Vi har frågat Sveriges internetanvändare om de börjat använda internet mer under coronapandemin, vad de tycker om sin egen och andras skärmtid och andra frågor om internetanvändning.

Coronapandemin har påverkat det mesta i våra liv, och den digitala sfären har blivit allt viktigare för både socialt umgänge, arbete och studier. I årets rapport fokuserar vi enbart på de som är internetanvändare – vilket är de allra flesta svenskar. Vi kan konstatera att dessa blivit ännu några fler från årets första kvartal till det tredje.

Närmare en tredjedel uppger dessutom att de börjat använda internet ännu mer under pandemin än de gjort tidigare. Bara två procent svarar att de börjat använda internet mindre, och då beror det oftast på en förändrad arbetssituation. Jämsides med att internetanvändningen ökat kan vi också se att missnöjet med den tid som spenderas framför en digital skärm på fritiden har brett ut sig. Nära hälften svarar nu också att de vaknar på natten och tittar på sin mobiltelefon.

Vi ser dessutom att de äldre tagit en större plats på den digitala arenan än tidigare – de flesta nya internetanvändare är 76 år eller äldre. Pensionärer är också den grupp där flest känner sig mer sociala av att spendera tid framför en digital skärm, och de är överlag mest positiva till ökad skärmtid. Studenter däremot är visserligen de mest frekventa internetanvändarna, men också de som blivit mest negativa till skärmtid och de som i högre utsträckning känner sig utanför socialt av ökad skärmtid.

1 procent av dagens internetanvändare använde inte internet före coronapandemin

När vi i årets tredje kvartal (Q3) frågade internetanvändarna svarade 1 procent att de inte använde internet före coronapandemin. Sverige har alltså fått nya internetanvändare.

Skälen dessa nya användare uppger till att ha börjat använda internet handlar huvudsakligen om de utmaningar som pandemin medfört, men utan att gå in på detaljer. Vi ska titta närmare på denna lilla grupp nya internetanvändare i diagram 1.3.

Var tredje internetanvändare har börjat använda internet mer under pandemin Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Nära en tredjedel (31 procent) av internetanvändarna anger att de börjat använda internet i högre utsträckning under coronapandemin än tidigare. Det är också 6 procent som anger att de börjat använda internet i mycket högre utsträckning.

Endast 2 procent av de tillfrågade uppger att de börjat använda internet i lägre utsträckning under pandemin än innan. Skälen de anger för detta varierar, men flera personer svarar att de gjort ett medvetet val att dra ned på sociala medier för att "försöka leva i den riktiga världen". Några anger depression som orsak till en följd av isolering och ensamhet, andra att de varit ute i naturen mer. Flera svarar också att de blivit av med jobbet eller blivit permitterade, med mindre internetanvändning på arbetet som följd. Några svarar att de jobbat mer – bland annat inom vården – och inte hunnit surfa.

Gymnasieelever är de mest frekventa internetanvändarna, men de flesta nya är 76 år eller äldre Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Om vi jämför de nya internetanvändarna – alltså de som har börjat använda internet efter att coronapandemin bröt ut, med de befintliga internetanvändare som börjat använda internet i högre utsträckning ser vi flera demografiska och socioekonomiska skillnader.

De som blivit nya internetanvändare under pandemin består i synnerhet av de äldsta i befolkningen, de som är 76 år eller äldre. Även personer med endast grundskoleutbildning sticker ut något i den här gruppen, vilket också är vanligare i de högre åldrarna. Något fler personer med en funktionsvariation har också börjat använda internet under pandemin. När det gäller nya internetanvändare är det dock viktigt att understryka att det handlar om en låg bas, och att felmarginalerna därför är höga.

Av de som börjat använda internet i högre utsträckning under coronapandemin framträder tre grupper: de studerande med 58 procent (varav gymnasieelever hela 66%), de födda utanför Norden (43%) och slutligen de som arbetat hemifrån (38%).

Missnöjet med både andras och egen digital skärmtid har ökat under pandemin

Hur missnöjda är internetanvändarna med den tid de själva och andra spenderar framför en digital skärm på sin fritid? Med denna fråga avses den tid som tillbringas framför olika typer av digitala skärmar så som dator, surfplatta och mobiltelefon, men alltså inte tv.

När vi ställde frågan under årets första kvartal (Q1) ansåg drygt 7 av 10 av internetanvändarna att både de själva och andra tillbringade för mycket tid framför en digital skärm på fritiden. I Q3 har motsvarande siffra vuxit till runt 8 av 10.

Missnöjet med den egna skärmtiden är större än missnöjet med andras, både totalt sett och fördelat på sysselsättning. Mest missnöjda är de studerande (93%) och arbetande (90%), där alltså 9 av 10 är missnöjda med hur mycket tid de tillbringar framför en digital skärm på sin fritid.

Missnöjet med den egna skärmtiden bland de arbetande har ökat med 11 procentenheter, från 79 procent i Q1 till 90 procent i Q3.

Bland pensionärer är endast 6 av 10 (61%) missnöjda med den egna skärmtiden, även om det har ökat mycket sedan Q1 med 16 procentenheter, från 45 procent.

Mest missnöjda med andras skärmtid i Q3 är de arbetande med 83 procent, vilket är en ökning med 6 procentenheter från Q1. Tätt därefter kommer studenterna med 79 procent, vilket är en ökning med hela 10 procentenheter från Q1. Pensionärerna är de som är minst missnöjda med andras skärmtid i Q3 (59%), och missnöjet har ökat endast med 4 procentenheter från Q1.

Kvinnor mer missnöjda med andras och sin egen digitala skärmtid, men männens missnöje har ökat mest Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

När vi fördelar de tillfrågade på män och kvinnor kan vi se att drygt 8 av 10 kvinnor känner sig missnöjda med både sin egen (85%) och andras (81%) digitala skärmtid i Q3. Det är en ökning på 3 respektive 7 procentenheter från Q1.

Kvinnor är mer missnöjda än män med all digital skärmtid, men männens missnöje har däremot ökat runt dubbelt så mycket som kvinnornas från Q1 till Q3. Ökningen ligger på 12–13 procentenheter för såväl missnöjet kring den egna digitala skärmtiden (70% i Q1, 82% i Q3) som missnöjet med andras skärmtid (60% i Q1, 73% i Q3).

Allt fler tittar på sin mobiltelefon under natten Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Nära hälften (46%) svarar i Q3 att de vaknat på natten och tittat på sin mobiltelefon. Det är en ökning på 7 procentenheter från Q1 (39%).

Att titta på sin mobiltelefon om natten har ökat brett demografiskt och socioekonomiskt, men två grupper sticker ut, nämligen studerande och personer födda utanför Norden. När vi ställde frågan i Q1 tittade 52 procent av de studerande på sin mobiltelefon under natten, vilket i Q3 har ökat till hela 61 procent. Bland personer födda utanför Norden svarade 46 procent i Q1 att de tittar på sin mobiltelefon nattetid. Detta har ökat till 59 procent i Q3.

Vi kan också se att kvinnor är mer benägna än män att titta på sin mobil om natten, stadsbor mer än de som bor på landsbygden och singlar mer än de i en relation. Mer om detta och andra nedbrytningar av denna data går att hitta i tabellfilen.

Digital skärmtid får pensionärer att känna sig mer sociala – men tvärtom för de studerande Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Tiden som spenderas framför en digital skärm har under pandemin inte fått internetanvändarna att känna sig mer sociala. Tvärtom har den känslan minskat något – från 30 procent i Q1 till 28 procent i Q3.

Det största tappet har skett hos studenterna, som i Q1 var den grupp fördelat på sysselsättning som kände sig mest sociala (40%) av skärmtid. I Q3 har den siffran gått ned med hela 12 procentenheter till 28 procent. Det innebär att studenterna har blivit omsprungna av pensionärerna där 37 procent svarar att de känner sig mer sociala av skärmtid. I synnerhet gäller detta de allra äldsta på 76 år och äldre, där hela 42 procent känner sig mer sociala.

Pensionärerna är också den grupp som i lägst utsträckning svarar att de känner sig mer utanför av digital skärmtid. Kanske har de äldsta mer än andra haft nytta av de sociala möjligheter internet har att erbjuda, då de under pandemin räknats som en riskgrupp och i många fall varit fysiskt isolerade.

När det gäller känslan av att vara social av skärmtid har pandemin haft minst inverkan på de arbetande. Här är siffran 26 procent både i Q1 och Q3, vilket dock är lägre än både studerande och pensionärer i båda kvartalen.

1 av 5 internetanvändare har ändrat uppfattning om digital skärmtid under pandemin Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Totalt har 21 procent av Sveriges internetanvändare ändrat uppfattning om digital skärmtid under coronapandemin. 14 procent svarar att de blivit mer positiva, och 8 procent att de blivit mer negativa.

Det är fler kvinnor (26%) än män (17%) som ändrat inställning när det gäller skärmtid. Det är också fler personer födda utanför Norden (33%) som ändrat inställning. Både för kvinnor och utlandsfödda har förändringen gått åt båda hållen – det vill säga några har blivit mer positiva och andra mer negativa. Generellt sett är män något mer positiva än kvinnor till skärmtid.

Sammantaget uppger 77 procent av internetanvändarna att de är positiva till skärmtid och 23 procent att de är negativa.

Nära 2 av 5 studenter har ändrat uppfattning om digital skärmtid under pandemin och är mer negativa än andra Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Sett till sysselsättning är det i synnerhet de studerande (37%) som ändrat inställning till digital skärmtid under pandemin. De har gjort det i högre grad än både arbetande (20%) och pensionärer (12%).

De studerande är också de som är mest negativa till skärmtid, nämligen 30 procent. Pensionärerna däremot är de som i störst utsträckning uppger att de är mest positiva till skärmtid – 88 procent.