.FILE 2G 3G 4G 5G
Inledning

Nätet som informationskälla och arena för politisk diskussion

5 min läsning

Sociala medier är en viktig källa till politisk information och en plats där alla utom de äldsta diskuterar politik. Men ett hårt debattklimat får många att begränsa sig i det politiska samtalet, och informationen på sociala medier bedöms inte som särskilt trovärdig.

Välkommen till Svenskarna och internet: Valspecial 2022. Denna delrapport handlar om internet som en politisk arena. Syftet med studien är att belysa den roll internet har både för att sprida politiskt innehåll och som plattform för politiskt engagemang. Vi vill med den här rapporten bidra med ökad kunskap om internetanvändarnas beteenden, attityder och agerande i politiska sammanhang på nätet.

Digitaliseringen sker snabbt inom de flesta områden, också i politiken. Inför riksdagsvalet år 2014 tog inte ens hälften av svenska väljare del av politisk information på internet. Men redan vid valet 2018 hade internet blivit mycket viktigt för att hämta information och föra politiska samtal. Inför det kommande valet i höst 2022 ser vi att särskilt sociala medier har en framträdande roll. Det är där de politiska diskussionerna äger rum, men sociala medier är också en viktig källa för politisk information.

Som i många andra fall ser vi en stor skillnad mellan hur olika åldrar tar till sig digitaliseringen. För de äldsta väljarna är fortfarande tv:n det vanligaste sättet att ta del av politisk information, men detta minskar med befolkningens ålder. Väljarna födda på 90- och 00-talet använder oftare sociala medier för politisk information.

Yngre väljare omfamnar sociala medier

Även inom sociala medier ser vi skillnader i beteende hos de yngsta som oftast använder Instagram för att ta del av politisk information. 00-talisterna använder dessutom Twitter mer än äldre generationer, och är i princip ensamma om att använda Tiktok för politisk information. Äldre generationer använder istället främst Facebook för detta. Facebook är dessutom den vanligaste platsen på nätet att uttrycka politiska åsikter, för alla utom de allra yngsta väljarna.

De yngsta som nu ska rösta för första gången utmärker sig också på andra sätt jämfört med äldre. De delar mer artiklar och diskuterar i högre grad politik på nätet. Dessutom anser de att internet ger dem större möjlighet att påverka samhällsfrågor.

Detta står i kontrast till de äldsta väljarna på nätet, pensionärerna. De är visserligen politiskt intresserade men deltar i betydligt lägre utsträckning i det politiska samtalet på nätet. Annars är politiskt intresse en avgörande faktor för att ge sig in i politiska diskussioner på internet.

Det är fler män än kvinnor som diskuterar politik på nätet, och dessutom är det olika frågor som diskuteras mest av män respektive kvinnor. Nästan dubbelt så många män som kvinnor har diskuterat politik på nätet med personer de inte känner.

Tv har högsta förtroendet

Det är traditionella medier som åtnjuter det högsta förtroendet från väljarna. En majoritet tycker att större delen av den politiska informationen i tv, radio och dagstidningar är pålitlig. Förtroendet för den politiska informationen på sociala medier är generellt låg, och de flesta anser att det bara är en liten del eller inget alls av informationen där som är pålitlig. Detta trots att en stor del av den politiska informationen de uppger att de möter på sociala medier är just delade artiklar och nyhetsinslag från traditionella medier.

Mer än hälften av internetanvändarna känner också stor oro för att vilseledande och falsk information kommer att användas för att påverka utgången i höstens val. Drygt en tredjedel känner också stor oro för att utländska stater eller myndigheter ska använda internet för att påverka det svenska valet. Här vill vi understryka att vår undersökning genomfördes i december 2021, innan kriget i Ukraina. Omvälvande världshändelser kan mycket väl påverka oron för desinformation som maktmedel, samtidigt som frågan uppmärksammats i media. Oavsett så är källkritik och värdering av information kritiska förmågor i dagens digitala värld.

Hat och hot begränsar samtalet

En annan faktor som begränsar det öppna politiska samtalet på nätet är det hårda debattklimatet. Totalt har knappt var tionde internetanvändare utsatts för hat eller hot kopplat till politiska åsikter, men bland de som diskuterar politik på nätet är det var femte. Oron att utsättas för hat eller hot gör att många väljer att begränsa sig i den politiska debatten. Faktum är att var femte internetanvändare totalt svarar att de har avstått från att uttrycka en politisk åsikt det senaste året för att undvika hård kritik, hat eller hot.

Att en så stor del av det politiska samtalet sker på sociala medier leder också till frågan om vilket ansvar sociala medieplattformar har över innehållet som publiceras där. När det gäller politiska inlägg med hat och hot ser vi att en stor majoritet lutar åt att plattformarna ska få plocka bort sådant, och hälften håller med om detta helt och hållet. När det gäller inlägg med politisk information som bedöms som falsk eller vilseledande går meningarna mer isär. Även om en majoritet lutar åt att sociala medier ska få plocka bort också sådana inlägg är det en mycket mindre andel som helt håller med.

Även här ser vi att de yngsta internetanvändarna uppvisar ett annat beteende gentemot de äldre. Förstagångsväljarna är inte bara mer aktiva i politiska diskussioner på nätet – de är också mer benägna att anmäla kränkande inlägg. Var fjärde förstagångsväljare har under det senaste året anmält inlägg med politiskt innehåll för att de innehåller hårda ord, hat eller hot. Detta är betydligt mer än den genomsnittlige internetanvändaren där inte ens var tionde har anmält ett politiskt inlägg.

Internet öppnar dörrar och ger möjligheter

Det är tydligt att internet och sociala medier har blivit centralt för att samla in politisk information, och för att delta i det politiska samtalet. Nästan var tredje internetanvändare har diskuterat politik på nätet, och ännu fler bland de som har ett stort politiskt intresse. Särskilt de unga är aktiva i de politiska samtalen online, och ser positivt på sina möjligheter att påverka genom att delta.

De som deltagit i undersökningen har också kunnat lämna egna skriftliga kommentarer kring hur de anser att internet kan användas för att få fler att bli delaktiga i det politiska samtalet. Dessa svar visar också att frågan om ett öppet samtalsklimat på nätet är komplex. Där några ser att internet gjort det möjligt för alla att göra sin röst hörd menar andra att nätet enbart skapar polarisering och inte alls främjar den politiska debatten.

Sociala medier lyfts överlag fram som en möjlighet att väcka engagemang och intresse. Samtidigt kritiseras hur de sociala plattformarnas innehåll drivs av algoritmer som gynnar konfrontation och förenkling snarare än fördjupande samtal och ömsesidig förståelse. Det är inte helt säkert att våra flöden i sociala medier är de bästa verktygen för att förstå en komplex och svåröverskådlig värld.

Insikter för valåret 2022

Hösten år 2022 är det återigen dags för den svenska befolkningen att gå till valurnorna. I samband med valåret vill Internetstiftelsen med denna delrapport lägga fokus på internets viktiga roll i det demokratiska samhället. Med undersökningen, vars svar är insamlade i december 2021, vill vi bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet i Sverige utvecklas kopplat till politik. Vi vill ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund.

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn