Innehåll
Många använder digitala samhällstjänster och har nytta av det, men äldre, lågutbildade och låginkomsttagare riskerar ett digitalt utanförskap.
Sveriges regering har satt ett högt övergripande mål i digitaliseringspolitiken; Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I globala jämförelser betraktas redan Sverige som ett av världens ledande länder när det gäller digitalisering. Enligt OECD är Sverige exempelvis ledande i användningen av digital teknik och har mindre digitala klyftor än de flesta andra länder. Detta framkommer i OECD:s utvärdering av hur myndighetssverige hanterar digital teknik för att effektivisera och utveckla sin verksamhet, beställd av finansdepartementet.
OECD:s rapport pekar också på att vi i Sverige har våra utmaningar. Framförallt handlar det om brist på koordination i den svenska modellen med ett decentraliserat styrelseskick. Koordination är ett förekommande problem även i andra länder men med 290 kommuner, 20 regioner (landsting) och självständiga myndigheter har Sverige en något större utmaning att bemästra.
Arbetet med att se om, och i så fall hur, en nationell digital infrastruktur är möjlig för vissa områden har påbörjats. Detta dels för att skattebetalare ska slippa betala för att varje enskild myndighet, kommun och landsting lägger resurser på att bygga en egen digital lösning och dels för att dessa offentliga förvaltningar ska kunna fokusera på sin kärnverksamhet. Det är en av anledningarna till att DIGG, Myndigheten för digital förvaltning, grundades i september 2018.
Vad är då syftet med att digitalisera den offentliga förvaltningen och skapa e-tjänster? Förenklat handlar det om att effektivisera förvaltningsarbetet och dess samhällstjänster med hjälp av internet – från pappershantering till digital hantering. Det ger bland annat kostnadsbesparingar för skattebetalarna, stora miljövinster i minskad pappersförbrukning och ökad service för medborgarna genom ökad tillgänglighet, snabbare processer etcetera.
Nytt för årets undersökning är att vi frågar befolkningen om tio utvalda digitala samhällstjänster. Överlag anser majoriteten av svenskarna att digitala samhällstjänster underlättar för dem vilket Mobilt BankID bidragit stort till. Det finns också en mindre grupp som anser att dessa e-tjänster försvårar, i synnerhet bland de äldsta i vårt samhälle. Sett till användande hamnar Skatteverkets digitala tjänster i topp då de används av 74 procent av befolkningen. Skatteverket sporrar oss också att använda en digital brevlåda genom att vi då får skatteåterbäring tidigare, en e-tjänst där annars Danmark och Norge kommit betydligt längre än oss i nyttjandegrad. Ett annat område där våra grannländer ligger före oss är ansökan om bygglov digitalt.
För flera e-tjänster på landstings- och kommunnivå som exempelvis för kollektivtrafiken och sjukvården har myndighetssverige börjat se över vad som kan göras på nationell nivå för att ta vara på digitaliseringens möjligheter. Bland sjukvårdens e-tjänster är vårdappar som ersätter läkarbesök en av de mest omskrivna, men det är inte den som används flitigast. Hittills har 1 av 10 använt den medan sjukvårdens andra e-tjänster som exempelvis tidsbokning online till fysiska läkarbesök nyttjas av drygt 5 av 10 av medborgarna.
Vi har även tittat på konsumtionen av politisk information på nätet och efter ett valår med en utdragen regeringsbildning har intresset av att ta del av politisk information online ökat. Offentlig information från kommuner och myndigheter på nätet ligger i sin tur kvar på samma höga nivå som tidigare år.
Ett begrepp som förekommer i media är pensionsångest. Det blir tydligt i och med att inte ens hälften av svenskarna nyttjar de digitala tjänster för pension. Mest aktiva på e-pensionsområdet är de mellan 56–65 år.
För övriga tjänster är det de äldre som hamnar på efterkälken tillsammans med de med lägre utbildning och lägre inkomster. De äldre än 65 år ligger i synnerhet efter när det gäller att ha en digital brevlåda och att nyttja kollektivtrafikens e-tjänster. De med lägst utbildning och de som bor i hushåll med lägst inkomster ligger långt efter i nyttjandet av e-tjänster för pension. Sammantaget risker de med hög ålder, låg inkomst och låg utbildning att hamna i ett utanförskap i det digitala samhället. En utmaning som myndighetssverige brottas med.
Samhällets digitala tjänster – övergripande
Fler än 7 av 10 använder digitala samhällstjänster
Att en samhällstjänst är digital innebär kort och gott att den kan utföras på internet. Diagrammet visar nyttjande av ett antal utvalda e-tjänster totalt sett hos befolkningen (16+ år) i fallande ordning. Det är dock viktigt att ha i åtanke att vissa av tjänsterna nyttjas endast av en mindre andel, som Försäkringskassan, skolplattform och ansökan om förskoleplats och bygglov. För dessa kan det vara mer intressant att se hur de används i sin givna målgrupp än bland allmänheten vilket vi kommer att titta närmare på under respektive e-tjänst. Likaså finns det givetvis många fler digitala tjänster i samhället och detta ska inte ses som en totalbild av användandet av e-tjänster.
En del digitala samhällstjänster kräver en individuell inloggning och för detta anger 76 procent av svenskarna att de använder sig av Mobilt BankID. (Se mer om Mobilt BankID i diagram 3.2.) Andra digitala e-tjänster kan användas utan eget konto eller identifikation som exempelvis kollektivtrafikens reseplanerare. Sett till antal inloggningar per år är Skatteverket den mest nyttjade digitala tjänsten i vårt samhälle enligt Försäkringskassan. Skatteverket (74%) toppar även användandet bland samhällstjänsterna i denna fråga.
För några av e-tjänsterna – inte alla – finns det signifikanta skillnader mellan kön och mellan boende i stad och på landsbygd. Se diagram 2.2 och 2.3.
Ett tydligt utanförskap i det digitala samhället har också utkristalliserat sig. Det förekommer genomgående i tre delgrupper – de äldre, de lågutbildade och låginkomsttagare. Detta ligger även i linje med internetanvändandet i samhället. Med ett så högt internetanvändande som 95 procent i Sverige är skillnaden mellan befolkningen och internetanvändarna i många fall endast marginell. För de samhällstjänster som har majoriteten av befolkningen som målgrupp kommer vi titta mer i detalj på de som riskerar utanförskap och jämföra e-tjänsterna mot varandra. Se diagram 2.4, 2.5 och 2.6.
Könsskillnader i användandet av digitala tjänster
För fem av de utvalda samhällstjänsterna i denna studie finns det signifikanta skillnader mellan män och kvinnor i användandet. Män nyttjar i högre grad e-tjänster som är förknippade med ekonomi som Skatteverket och pension – och även bygglov. Fler kvinnor använder istället de digitala tjänsterna för sjukvård.
Fler i stad än på landsbygd använder samhällets digitala tjänster
Stadsbor är mer benägna att använda en del digitala samhällstjänster än boende på landsbygd. Det som signifikant sticker ut för de boende i stad är digitala tjänster från Skatteverket, kollektivtrafiken, sjukvården och att ha en digital brevlåda. En förklaring till att stadsbor nyttjar digitala samhällstjänster i högre utsträckning kan vara att fler yngre än äldre nyttjar samhällstjänsterna och rent demografiskt bor fler yngre i städer och fler äldre på landsbygden.
Äldre hamnar på efterkälken i det digitala samhället
Sett till ålder är det genomgående de äldsta som använder samhällstjänsterna i lägst utsträckning, i synnerhet de över 75 år. I jämförelse med genomsnittet ligger de äldsta framför allt efter i nyttjandet av kollektivtrafikens e-tjänster och digital brevlåda. (Se mer under diagram 2.12 och 2.9.)
Den åldersgrupp som är mest digital i kontakten med dessa samhällsfunktioner är 36–45-åringar. Enda undantaget är digitala tjänster för pension där flest användare är i åldern 55–65 år, alltså när pensionsåldern närmar sig. Där hamnar även 16–25-åringar på en lägre nivå av förklarliga skäl.
Lågutbildade högriskgrupp för de digitala samhällstjänsterna
Att endast ha en grundskoleutbildning tenderar vara en av de största riskfaktorerna för att inte ta till sig och använda de digitala samhällstjänsterna. Klyftorna mellan lågutbildades och högutbildades nyttjandegrad är stora, som mest för Skatteverkets digitala tjänster på hela 43 procentenheter. Mer om det under diagram 2.8.
Högutbildade har genomgående överlägset högst nyttjandegrad. I jämförelse med genomsnittet är de i synnerhet aktiva på e-pensionsområdet.
Låginkomsttagare långt efter på det digitala pensionsområdet
De med lägst hushållsinkomst halkar också efter, dock inte riktigt lika mycket som de lågutbildade och de äldsta, i nyttjandet av digitala samhällstjänster. I synnerhet vad gäller e-tjänster för pension, där gapet till höginkomsttagare är hela 32 procentenheter. (Se mer under diagram 2.10.) Generellt är klyftorna genomgående mycket stora mellan de med lägst hushållsinkomst och högst hushållsinkomst.
Majoritet anser att digitala samhällstjänster underlättar
Hela 85 procent av Sveriges befolkning (16+ år) anser att digitala samhällstjänster underlättar för dem, varav 66 procent uppger att de underlättar mycket. Bland internetanvändarna anser 89 procent att de underlättar. En bidragande orsak kan vara att för många av samhällets e-tjänster går det att använda Mobilt BankID. Bland befolkningen anger 76 procent (internetanvändarna 79%) att de vid behov använder Mobilt BankID för att nyttja digitala samhällstjänster. Av de som använder Mobilt BankID för digitala samhällstjänster anser hela 95 procent att dessa e-tjänster underlättar för dem. (Mer om Mobilt BankID i diagram 3.2.)
Män och kvinnor anser i lika hög grad att digitala samhällstjänster underlättar för dem. Däremot är de med hemmaboende barn (94%) mer hjälpta än befolkningen i stort. Mest hjälpta känner sig de i höginkomsthushåll (97%).
Även här finns ett större gap i hushållsinkomst- och utbildningsnivå och i ålder. Minst hjälpta känner sig de som är 76 år eller äldre (49%) där var femte (18%) tycker att e-tjänsterna försvårar för dem. Det är viktigt för samhället att ta höjd för att vissa grupper har lång vana av tidigare tillvägagångssätt att göra ärenden. För grupper med lägre utbildning, lägre inkomster samt de äldsta kan det därför finnas en längre startsträcka och högre trösklar för att ta till sig de nya möjligheterna som digitaliseringen innebär. De kanske inte ser hur dessa tjänster underlättar för just dem, och denna del av befolkningen riskerar då att hamna i ett digitalt utanförskap.
Nedan visas en kort översikt av några grupper där signifikant fler eller färre anser att digitala samhällstjänster underlättar, i jämförelse med befolkningen (85%).
Signifikant fler | Signifikant färre |
(91%) Högskola | (65%) Grundskola |
(97%) Hushållsinkomst 750’+ SEK | (75%) Hushållsinkomst upp till 300’ SEK |
(96%) 26–45 år | (68%) 66+ år eller äldre |
(87%) Stad | (82%) Landsbygd |
Statliga myndigheters digitala tjänster
3 av 4 använder Skatteverkets digitala tjänster
Skatteverket ligger i framkant vad gäller digitala tjänster bland svenska myndigheter. Deras digitala tjänster och beräkningsverktyg har omskrivits i media som lättillgängliga, användarcentrerade och till och med ”busenkla”. Bland annat av nättidningen Internet World som utsåg Skatteverket till vinnare i sin ”Topp100 2018: Här är de 5 bästa myndigheterna på nätet” och tidigare kallat dem ”E-tjänsternas okrönta mästare”. Skatteverket uppger själva i ett pressmeddelande att de under många år haft en ökande digital trend. På fem år har exempelvis de som deklarerat digitalt ökat med över en miljon personer.
Skatteverkets digitala tjänster berör praktiskt taget hela befolkningen som till exempel deklaration, flyttanmälan och personbevis. Deklarerar gör alla som har som har någon form av inkomst (inklusive pension, utdelning på aktier med mera) en gång varje år. Skatteverkets digitala tjänster är de mest nyttjade av myndighetstjänster sett till antal inloggningar och bland svenskarna anger 74 procent att de använder dessa e-tjänster. Bland internetanvändarna är motsvarande siffra 78 procent.
Av naturliga skäl anger fler av de mellan 16–25 år (24%) att det är inte är relevant för dem (än). Det är för övrigt ett stort gap mellan yngre och äldre, där endast 39 procent av de allra äldsta över 75 år nyttjar e-tjänsterna.
Gapen är också stora mellan högutbildade och lågutbildade, och mellan höginkomsttagarhushåll och låginkomsttagarhushåll. Utöver en generellt lägre digital mognad hos dessa grupper kan en förklaring ligga i att det i många fall går att deklarera via SMS utan att en e-tjänst eller internet behövs, och att de då inte haft behov av eller varit motiverade att ta till sig Skatteverkets digitala tjänster. Se nedan för en översikt över vilka grupper som i jämförelse med befolkningen (74%) använder Skatteverkets digitala e-tjänster i högre och lägre utsträckning.
Signifikant fler | Signifikant färre |
(85%) Högskola | (42%) Grundskola |
(89%) Hushållsinkomst 750’+ SEK | (64%) Hushållsinkomst upp till 300’ SEK |
(91%) 26–45 år | (58%) 66+ år eller äldre |
(77%) Stad | (69%) Landsbygd |
Hälften av svenskarna har en digital brevlåda
En digital brevlåda är en e-tjänst för e-meddelanden som funnits sedan år 2012 i Sverige. Den kräver inloggning med e-legitimation som exempelvis Mobilt BankID, och kan endast ta emot elektroniska meddelanden – det går inte att vidarebefordra dem. Det är två anledningar till att den digitala brevlådan är säkrare än vanlig e-post. I Sverige finns idag fyra leverantörer av digitala brevlådor; Kivra, Digimail, E-boks och Min Myndighetspost. Statens digitala brevlåda är Min Myndighetspost där mottagaren endast får meddelanden från myndigheter och kommuner. Andra leverantörer tillhandahåller även kundmeddelanden från företag.
Sverige har länge legat efter våra grannländer i användningen av digitala brevlådor. En förklaring ligger i skillnader i politik och lagstiftning för digitalisering. I Danmark har digitala brevlådor över 80 procent täckning. Där är det tvång för företag och privatpersoner att ha en digital brevlåda men på avsändarsidan finns ingen tvingande lagstiftning. Det uppges ha sparat in hundratals miljoner i portokostnader och givit enorma miljövinster i form av minskad pappersförbrukning – och en i majoritet positivt inställd befolkning som inte saknar fönsterkuverten.
I Sverige finns idag inga krav på att ha en digital brevlåda och även om vi fortfarande ligger något efter så börjar vi komma ikapp med rejäla kliv. Idag anger hälften (51%) av befolkningen (16+ år) och 54 procent av internetanvändarna att de använder sig av en digital brevlåda. Enligt tidningen Ny teknik var motsvarande siffra 20 procent år 2017.
Ökningen kan högst sannolikt bero på att Skatteverket sporrar oss att skaffa en digital brevlåda om vi vill ha snabbare skatteåterbäring. Vilka är det då i befolkningen som i signifikant högre och lägre grad har en digital brevlåda i jämförelse med befolkningen (51%)? Nedan listar vi de parametrar som särskiljer sig. De som i synnerhet halkat efter är de lågutbildade och de äldsta i samhället. Bland de över 75 år har endast 19 procent en digital brevlåda.
Signifikant fler | Signifikant färre |
(58%) Högskola | (28%) Grundskola |
(66%) Hushållsinkomst 750’+ SEK | (43%) Hushållsinkomst upp till 300’ SEK |
(66%) 26–45 år | (32%) 66+ år eller äldre |
(55%) Stad | (46%) Landsbygd |
Mindre än hälften nyttjar digitala tjänster för pension
På pensionsområdet finns digitala tjänster både från staten och privata aktörer. Många svenskar upplever pensionen som komplicerad och krånglig, bland annat för att den består av olika delar; den allmänna statliga pensionen, eventuell tjänstepension från ibland flera olika arbetsgivare och eventuellt eget pensionssparande.
Pensionsmyndigheten, statens myndighet som har det samlade ansvaret för den allmänna pensionen, arbetar med att utveckla digitala tjänster för pension åt medborgarna. De ansvarar bland annat för det orangea kuvertet, som endast ger ett årsbesked för den allmänna pensionen (ej övriga delar), som går att få till en digital brevlåda istället för i ett fönsterkuvert. För att se hela sin pension har dels Pensionsmyndigheten och de privata pensionsinstituten utvecklat en pensionsportal Minpension.se och dels tillhandahåller Pensionsmyndigheten en egen digital tjänst kallad Mina sidor.
Pension berör majoriteten av befolkningen, till exempel får alla som arbetat eller bott i Sverige allmän pension som grundas på alla inkomster vi betalar skatt för, alltså inte bara lön utan även studiebidrag, arbetslöshetsersättning, sjukersättning, föräldrapenning etcetera. Ändå anger endast 45 procent av befolkningen (16+ år) att de nyttjar de digitala tjänsterna för pension.
Bland internetanvändarna är motsvarande siffra 47 procent. Hela 17 procent av befolkningen anser inte att dessa e-tjänster är relevanta. Yngre i betydligt högre utsträckning än de som närmar sig pensionsåldern, men även de med lägst utbildning och hushållsinkomst ser inte e-tjänsterna som relevanta för dem. En förklaring kan som sagt ligga i att det upplevs som komplicerat av ovan nämnda skäl. I media finns många artiklar som talar om ”pensionsångest”, närmare bestämt något vi känner att vi borde ta tag i men gärna skjuter på framtiden.
Det sägs att måttlig stress kan göra oss effektiva. Sett till ålderskurvan verkar det stämma in på oss svenskar på pensionsområdet. Först efter 35 års ålder nyttjar mer än hälften digitala tjänster för pension, för att ”peaka” mellan 56–65 år (62%). För de som har nått pensionsåldern kan digitala tjänster som att till exempel se pensionsutbetalningar, beställa pensionärsintyg, ansöka om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd vara högaktuella. Ändå nyttjar endast 38 procent dessa tjänster efter 65 år, och endast 21 procent efter 75 år.
De i höginkomsthushåll har högst nyttjandegrad av alla (se diagram 2.5). En orsak kan vara att de troligen har tjänstepension och eventuellt får rådgivning via sin arbetsgivare och mer stöd än andra grupper. Lågutbildade, de i låginkomsttagarhushåll och de med funktionsvariation är däremot de som har lägre användning. De får sannolikt i lägre utsträckning tjänstepension, kanske har färre ett eget pensionssparande och eventuellt upplever de att morötterna är för små eller för få för att de ska ta till sig e-tjänsterna i detta komplexa system? Se nedanstående översikt för vilka grupper som i jämförelse med befolkningen (45%) använder e-tjänster för pension i högre och lägre utsträckning.
Signifikant fler | Signifikant färre |
(55%) Högskola | (25%) Grundskola |
(63%) Hushållsinkomst 750’+ SEK | (31%) Hushållsinkomst upp till 300’ SEK |
(49%) Man | (41%) Kvinna |
(47%) Har inte funktionsvariation | (28%) Har funktionsvariation |
3 av 10 använder Försäkringskassans e-tjänster
Försäkringskassan, en av Sveriges största statliga myndigheter, har gjort digitaliseringen av sina tjänster till en central del av sin verksamhetsutveckling. E-tjänster finns bland annat för att ansöka om olika bidrag och det går att följa sina ärenden digitalt på en tjänst kallad ”Mina sidor”. Försäkringskassan ansvarar för stora delar av socialförsäkringen som omfattar i princip alla som bor eller arbetar i Sverige. I befolkningen i stort använder 29 procent Försäkringskassans digitala tjänster och bland internetanvändarna 30 procent.
Dock nyttjas Försäkringskassan endast vid behov under olika skeden i livet av framförallt barnfamiljer, långtidssjuka, arbetssökande och personer med funktionsvariation. Bland de i befolkningen med hemmaboende barn skjuter användandet i höjden till 76 procent, men för de med en funktionsvariation är siffran endast 31 procent.
När vi tittar på sysselsättning, där vi lagt ihop sjukskrivna, arbetssökande och föräldralediga (för att få tillräckligt många sammantaget för att kunna uttala oss om dem) ser vi att runt 60 procent använder e-tjänsterna. Det är fler än genomsnittet men ändå är det runt 40 procent som inte nyttjar Försäkringskassans e-tjänster trots att de är deras huvudsakliga målgrupp. Bör vi fråga oss om de som mår dåligt, är sjuka, står utan jobb eller har en funktionsvariation har ork, möjlighet eller teknisk kunskap att till sig de digitala tjänsterna?
I befolkningen finns inga signifikanta skillnader för nyttjandegraden av Försäkringskassans e-tjänster mellan män och kvinnor, eller om man är bosatt i en stad eller på landsbygden, men även här dominerar de i hushåll med högst årlig inkomst och/eller högskoleutbildning.
Landstingens digitala tjänster
7 av 10 använder kollektivtrafikens digitala tjänster
Kollektivtrafikens digitala resa går snabbt framåt med exempelvis digitala biljetter, andra e-betalningslösningar och reseplanerare. Möjligheterna är stora och målen är högt satta. Exempelvis har regeringen beslutat att se över möjligheterna för ett nationellt digitalt biljettsystem i kollektivtrafiken för att i så fall införas år 2022. Kollektivtrafiken styrs av regionala trafikmyndigheter på landstingsnivå och har idag separata biljettsystem vilket ibland upplevs som hämmande för den digitala utvecklingen i branschen. Kollektivtrafikens digitala tjänster används av 72 procent av svenskarna och 75 procent av internetanvändarna. Högst är användandet i åldern 26–45 år (84%) och planar sedan ut ju äldre resenärerna blir.
Endast hälften av de som är äldre än 65 år nyttjar e-tjänsterna och blott 31 procent av de äldre än 75 år. Även de med en funktionsvariation (48%) nyttjar e-tjänsterna i lägre grad.
Stadsbor, där det kollektiva utbudet i många fall är större och mer tillgängligt, har generellt en något högre nyttjandegrad än de som bor på landsbygden. Det skiljer sig åt i hushållsinkomst där fler höginkomsthushåll nyttjar tjänsterna än i låginkomsthushåll. Dock är de i låginkomsthushåll något mer frekventa användare än andra utsatta grupper som äldre och lågutbildade. (Se även diagram 2.5, 2.6.) Se nedanstående översikt för vilka grupper som i jämförelse med befolkningen (72%) använder kollektivtrafikens digitala tjänster i högre och lägre utsträckning.
Signifikant fler | Signifikant färre |
(81%) Högskola | (46%) Grundskola |
(88%) Hushållsinkomst 750’+ SEK | (59%) Hushållsinkomst upp till 300’ SEK |
(84%) 26–45 år | (51%) 66+ år eller äldre |
(75%) Har inte funktionsvariation | (48%) Har funktionsvariation |
(77%) Stad | (62%) Landsbygd |
5 av 10 nyttjar sjukvårdens e-tjänster – 1 av 10 nyttjar vårdapp
Regeringens vision är att Sverige ska vara bäst i världen på e-hälsa år 2025. Målsättningen är att öka digitaliseringen i hälso– och sjukvården, och de digitala vårdtjänsterna är på frammarsch. Några exempel är e-recept, e-remisser och onlinebokning av tid hos läkare. Just tidsbokning online har ökat med närmare 400 procent under de senaste två åren i Stockholm. Utveckling inom vården av olika hälsoappar inriktade på medicin och omvårdnad pågår och redan idag kan man exempelvis monitorera hjärtat, hantera diabetes etcetera.
Digitala läkarbesök via vårdappar utförs både i landstingens och den privata sektorns regi. Enligt en kartläggning från SVT Nyheter Örebro har antalet digitala vårdbesök ökat från 200 000 till över 550 000 under 2018. Notan för nätläkarna har också blivit hög vilket varit omdiskuterat. Nu har dock landstingen på allvar tagit upp konkurrensen med de privata aktörerna. Region Stockholm har exempelvis lanserat vårdappen ”Alltid öppet”.
Generellt i befolkningen uppger 53 procent att de använder sjukvårdens digitala tjänster, bland internetanvändarna är motsvarande siffra 55 procent. En vanlig digital tjänst i sjukvården är tidsbokning online till ett fysiskt läkarbesök. Vad gäller vårdappar som ersätter läkarbesök så nyttjar idag 1 av 10 dessa.
Sjukvården är givetvis till för alla men i nyttjandet av denna tjänst behövs hänsyn tas till att behovet kan vara större i vissa grupper än andra. Många av våra äldre är i högre grad i behov av sjukvård. Dock använder endast 40 procent av de äldre än 65 år sjukvårdens e-tjänster och blott 4 procent gör digitala läkarbesök. Bland de över 75 år är motsvarande siffror 32 procent respektive 3 procent. Äldre har generellt en lägre digital mognad och kan därmed inte tillgodogöra sig nyttan av e-tjänsterna vilket är en utmaning som myndighetssverige tar i beaktning.
På landsbygden, där avstånden till vården ofta är längre än i städerna, borde nyttjandet av sjukvårdens digitala tjänster kunna vara högre än i städerna men förhållandet är det motsatta. Det kan delvis förklaras av demografiska skäl, det vill säga att det är fler äldre bosatta i glesbygd och fler yngre i städerna. Användandet av vårdappar för läkarbesök skiljer sig inte signifikant åt i stad och på landsbygd. Barnfamiljer tenderar att nyttja dessa tjänster mer än andra, i synnerhet digitala läkarbesök. Kvinnor är också generellt i högre grad användare än män.
Utbildning är en intressant faktor. För digitala tjänster i vården är totalt sett är klyftan mellan hög och låg utbildning stor, där de lågutbildade riskerar att hamna utanför den digitaliserade vården. För vårdappar som ersätter läkarbesök finns dock ingen signifikant skillnad i utbildning (Se diagram 2.5.) Det framgår dock tydligt att de som riskerar att hamna utanför den digitala sjukvården totalt sett, utöver vårdappar, ändå är de med lägst utbildning och de som är äldre än 65 år – i synnerhet de allra äldsta över 75 år.
Se nedanstående översikt för vilka grupper som i jämförelse med befolkningen använder sjukvårdens digitala tjänster respektive vårdappar för läkarbesök i högre och lägre utsträckning
Sjukvårdens digitala tjänster – Används av 53% av befolkningen
Signifikant fler | Signifikant färre |
(60%) Högskola | (37%) Grundskola |
(65%) Hushållsinkomst 750’+ SEK | (45%) Hushållsinkomst upp till 300’ SEK |
(60%) 26–55 år | (40%) 66+ år eller äldre |
(58%) Kvinnor | (48%) Män |
(56%) Stad | (47%) Landsbygd |
Vårdapp för läkarbesök – Används av 10% av befolkningen
Signifikant fler | Signifikant färre |
(17%) Hushållsinkomst 750’+ SEK | (5%) Hushållsinkomst upp till 300’ SEK |
(20%) 36–45 år | (4%) 66+ år eller äldre |
(13%) Kvinnor | (9%) Män |
(18%) Har hemmaboende barn | (9%) Har ej hemmaboende barn |
Fler än 8 av 10 söker efter hälso- och medicinsk information på nätet
Majoriteten av befolkningen söker efter hälso- och medicinsk information på nätet. En av de främsta källorna på nätet för denna typ av information är 1177 Vårdguiden, en e-tjänst vars syfte är att ge kunskap och råd om vård samt guida till att ta kontakt med rätt vårdinstans vid behov.
I linje med förgående år uppger 82 procent av befolkningen att de söker efter medicinsk information på nätet vilket är en betydligt större andel än de som uppger att de använder sjukvårdens digitala tjänster (53%) och de som ersätter läkarbesök med en vårdapp (11%). Ser vi till sökandet i bland just de som använder sjukvårdens digitala tjänster och vårdappar för att ersätta läkarbesök är det mycket högt på 95 procent i båda grupperna.
De som i högre grad söker denna information är bland annat de som har hemmaboende barn (93%), bor i ett höginkomsttagarhushåll (93%), är mellan 26–45 år (91%), är högutbildade (88%), bor i stad (84%) eller är kvinnor (84%).
Kvinnor finner tid på hälsoappar mer meningsfull än män
De senaste åren har privata aktörer lanserat mängder av olika hälsoappar för att mäta olika hälsoaspekter som till exempel sömn, puls, antal steg per dag samt registrera kost- och alkoholintag och annat inom området hälsa. Bland de internetanvändare som anger att de använder en hälsoapp som till exempel Lifesum eller Runkeeper finner 36 procent att deras tid används meningsfullt och ungefär lika många (37%) tycker istället inte att tiden är väl använd.
De i höginkomsthushåll är betydligt mer positiva än genomsnittet och i synnerhet i jämförelse med låginkomsthushåll. Likaså är kvinnor betydligt mer positiva än män. Fler med hemmaboende barn anser också att denna tid är mer meningsfull. Åldersmässigt är de mest positiva 36–45 år (47%) och de minst positiva 66+ år (19%). Det matchar även att färre användare bland pensionärer ser meningsfullheten i dessa appar än de som studerar och arbetar.
Kommunala digitala tjänster
3 av 4 med hemmaboende barn använder en digital skolplattform
En skolplattform är ett webbaserat skoladministrativt system som används i förskolan, grundskolan, gymnasiet och i Komvux. Syftet är att underlätta kommunikation mellan skola, förälder och elev men media rapporterar om att systemen ibland upplevs ha motsatt effekt. Att kommunikationen försvåras med tekniskt krångliga inloggningar, mängder av meddelanden av varierande relevans, och ibland flera olika system att för barn i olika åldrar och skolor. Varje kommun upphandlar och/eller utvecklar egna system utifrån sina förhållanden. Våra grannländer tampas i stort med samma problem som vi på området.
I befolkningen (16+ år) i stort nyttjar 31 procent en skolplattform. I denna siffra ingår både föräldrar och de som studerar på gymnasium eller Komvux där en skolplattform används. Mer intressant är det att se till huvudmålgruppen för e-tjänsten – föräldrar med hemmaboende barn. Bland de nyttjar 75 procent en skolplattform. Det är något fler mammor (78%) än pappor (72%) som använder e-tjänsten idag.
8 av 10 med barn i förskoleåldern ansöker om förskoleplats digitalt
Sveriges kommuner är ansvariga för att erbjuda förskola till barn som är bosatta i Sverige från och med ett års ålder. Det finns både kommunala och privata förskolor och kommunen ansvarar för ansökningen till samtliga förskolor.
Denna digitala tjänst är endast relevant för föräldrar med barn i förskoleåldern varav 8 av 10 anger att de nyttjar den. Ser vi till befolkningen i stort ansöker 1 av 10 om förskoleplats digitalt. Tittar vi närmare på föräldrarna så ser vi att fler mammor (85%) än pappor (76%) ansöker om förskoleplats till sina barn.
7 procent ansöker om bygglov digitalt
Bygglov ansöks hos och utfärdas av aktuell kommun. Utvecklingen av digitala tjänster för bygglov har kommit betydligt längre i Norge och Danmark än i Sverige. Detta visar Teknikföretagens kartläggning från 2017 som också visar att skillnaderna mellan de svenska kommunerna är stora där många kommuner inte har en digital lösning på plats.
Bland befolkningen i stort och bland internetanvändarna ansöker 7 procent om bygglov digitalt. Mer intressant för denna tjänst är att titta på de som anser att den är relevant för dem – bland dessa ansöker 15 procent digitalt. En anledning till att Sverige halkat efter våra grannländer på detta område är att de har nationella lösningar för bygglovshantering vilket vi saknar idag.
Män söker bygglov i något högre grad än kvinnor. Totalt bland befolkningen är fördelningen 9 procent män och 6 procent kvinnor. Bland de som anser att denna e-tjänst är relevant för dem använder män (17%) den i högre utsträckning än kvinnor (13%).
Samhällsinformation – offentlig och politisk
Fler än 8 av 10 tar del av offentlig information på internet
Sett till Sveriges befolkning (16+ år) tar 84 procent del av offentlig information från kommuner och myndigheter på nätet – motsvarande siffra för Sveriges internetanvändare är 89 procent. Det ligger i linje med föregående år. Även om nyttjandet har planat ut på höga nivåer de senaste tre åren har ändå ökningen varit markant sedan år 2010 då endast hälften (50%) av Sveriges befolkning tog del av offentlig information på nätet.
De som i högre grad söker offentlig information från kommuner och myndigheter på nätet bor i ett höginkomsttagarhushåll (95%), är mellan 36–45 år (95%), har hemmaboende barn (94%), är arbetande (91%) eller är högutbildade (89%).
Fler än 7 av 10 tar del av politisk information på internet
Året efter valåret 2018, med bland annat en utdragen regeringsbildning, är det en signifikant ökning i att ta del av politisk information. Förra året (2018 kvartal 1) tog 66 procent av befolkningen del av politisk information på nätet med en ökning till 74 procent i år (2019 kvartal 1). Sett till internetanvändarna har en ökning skett från 71 procent förra året till 79 procent i år.
De som i högre grad söker politisk information på nätet bor i ett höginkomsttagarhushåll (88%), är mellan 26–45 år (87%), har hemmaboende barn (84%), är studerande (83%), är arbetande (81%), är högutbildade (81%), är män (78%), eller bor i storstad (77%).
Nils Ahlén, 77 år
Använder du BankID?
Nej, mitt BankID är för gammalt. Min son hjälpte mig att skaffa ett för några år sedan. Men jag har inte använt det, jag har inbillat mig att det bara är krångligt. Jag använder min dator och min mobil väldigt lite. Och jag behöver det inte för att förnya recept, jag är läkare så jag kan skriva ut åt mig själv.
Kan du se några fördelar med att använda BankID?
Ja, det finns säkert fördelar. Det går säkert snabbare med vissa transaktioner och så. Men jag har ingen lust att använda det i alla fall.
Vad tycker du om Swish?
Jag har också fått det installerat av min son som kan allt sånt där, men jag använder det inte. Jag skulle vilja att Swish var enklare.
Vad tycker du om att det är många situationer som kräver BankID i vardagen?
Det blir lite som i boken Kallocain, det känns som att vi är övervakade. Det är otäckt på något sätt. Det kan leda till att samhället blir… kaputt. Jag tycker att datorvärlden har gjort saker mycket svårare. Min hustru använder aldrig dator till exempel. Vi har nog tänkt att gå en kurs i datoranvändning för pensionärer, men det har inte blivit av. Men chansen finns att jag skulle använda BankID om jag gick en datorkurs.
Hur skulle du vilja att det fungerade istället för att använda BankID/Swish?
Jag skulle vilja att det var som det varit förut. Man förlorar den personliga kontakten när det blir mer och mer som sköts på internet.