp och våga fråga ledaren/läraren. Vissa förkunskaper ska finnas för att kunna tillgodogöra sig det som ska läras ut. Men även en ren grundutbildning uppdelad på ett antal träffar."
– Kvinna, 70 år

"Gärna annan pensionär som lär ut/finns tillgänglig för pensionärer, viktigt att känna trygghet då det kan vara känsliga ärenden man behöver hjälp med. Samhällsviktiga tjänster måste fungera från olika system/webbläsare. Viktigt med öppna bibliotek/seniorföreningar med tillgång till dator och där stöd/datasupport finns."
– Kvinna, 40 år

"Att myndigheterna (antingen själva eller att typ folkuniversitet/vuxenutbildningen gemensamt för flera myndigheter) erbjuder kurser där de går igenom hur deras digitala plattformar fungerar för att lära de som inte är tekniskt kunniga. Man skulle också kunna erbjuda det på biblioteken att det finns teknisk kunniga personer där som kan hjälpa de som inte klarar av tekniken själva."
– Kvinna, 27 år

"Ofta återkommande inbjudan till utbildning på alla olika nivåer om digital användning. Borde genomföras genom vårt folkbibliotek och även i våra skolbyggnader av kunnig och lyhörd personal. Lärare som kan börja på mycket låg nivå och då utan att de lärande skall behöva känna sig dumma och kränkta. Även kvällstid."
– Kvinna, 68 år

Bankerna anses också behöva ta ett större ansvar i digitaliseringen av samhället.

"Erbjuda kurser och utbildning till det klientel (framför allt till äldre) som är intresserade. Kanske något ungdomar, som är duktiga på detta, kan göra som sommarjobb, t.ex. Men även via Komvux och andra ställen. Tycker bankerna kan vara med och finansiera detta då de visat "framfötterna", i negativ bemärkelse, genom att ta bort så mycket fysiska möten som möjligt. Går inte ens att komma fram på telefon numera."
– Man, 59 år

"Att ingen skall lämnas utanför – Att hänsyn behöver tas av myndigheter, banker etc. att alla inte har digital kompetens."
– Kvinna, 72 år

En del anser att ansvaret för digital utbildning ligger hos arbetsgivarna, och andra att arbetsgivarna redan har axlat den rollen.

"Skapa bättre digital utbildning såväl på arbetsplatser som möjligheter efter pensionering. Idag förutsätter "alla" att kompetensen finns. Ett arbetsgivaransvar och samhällsansvar som idag inte existerar."
– Man, 66 år

"Se till att det finns tillgängliga kurser även för seniorer. Det är dock inte alla som vill gå, men erbjudande ska finnas. Vad gäller medelålders är min upplevelse att arbetsgivarna är duktiga att erbjuda via internutbildningar."
– Man, 65 år

Public Service betraktas av flera som en utmärkt folkbildare, och tv som en förträfflig utbildningskanal. I synnerhet bland de äldre berömmer många tv-programmet "Seniorsurfarna".

"Public Service SVT borde utbilda folk, de flesta har ju tv. Kunde ha grundläggande och fortbildande program, lättillgängligt."
– Kvinna, 75 år

"Det är viktigt att avdramatisera den digitala världen. "Seniorsurfarna" på SVT är ett bra exempel."
– Man, 69 år

"Initiativ som Seniorsurfarna i SVT är bra. Gå via pensionärsföreningar och andra sammanslutningar, där människor ses. Biblioteken har en central roll. Låt ungdomar, kanske som första jobb, lära äldre om dator, Ipad, smartphone… Blir samtidigt en viktig kontakt över generationsgränserna. Myndigheterna bör under överskådlig tid se till, att människor, som ej har digitala kunskaper eller möjligheter, inte lämnas utanför."
– Kvinna, 72 år

"Anordna seriösa tv-program (INTE underhållningsprogram), där användningen av mobiltelefonen lugnt och noggrant visas och förklaras. Det är ju många som saknar barn och barnbarn, som annars kunde vara behjälpliga med att visa de olika funktionerna."
– Man, 76 år

"OJ! Kanske kan UR och tv få uppdrag. Likaså folkbildningen. Seniorsurfarna på tv var både roande och bildande. Varför inte ett "Folk it-lyft"?"
– Man, 72 år

Andra spännande tips för att främja digitaliseringen och digital kompetens är exempelvis robotar, digitala korsord och fullmakter.

"Kanske kan robotar vara en lösning. Att man har en robot (inte nödvändigtvis rörlig) som man kan be att: logga in på banken, betala mina räkningar. Spela in min köplista och skicka till hemvården. Ring upp min vårdcentral, biblioteket, googla ljudböcker av författare XX osv."
– Kvinna, 46 år

"På ett lekfullt sätt, genom digitala spel, korsord etc. Stödfunktioner på kommunen som kan hjälpa alla som inte har "it-service" via en släkting."
– Kvinna, 46 år”

"Vi kan öppna upp internetcaféer där man får tips och hjälp."
– Kvinna, 71 år

"Lär medborgarna hur den digitala världen fungerar genom en introduktionsfilm på Youtube"
– Kvinna, 18 år

"Svårt men ju längre tiden går så får ju större andel digital kompetens, så det löser sig ju "naturligt". Men annars för att hjälpa de som saknar så skulle något enklare system med fullmakt kunna genomföras, så man kan hjälpa de som inte kan sköta saker digitalt. Räkningar, boka vaccintider, handla, deklarera osv."
– Man, 43 år

Det finns en del som betraktar den digitala kompetensen som ett eget ansvar. Flera yngre män uttrycker detta.

"Visst utanförskap är ok (typ sociala medier och nyheter). Om behovet är att vilja vara insatt så är det upp till en själv att lära sig. Tycker utvecklingen ska gå framåt och man kan inte ta allt för stor hänsyn till de som inte hänger med."
– Man, 29 år

"Att sakta minska möjligheterna att utföra vissa behov utan digitala medel. Alltså öka behovet av det digitala för att få personer att va tvungna att engagera sig i förändring."
– Man, 24 år

"Faktum är att det digitala samhället är framtiden, vi rör oss alltså konstant i den riktningen. Förr eller senare så kommer alla behöva hoppa på det här tåget vare sig de vill det eller inte. Detta kan givetvis vara påfrestande för de som saknar digital kompetens, så som äldre. Så den hårda sanningen ligger nog i att människor helt enkelt får lära sig och anpassa sig till detta samhälle i takt med att allt mer blir digitalt."
– Man, 21 år

Andra uttrycker det motsatta – att det INTE ska vara ett krav på att bli en del av det digitala samhället.

"Att ingen ska tvingas in i ett digitalt samhälle om de inte känner sig bekväma med det. Det är samhällets skyldighet att inte diskriminera sina medborgare."
– Kvinna, 55 år

"Jag tycker inte att det skall vara ett krav på att man skall "bli en del av det digitala samhället". Jag tycker snarare att man skall ha kvar alla "manuella" alternativ för de som inte är uppfödda med det digitala."
– Man, 21 år

"Det digitala ska vara frivilligt för oss låt oss säga 40 plus. Det ska gå att fungera i vardagen utan alltför mycket digital utrustning. Hjälpcenter och hemtjänst eller anhöriga ska kunna hjälpa till när inget annat alternativ finns. Men det måste få finnas andra analoga alternativ – plusgiro, bank-kontor, kontanter, möjlighet att ta del av tjänster och varor utan "Swish" eller dylikt. Det digitala samhället kräver dessutom mycket energi och metaller som i längden kräver gruvbrytning som är miljöskadlig."
– Man, 62 år

"Att alla medborgare oavsett ålder, utbildning och levnadsort ska ges samma möjligheter till information och utbildning. Detta t.ex. genom skola, kvällskurser, Public Service, arbetsplatser m.m. Ytterst är det dock upp till varje enskild individ hur delaktig man vill vara eller förkovra sig."
– Man, 62 år

Några kommenterar att de anser att digitaliseringen idag går för fort fram.

"Digitaliseringen drivs för hårt och snabbt, Gamla borde få/erbjudas personlig assistans gratis i den digitala världen."
– Man, 50 år

"Det går för fort, det finns så många äldre som inte har vana att använda digitala medier."
– Kvinna, 68 år

"Sverige rusar in i detta utan att inse att alla inte har förutsättningar att hänga med på tåget. Kanske börja med att sakta ner digitaliseringen tills de generationer som inte finner det digitala naturligt inte längre finns kvar."
– Man, 46 år

Att inte gå för fort fram med digitaliseringen eftersom det diskriminerar bland annat våra "äldre"."
– Kvinna, 65 år

En stor andel av svaren handlar om att det digitala och det analoga behöver existera parallellt. Att det digitala endast ska komplettera de befintliga tjänsterna som ska vara kvar. I alla fall under en övergångsperiod.

"Det måste beredas möjlighet för alla kategorier att ta del av och göra sig hörda i en demokrati dvs. även personer som inte är digitalt bevandrade måste få denna möjlighet."
– Kvinna, 79 år

"Alla kan inte bli digitala pga. ålder eller funktionsnedsättning. Det måste gå att göra bankärenden, köpa biljetter i kollektivtrafiken och parkera bilen utan digital teknik. Det måste finnas parallella system!!!!!!!"
– Kvinna, 55 år

"Genom att visa en medvetenhet om sårbarheten och att ha fungerande alternativ. Idag finns en stor naiv tilltro till att digitaliseringen ska rädda världen och är den enda framtiden."
– Kvinna, 74 år

"Vi behöver en övergångsperiod med tanke på de äldre som inte klarar av alla digitala tjänster. Men jag har även mött yngre och medelålders människor som har svårigheter att hänga med."
– Man, 60 år

"Tänker att det även fortsättningsvis behöver finnas icke digitala alternativ. Jag tycker inte att det är rätt att tvinga till exempel en del äldre människor till att bli digitala. Det är lätt att känna sig dum för att man inte behärskar något, och frågan är hur mycket energi man ska behöva lägga på det. Utöver det tycker jag att man ska jobba med samordning. Bara en sådan sak som att det krävs olika kollektivtrafikappar i olika regioner. Och likadant med en radda olika tjänster. Kunde man göra saker mer lika så underlättar det, naturligtvis."
– Kvinna, 51 år

"En svår fråga. Det digitala får inte gå förborrande fram. Och allt kan det digitala inte ersätta utan bara komplettera, som betalningsmedel t.ex. Kontanter måste få vara kvar."
– Man, 65 år

"Allt ska vara tillgängligt både digitalt OCH med hjälp av telefon och personlig service, offentliga, kommunala och statliga verksamheter måste ha krav på sig att vara nåbara på ett analogt sätt också. Det går inte att digitalisera ALLT, för då rasar hela infrastrukturen den dagen tekniken strular."
– Kvinna, 48 år

"Allt behöver inte digitaliseras. Det kan kännas överdrivet ibland. Barn tillbringar allt för mycket tid framför skärmar och jag tror inte att digitalisering är bra på alla sätt och på lång sikt. Våra hjärnor är inte skapta för det, det innebär en ohälsosam stress."
– Kvinna, 34 år

"Det måste finnas alternativ. Många ser inte, hör inte, klarar inte av det fysiskt, kanske inte heller mentalt/intellektuellt."
– Man, 74 år

Användarvänligheten – många svarar att de digitala lösningarna och tjänsterna behöver bli mer användarvänliga. I synnerhet offentlig sektors olika e-tjänster. Man anser att de digitala lösningarna ska vara så pass lättförståeliga att man inte ska behöva någon utbildning för att kunna använda dem. Det digitala anses behöva förenklas, ensas och göras mindre spretigt.

"Enklast vore om man lade mer möda på att öka användarvänligheten. Betraktar mig själv som normalbegåvad, men kör ofta fast pga. att man förutsätts ha grundkunskaper och skall förstå data-lingot."
– Man, 78 år

"Viktigt att digitala tjänster är användarvänliga för att inte skrämma bort de som känner sig osäkra."
– Kvinna, 38 år

"Gör de digitala tjänsterna mer användarvänliga. Man ska INTE behöva utbildning för att kunna använda dem."
– Man, 64 år

"Bra, enkla lösningar. Lättförståeliga. Gör rätt från början när det handlar om offentlig sektor. Bättre kompetens behövs i offentlig sektor. Vi vill inte ha "Alltid öppet" eller "Skolplattformen"."
– Man, 29 år

"Utökade studier inom människa-dator-interaktion och prioritera ämnet när system designas. Idag läggs på tok för lite energi på att bygga vettiga gränssnitt."
– Man, 53 år

"Underlätta digital förståelse genom tydliga självinstruerande manualer med ord som folk i alla åldrar förstår."
– Kvinna, 64 år

"Att allt samlas på en sida/portal som en myndighet ansvarar för, inte som nu utspritt mellan olika aktörer (digital brevlåda, vårdguide, skolplattform etc.)."
– Man, 40 år

"Visst, människor måste i viss mån anpassa sig till teknik, men det är minst lika viktigt att teknik anpassas till människor. Utarbeta tjänsterna väl med användarstudier och kunniga UX-designers."
– Man, 37 år

Kostnaden återkommer i flera svar. Att en tröskel kan vara att man inte har råd med utbildning, digitala enheter och uppkoppling. Att mycket av den digitala världen borde vara gratis och att utrustning ska kunna doneras till de som inte har tillgång till den idag.

"Erbjuda kostnadsfri hjälp till de som inte vet hur man ska göra. Samtidigt behöver det finnas kvar både gamla och nya system under lång tid. Alla har inte familjer som kan hjälpa varandra, då kan man bli utanför hela systemet om man inte vet hur man ska göra."
– Kvinna, 68 år

"Digital access kräver relativt sett höga och fortlöpande investeringskostnader, något som pensionärer/låginkomsttagare nog har svårt att se nyttan med. Vet dock inte hur det problemet skulle lösas. Utan den digitala tekniken har de dock små möjligheter att bli delaktiga."
– Man, 62 år

"Gratis kurser i digital kompetens, bidrag till att köpa elektronik, ev. att begagnad utrustning kan doneras till ex. äldre eller till ålderdomshem."
– Kvinna, 22 år

"Skärmar till alla 🙂 För äldre, födda utomlands, eller uppvuxna i mindre bemedlade områden – svårt att rätta till i efterhand. Ett jämställt samhälle byggs i skolan och tar en generation att få på plats."
– Man, 40

"Kanske gratis smarta mobiler till alla från en viss ålder."
– Man, 64 år

Tillgången till internet omnämns också av flera, vilket ses som en nödvändig infrastruktur.

"Steg 1 torde vara att se till att hela landet får en uppkoppling som håller måttet. I nuläget stängs kopparnätet på landsbygden utan att vare sig fiber eller mobilt bredband finns som ersättning."
– Man, 43 år

"Offentligt finansierat internet, tillgång till internet ska inte vara beroende av ekonomi eller var i landet en bor. Det bör ses som infrastruktur."
– Man, 37 år

"Bygg ut fiber till HELA landet, även avkrokar, med offentliga medel. Satsa på riktad information och undervisning om digitala verktyg, även till äldre och glesbygd, givetvis offentligt finansierat."
– Kvinna, 64 år

"Väldigt svår fråga. Men alla måste ha tillgång till bredband. Modem via telefonjacket duger inte. De som inte har råd med egna datorer måste få tillgång till datorer, inte bara på biblioteket. Under pandemin är det många vuxna som läser på Komvux och SFI som har kommit på efterkälken pga. brist på bra uppkoppling."
– Kvinna, 74 år

Några tar upp integriteten som behöver skyddas för att främja att flera ska våga vara och bli digitala.

"Genom att se till att digitala tjänster som är mer eller mindre obligatoriska tydligt skyddar användarnas integritet och känns säkra även för digitala analfabeter."
– Man, 29 år

"Många som tar avstånd gör det pga. säkerheten, de är rädda att få sin identitet hackad, eller så känns det för övermäktigt att lära sig, bara hur en smartphone fungerar kan vara jobbigt att lära sig, speciellt för äldre."
– Kvinna, 57 år

En del svar handlar om den sårbarhet ett digitaliserat samhälle står inför i händelse av till exempel krig och hackerattacker, och att vi behöver ha en krisberedskap.

"Digitalisering är ofta bra men bör inte ta över helt. Det bör alltid finnas en icke-digital metod tillgänglig även i framtiden, både av rättvise- och säkerhetsskäl. Jämfört med jämförbara länder, t.ex. Tyskland, accepterar vi alltför okritiskt digitalisering i alla lägen."
– Man, 77 år

"Jag är ärligt talat skeptisk till att digitaliseringskompetens står så högt på agendan att vi väljer bort alternativ som är mindre sårbara vid strömavbrott, hackerattacker etc. Anser att samhället behöver acceptera att inte alla är tekniskt lagda och ha kvar alternativ."
– Kvinna, 48 år

"Vi ska INTE enbart förlita oss på digital teknik av många skäl. Kompetens kan vara ett av dessa skäl, krisberedskap kan vara ett annat."
– Man, 49 år

"Digitalt är framtiden. Dom som är i behov av det bör stärka kunskapen i det ämnet. Men man SKALL även ha kvar det analoga systemet i händelse av den digitala kraschen."
– Man, 46 år

"Digitala systemet tycks mig väldigt sårbart och osäkert. Att inte ringakta det gamla analoga systemet helt. Vissa möjligheter bör finnas kvar."
– Kvinna, 77 år

"Behålla vissa tjänster "analoga", speciellt äldre har kanske svårt att lära nytt! Dessutom blir vi väldigt sårbara i händelse av ex. krig eller annan attack!"
– Man, 48 år

Hos en del väcker frågan om digital kompetens uppgivenhet, och till och med ilska.

"Ja! Behövs det? Tycker att vi mer och mer stänger ute de gamla som inte har råd att investera i digitala saker och inte vågar/kan. Förstår att samhället utvecklas men det är redan försent för att få med sig äldre generationen på det tåget."
– Kvinna, 21 år

"Vet inte. Själv ställer jag mig av princip utanför påtvingad digital hantering. Har mobiltelefon, dator och Bank-id (ständigt krånglande), men vägrar smartphone – vägrar Swish – vägrar mobilt Bank-id."
– Kvinna, 72 år

"Vi närmar oss en digital diktatur, totalt kontrollerade och inget fungerar om inte det finns tillgång till digitala hjälpmedel."
– Man, 60 år

"Jag tycker det är för djävligt att det förutsätts att alla ska kunna följa med in i det digitala"
– Kvinna, 54 år

"Idiotiskt att allt ska bli digitaliserat…det kommer alltid finnas människor som inte vill vara "uppkopplade" för att se om man t.ex. fått meddelande/brev. Helt sjukt."
– Kvinna, 61 år

"Det är en skam för Sverige att man måste ha tillgång till Bank-id för att kunna utföra bankärenden. Vidare är det en ännu större skam att banker inte hanterar kontanter. Ta alla ideella föreningar som säljer lotter och inte kan sätta in pengar på en vanlig bank. Kontanter är ju faktiskt ett betalmedel fortfarande!!"
– Man, 78 år

Några anser till och med att digitaliseringen är onödig och inte något vi bör eftersträva – och att vi till och med borde sluta digitalisera.

"Den digitala utvecklingen är absurd, svindyr och fullkomligt onödig. Att den är "samhällsviktig" stämmer inte alls. De digitala produkterna är något som teknikproducenterna har lurat på 'medborgarna' (tyvärr med beslutfattarnas godkännande) för att företagen naturligtvis ska kunna tjäna ännu mera pengar! Det förstår väl vem som helst att man faktiskt inte behöver exempelvis ett kylskåp som behöver en app för att kunna användas (suck… det finns en hel massa andra onödiga prylar som vi ska tvingas "behöva"…). Å nä, tyvärr… Alla medborgare kommer ALDRIG att vara delaktiga så länge det finns småbarn och äldre människor i livet. En viktig sak som är totalt bortglömd är att vi ALLA blir gamla och glömska till slut – och struntar då fullkomligt i den digitala utvecklingen, det kan jag garantera. Den digitala utvecklingen är intressant men inte alls nödvändig."
– Man, 52 år

"Ser ingen poäng med att alla måste bli delaktiga i vårt digitala samhälle. Själv försöker jag undvika det mer och mer."
– Man, 35 år

"Ett "digitalt samhälle" är ingenting att eftersträva. Ett sunt samhälle borde först och främst fostra friska människor. Användning av digitala verktyg till allt är inte alls bra för hälsan, varken den fysiska eller mentala."
– Kvinna, 50 år

De flesta tycker ändå att frågan om digital delaktighet är viktig – och några till och med att det är en av de viktigaste frågorna idag. Vad tycker du?

"Det är kanske vår viktigaste fråga, digitaliseringen i kombo med emotionell intelligens. Man skulle kunna göra e-post obligatoriskt, mer smarta lösningar på statliga myndigheter. Är ju generellt kass digitalisering hos myndigheter.”
– Man, 25 år

"Vår viktigaste fråga! Gör det genom att underlätta användandet; genomtänkta, användarvänliga digitala lösningar och god tillgång till stabila uppkopplingar. Kanske även subventionering av abonnemang och teknisk utrustning."
– Man, 39 år

"Så viktig fråga! Det är viktigt att man kan behärska den digitala världen eftersom den blir mer och mer betydelsefull eftersom mer och mer av den sociala och kommersiella världen hamnar digitalt."
– Man, 67 år