De allra flesta svenskar använder internet och dess tjänster. Även om mycket är gemensamt för alla ser det digitala livet olika ut för olika människor. Många vidtar också åtgärder för att skydda sig från de risker som finns på nätet.

I Sverige år 2022 använder fler svenskar än någonsin nätets tjänster dagligen i sin vardag. Under coronapandemins första år talade man om en chockdigitalisering, och vi ser att många av de som då tvingades ut på nätet har omfamnat flera olika e-tjänster. En tredjedel av svenskarna handlar nu kläder mestadels via nätet, liksom julklappar och presenter. Användningen av e-legitimation har ökat ordentligt – på ett år har andelen som dagligen använder mobilt Bank-id gått upp från 47 till 71 procent.

Internetanvändarna har utmaningar i form av krånglig teknik samt en oro för sin personliga integritet och att drabbas av olika nätbrott. Samtidigt ser vi att många vidtar åtgärder för att på olika sätt skydda sig från de risker som finns. En tredjedel brukar tänka på de digitala spår de lämnar efter sig på nätet, och hela 8 av 10 skyddar sin personliga integritet på olika vis.

Internet för nytta och nöje

Nästan alla internetanvändare använder sociala medier och ungefär hälften av dem brukar lägga upp eget material på Facebook, Instagram och Snapchat. Drygt 4 av 10 internetanvändare använder sociala medier för att följa olika varumärken och företag. De allra flesta skickar också meddelanden till varandra, framförallt via text men en mindre andel via röst och video.

De flesta tar del av strömmande videotjänster och dominerar gör SVT Play och Netflix. SVT Play har flest använt under ett helt år, medan Netflix lockar något fler tittare per dag och vecka. När det gäller strömmande ljudtjänster är Spotify överlägset störst både för musik och poddar. Dessutom är tjänsten näst störst när det gäller ljudböcker.

Internet för olika människor

Det finns andra nätaktiviteter som betydligt färre gör. Handeln med kryptovaluta har dubblerats på ett år, men engagerar fortfarande bara 6 procent totalt. De som handlar med kryptovaluta är nästan enbart män – 10 procent av männen har ägnat sig åt detta jämfört med bara 2 procent av kvinnorna.

Något som betydligt fler män gör är att porrsurfa – 48 procent jämfört med 13 procent av kvinnorna. Det har dock blivit vanligare för singelkvinnor att ta del av nätporr, liksom för män som är i en relation. Totalt sett uppger närmare var tredje internetanvändare att de porrsurfar – yngre i högre grad än äldre, och 90-talister mest av alla.

Närmare 6 av 10 internetanvändare spelar spel på till exempel dator, mobil eller spelkonsol. Både män och kvinnor ägnar sig åt spel men det är vanligare bland män som är födda på 1970-talet eller senare. Hos äldre generationer är det tvärtom vanligare att kvinnor spelar.

Internet för alla åldrar

I princip alla barn använder internet. De tycker att de lär sig nya saker där, och blir bättre på engelska. Barn umgås också med varandra till stor del på andra sociala medieplattformar än de vuxna. Näst efter Youtube är Roblox den mest använda plattformen bland barn på lågstadiet. Nästan alla som använder Roblox är födda på 10-talet.

Men barn är också mer utsatta på nätet – andelen barn i åldern 12–19 år som utsatts för näthat har fördubblats från 9 procent förra året till 17 procent. Flickor utsätts oftare än pojkar för kränkningar på nätet. Dubbelt så många flickor har drabbats av oönskade kontaktförsök på nätet och tre gånger fler flickor än pojkar har fått stötande bilder från personer de inte känner. 

De allra äldsta i samhället är fortfarande den grupp som använder internet minst av alla, även om de också ökat sin användning av digitala tjänster. Äldre begränsas av bland annat höga kostnader, krånglig teknik och en oro över att bli lurad på nätet.

Internet i framtiden

I årets undersökning har svenskarna också fått sia om framtidens smarta prylar. De beskriver med egna ord en tillvaro som ofta blir enklare och mer bekväm när allt mer blir uppkopplat. Om alla dessa bilder av den digitala framtiden blir verklighet kan vi inte veta, men att det finns en omfattande teknikoptimism är tydligt. De flesta verkar också vara överens om att den uppkopplade tekniken blir ännu mer omfattande och att en allt större del av våra liv lagras online.

Därmed finns också ett fortsatt stort behov av medvetna och säkra internetanvändare. Positivt nog ser vi i år att många gör aktiva val för att skydda sig från det digitala livets risker. Det kan handla om att klicka ur cookies på webbplatser, fundera över hur riktade annonser fungerar och på olika sätt begränsa vad apparna i mobilen får göra.

Nyckeln till ett säkert och tryggt internet för alla är kunskap. Det är i den andan Internetstiftelsen verkar.

Vilka är generationerna?

I Svenskarna och internet delar vi in de som svarat på undersökningen på olika sätt, bland annat utifrån vilket årtionde man är född. Det gör det lättare att följa personers digitala beteende över tid i takt med att de blir äldre och äldre. Här finns en kort presentation av generationerna.

Om Internetstiftelsen och Svenskarna och internet

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Med den här undersökningen, Svenskarna och internet, vill vi bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet i Sverige utvecklas. Vi vill ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund.

För samtliga studier har Internetstiftelsen anlitat undersökningsföretaget Novus för datainsamling som ägde rum under januari och februari 2022. Majoriteten av vår data är insamlad i Studie 1 (n=3129) och Studie 2 (n=3786) i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, med en deltagarfrekvens på 66 procent respektive 60 procent. Resultatet är viktat mot SCB vad gäller kön, ålder, utbildning och geografi. Läs mer om metod och urval här.