.FILE 2G 3G 4G 5G
Kapitel 1

Var femte pensionär använder inte internet alls

28 min läsning

I Sverige använder de allra flesta internet dagligen, mestadels genom mobilen. Samtidigt använder många äldre fortfarande inte internet överhuvudtaget, bland annat av oro för att bli lurade på nätet.

I det här kapitlet undersöker vi hur internetanvändningen i stort ser ut i Sverige, till exempel hur många som använder internet och hur ofta, hur man kopplar upp sig och vilka digitala enheter som används mest. Vi ser bland annat…

  • Att 9 av 10 är på nätet varje dag
  • Att var femte pensionär inte använder internet
  • Att mobiltelefonen är den digitala enhet som används mest
  • Att var sjätte har en uppkopplad högtalare i sitt hem
  • Att mer än 4 av 10 internetanvändare får höra att de spenderar för mycket tid framför skärmen
Man som sitter vid köksbordet och använder en dator, med en smart högtalare bredvid.

94 procent använder internet år 2021

Hur många använder internet i Sverige år 2021? Svaret på den frågan kan bli olika beroende på vilken population, det vill säga målgrupp, vi undersöker. Ser vi till populationen 16 år och äldre (utan övre åldersgräns) så använder 94 procent internet. Adderar vi däremot 8–15-åringar till denna population så stiger internetanvändandet till 95 procent.

Diagram 1.1

Bas: Samtliga 16+ år, Internetanvändande i Sverige år 2021, År 2021 (Internetpenetrationsstudien)

Vår undersökning visar alltså att internetanvändandet ligger på 94 procent bland befolkningen 16 år och äldre år 2021. Det är dock viktigt att ha i åtanke att respondenterna i allmänhetsundersökningar som denna är den svensktalande befolkningen som är förmögna att svara på en undersökning på telefon eller webb. Det innebär att vi inte får med de medborgare som (ännu) inte behärskar det svenska språket, och inte personer som lider av exempelvis demens, har läs- och talsvårigheter eller av andra skäl inte kan svara eller nås.

Blickar vi bakåt så låg internetanvändandet år 2010 runt 85 procent. Då var det alltså 15 procent som inte använde internet, de så kallade icke-användarna. Med åren har gruppen icke-användare minskat. De vi kallar sällananvändarna – den lilla grupp som använder internet fast inte dagligen, har också krympt.

För att ännu mer träffsäkert nå dessa smala målgrupper, minska felmarginalerna och få en så representativ fördelning bland befolkningen som möjligt har Internetstiftelsen i år givit undersökningsföretaget Novus uppdraget att ta fram en reviderad metod för penetrationsmätning av internetanvändandet. Mer om metod, urval och genomförande finns att läsa i detalj i Om Svenskarna och internet 2021 – Metodbeskrivning.

Metodförändringen har möjliggjort att vi mer precist kan skatta sällan- och icke-användare nu. Det innebär att gruppen sällan- och icke-användare har ökat några få procent från föregående år. Årets resultat, där 94 procent av befolkningen som är 16 år eller äldre använder internet, ligger även helt i linje med Statistiska Centralbyråns (SCB) undersökning Befolkningens it-användning 2020 (16–85 år) som släpptes i november 2020. SCB skriver i den: "Resultaten visar att tillgången till internet inom den svenska befolkningen är hög, 94 procent, och att ungefär nio av tio personer använder internet varje dag." Hela rapporten finns att ta del av i sin helhet på SCB:s webbplats.

I kommande diagram ska vi titta närmare på sällan- och icke-användarna av internet.

Fem personer i blandade åldrar sitter med varsin digital enhet.

9 av 10 använder internet dagligen år 2021

Hur ofta är vi ute på nätet? Dagligen, mer sällan eller inte alls? Det visar detta diagram.

Diagram 1.2

Bas: Samtliga 16+ år, Hur ofta använder du internet?, År 2021 (Internetpenetrationsstudien)

90%
av Sveriges befolkning använder internet dagligen.

Hela 9 av 10 uppger att de är ute på nätet dagligen. Endast en liten grupp på 4 procent är så kallade sällananvändare, det vill säga att de inte använder internet varje dag. Dessa sällananvändare kommer att återkomma i flera kapitel framöver. Exempelvis får de i diagram 1.5 berätta om orsakerna till att de inte är på nätet varje dag.

Sedan kvarstår de 6 procent som svarar att de inte använder internet överhuvudtaget. I vårt alltmer digitaliserade och papperslösa samhälle är detta en grupp vi behöver värna om för att de inte ska hamna utanför. Vilka består denna grupp av? Hur ser fördelningen mellan dagliga, sällan- och icke-användare ut bland olika generationer och samhällsgrupper? Det ska vi illustrera i diagram 1.3 och diagram 1.4.

De äldsta riskerar eller lever i ett digitalt utanförskap

Hur använder olika generationer internet? Det visar det här diagrammet och det blir tydligt att det är de äldsta i samhället som riskerar eller lever i ett digitalt utanförskap.

Diagram 1.3

Bas: Samtliga 16+ år, Hur ofta använder du internet?, År 2021 (Internetpenetrationsstudien)

Ålder är den avgörande faktorn för om vi använder internet. Över 95 procent använder internet av de som är födda på 50-talet eller senare. Därefter går internetanvändandet brant utför - från 96 procent av 50-talisterna till 83 procent av 40-talisterna till 57 procent av de äldsta, det vill säga 20- och 30-talisterna.

Det dagliga användandet är i toppnivå hos de yngre ända ned till 50-talisterna. Från 1 procent sällananvändare (använder inte internet dagligen) av 60-talisterna till 7 procent bland 50-talisterna. Bland de äldsta är hela 17 procent inte på nätet varje dag.

Vilka samhällsgrupper tillhör då dessa sällan- och icke-användare av internet? Det visar nästa diagram 1.4.

Var femte pensionär använder inte internet år 2021

I detta diagram ser vi hur internetanvändandet är fördelat på olika sociodemografiska och socioekonomiska grupper i samhället. Ser vi till sysselsättning, som i mångt och mycket också speglar ålder, så framgår det att det främst är pensionärerna som använder internet mer sällan eller inte alls.

Diagram 1.4

Bas: Samtliga 16+ år, Hur ofta använder du internet?, År 2021 (Internetpenetrationsstudien)

Det är framförallt de äldsta i vårt samhälle som inte använder internet. Var tredje som är 76 år eller äldre uppger att de inte använder internet. I nästa åldersintervall 66–75 år har andelen icke-användare minskat betydligt då endast var tionde inte använder internet. Totalt sett är var femte pensionär icke-användare. I yngre åldrar har andelen icke-användare krympt kraftigt för att nästan vara obefintlig. Redan bland 56–65 år är endast 3 procent icke-användare. För mer information om åldrar och generationer, se diagram 1.3 och tabellbilagan.

6%
av Sveriges befolkning använder inte internet alls.

Icke-användare återfinns i flera samhällsgrupper, men ha i åtanke att dessa grupper till stor del består av äldre personer. Det innebär att även i dessa fall är ålder en viktig förklaringsfaktor. En grupp med stor andel icke-användare är de med någon form av funktionsvariation. Var femte med någon funktionsvariation använder inte internet. Bland de ensamstående är var tionde icke-användare. Klyftorna är också stora vad gäller utbildningsnivå och hushållsinkomst där var femte av de grundskoleutbildade och var tionde av de i låginkomsthushåll inte använder internet. I princip alla högutbildade och de i höginkomsthushåll är internetanvändare och är dessutom på nätet dagligen.

Samma mönster gäller för de som inte använder internet varje dag, de så kallade sällananvändarna. Bland personer under 65 år är det endast några ynka procent som inte använder internet dagligen, men bland pensionärerna är det däremot 15 procent som är sällananvändare. Även bland sällananvändarna är de med endast grundskoleutbildning, de i låginkomsthushåll och de ensamstående överrepresenterade. Det är viktigt att även här komma ihåg att det i majoritet handlar om de äldre i dessa samhällsgrupper. Sällananvändare förekommer också mer ofta bland de som är födda utanför Sverige.

Lägger vi ihop sällananvändarna och icke-användarna av internet i vår undersökning utgör de tillsammans 10 procent. När allt mer av samhällets tjänster och utbud flyttar ut på nätet riskerar dessa människor att hamna utanför. En viktig fråga är då hur vi säkerställer att alla medborgare både kan och vill bli delaktiga i vårt digitala samhälle och inte hamnar utanför? Är det ens möjligt? Dessa frågor får våra respondenter tycka till om i avsnittet Hur skapar vi digital delaktighet? i kapitel 14.

Vi har nedan lagt ihop sällan- och icke-användarna i vår undersökning till en gemensam grupp för att få en bild av hur många de utgör i respektive samhällsgrupp. Ha i åtanke att de allra flesta i dessa samhällsgrupper är äldre och att grupperna i mångt och mycket överlappar varandra.

Otrygghet är en orsak till att inte använda internet dagligen

Sällananvändarna, det vill säga de som inte använder internet dagligen, utgör 4 procent av de som är 16 år eller äldre (diagram 1.2). Vi har frågat dem hur det kommer sig att de inte använder internet varje dag och de har fått avge så många svar de vill. Diagrammet visar tydligt att majoriteten av sällanvändarna, hela tre fjärdedelar, har svarat att de inte har något behov av att använda internet dagligen.

Diagram 1.5

Bas: Sällananvändare 16+ år, Hur kommer det sig att du inte använder internet varje dag? (Flera svar tillåtna), År 2021 (Studie 1) Obs! Förkortade svarsalternativ – se frågeformulär för att se dem i sin helhet

Att teknik kan var krångligt har vi nog alla upplevt någon gång. Att den är för krånglig anger 2 av 10 sällanvändare som ett skäl till att inte använda internet dagligen.

Var femte sällananvändare anser att internet är otryggt och att de är rädda för att bli lurade. Otrygghet är något vi ska rikta mer strålkastarljus på bland annat i avsnittet om säkerhetsaspekten kring e-tjänster i diagram 2.11 och otrygghet vid betalning på nätet i diagram 5.10, men i synnerhet i hela kapitel 3 Digital integritet och digital källkritik och kapitel 4 Näthat och nätbrott.

Smartmobilen verkar vara viktigare än datorn för dagligt internetanvändande. Hela 13 procent använder inte internet dagligen för att de inte har någon smartmobil medan knappt hälften så många (7%) svarar att en orsak är att de inte har en dator. Läs gärna mer om internetanvändarnas användning av digitala enheter i diagram 1.8.

Cirka var sjunde sällananvändare vill minska sin skärmtid och göra annat, och hälften så många säger att de inte har tid att vara på nätet varje dag. Av de sällananvändare som har valt att skriva en annan anledning anger nästan alla att de är ointresserade, vilket hänger nära samman med att inte ha ett behov.

En kvinna tittar på sin ipad och ser bekymrad ut.

I nästa diagram 1.6 ska vi titta på en annan grupp av internetanvändare, nämligen de nya användarna – de som har börjat använda internet de senaste tre åren. Hur många av dem började vara på nätet före eller efter att pandemin bröt ut? Det ger vi svaret på.

4 procent har börjat använda internet de senaste tre åren

De senaste tre åren har 4 procent av de som är 16 år eller äldre blivit nya internetanvändare. Några av dem kanske såg nyttan med att börja använda nätet på grund av rekommendationerna om social distansering som pandemin tvingade fram? 1 procent svarar i alla fall att de började använda internet efter att pandemin bröt ut.

Diagram 1.6

Bas: Samtliga 16+ år, Andel nya internetanvändare de senaste tre åren, År 2021 (Studie 1)

Vilka i vårt samhälle är det som har blivit nya internetanvändare de senaste tre åren? Är det de yngre eller de äldre, och hur ofta använder dessa nya användare internet nu år 2021? Det ska vi ta reda på i nästa diagram 1.7.

Drygt 1 av 10 pensionärer har börjat använda internet de senaste tre åren

De senaste tre åren har 4 procent blivit nya internetanvändare. Diagrammet visar sedan i fallande ordning de samhällsgrupper vi kartlagt som blivit nya internetanvändare de senaste tre åren. Det är viktigt att komma ihåg att dessa samhällsgrupper till stor del även överlappar varandra.

Utöver samhällsgrupper ingår även hur ofta man använder internet, det vill säga dagligen eller mer sällan. Bland de nya internetanvändarna är 7 av 10 sällananvändare och endast 1 procent dagliga användare. Slutsatsen vi kan dra av det är att nybörjare på nätet helt enkelt inte är där dagligen.

Diagram 1.7

Bas: Samtliga 16+ år, Bakgrundsprofil på nya internetanvändare de senaste tre åren, År 2021 (Studie 1)

Det är i synnerhet de som är 66 år eller äldre som börjat använda internet (12%), varav 2 procent började vara på nätet efter att pandemin bröt ut (för mer information se tabellbilagan). I yngre åldrar återfinns nästa inga nya användare. Redan bland 56–65-åringar är andelen nya användare endast 1 procent.

Andra grupper där fler nyligen har begett sig ut på nätet är de med en funktionsvariation (8%), varav hälften började efter pandemins utbrott. Likaså har även fler som är födda utanför Sverige, de med enbart en grundskoleutbildning, de i låginkomsthushåll och de ensamstående i högre grad blivit nya användare. Viktigt att ha i åtanke är att dessa grupper i majoritet består av de äldre och att de överlappar varandra.

Vilka digitala enheter som smartmobil, dator och surfplatta använder då de nya användarna regelbundet? Det visar vi bland annat i nästa diagram 1.8.

Mobilen är den digitala enhet som används mest

Det här diagrammet visar vilka digitala enheter vi som är ute på nätet använder regelbundet. Den smarta mobilen är den enhet som används mest av i princip alla internetanvändare. Drygt 9 av 10 använder en smartmobil (smartphone) regelbundet, 8 av 10 en dator och knappt 4 av 10 en surfplatta.

Diagram 1.8

Bas: Internetanvändare 16+ år, Vilka av följande enheter använder du regelbundet?, År 2021 (Studie 1)

Sett till sysselsättning, som även speglar ålder, använder praktiskt taget alla som studerar eller arbetar en smartmobil regelbundet. De studerande använder datorn mest och surfplattan minst av alla i jämförelsen. Pensionärerna som är på nätet nyttjar i princip sina smartmobiler och sina datorer i lika hög utsträckning, med en knapp marginal för smartmobilen. Totalt sett använder 3 av 4 pensionärer sina smartmobiler och datorer regelbundet, men delar vi upp dem i de två åldersgrupperna 66–75 år och 76 år eller äldre så ser vi emellertid en skillnad. De yngre 66–75 år använder mobilen mer ofta än datorn medan de 76 år eller äldre använder datorn mer regelbundet. Mer om detta finns i tabellbilagan.

100%
av studerande använder en smartmobil regelbundet.

Hushållsinkomst har också påverkan på hur olika digitala enheter nyttjas. Samtliga enheter används mer regelbundet i höginkomsthushåll än i låginkomsthushåll. Surfplattan tycks för övrigt gå hem mer hos de i höginkomsthushåll än hos allmänheten. Det hänger med stor sannolikhet samman med att ha tillgång till flera olika enheter, vilket är en kostnadsfråga.

Hälften av sällananvändarna, det vill säga de som inte använder internet dagligen, använder smartmobilen och datorn regelbundet. Sällananvändarna är de som använder smartmobilen minst av alla i jämförelsen. De som har börjat vara på nätet de senaste tre åren använder inte heller smartmobilen lika ofta som andra och datorn i lägst utsträckning av alla vi jämför med i detta diagram.

Här kommer några andra intressanta skillnader (som även finns att ta del av i tabellbilagan).

Smartmobilen

  • Fler i städer/storstäder (94%) och färre på landsbygden (91%) använder smartmobilen regelbundet
  • Fler högskoleutbildade (96%) och färre grundskoleutbildade (84%) använder smartmobilen regelbundet

Datorn

  • Fler män (85%) och färre kvinnor (77%) använder datorn regelbundet
  • Fler tjänstemän (91%) och färre arbetare (70%) använder datorn regelbundet

Surfplattan

  • Färre 16–25 år (20%) och fler 66–75 år (46%) använder surfplattan regelbundet
  • Fler i Götaland (40%) och färre i Norrland (31%) använder surfplattan regelbundet
En kille med gipsad hand sitter med sin smartphone i händerna.

I nästa diagram 1.9 ska vi undersöka hur våra enheter ibland kan begränsa vår internetanvändning ur några olika aspekter.

Gammal mobil och gammal dator begränsar internetanvändning i låginkomsthushåll

Internetanvändningen kan begränsas av de enheter vi använder. I detta diagram undersöker vi tre olika aspekter; för lite surf i mobilen (alltså mängd mobildata), en för gammal mobiltelefon där vi inte kan använda samhällsviktiga e-tjänster som exempelvis mobilt Bank-id samt en för gammal dator som gör att vi inte kan ta del av olika aktiviteter och tjänster på nätet.

Diagram 1.9

Bas: Internetanvändare 16+ år, Händer det att du i din vardag begränsar din internetanvändning på mobilen för att du inte har tillräckligt med surf? / Har du upplevt att du inte kan använda samhällsviktiga e-tjänster (t ex mobilt Bank-id) för att du idag har en för gammal mobiltelefon? / Har du upplevt att du inte kan ta del av olika digitala aktiviteter och tjänster för att du idag har en för gammal dator?, År 2021 (Studie 1) Obs! Skala 50%

Hushållsinkomst är en faktor som här har stor påverkan. Låginkomsthushållen begränsas betydligt mer än andra samhällsgrupper i alla tre fall. Klyftan till höginkomsthushållen är stor. Faktum är att tre gånger så många låginkomsthushåll upplever att de begränsas av en för gammal dator eller en för gammal mobil.

En annan grupp som i högre grad begränsas i sin internetanvändning är de studerande, vilket oftast är de yngre. De har mer ofta än andra för lite surf och en för gammal dator. Pensionärerna begränsas endast något mer än genomsnittet av en för gammal mobiltelefon.

De som mest av alla i jämförelse känner sig begränsade av en för gammal mobiltelefon och en för gammal dator är dock sällananvändarna, det vill säga de som inte använder internet dagligen. Detta anger också 4–5 procent som skäl till att de inte är på nätet varje dag, se diagram 1.5.

Några andra signifikanta skillnader, som också går att titta närmare på i tabellbilagan, är…

  • Fler män (6%) och färre kvinnor (3%) anser sig begränsade av en för gammal mobiltelefon
  • Fler ensamstående/singlar (17%) och färre i en relation (11%) begränsas av för lite surf
  • Fler med en funktionsvariation/funktionsnedsättning begränsas av för en för gammal mobiltelefon (7%) och en för gammal dator (13%)

Vi har i årets undersökning ställt frågor om vad man gör på nätet och vad man behöver hjälp med. Kopplat till digitala enheter har vi frågat om att installera en app på sin mobiltelefon respektive att skicka en bild/foto från sin mobil till någon annan. Bland internetanvändarna är det 5 procent som behöver hjälp med att installera en app och 2 procent med att skicka en bild från mobilen. I kapitel 14 Digitala hjälpbehov och begrepp kan du läsa mer i detalj om vilka samhällsgrupper som behöver hjälp med just detta och mycket annat.

Härnäst i diagram 1.10 ska vi ta reda på vad våra nära och kära tycker om den tid vi tillbringar framför våra digitala skärmar.

Födda på 2000-talet har för mycket skärmtid enligt andra

Tillbringar vi för mycket tid framför digitala skärmar på vår fritid? Vi har låtit internetanvändare från 8 år och uppåt svara på om deras nära och kära ger dem kritik för att de har för mycket skärmtid. Med digital skärmtid avses den tid som tillbringas framför skärmar på olika digitala enheter såsom dator, surfplatta och mobiltelefon, men alltså inte tv.

Diagram 1.10

Bas: Internetanvändare 8+ år, 8–11 år: Händer det att dina föräldrar tycker att du har för mycket skärmtid, alltså att du sitter för mycket med en mobil, dator eller surfplatta?/ 12+ år: På din fritid, händer det att dina nära och kära upplever att du tillbringar för mycket tid framför en digital skärm? (Ja), År 2021 (Studie 2)

Mer än 4 av 10 internetanvändare får kritik för sin skärmtid. Det är i synnerhet de yngsta som upplever att de får kritik men det förkommer även bland de äldsta. Omkring 1 av 10 av de internetanvändande 20-, 30- och 40-talisterna får höra att de tillbringar för mycket tid framför de digitala skärmarna. Därefter ökar det – en fjärdedel av 50-talisterna, en tredjedel av 60-talisterna och drygt två femtedelar bland 70-talisterna uppger att de får denna kritik. Hälften av 80-talisterna och nästan hälften av 90-talisterna säger detsamma. När vi sedan beger oss in på 2000-talet så ökar kritiken massivt enligt 00- och 10-talisterna. Hela 7 av 10 av de som är födda på 00-talet och mer än 8 av 10 – hela 85 procent – av 10-talisterna får höra att andra tycker att de har för mycket skärmtid. En trolig anledning till att kritiken är betydligt mer utbredd bland personer födda på 2000-talet är att de flesta i denna grupp fortfarande är barn och att vuxna i deras närhet har mer att säga till om gällande barnens skärmtid.

Om vi istället riktar strålkastarljuset enbart mot skolbarnen och deras skärmtid på fritiden, hur ser det ut då? Det visar nästa diagram 1.11.

8 av 10 skolbarn upplevs ha för mycket skärmtid

Vi har frågat skolbarn mellan 8–19 år, från lågstadiet till gymnasiet, om de får höra att de tillbringar för mycket tid framför digitala skärmar. Med digital skärmtid avses den tid som tillbringas framför skärmar på olika digitala enheter såsom dator, surfplatta och mobiltelefon, men alltså inte tv. Sammantaget svarar nära 8 av 10 att deras föräldrar och andra nära och kära ger dem kritik för deras skärmtid.

Diagram 1.11

Bas: Internetanvändare 8-19 år, 8-11 år: Händer det att dina föräldrar tycker att du har för mycket skärmtid, alltså att du sitter för mycket med en mobil, dator eller surfplatta?/ 12-19 år: På din fritid, händer det att dina nära och kära upplever att du tillbringar för mycket tid framför en digital skärm? (Ja), År 2021 (Studie 2)

Kritiken mot för mycket skärmtid är hög i samtliga stadier. Allra mest kritik får låg- och mellanstadiebarnen i jämförelsen, där mer än 8 av 10 får höra att de har för mycket skärmtid. Sedan minskar kritiken något för högstadieeleverna (78%) och gymnasieeleverna (76%).

83%
av barn på mellanstadiet får höra att de har för mycket skärmtid.

Det är uppenbart att skärmtid hos barn och unga skapar oro men vad ligger bakom den? Den frågan har vi inte ställt men det kan finnas många olika aspekter. Exempelvis kan det handla om att tiden framför skärmen stjäl tid för exempelvis umgänge med övriga familjen, fysisk aktivitet och läxor. En annan möjlighet är att det är det som visas på skärmen som oroar, till exempel eventuellt skrämmande innehåll. Det kan också handla om en oro för att sociala medier kan påverka vårt välmående negativt genom att visa upp hur "alla andra" lever innehållsrika och lyckade liv. Att hela tiden jämföra sig med andra kan öka risken att drabbas av depression.

Därtill kan oro bottna i vilken påfrestning den statiska ställningen har på våra nackar och tummar – och inte minst hur våra hjärnor påverkas. Alltför mycket skärmtid kan bli ett beroende och det kan vara svårt att avgöra var gränsen går. Tilläggas bör att skärmtid också kan ha positiva effekter som till exempel ökad inlärning, avkoppling och vara en plats för roliga och sociala sammanhang. Utan skärm riskerar barnet att förlora en möjlighet att kommunicera med vänner och att känna sig utanför.

Vill man ha tips och råd om hur man ska förhålla sig till barns skärmanvändande, finns det till exempel att läsa på webbplatsen 1177 Vårdguiden.

I nästa diagram 1.12 kommer vi visa hur sociala eller utanför de som är 12 år och äldre uppger att de faktiskt känner sig framför skärmarna.

Skärmtid får var fjärde att känna sig mer social

Får skärmtiden på vår fritid oss att känna oss mer sociala eller mer utanför? En fjärdedel anser att skärmanvändandet ger känslan av att vara mer social medan 1 av 10 får känslan av att vara utanför. Övriga drygt 6 av 10 upplever inte att tiden framför skärmen påverkar känslan att vara social eller utanför.

Diagram 1.12

Bas: Internetanvändare 12+ år, Hur upplever du att din digitala skärmtid på din fritid påverkar dig? Känner du dig mer social eller mer utanför? Skala 1–5 1=Känner mig mycket mer utanför, 5=Känner mig mycket mer social, År 2021 (Studie 2)

Mest sociala av skärmtid känner sig de yngsta. 4 av 10 studerande känner sig mer sociala och endast 8 procent känner sig mer utanför. Bland de yngsta eleverna är dessutom känslan av att känna sig social betydligt större. Hälften av högstadie- och gymnasieleverna känner sig mer sociala av skärmtid och endast 2 procent av högstadiebarnen och 6 procent av gymnasieeleverna uppger att de känner sig mer utanför.

Pensionärerna har också i högre grad en känsla av att vara social tack vare skärmen än genomsnittet. Mer än var tredje pensionär anger att de känner sig mer sociala av skärmtid och endast 7 procent svarar att de känner sig mer utanför. Skärmanvändandet väcker mer känslor hos de äldsta pensionärerna (76+ år) som känner sig både mer sociala och mer utanför än de som är 66–75 år.

De arbetande känner sig mindre sociala och mer utanför av sitt skärmanvändande på fritiden än både de studerande och pensionärerna. Endast 2 av 10 arbetande känner sig mer sociala och drygt 1 av 10 känner sig mer utanför. Sett till generationer känner sig 70-talisterna minst sociala (16%) av alla och något mer utanför (14%) än genomsnittet. Vill du se mer om hur social eller utanför respektive generation känner sig av skärmtid så hänvisar vi till tabellbilagan.

Bland sällananvändarna, alltså de som inte använder internet varje dag, uppger drygt en 1 av 5 att de känner sig mer utanför av skärmanvändandet, vilket är en betydligt större andel än genomsnittet.

Föregående år 2020 ställde vi samma fråga till internetanvändarna som är 16 år och äldre. Jämför vi resultatet från 2020 (kvartal 3) med årets resultat i samma målgrupp (16+ år) så ser vi att andelen som känner sig mer utanför ligger kvar på 11 procent. Andelen bland 16+ år som känner sig mer social har däremot minskat från 28 procent till 24 procent. Det är framför allt de arbetande som känner sig mindre sociala av skärmtiden på fritiden. Sannolikt kan pandemin och distansarbete ha haft sin påverkan på detta. Pensionärerna, i synnerhet de mellan 66–75 år, känner sig också något mindre sociala i år. De studerande känner sig däremot något mer sociala tack vare skärmtiden än de gjorde i kvartal 3 år 2020. Vill du läsa mer om skärmtid finns det att läsa i 2020 års upplaga av Svenskarna och internet.

Två unga killar står vid ett bord och tittar tillsammans på en läsplatta.

2 av 3 kopplar i huvudsak upp sig med fiber i hemmet

Hur kopplar vi i huvudsak upp oss i våra hem när vi surfar för privat bruk? Det finner vi svaret på i detta diagram. Det visar att två tredjedelar i huvudsak använder fiber som internetanslutning i hemmet, en femtedel mobilt bredband, 7 procent kabel-tv och 5 procent ADSL.

Något att ha i åtanke är att endast ett svar har varit tillåtet i denna fråga. Svaren avser alltså den huvudsakliga internetanslutningen vi använder i våra hem för privat bruk, även om andra uppkopplingar kan finnas tillgängliga.

Diagram 1.13

Bas: Internetanvändare 16+ år, Vilken är din huvudsakliga internetanslutning i hemmet som du använder för privat bruk? (Endast ett svar), År 2021 (Studie 1)

Fiber är idag den huvudsakliga internetuppkoppling som används mest av alla. Jämför vi stad och landsbygd finns i princip ingen skillnad i att använda fiber som huvudsaklig uppkoppling. I storstäderna används kabel-tv något mer frekvent än i övriga landet. Dubbelt så många på landsbygden (8%) använder i huvudsak ADSL än boende i städer/storstäder (4%).

Ser vi till sysselsättning så särskiljer sig de studerande, vilka oftast tillhör de yngre, och pensionärerna, det vill säga de äldsta, på flera sätt från genomsnittet enligt följande:

  • Pensionärerna använder fiber i lägre grad
  • De studerande och pensionärerna använder mobilt bredband i högre grad
  • Pensionärerna använder mer ofta ADSL som huvudsaklig uppkoppling
  • Både de yngsta (6%) och äldsta (5%) har sämre koll på vilken uppkoppling de har jämfört med genomsnittet (3%)

Några andra signifikanta skillnader, som också går att finna i tabellbilagan, är…

  • Fler höginkomsthushåll (75%) och färre låginkomsthushåll (54%) använder fiber
  • Fler med en funktionsvariation/funktionsnedsättning vet inte vilken uppkoppling de har (8%) och färre använder fiber (57%)
  • Fler sällananvändare vet inte vilken uppkoppling de har (19%) och färre använder fiber (37%)

Numera är det ju inte bara enheter som datorer och mobiler vi kopplar upp i våra hem, utan även andra prylar! Vilka prylar det är ska vi titta närmare på i kommande diagram 1.14 och diagram 1.15.

7 av 10 har uppkopplade prylar i hemmet år 2021

Idag har 7 av 10 tillgång till minst en uppkopplad pryl i sitt hem. Med en uppkopplad pryl menar vi ett vardagsföremål (ej dator, mobiltelefon eller surfplatta) som har inbyggd elektronik och internetuppkoppling, vilket gör att det kan styras via internet.

Diagram 1.14

Bas: Samtliga 16+ år, Har tillgång till uppkopplade prylar i sitt hem, År 2021 (Studie 1)

Vi har sedan år 2018 ställt frågor om antalet uppkopplade prylar i hemmet men med olika frågeställningar. Därför blir svaren inte fullt jämförbara. År 2018 frågade vi om hur många uppkopplade prylar vi har i hemmet men utan att exemplifiera som vi gör i år (se nästa diagram 1.15) och då svarade 50 procent att de hade minst en uppkopplad pryl i hemmet. År 2019 ställde vi frågan på samma sätt (och exemplifierade endast med röststyrd högtalare och elektroniskt lås) och då ökade andelen med uppkopplade prylar till 54 procent. År 2020 gav vi flera exempel och då skedde en ökning till 65 procent som i år 2021 alltså ligger på 69 procent.

69%
har tillgång till uppkopplade prylar hemma förutom dator, mobil och surfplatta.

Tittar vi på de som i år har minst en uppkopplad pryl i hemmet så särskiljer sig flera grupper. Här är tre exempel vi vill lyfta. (För mer information och fler signifikanta skillnader både totalt sett och per uppkopplad pryl, se tabellbilagan.)

  • Fler män (73%) och färre kvinnor (65%) har någon uppkopplad pryl i hemmet, i synnerhet har fler män en uppkopplad bil och en smart tv-apparat
  • 8 av 10 studerande och arbetande har en uppkopplade pryl i hemmet jämfört med 4 av 10 pensionärer
  • 9 av 10 höginkomsthushåll har en uppkopplad pryl i hemmet jämfört mot 5 av 10 låginkomsthushåll

Något vi kan ha i åtanke är att det kan finnas de som har uppkopplade prylar hemma utan att tänka på det eller veta om det.

En självgående dammsugare som städar under ett bord där någon sitter.

Vilka uppkopplade prylar vi har tillgång till i våra hem ska vi ta reda på i nästa diagram 1.15.

Var sjätte har en röststyrd, uppkopplad högtalare år 2021

Vilka uppkopplade prylar har vi i våra hem? Det ger det här diagrammet svar på. Vi har ställt frågan om flera olika vardagsföremål (ej dator, mobiltelefon eller surfplatta) som har inbyggd elektronik och internetuppkoppling, vilket gör att det kan styras via internet.

Diagram 1.15

Bas: Samtliga 16+ år, Vilka uppkopplade prylar har du tillgång till i ditt hem?, År 2020–2021 (Studie 1) *) Svarsalternativ ställdes ej år 2020

Låt oss titta på topp 5 uppkopplade prylar i diagrammet. Den vanligaste uppkopplade prylen är en smart tv-apparat som mer än hälften har. Näst på tur är ett smart armbandsur som var fjärde använder. På plats nummer tre kommer ett uppkopplat larmsystem som var femte skyddar sitt hem med. På fjärde plats hamnar en röststyrd högtalare, till exempel Google Home och Alexa, som finns i var sjätte hushåll. En delad femteplacering får en uppkopplad strömbrytare och en uppkopplad bil som var sjunde har i sitt hem.

Vi har ställt frågor om ett varierande urval av dessa uppkopplade prylar tidigare år. Störst ökning från föregående år har smarta armbandsur och röststyrda högtalare haft. År 2019 angav endast 5 procent att de använde en röststyrd högtalare vilket alltså har tredubblats sedan dess. Vi frågade även år 2019 om elektroniskt lås till hemmet som sedan dess legat på en konstant nivå på 7 procent.

Några få (3%) har i år svarat att de har (ytterligare) en annan uppkopplad pryl i hemmet. Bland dem nämner mellan 5–10 personer spelkonsoller, ljudsystem/ljudanläggningar och uppkopplade glödlampor. Andra svar som några enstaka anger är robotdammsugare, robotgräsklippare, solceller/solpaneler, luftvärmepump/bergvärme och luftrenare. Två personer har också uppkopplade hörapparater och en uppkopplad blodsockermätare. En person berättar att sexleksakerna i hemmet är uppkopplade.

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn