Brådskande samhällsinformation vill praktiskt taget alla svenskar, oavsett ålder, bakgrund och hur digitala vi är, först och främst få via sms. Allmän samhällsinformation vill de allra flesta ha via e-post, men dock inte alla.
Den grupp som lever i eller riskerar att hamna i digitalt utanförskap, de som är sällan- och ickeanvändare av internet föredrar post i brevlådan. Den digitala brevlådan är mest populär hos de 26-35 år, de högutbildade och/eller de i höginkomsthushåll - och inte alls hos den äldre befolkningen.
Vi har alltså frågat svenska folket vilken kanal de skulle föredra att få brådskande och allmän samhällsformation i, och de har fått välja upp till tre olika kanaler. Hur kanalpreferens skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället kommer vi att titta närmare på i detta kapitel.
Kanalpreferens samhällsinformation
3 av 4 svenskar vill ha brådskande samhällsinformation via sms
Svenska folket vill helst ha brådskande samhällsinformation via sms. Detta uppger hela 76 procent. Raset ned till andraplatsen e-post är stort (34 procentenheter) och landar på 42 procent. E-post är ändå ett dubbelt så populärt val som digital brevlåda (20 procent).
Att få brådskande samhällsinformation via ett så kallat VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten) per sms är något som det offentligägda företaget SOS Alarm tillhandahåller. Mer om detta finns att läsa hos MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). SOS Alarm driver nödnummer 112 i Sverige och även 112-appen. En app som vi själva kan välja att ladda ned och då få information om händelser som inträffat i vår närhet. Att få brådskande samhällsinformation via en app är dock något som endast 1 av 10 svenskar vill ha.
För allmän samhällsinformation är inte befolkningen lika rörande överens som för brådskande. På första plats landar e-post på 42 procent. Därefter kommer sms på 28 procent, tätt följt av nyheter på tv på 26 procent. En fjärdedel anger också digital brevlåda eller post i brevlådan som alternativ. 1 av 5 kan också tänka sig att själv söka informationen på en webbplats.
Befolkningen och internetanvändarna har i princip samma åsikt i denna fråga. Den enda signifikanta skillnaden är att något fler internetanvändare (78 procent) föredrar sms för brådskande samhällsinformation än befolkningen (76 procent). Sett till kön är skillnaderna mellan män och kvinnor ganska små. Exempelvis vill något fler kvinnor ha samhällsinformation via dagstidning än män. I kommande diagram ska vi titta närmare på fler nedbrytningar där skillnaderna mellan olika grupper är större. Mer information om internetanvändarna, kön och andra grupper finns även att utläsa i tabellbilagan längst ner på rapportens startsida.
Dagliga internetanvändare vill ha allmän samhällsinformation via e-post och sällan-/ickeanvändare som post i brevlådan
När vi delar upp hela befolkningen i de som använder internet dagligen och jämför dem mot de som använder internet mer sällan eller aldrig ser vi att de ibland tycker likadant men betydligt mer ofta att skillnaderna är stora i deras kanalval för samhällsinformation.
För brådskande samhällsinformation är båda grupperna överens om att sms är förstahandsvalet även om sällan-/ickeanvändarna (43 procent) inte alls är lika övertygade som de dagliga användarna (79 procent). Därefter blir skillnaden mer påtaglig i topp tre då de dagliga användarna föredrar e-post och digital brevlåda och sällananvändarna post i brevlådan och telefonsamtal.
För allmän samhällsinformation är skillnaderna ännu större. Där har de dagliga användarna e-post (44 procent) som förstahandsval medan sällan-/ickeanvändarna främst föredrar post i brevlådan (31 procent). Därefter följer nyheter på tv och sms för båda grupperna, och även digital brevlåda för de dagliga användarna.
Kontrasten blir extra stor när vi tittar specifikt på kanaler som just digital brevlåda men även nedladdningsbara appar, som betydligt färre sällan-/ickeanvändare väljer i förhållande till de dagliga användarna. Dessa olikheter i befolkningen är mycket viktig för myndigheter att bära med sig i val av kommunikationskanaler med medborgarna så att alla nås av deras information. I dagens alltmer digitala samhälle är det sällan- och ickeanvändarna som riskerar att missa viktig och relevant samhällsinformation.
Men hur ser det då ut om vi tittar på sällananvändare och ickeanvändare var för sig? Det ska vi ta reda på i nästa diagram 3.3.
Både sällan- och ickeanvändare vill helst ha samhällsinformation via sms (brådskande) och post i brevlådan (allmän)
Sällan- och ickeanvändarna av internet är två grupper med små baser och därmed höga felmarginaler. Här tittar vi på dem separat för att få en indikation på skillnader dem emellan.
Båda grupperna vill helst ha brådskande samhällsinformation via sms, dock inte alls i lika hög utsträckning som befolkningen (76 procent) i stort. På delad andraplats för sällananvändarna kommer sedan e-post och post i brevlådan. För ickeanvändarna kommer istället telefonsamtal på andra plats och post i brevlådan på tredje plats. E-post anger endast 7 procent av ickeanvändarna, och då sannolikt till någon annan i hushållet som använder internet.
Allmän samhällsinformation vill båda grupperna allra helst ha via post i brevlådan vilket särskiljer dem från befolkningen i stort som vill ha e-post. Sällananvändarna har en mycket jämn topp fyra, där runt 3 av 10 utöver post i brevlådan föredrar e-post, sms och nyheter på tv. Ickeanvändarna instämmer inte i e-post men i de övriga två. E-post är av förklarliga skäl det som skiljer de digitala sällananvändarna mot de icke digitala ickeanvändarna mest åt. Digital brevlåda och att installera en app är däremot något som knappt intresserar någon av dem.
Både sällan- och ickeanvändarna svarar också i högre utsträckning än befolkningen i stort att de inte vet vilken kanal de vill ha samhällsinformation i. Därtill säger fler ickeanvändare att de inte vill ha någon allmän samhällsinformation alls.
Detta är alltså kanalvalen för brådskande och allmän samhällsinformation bland de som idag lever i eller riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap. De är inte lika samstämmiga i sina kanalpreferenser för brådskande information som befolkningen i stort, och för allmän information är det jämnt mellan flera alternativ. Flera kanaler behövs alltså för att nå denna grupp vilket myndigheter och offentliga aktörer behöver ta i beaktning.
De studerande föredrar post i brevlådan i högre grad än pensionärer
Sysselsättning speglar överlag ålder och vad gäller kanal för samhällsinformation är likheterna större vid brådskande information än för allmän. Vid brådskande information är de första valen för alla tre grupperna sms och e-post. På nummer tre för pensionärerna landar nyheter på tv, för de arbetande digital brevlåda och för de studerande är det, kanske något förvånande, post i brevlådan.
För allmän samhällsinformation hamnar e-post i toppen för alla tre. Sedan ser det olika ut. Pensionärerna föredrar sms och nyheter på tv, de arbetande digital brevlåda och sms, och de studerande nyheter på tv och, än en gång, post i brevlådan.
För de studerande - som tillhör de yngsta i samhället - landar alltså post i brevlådan på topp tre för både brådskande och allmän samhällsinformation. Faktum är att studenterna föredrar post i brevlådan i högre utsträckning än de flesta andra. På brådskande information sticker de ut med 26 procent mot arbetande (16 procent) och pensionärer (17 procent). Befolkningen i stort ligger på 18 procent. När vi tittar på åldersindelning mer i detalj kommer vi att återkomma till detta i diagram 3.9.
Pensionärerna utmärker sig genom att de föredrar dagstidning, nyheter i radio och telefonsamtal mer än andra och de arbetande genom att de är mer för digital brevlåda än övriga. Bryter vi ned de arbetande i "arbetare och tjänstemän" är exempelvis tjänstemännen något mer benägna än arbetare att välja digital brevlåda, en app de själva installerat och att själva söka på webbplats. Mer om arbetare och tjänstemän och andra nedbrytningar finns att ta del av i tabellbilagan längst ner på rapportens startsida.
E-post förstahandsval för allmän samhällsinformation oavsett låg eller hög utbildning
Utbildningsnivå ger en del skillnader i kanalval för samhällsinformation. Både låg- och högutbildade föredrar främst sms och e-post för brådskande information. För allmän information hamnar e-post på första plats hos båda. Att få allmän information via sms hamnar på andra plats för de med låg utbildning, men finns inte ens med på topp tre för de högutbildade.
Faktum är att de lågutbildade (34 procent) föredrar att få allmän samhällsinformation via sms i betydligt högre utsträckning än högutbildade (25 procent), befolkningen (28 procent) och många andra grupper. Digital brevlåda hamnar på topp tre hos de högutbildade för både brådskande och allmän information, medan de lågutbildade föredrar att få posten i brevlådan istället. Just digital brevlåda särskiljer de låg- och högutbildade mycket åt på 14 procentenheter.
Digital brevlåda föredras oftare av de i höginkomsthushåll
Skillnaderna i kanalval för olika hushållsinkomst påminner en del om skillnaderna i utbildningsnivå. Både de i låg- och höginkomsthushåll föredrar först och främst sms och e-post för brådskande information. För allmän information hamnar e-post på första plats hos båda. För boende i höginkomsthushåll ligger digital brevlåda på topp tre för både brådskande och allmän information, medan de i låginkomsthushåll föredrar post i brevlådan. De i höginkomsthushåll föredrar digital brevlåda i högre utsträckning än högutbildade och de flesta andra grupper. Digital brevlåda är också den kanal som mest särskiljer låg- och höginkomsthushåll. I övrigt är de i höginkomsthushåll mer benägna att installera appar och själva söka på webben.
Landsbygdsbor är mer benägna att ta del av samhällsinformation från radio
Stadsbor har samma topp tre som befolkningen i stort för brådskande information, det vill säga sms, e-post och digital brevlåda. Landsbygdsborna byter i sitt kanalval ut den digitala brevlådan mot den analoga postlådan. Både boende i stad och landsbygd vill ha allmän samhällsinformation via e-post. Därefter är det nästan jämnt skägg för stadsborna mellan nyheter på tv, sms och digital brevlåda. Landsbygdsborna föredrar också sms och post i brevlådan men den digitala motsvarigheten är inte lika populär hos dem. Något som skiljer stadsbor och landsbygdsbor åt är nyheter i radio. Radio prefereras något mer av landsbygdsbor generellt sett – inte bara mot stadsbor utan mot befolkningen och flera grupper i övrigt.
Bryter vi ned resultatet geografiskt på Götaland, Svealand och Norrland är skillnaderna mycket små både dem emellan och mot befolkningen i stort. Vi kan dock urskilja att e-post är något mindre populärt hos norrlänningar och digital brevlåda något mer gångbart bland svealandsbor. Mer detaljer kring geografi och andra nedbrytningar finns i tabellbilagan längst ner på rapportens startsida.
De med en funktionsvariation föredrar e-post och post i brevlådan framför digital brevlåda
De med en funktionsvariation har samma kanaler i topp tre för både brådskande och allmän samhällsinformation. Sms leder stort för brådskande samhällsinformation och därefter kommer e-post och post i brevlådan. För allmän information är det mycket jämnt mellan e-post, post i brevlådan och sms. Digital brevlåda är inte lika många intresserade av.
En funktionsvariation kan ta sig i uttryck på många olika sätt vilket kan ge behov av helt olika kanaler. MFD, Myndigheten för delaktighet, är ansvariga för att personer med funktionsvariation ska ha samma rättigheter och kunna ta del av samhällsinformation liksom alla andra. MFD strävar efter att utveckla kunskap och ta fram stöd tillsammans med funktionsvarierade. En utgångspunkt i arbetet är att hämta in människors egna erfarenheter av att möta hinder i samhället.
Oavsett ålder är sms (brådskande) och e-post (allmän) förstahandsval för samhällsinformation
För att få överskådlighet innehåller detta diagram endast sju utvalda kanaler fördelade på ålder. Det blir mycket tydligt att sms överlägset är den kanal som samtliga, oavsett ålder, fördrar för brådskande information. Lika rörande överens är befolkningen om att e-post är det näst bästa alternativet. Därefter går åsikterna isär. För allmän samhällsinformation är befolkningen oavsett ålder överens om att e-post är det bästa alternativet men sedan så börjar de tycka olika.
Post i brevlådan uppskattas allra mest av de 16-25 år, alltså till och med mer än de allra äldsta. De som är mer eller mindre födda in i och uppvuxna i det digitala samhället föredrar alltså fysiska brev, trots sin tidsfördröjning till skillnad från sina digitala varianter. Kan det vara så att "Ingen reklam tack" fungerar på deras fysiska brevlådor och därmed hamnar endast viktig post där medan digitala mejlkorgar lätt kan bli fulla med oväsentligheter och reklam?
Hos de 26-35 år är post i brevlådan inte lika populärt längre utan där peakar istället den digitala brevlådan. Efter 35 år planar dock intresset för digitala brevlådan ut och allt brantare efter 65 år. Nyheter på tv är i sin tur mycket uppskattat av de yngsta. De 16-25 år föredrar mer än någon annan åldersgrupp att få allmän samhällsinformation via tv-nyheter.
Dagstidningen är de äldres kanal. Från 56 år och uppåt blir dagstidningen en alltmer populär kanal för samhällsinformation. Minst intresserade av samhällsinformation via dagstidningen är de yngre under 35 år. Likaså är nyheter i radio en kanal som de äldsta föredrar lite mer än de yngre.
Av de kanaler som inte ryms i grafen är inte skillnaderna lika stora. Att själv söka allmän samhällsinformation på en webbplats föredras mer ofta av 36-45 år (24 procent) än i befolkningen (18 procent). En app som man installerar själv gillar fler yngre, för allmän samhällsinformation något fler 16-25 år (13 procent) än befolkningen (8 procent) och för brådskande information de som är 26-35 år (15 procent) mot befolkningen (11 procent).
Den åldersgrupp som särskiljer sig mest är de som är 76 år eller äldre. Den ska vi titta närmare på enskilt i nästa diagram 3.10.
Sms, e-post och post i brevlådan förstahandsval för samhällinformation för 76 år och äldre
De som är 76 år eller äldre är minst samstämmiga med övriga åldersgrupper om kanalval för samhällsinformation. De har samma förstahandsval som befolkningen för både brådskande (sms, 47 procent) och allmän (e-post, 29 procent) samhällsinformation, men är inte lika övertygade som befolkningen (sms, 76 procent respektive e-post, 42 procent). Därtill rankar de nyheter i radio, telefonsamtal, dagstidning och anslagstavlan på tv högre än någon annan åldersgrupp både för brådskande och allmän samhällsinformation. Därtill är de betydligt mindre intresserade av att ta del av samhällsinformation via digital brevlåda, app eller egen sökning på webbplats än de yngre.
Även om de allra äldsta blir alltmer digitala är det fortfarande många som inte behärskar de digitala kanalerna. Det blir tydligt när vi ser deras kanalval för samhällsinformation där de traditionella kanalerna som dagstidning, radio, telefon och till och med anslagstavlan på tv blir valda i högre utsträckning. Det är viktigt för det offentliga myndighetssverige att se till att samhällsinformation når ut till alla genom flera olika kanaler, såväl digitala som traditionella.
