I Sverige e-handlar de allra flesta, och många har hört talas om begrepp som "live shopping" och "social shopping". Men hälften av de som betalar på nätet känner otrygghet, bland annat för att lämna ut kortuppgifter.

I det här kapitlet undersöker vi internetanvändarnas vanor när det gäller e-handel, identifiering och olika typer av betalningslösningar på nätet. Vi ser bland annat…

• Att 9 av 10 e-handlar
• Att var tionde betalar med Swish dagligen
• Att 4 av 10 känner till begreppet "live shopping"
• Att hälften av de som betalar på nätet känner otrygghet

9 av 10 e-handlar år 2021

E-handeln har blomstrat under pandemin. Av befolkningen 16 år eller äldre uppger 89 procent i år att de e-handlar. Om vi enbart ser till de som använder internet så svarar 94 procent av internetanvändarna att de e-handlar.

Vilka e-handlar mer än andra? Tittar vi i tabellbilagan ser vi att fler stadsbor e-handlar än landsbygdsbor, och att färre födda utanför Sverige handlar på nätet jämfört med genomsnittet. Nära 2 av 3 pensionärer e-handlar år 2021. Det ska vi undersöka närmare när vi jämför generationer i nästa diagram 5.2. Där kommer vi även visa vilka som har börjat e-handla de senaste tre åren respektive börjat göra det efter att pandemin bröt ut.

Hur har pandemin då påverkat e-handeln? Enligt Postnords undersökning E-barometern hade e-handeln en tillväxt på rekordhöga 40 procent under pandemiåret 2020, jämfört med 2019. Enligt Postnord motsvarar ökningen 35 miljarder kronor, hela 2012 års totala e-handelsomsättning i Sverige.

Nära 2 av 10 har börjat e-handla de senaste tre åren Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Vi har tagit reda på vilka i befolkningen som e-handlar och vilka som har e-handlat för första gången de senaste tre åren. De som har börjat e-handla de senaste tre åren har vi låtit svara på om de började e-handla efter att pandemin bröt ut. Att e-handla är givetvis nära sammankopplat med internetanvändning totalt sett vilket också detta diagram speglar. Mer om internetanvändning i olika generationer finns att läsa om i diagram 1.3.

I princip alla som är födda på 60-talet eller senare e-handlar. Därefter sjunker andelen som e-handlar snabbt i de äldre generationerna. Endast 4 av 10 av de födda på 1920- och 30-talet e-handlar och drygt 6 av 10 av 40-talisterna.

Nära 2 av 10 har börjat e-handla de senaste tre åren – de äldre tillsammans med de unga 00-talisterna i högre grad än andra. Nästan 1 av 10 av 50-talisterna e-handlade för första gången efter att pandemin bröt ut. Sammantaget har en fjärdedel av pensionärerna börjat e-handla de senaste tre åren.

Tittar vi i tabellbilagan ser vi att fler män än kvinnor har börjat e-handla de senaste tre åren. Totalt sett är män och kvinnor e-shoppare i lika hög grad år 2021.

4 av 10 känner till "live shopping" på nätet

Vi har frågat internetanvändarna om de känner till och om de har deltagit i så kallad "live shopping" på nätet, det vill säga när ett företag visar produkter via en livesändning (live streaming) på nätet.

Mer än hälften, nästan 6 av 10, har hört talas om live shopping. 4 av 10 uppger att de känner till live shopping och 6 procent att de har deltagit.

Tittar vi i tabellbilagan så ser vi att fenomenet live shopping är mer välkänt i städerna, i synnerhet storstäderna, än på landsbygden. Live shopping är också mer välkänt hos kvinnor än hos män. Totalt sett har lite mer än 5 av 10 män hört talas om live shopping jämfört med drygt 6 av 10 kvinnor.

Live shopping är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Mer om vad live shopping är och hur det fungerar finns exempelvis att läsa på webbplatsen Mitt Företag.

Nu ska vi ta reda på mer om ett annat digitalt shoppingfenomen, nämligen det som kallas social shopping i diagram 5.4.

Fler än 4 av 10 känner till "social shopping" på nätet Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Vi har frågat internetanvändarna om de känner till och om de har deltagit i så kallad "social shopping", det vill säga att shoppa och betala direkt på en social medieplattform som exempelvis Instagram, Pinterest eller Facebook, utan att lämna plattformen.

Nära 2 av 3 internetanvändare har hört talas om social shopping och nästan varannan känner till fenomenet. 7 procent uppger att de har köpt något via social shopping. Det finns dock en liten osäkerhet kring begreppet då 3 procent anger att de har shoppat via sociala medier men vet inte om det är just social shopping där man shoppar direkt på den sociala plattformen.

Tittar vi i tabellbilagan så ser vi att social shopping på nätet är vanligast bland yngre kvinnor. Bland 00-talisterna har 3 av 4 kvinnor kännedom om social shopping. Det är också mer välkänt bland stadsbor, i synnerhet storstadsbor, än de som bor på landsbygden. Kännedomen om social shopping är även högre bland de som är födda utanför Sverige. Tilläggas bör att social shopping givetvis är nära sammankopplat med att vara på sociala plattformar totalt sett. Mer om sociala medier i kapitel 8.

Vill du veta mer om social shopping så kan vi rekommendera podden Digitalsnack, som gjort ett avsnitt om fenomenet.

Nu ska vi gå över till något helt annat, nämligen handel med kryptovalutor i diagram 5.5.

3 procent har köpt eller sålt kryptovaluta det senaste året

Hur många internetanvändare som är 18 år eller äldre har köpt eller sålt kryptovaluta såsom bitcoin de senaste 12 månaderna? Det visar detta cirkeldiagram.

De senaste 12 månaderna uppger 3 procent att de har köpt eller sålt kryptovaluta. Tittar vi i tabellbilagan ser vi att fler män än kvinnor har ägnat sig åt denna valutahandel, och framför allt de yngre.

Är du nyfiken på att veta mer om kryptovalutor? Då kan vi rekommendera ett besök på vårt Internetmuseum och avsnittet om bitcoin.

1 av 10 betalar dagligen med Swish

Hur många har använt olika digitala betalningslösningar och identifierat sig digitalt? Det ser vi i det här diagrammet.

I befolkningen 18 år och äldre identifierar sig idag uppemot 9 av 10 med mobilt Bank-id, 7 av 10 gör det minst varje vecka och nära 5 av 10 dagligen. Utmanaren Freja e-id är det endast 1 procent som har nyttjat de senaste 12 månaderna.

Av de digitala betalningslösningar vi har undersökt är Swish den som används mest. Fler än 8 av 10 betalar med Swish, närmare 5 av 10 swishar minst varje vecka och 1 av 10 gör det varje dag. Därefter följer Klarna som 3 av 4 använder. 3 av 10 har betalat genom att lägga in sitt betalkort elektroniskt i mobilen och ”blippat” med den, och 1 av 10 blippar med mobilen dagligen. Runt var fjärde har betalat med Paypal och nästan lika många med Qliro.

Tittar vi i tabellbilagan ser vi att fler kvinnor betalar med Klarna och Qliro och att fler män använder Paypal. Att betala med mobilen är mer förekommande i storstäderna.

Tidigare år har vi ställt en fråga om total användning (använt någon gång någonsin) av mobilt Bank-id och Swish. I år har vi valt att fokusera på den mer relevanta användningen de senaste 12 månaderna. Det gör att frågorna inte är helt jämförbara. Om vi ändå med viss försiktighet jämför med år 2019 då vi senast ställde frågan till befolkningen så tenderar det att ha skett en ökning. År 2019 använde 84 procent i befolkningen mobilt Bank-id mot 86 procent år 2021. Vad gäller Swish använde år 2019 79 procent i befolkningen Swish mot 83 procent år 2021. (Obs! Bas år 2019 var Samtliga 16+ år.)

I nästa diagram 5.7 ska vi ta reda på hur olika generationer använder mobilt Bank-id och Swish.

Nära hälften använder mobilt Bank-id varje dag Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

I det här diagrammet ska vi jämföra användning av mobilt Bank-id respektive Swish fördelat på generationer.

I de yngre generationerna använder nästan alla både mobilt Bank-id och Swish. Det dagliga användandet av mobilt Bank-id är som högst bland 80- och 90-talister. Användandegraden minskar med åldern vilket också hänger samman med internetanvändandet totalt sett. Bland 40-talisterna använder endast två tredjedelar mobilt Bank-id och bland 1920- och 30-talister endast en tredjedel. Totalt sett använder 6 av 10 pensionärer mobilt Bank-id och mer än 5 av 10 Swish.

I nästa diagram 5.8 ska vi se vilka generationer som behöver hjälp med att både installera och legitimera sig med mobilt Bank-id.

Mer än 1 av 10 uppger att de behöver hjälp med att installera mobilt Bank-id Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Det här diagrammet visar utifrån generation, vilka som behöver hjälp att installera respektive legitimera sig med mobilt Bank-id. Ovanpå de som behöver hjälp har vi lagt till de som inte har hört talas om tjänsten eller inte använder internet. Sammantaget utgör de en grupp som inte på egen hand installerar eller självständigt använder sig av mobilt Bank-id – en grupp som riskerar ett utanförskap när allt fler samhällsfunktioner kräver att vi kan legitimera oss digitalt.

Sett till befolkningen svarar 13 procent att de behöver hjälp med att installera mobilt Bank-id och 3 procent att de inte kan legitimera sig utan hjälp. Lägger vi även till de som inte känner till tjänsten och de som inte använder internet, så har totalt 2 av 10 inte möjlighet att själva installera mobilt Bank-id och 1 av 10 kan inte använda tjänsten på egen hand.

Att installera mobilt Bank-id är en utmaning inte bara hos de äldre. Redan bland de yngsta 00- och 90-talisterna finns ett behov av hjälp. De som är i minst behov av hjälp av alla är 80-talisterna, men därefter börjar hjälpbehovet att öka.

Runt 3 av 10 av de äldsta behöver hjälp med att installera mobilt Bank-id. Lägger vi även samman personer som inte känner till tjänsten och de som inte använder internet, så ökar andelen som inte utför installationen på egen hand avsevärt – nära 5 av 10 av 40-talisterna och mer än 7 av 10 av 1920- och 30-talisterna.

Att använda och legitimera sig med mobilt Bank-id är det nästan enbart äldre som behöver hjälp med. Drygt 1 av 10 av 1920- och 30-talisterna behöver hjälp och adderar vi de som inte använder internet eller inte känner till tjänsten så ökar andelen till nästan 6 av 10.

Till de som har svarat att de behöver hjälp har vi frågat om orsakerna till detta vilket vi ser i nästa diagram 5.9.

I kapitel 14 går det att läsa mer om hjälpbehov och vilka samhällsgrupper som riskerar ett utanförskap på grund av att de inte kan använda olika digitala tjänster och aktiviteter på egen hand.

Hjälpbehov med mobilt Bank-id bottnar främst i oro och okunskap Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Vi har frågat de som behöver hjälp med att installera respektive använda mobilt Bank-id, vad hjälpbehovet bottnar i. De har fått ange så många svar de vill och även haft möjlighet att skriva in en annan anledning.

De främsta skälen till att behöva hjälp med att både installera och använda mobilt Bank-id bottnar i en oro för att göra fel och att man inte vet hur man gör. Detta uppger runt 3 av 10 för installation och en fjärdedel för användning av mobilt Bank-id. För båda aktiviteterna upplever 2 av 10 att tekniken är för krånglig och 1 av 10 har varken ork eller lust. Att ta hjälp av någon annan gör 2 av 10 för installation och drygt 1 av 10 för legitimering. Var sjätte behöver hjälp med legitimering med mobilt Bank-id för att de oroar sig för hur deras personliga uppgifter hanteras.

De få egna anledningarna som angivits handlar bland annat om att man saknar en smartmobil eller har en smartmobilmodell som inte är kompatibel. Några anger också att de behöver uppsöka banken för att kunna installera mobilt Bank-id, antingen för att banken begär det eller för att det inte är möjligt att göra utan bankens hjälp.

Nu ska vi ta reda på hur många som känner sig osäkra vid betalning på nätet i diagram 5.10.

Hälften av de som betalar på nätet känner otrygghet

Vi har frågat de som har betalat något på nätet om det händer att de känner otrygghet eller osäkerhet vid betalningen. Det visar det här diagrammet.

Hälften av alla som har betalat något på nätet känner sig osäkra eller otrygga vid betalning. Kvinnor känner sig betydligt mer otrygga än män. De med en funktionsvariation känner sig mer otrygga än alla andra i jämförelsen. Boende på landsbygd är mer osäkra vid betalning än de i storstäder. Ser vi till ålder så känner sig de yngre och de studerande som betalar något på nätet mer osäkra än pensionärerna.

Vad ligger bakom denna känsla av osäkerhet och otrygghet? Vi ska i nästa diagram 5.11 få höra respondenternas egna ord om detta.

Att lämna ut kortuppgifter skapar otrygghet vid betalning på nätet Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Vi har bett de som känner sig otrygga och osäkra vid betalning på nätet att ange orsakerna till det. Detta så kallade "ordmoln" visar en kortfattad summering av deras svar. Storleken på orden eller fraserna ger en bild av hur vanligt förekommande de är. Vi kommer även att låta våra svarande komma till tals i hela citat.

Det som skapar osäkerhet hos de flesta vid betalning på nätet är att behöva lämna ut konto- och kortuppgifter. Rädslan bottnar i att uppgifterna ska bli "kapade" och hamna i orätta händer. Flera uttrycker även oro för att obehöriga ska kunna ta del av deras personuppgifter. De svarande uppger att de är rädda för att bli utsatta för kriminella, bedragare, hackare, nättjuvar och lurendrejare. Såhär uttrycker sig några av dem:

"Jag är orolig att mina kontouppgifter ska sparas och användas av bedragare eller att det ska bli fel med köpet och varan inte dyker upp."
– Kvinna, 25 år

"Någon kan hacka in och ta mitt personnummer, kontonummer, adress eller olika password."
– Man, 57 år

"Rädd att de ska ta mina uppgifter på sketchy sidor."
– Man, 20 år

"Bli kapad av någon snorgärs."
– Man, 65 år

Det finns också en osäkerhet kring sajterna och e-handelsföretagen i sig. Flera säger sig ha en gnagande oro över att de inte kommer att få den vara de har beställt. Många berättar att utländska webbplatser väcker större osäkerhet än svenska som känns mer trygga. Okända sajter är också något som gör att många känner otrygghet. Är de säkra och seriösa? Att betala till privatpersoner känns också som en större risk för bedrägeriförsök.

"Att det är ett lurendrejeriföretag som tar pengarna men ej skickar varan."
– Kvinna, 47 år

"Ifall man inte har handlat på hemsidan förut är man rädd att de ska ta pengarna men inte skicka varan."
– Kvinna, 18 år

"När jag handlar på utländska sidor, ibland oklart hur leveranser, ångerrätt, slutsumman blir."
– Man, 42 år

"Inköp från privatperson är alltid riskabelt, kan vara bedrägeri."
– Kvinna, 62 år

"Jag handlar inget på en hemsida utan säkerhetscertifikat o kryptering. Håller utkik efter hänglåset!"
– Man, 56 år

Själva betalningslösningen på e-handelssajterna skapar också osäkerhet. Vilka betalningsalternativ erbjuds och är de pålitliga? Att inte få en tydlig betalningsbekräftelse eller orderbekräftelse känns för ett flertal oroväckande. Och om varan inte levereras, vad gör man då?

"Finns så många olika sätt att betala på så man vet inte vilka som är säkra. Gillar inte när man blir inlurad till senare betalning."
– Kvinna, 46 år

"När man tvingas eller luras att betala med faktura som hamnar i mejlen och lättare glöms bort, ständigt orolig för inkasso då."
– Man, 33 år

"Att betalning inte är säker. Blir rädd när jag inte får en tydlig betalningsbekräftelse. Rädd för att bli lurad/skimmad osv."
– Kvinna, 22 år

"Att man ska skriva någon siffra fel och betalning hamnar fel. Att någon obehörig kan komma åt uppgifter. Att få kontot länsat."
– Kvinna, 26 år

"När ett bolag inte levererar som bestämt – då undrar jag om jag får tillbaka pengarna."
– Man, 77 år

Det finns också en oro för att själv göra fel eller att tekniken ska strula. Flera oroar sig för att skriva in en felaktig siffra så att pengar kommer till fel mottagare eller att köpet inte går igenom. Andra oroar sig för att datorn ska hänga sig eller lagga i betalningsprocessen och att deras pengar lämnar deras konton men inte kommer fram utan "försvinner"…

"Att jag ska göra något fel så varan inte blir betald eller att jag förlorar pengar."
– Kvinna, 57 år

"Tänk om datorn inte fungerar vid nån överföring. Teknikstrul."
– Kvinna, 73 år

"Jag är osäker på att jag ska trycka på fel knapp, och att man inte ska kunna backa tillbaka."
– Kvinna, 88 år

"Det går ibland så snabbt att jag blir osäker på "vad som hänt"… egentligen."
– Man, 88 år

Det finns de som har dåliga erfarenheter vid betalning på nätet som gör dem osäkra. Exempelvis svarar en 25-årig kvinna att hon tyvärr "har erfarenhet av att kortet hackats och tömts efter e-handel" och en drabbad 61-årig kvinna berättar att hon "har blivit blåst på pengarna tidigare. Det gjorde ont och var svårt".

Att ta del av andras dåliga erfarenheter av köp på nätet kan också skapa osäkerhet. Det kan vara att läsa dåliga recensioner, kommentarer på nätverksplatser eller larmartiklar i media. Till exempel får vi av en 42-årig kvinna höra att hon "får reklam för en del tveksamma butiker i sociala medier där man ser på kommentarerna att folk som beställt inte fått sina varor." Det är mer vanligt förekommande att de äldre nämner att de har hört och läst om hur andra har drabbats. Såhär säger några av dem…

"På grund av allt man hör hur äldre personer blivit lurade även om det aldrig hänt en själv."
– Kvinna, 71 år

"Nivån på rapporteringen om bedragare och fusk."
– Man, 78 år

"För jag har hört att det finns folk på internet som kan tjuva/dra alla mina pengar om man betalar vid nätet."
– Kvinna, 68 år

Ibland är det bara en känsla av något slag som skapar osäkerhet. I synnerhet de äldre talar om sin magkänsla eller om obehagskänslor. Exempelvis säger en 80-årig kvinna att orsaken till att hon känner sig osäker vid betalning på nätet är "en magkänsla av att inte ha kontroll". En 70-årig kvinna berättar att hon får en "en obehaglig känsla att någon kan komma över mina konton". En 80-årig man drabbas av "känslan av fusk".

Slutligen finns det också några som anser att i princip allt på nätet är otryggt. Som en 76-årig man summerar det "Allt på nätet är osäkert – hackare!". Eller som en 68-årig man väljer att uttrycka det "Nätet är väl fullt av lurendrejeri". En 21-årig kvinna förklarar varför hon tycker att nätet "suger" med följande ord: "Vetskapen om att de kriminella alltid ligger steget före på nätet. ALLTID! I verkliga livet kan de inte gömma sig som på webben. Nätet suger och verkligheten duger!". Sist men inte minst vill en 56-årig kvinna berätta varför hon anser att det är säkrare att betala med kontanter än på nätet: "Tanken att eliten när som helst kan stänga av möjligheten att köpa/sälja om man t ex är vaccinvägrare. Därför känns kontanter tryggare".

Om du vill läsa mer om internetbedrägerier och hur du kan skydda dig vill vi rekommendera vår webbplats Internetkunskap, där det finns en avdelning om it-brott.

Nu är det dags att ta reda på vilka det är som inte obehindrat på egen hand kan genomföra en betalning på nätet eller betala sina räkningar på en internetbank. Häng med till diagram 5.12.

1 av 10 av de äldsta uppger att de behöver hjälp med att e-handla Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Det här diagrammet visar vilka generationer som behöver hjälp med genomföra en betalning på nätet respektive betala räkningar på en internetbank. Ovanpå de som behöver hjälp har vi lagt till de som inte har hört talas om nätaktiviteterna eller inte använder internet. Sammantaget utgör de en grupp som idag är utestängda från dessa nätaktiviteter eller åtminstone inte kan genomföra dem obehindrat på egen hand.

4 procent av befolkningen kan inte betala räkningar på en internetbank eller köpa något på nätet utan hjälp. Om vi lägger samman de hjälpbehövande med de som inte använder internet eller inte har hört talas om tjänsterna ökar andelen som är exkluderade från att använda en internetbank respektive att betala något på nätet till 10 procent.

De som behöver hjälp är framför allt de äldre. Bland de allra äldsta 1920- och 30-talisterna kan drygt 1 av 20 inte betala sina räkningar på en internetbank utan hjälp och 1 av 10 har behov av hjälp för att köpa något på nätet. Slår vi ihop de som behöver hjälp med de som inte använder internet eller inte har hört talas om tjänsterna ökar andelen som är exkluderade från att använda en internetbank till 5 av 10 och köpa något på nätet till nära 6 av 10.

En andel av dessa myndiga 00-talister bor sannolikt fortfarande hemma vilket kan förklara deras hjälpbehov med att betala räkningar på en internetbank.

Vad bottnar då hjälpbehovet för att betala något vid ett köp på nätet i? Det visar nästa diagram 5.13.

Främsta anledningen till att behöva hjälp vid betalning på nätet är rädslan att göra fel Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Vad ligger bakom hjälpbehovet med att genomföra en betalning vid köp på nätet? Den frågan har vi ställt till de som har svarat att de behöver hjälp, och de har fått ange så många svar de vill och även haft möjlighet att skriva in en annan anledning.

Den främsta orsaken till att behöva hjälp med en betalning på nätet är rädsla för att göra något fel vilket drygt 4 av 10 uttrycker. Därefter följer okunskap där 3 av 10 inte vet hur man gör. Runt 2 av 10 upplever tekniken som för krånglig, är osäkra på hur personuppgifterna används eller har andra som gör det åt dem. Drygt 1 av 10 har inte ork eller lust att genomföra en betalning på nätet.

De få som har angivit en annan anledning svarar exempelvis att de är bakåtsträvare eller att de inte har någon erfarenhet då de inte har något behov av att handla på nätet.

Mer om digitala hjälpbehov finns att läsa i kapitel 14.