.FILE
Svenskarna och internet 2019. Inledning: Sammanfattning

Meningsfull tid på nätet – och det digitala samhällets fram- och baksidor

6 min läsning

I Sverige år 2019 ökar tillgången till fiber, hela 98 procent har tillgång till internet i hushållen och 95 procent av befolkningen anger att de använder internet. Men hur meningsfull är all den tid vi lägger?

När vi för första gången ställer frågor om meningsfullhet syns stora skillnader för olika aktiviteter vad gäller hur väl använd tiden upplevs. Bara en fjärdedel tycker att deras tid på sociala medier är meningsfull. Det kan jämföras med användandet av nyhetsappar, som nästan 60 procent av användarna anser vara väl använd tid. Motsvarande siffra för mobilspel är bara 12 procent.

Det digitala utanförskapet minskar men är ändå fortfarande påtagligt i vårt samhälle. Det blir extra tydligt i årets rapport när vi sätter strålkastarljuset på de digitala samhällstjänsterna, som exempelvis e-tjänster inom sjukvården, kollektivtrafiken och Skatteverket, som är till för alla medborgare.

24%
tycker att deras tid på sociala medier är meningsfull.

Majoriteten anser att dessa e-tjänster underlättar för dem och att Mobilt BankID har varit en stor möjliggörare på detta område, samtidigt säger en del istället att e-tjänsterna försvårar. Vi tittar även närmare på den växande oron för att myndighetssverige – och stora företag som Google och Facebook – ska inkräkta på vår personliga integritet på nätet. Nära hälften känner sig övervakade på internet. Vi har blivit mer restriktiva med att dela andras inlägg på sociala medier och överlag tycks användandet av sociala medier börja plana ut.

Om framsidan av samhällets digitala transformation är delaktighet är baksidan utanförskap. I kölvattnet av förra årets rapport, som belyste klyftorna på nätet, följer vi upp det digitala utanförskapet från flera olika vinklar i årets upplaga. Vi tar reda på i vilken grad vi känner oss delaktiga i det digitala samhället – något som de flesta överlag gör. Likaså redovisar vi det utanförskap som framkommer i användandet av digitala samhällstjänster där hög ålder, låg inkomst och låg utbildning blir tydliga riskfaktorer.

Vidare redovisar vi det totala antalet av de som antingen aldrig kopplar upp sig och de som gör det mer sällan. Sammantaget handlar det omräknat om drygt en miljon svenskar som lever i ett digitalt utanförskap. Det är en liten minskning från förra året. Värt att poängtera är att det är befolkningen som blir äldre och således ingår fler internetanvändare i de äldre åldersgrupperna för varje år. Därmed ska inte ökad digital aktivitet tolkas som en stor beteendeförändring hos de äldre.

För de digitala samhällstjänsterna har vi valt att titta närmre på tio utvalda där Skatteverkets e-tjänster hamnar i topp i andel användare. De följs av kollektivtrafiken och på en tredjeplats hamnar sjukvårdens digitala tjänster. Betydligt fler nyttjar sjukvårdens e-tjänster för att boka ett fysiskt läkarbesök, än de nya och mer omtalade apparna som ersätter läkarbesök.

Hälften använder idag en digital brevlåda vilket sannolikt Skatteverket bidragit till då de erbjuder snabbare utbetalning av skatteåterbäring till de som har en digital brevlåda. Digitala tjänster för pension nyttjas inte av ens hälften av befolkningen. Detta är den enda e-tjänst i vår studie där de äldre är mer aktiva än de yngre.

Tack vare digitaliseringen har den offentliga förvaltningen idag stora möjligheter att skapa effektivitetsvinster och därmed spara pengar för skattebetalarna, att skapa stora miljövinster i form av minskad pappersförbrukning och att ge ökad service för medborgarna genom ökad tillgänglighet, snabbare processer etcetera.

Vissa grupper riskerar dock att lämnas utanför. Det är viktigt att myndighetssverige tar hänsyn till att de som inte är så digitala kan behöva alternativa sätt till kontakt. Samtidigt som det behövs utbildningsinsatser och hjälp för de som vill använda digitala lösningar men inte kommit igång ännu. För att minimera risken för utanförskap och för att skapa delaktighet – för alla medborgare

98%
av hushållen har tillgång till internet hemma.

Tillgången till fiber ökar

Efter att ökningen av fiberuppkopplade hushåll bromsade in år 2018 har utvecklingen nu tagit fart igen. Mer än hälften av hushållen har nu tillgång till fiber och störst är ökningen på landsbygden.

Hela 98 procent har tillgång till internet i sina hushåll och 95 procent använder också internet. De äldre börjar här komma ikapp övriga befolkningen.

Vilka är det som använder iPhone respektive Android? Det tar vi reda på liksom hur många som har uppkopplade högtalare och elektroniska lås i sina hem.

Få upplever sociala medier som väl använd tid

Hur meningsfull och väl använd betraktar vi den tid vi lägger på olika appar och e-tjänster? För första gången frågar vi användarna av ett antal utvalda aktiviteter om de tycker att deras tid på dessa är meningsfulla eller ej. Nyhetsappar hamnar i topp och mobilspel intar jumboplatsen. Sociala medier hamnar långt ned på listan. I kapitel 1 ges en totalbild av de utvalda aktiviteterna som sedan finns redovisade mer i detalj under respektive tillhörande kapitel.

Betalning med bankkort och mobiltelefon.

Mobilt BankID och Swish ökar

Mobilt BankID och Swish fortsätter att växa. Främst sker ökningen bland de äldre då allt fler internetanvändare når de högre åldrarna.

Män är något mer benägna att sälja något online än kvinnor. De ser också e-handelsappar och begagnatsajter som något mer meningsfull tid än kvinnor, men främst är det föräldrar med hemmaboende barn som ser dem som väl använd tid. Föräldrar säger att de är extra utsatta för bland annat missvisande köp och kortbedrägerier.

Ökad oro att Google och Facebook kränker integritet

När hälften känner oro för att storföretag som Google och Facebook ska inkräkta på deras personliga integritet på internet. Endast var femte oroar sig för myndighetssveriges inkräktande. Oron har ökat på båda dessa områden sett ur ett femårsperspektiv.

Näthat drabbar i synnerhet yngre men har inte ökat de senaste åren. Det har däremot andelen kränkande e-post gjort.

Internet blir allt viktigare såväl i den privata sfären som i arbete och studier. Känslan av att vara delaktighet i det digitala samhället infinner sig hos majoriteten av befolkningen.

Allt färre delar andras innehåll

Jämfört med föregående år har andelen som delar andras innehåll i sociala medier minskat. I synnerhet gäller det de över 55 år. Mindre än hälften litar på majoriteten av informationen på internet. Fler yngre än äldre har fått utbildning i källkritik, medan äldre överlag är mer tillitsfulla.

Är den nya datalagstiftningen GDPR tandlös? De flesta internetanvändare säger att de accepterat användarvillkor på en sajt utan att läsa igenom dem.

E-post dominerar – men kommer chatt att ta över? 

Praktiskt taget alla e-postar. Det dagliga e-postandet är lägre bland de yngre än de äldre. De yngre väljer istället chatten, som fortsätter att växa. Även videosamtal och telefonsamtal över internet ökar något.

Whatsapp ökar, Skype minskar och Facebook Messenger ligger kvar på samma nivå som föregående år. Messenger används mest av alla men minskar bland de yngre och ökar bland äldre.

Antalet användare av sociala medier börjar plana ut

Majoriteten av internetanvändarna använder sociala medier. Från år 2010 har det årligen skett en konstant ökning i användandet men i år har den avstannat. Instagram och Snapchat, som tidigare vuxit stort, ligger mer eller mindre kvar på samma nivå som föregående år. Facebooks tillväxt tycks ha stannat av och eventuellt kan vi till och med ana en nedåtgående trend.

Endast en fjärdedel av användarna av sociala medier anser att tiden de spenderar på de olika sociala nätverken är meningsfull.

Mer poddar och digitala böcker i våra lurar

Poddar har vuxit för varje år och sedan år 2015 har det totala poddlyssnandet dubblerats till att idag nå 55 procent. Likaså ökar konsumtionen av digitala böcker stadigt. Idag konsumerar 42 procent av internetanvändarna digitala böcker där ljudboken har ett litet försprång framför e-boken. Pappersboken behåller dock sin starka, stabila ställning över åren och läses fortfarande i mer än dubbelt så hög grad som de digitala versionerna.

32%
har en digital tidningsprenumeration.

Fler betalar för film och musik på nätet

Det digitala filmtittandet och musiklyssnandet ökar. Likaså ökar andelen som betalar för digitala abonnemang på film- och musiktjänster. De yngsta har högst betalningsvilja. Ökningen är störst för streamingtjänster för film, tv och videor (57%) som nu ligger i princip på samma nivå som musik (58%). I jämförelse ligger de digitala tidningsprenumeranterna (32%) på en relativ låg nivå.

Spel online domineras av yngre män

Att spela nöjesspel (60%), spela om pengar (8%) eller titta på nätet på andra som spelar spel (19%) är i huvudsak aktiviteter som unga män ägnar sig åt. Äldre kvinnor är också mer aktiva i nöjesspelandet. Oavsett kön eller ålder är mobilen vårt förstahandsval för spel, även om män oftare väljer datorn och äldre spelar på surfplattan oftare än andra. Överlag ses varken mobilspel eller dataspel som så värst väl använd tid av dess användare.

Några nyckeltal för Svenskarna och internet år 2019

     
  Andel av befolkning Andel av internetanvändare
Använder internet 95% 100%
Använder internet dagligen 91% 96%
   
Använder internet i dator 91% 96%
Använder internet i mobilen 90% 95%
Använder internet i surfplatta 61% 64%
   
Internetanslutning hemma  
Fiber 57% 59%
Kabel-tv 10% 10%
ADSL 10% 10%
Mobilt bredband (router, ej via mobiltelefon) 16% 17%
   
Innehav  
Dator (i hushållet) 93% 96%
Surfplatta (i hushållet) 70% 72%
Mobiltelefon (egen) 99% 99%
Smartmobiltelefon (egen) 92% 95%
Uppkopplade saker /IoT (i hushållet) 54% 55%
Dagstidningsprenumeration 49% 48%
Mobilt BankID 84% 89%