Ungdomars tillgång till internet och utrustning hemma
Så gott som alla ungdomar i vår undersökning hade anslutit sig till internet hemma under den senaste månaden.
Det är även vanligt att ungdomar ansluter till internet via sina mobiler och mobilnäten. Det hade 77 procent av mellanstadie-, 84 procent av högstadie- och 87 procent av gymnasieungdomarna gjort under den senaste månaden.
Över hälften av mellanstadie- och högstadieungdomarna (58 procent respektive 66 procent) har anslutit till internet hemma hos kompisar den senaste månaden medan bara var fjärde (24 procent) av gymnasieungdomarna har gjort det.
Drygt en tredjedel av ungdomarna har kopplat upp sig på publika wifi under den senaste månaden. 35 procent av mellanstadie- och gymnasieungdomarna och 47 procent av högstadieungdomarna.
Det är drygt hälften av mellanstadieeleverna (54 procent), tre fjärdedelar av högstadieeleverna (76 procent) och 86 procent av gymnasieeleverna i undersökningen som angivit att de anslutit sig till internet i skolan under den senaste månaden.
I mellanstadieåldern har de flesta (95 procent) men inte riktigt alla en mobiltelefon. På högstadiet och gymnasiet har så gott som alla en mobiltelefon.
93 procent av mellanstadieungdomarna och 97 procent av högstadie-och gymnasieungdomarna har en smart mobil.
Bland såväl pojkar som flickor i alla åldersgrupper är det betydliga vanligare att ha en Iphone än en Androidmobil. Ungefär två tredjedelar av pojkarna på mellan- och högstadiet har en Iphone mot en tredjedel som har Android. Bland pojkarna på gymnasiet är det fortfarande mer vanligt att ha en Iphone (56 procent) än Android (46 procent), men skillnaden är inte lika stor. Bland flickorna är det omkring tre fjärdedelar eller mer som har Iphone i alla åldrar mot knappt en femtedel som har Android.
Så gott som alla ungdomar (99 procent) bor i hushåll där det finns minst en dator. I genomsnitt finns det mer än tre datorer i hushåll med ungdomar i åldern 11-19 år. Det finns minst en surfplatta i över 90 procent av ungdomarnas hushåll. I genomsnitt finns det 2 surfplattor i hushåll med ungdomar.
På mellanstadiet är det mer vanligt att pojkar än flickor har en egen dator. Det är 72 procent av pojkarna som har en egen dator mot 56 procent av flickorna. Det är å andra sidan i den åldern mer vanligt att flickorna har en egen surfplatta än att pojkar har det. Det är 61 procent av flickorna som har egen surfplatta mot 53 procent av pojkarna.
På högstadiet är det mer vanligt för båda könen att ha egen dator än surfplatta. Men det är vanligare att pojkar har en egen dator jämfört med att flickor har det. Det är 88 procent av pojkarna som har en egen dator mot 79 procent av flickorna. Däremot är det ungefär lika vanligt med egen surfplatta. Det är 57 procent av pojkarna och 55 procent av flickorna som har det. Frågan som man måste ställa sig är hur vilka enheter som barnen har i sin vardag påverkar deras digitala kompetens. Vi kan se att elever som har en egen dator också gör andra saker på internet. Frågan man kan ställa sig är om tillgången på datorer i tidig ålder gör att barnen bli mer nyfikna på vilka möjligheter som finns med digitala verktyg.
På gymnasiet har nästan alla, såväl pojkar som flickor, egen dator. Det är 96 procent av pojkarna och 98 procent av flickorna som har det. Medan egen surfplatta inte är lika vanligt. Det är 40 procent av flickorna och 33 procent av pojkarna som har en egen surfplatta.
Ungdomar i mellanstadieåldern som har en egen dator hemma känner sig över lag vara kunnigare än de som inte har egen dator när det gäller att ladda ner och öppna filer, installera program, skapa och ladda upp innehåll men även när det gäller att ändra inställningar för vem som kan ta del av deras innehåll och hur de kan värdera och ta ställning till den information som de tar del av i sociala medier.
Nästan häften (48 procent) av de ungdomar i mellanstadieåldern som har en egen dator hemma använder Minecraft jämfört med 38 procent av de som inte har en egen dator hemma. Det är även vanligare att ungdomar i mellanstadieåldern som har egen dator skapar egna filmer och lägger upp på youtube samt att de använder Reddit och i någon mån även använder Scratch jämfört med de som inte har egen dator.
När ungdomarna kommit upp i högstadieåldern är inte skillnaden lika stor mellan de som har egen dator hemma och de som inte har det när det gäller att skatta sin kunskap förutom när det gäller att kunna ladda ner filer och att installera program.
Det är färre ungdomar i högstadieåldern som använder Minecraft jämfört med mellanstadieungdomar men skillnaden mellan om de har en egen dator eller inte är desto större. 22 procent av de med egen dator använder Minecraft mot 9 procent av de utan egen dator hemma. Det är även färre som använder Scratch på högstadiet och det är enbart de som har egen dator som använder Scratch (10 procent).
Skolungdomars tillgång till internet och utrustning i skolan
I årets undersökning är det 76 procent av mellanstadieeleverna som uppger att de har tillgång till internet i skolan medan var fjärde mellanstadieelev, 24 procent, uppger att de inte har tillgång till internet i skolan. Bland högstadieelever är det i 89 procent av eleverna som uppger att det har tillgång till internet i skolan. Så gott som alla gymnasister (99 procent) svarar att de har tillgång till internet i skolan.
Varför upplever elever på mellanstadiet att de inte har tillgång till internet?
Vi ser flera möjliga förklaringar, en är att internet inte används i samma omfattning på mellanstadiet som på högstadiet och gymnasiet. Elever på mellanstadiet använder inte internet lika regelbundet för skolarbete. En annan förklaring som vi ser är den som Skolverket lyfter fram i sin rapport ”IT-användning och IT-kompetens i skolan Skolverkets it-uppföljning 2015”[1] där rektorer fått frågan om internetuppkopplingens kapacitet och där endast hälften av rektorerna på grundskolan uppger att det trådlösa nätverket har tillräcklig kapacitet för skolans behov. Men om denna förklaring skulle räcka för att förklara varför mellanstadieelever upplever att de inte har tillgång till internet i skolorna skulle detta faktum påverka även högstadieelevernas upplevelse av tillgång till internet och det ser vi till viss de. En tredje förklaring skulle kunna vara att datorer och enheter som använder internet är ålderstigna och upplevelsen är att de inte fungerar för internet. Detta styrks till viss del av Skolverkets rapport där det framgår att minst hälften av datorerna i grundskolorna är yngre än tre år. Det finns alltså en betydande andel av datorer som är äldre än tre år i våra skolor. En fjärde förklaring skulle kunna vara att eleverna på mellanstadiet inte vet att internet finns på skolan, för de har inte tillgång till skolans wifi eller det är så dåligt att eleverna i praktiken inte kan använda det. En femte förklaring skulle kunna vara att det inte finns tillräckligt utvecklade digitala resurser för elever i mellanstadiet. I skolan har tillgången till egna enheter i skolan främst riktats in på högstadiet och enligt skolverket är det hälften av mellanstadieeleverna som har en egen enhet och en förklaring är att tillgången på digitala resurser är mindre och mer begränsade, eftersom efterfrågan varit mindre. Att de appar och program som eleverna använder internet tycks inte heller eleverna vara fullt medvetna om.
Enligt Skolverkets rapport är hela datorparken nyare än tre år i 37 procent av alla grundskolor. I 17 procent av grundskolorna är ingen dator/surfplatta nyare än tre år. Gymnasieskolorna har i genomsnitt betydligt högre andel nya datorer än grundskolan.
Resultatet i Skolverkets rapport från 2015 visar att i princip alla grund- och gymnasieskolor har trådlöst nätverk installerat. Ändå säger i vår undersökning endast 71 procent av eleverna på mellanstadiet att de har tillgång till och får använda wifi i skolan, och på högstadiet är det 86 procent av eleverna som uppger att de får använda skolans wifi. Ytterligare 12 procent på mellanstadiet och 5 procent på högstadiet får använda wifi, men bara ibland. En förklaring till detta kan vara att de har enheter som har fasta uppkopplingar som inte kräver wifi.
Det kan finnas flera förklaringar till varför eleverna inte får använda skolans trådlösa nätverk. En anledning kan vara att det trådlösa nätverket inte har tillräcklig kapacitet. En annan möjlig förklaring kan vara att skolans policy säger att elever inte får använda skolans trådlösa nät, eller sina egna enheter under skoltid.
Det är lite drygt var fjärde elev (27 procent) på mellanstadiet som har tillgång till en egen dator i skolan och i högstadiet är det fyra av tio (43 procent) som har det.
Vi frågade också eleverna om de har tillgång till en egen surfplatta via skolan, och det har ungefär var fjärde elev både på mellan- och högstadiet.
I årets undersökning ser vi att 84 procent av mellanstadieeleverna har en klassuppsättning bärbara datorer i skolan. Motsvarande siffra för högstadiet är 82 procent. I båda fallen är det lite färre jämfört med 2016. Minskningen beror troligtvis på att eleverna istället fått en egen dator eller surfplatta.
På mellanstadiet är det alltså ungefär hälften av eleverna (48 procent) som har en egen dator eller surfplatta i skolan, medan lika många enbart har tillgång till klassuppsättning med datorer som de får låna. Det är 4 procent som uppger att de inte har tillgång till varken egen dator, surfplatta eller klassuppsättning. Detta är siffror som vi kan förväntas öka, eftersom regeringen under 2017 antog en digital strategi för skolan och läroplanen skrevs om för att stärka elevers digitala kompetens.
På högstadiet är det två tredjedelar av eleverna (68 procent) som har tillgång till egen dator eller surfplatta i skolan medan en tredjedel enbart har tillgång till klassuppsättning med datorer som de får låna. Det är tre procent som uppger att de varken har tillgång till dator, surfplatta eller klassuppsättning.
När Skolverket frågar om skolornas it-policy tillåter att eleverna använder privat inköpt utrustning i undervisningen svarar 69 procent av grundskolorna och inte mindre än 93 procent av gymnasieskolorna att det går bra. Generellt sett är fristående skolor lite mer tillåtande i det här avseendet än kommunala skolor men skillnaderna är små.
Det intressanta är att trots att många grundskolor (69 procent) tillåter eleverna använda egna verktyg i skolan är det endast 28 procent av eleverna som går på mellanstadiet som uppger att de använder mobiltelefonen på lektionerna. Det tycks alltså finnas en skillnad mellan vad policyn säger och hur barnen uppger att deras användning av egena verktyg är i skolan. Lite knappt hälften (45 procent) av högstadieeleverna som uppger att de använder sin egen mobil för skolarbete. Det är en minskning med drygt 10 procentenheter jämfört med året innan.
En liten andel, 2 procent av eleverna använder sina egna mobiltelefoner på lektionerna för att göra skolarbete trots att de inte har tillgång till ett trådlöst nätverk (wifi) i skolan.
Den här skillnaden mellan policy och praktik kan bero på många saker. En uppenbar möjlighet är att skolan erbjuder elever de verktyg som de behöver för att klara undervisningen. En annan kan vara att lärare begränsar användning av mobiler på grund av att de upplevs som störande, alldeles oavsett vad som står i skolans policy. Eller att privata enheter i skolarbetet används till annat än skolarbete. Det kan också vara så att det finns restriktioner i policydokumenten som Skolverkets undersökning inte fångar upp, som att det till exempel bara är tillåtet att använda egen mobil på rasterna eller i vissa ämnen.
Användning av internet i skolan
En tredjedel av mellanstadieeleverna använder internet i skolan varje dag för att göra skolarbete. Ytterligare en dryg tredjedel använder internet varje vecka för skolarbete. Lägger vi till den fjärdedel av eleverna som svarat att de använder internet i skolan för skolarbete, men mer sällan än varje vecka så blir det över 90 procent som svarar att de använder internet i skolan för att göra skolarbete.
Varannan elev på mellanstadiet använder internet i skolan för annat än skolarbete. Det är bara var sjunde elev (14 procent) som gör det varje dag och ytterligare 20 procent som gör det varje vecka. Totalt är det drygt hälften av mellanstadieeleverna som använder internet i skolan för annat än skolarbete, vilket i sig inte är så konstigt eftersom internet är en självklar del av deras vardag. Men samtidigt kan detta vara en förklaring till att lärare begränsar användningen av internet i skolan, de upplever att elever använder internet till annat än skolarbete.
Mer än 60 procent av högstadieeleverna använder internet i skolan varje dag för såväl skolarbete som annat än skolarbete. Ytterligare omkring 20 procent gör det varje vecka och omkring var tionde använder internet i skolan mer sällan än varje vecka.
Över 80 procent av gymnasieeleverna använder dagligen internet i skolan för skolarbete och för annat än skolarbete. Ytterligare drygt 10 procent använder internet varje vecka och fem procent använder internet i skolan mer sällan än varje vecka.
- Tabell 11.1. Aktiviteter på internet som kopplas till skolarbete. Andel elever som gör respektive aktivitet dagligen, minst varje vecka eller någon gång 2017
| Aktivitet | Ålder | Dagligen | Minst varje vecka | Någon gång |
| Använder internet i skolan för skolarbete | Mellanstadiet 11-13 år | 33% | 68% | 92% |
| Högstadiet 14-16 år | 61% | 88% | 99% | |
| Gymnasium 17-19 år | 82% | 94% | 99% | |
| Använder internet i skolan för annat än skolarbete | Mellanstadiet 11-13 år | 14% | 33% | 51% |
| Högstadiet 14-16 år | 60% | 78% | 89% | |
| Gymnasium 17-19 år | 80% | 91% | 95% | |
| Skaffa information relaterat till skolarbete | Mellanstadiet 11-13 år | 17% | 58% | 94% |
| Högstadiet 14-16 år | 44% | 86% | 97% | |
| Söka efter nyheter | Mellanstadiet 11-13 år | 17% | 41% | 81% |
| Högstadiet 14-16 år | 22% | 59% | 92% | |
| Gymnasium 17-19 år | 33% | 61% | 96% | |
| Läsa eller lyssna på e-böcker | Mellanstadiet 11-13 år | 5% | 11% | 34% |
| Högstadiet 14-16 år | 4% | 14% | 34% | |
| Gymnasium 17-19 år | 5% | 7% | 32% | |
| Arbeta med hur man får kopiera och sprida innehåll på internet | Mellanstadiet 11-13 år | 2% | 15% | 69% |
| Högstadiet 14-16 år | 3% | 11% | 70% | |
| Arbeta med hur man kan skydda sig mot mobbning på nätet | Mellanstadiet 11-13 år | 1% | 11% | 81% |
| Högstadiet 14-16 år | 2% | 9% | 82% | |
| Arbeta med källkritik och hur man kan ta reda på vad som är sant och falskt på nätet | Mellanstadiet 11-13 år | 8% | 28% | 88% |
| Högstadiet 14-16 år | 7% | 27% | 94% | |
| Arbeta med programmering | Mellanstadiet 11-13 år | 2% | 10% | 43% |
| Högstadiet 14-16 år | 1% | 7% | 46% | |
| Scratch | Mellanstadiet 11-13 år | 1% | 6% | 19% |
| Högstadiet 14-16 år | 0% | 3% | 8% | |
| Minecraft | Mellanstadiet 11-13 år | 5% | 16% | 43% |
| Högstadiet 14-16 år | 3% | 7% | 19% | |
Skaffa information relaterat till skolarbete
Bland eleverna på mellanstadiet är det dagliga användandet av internet för att skaffa information relaterat till skolarbete mindre vanligt, endast var sjätte elever (17 procent) som uppger att de gör det dagligen. På högstadiet är det 45 procent av eleverna som gör det dagligen. Att förstå hur information presenteras och sorteras blir alltså en viktig färdighet som skolan behöver förmedla och i och med läroplansändringarna som genomförs 1 juli 2018 skrivs detta också in det centrala innehållet.
Söka efter nyheter
Andra aktiviteter som vi frågat eleverna om är att söka efter nyheter och vi ser att när det kommer till att söka efter nyheter så är det vanligare att ju äldre eleverna blir att de söker efter nyheter dagligen. Endast en av sju elever på mellanstadiet använder internet dagligen för att söka efter nyheter. På högstadiet är det 22 procent av eleverna som dagligen söker efter nyheter. Och på gymnasiet är det en tredjedel, 33 procent av eleverna som dagligen söker efter nyheter.
Läsa eller lyssna på e-böcker
Vi vet att elever främst använder internet och sina digitala verktyg för att konsumera medier, men e-böcker verkar inte ingå i den konsumtionen. En tredjedel av alla elever läser eller lyssnar någon gång på e-böcker oavsett ålder. Men det är inte så många som regelbundet, minst varje vecka, läser eller lyssnar på e-böcker. Det är 11 procent av mellanstadieeleverna, 14 procent av högstadieeleverna och 7 procent av gymnasisterna som gör det varje vecka.
Programmering i skolan och på fritiden
Nästan hälften av eleverna, 44 procent på mellanstadiet och 46 procent på högstadiet, har arbetat med programmering i skolan, men det är bara 21 procent på mellanstadiet och 16 procent på högstadiet som gör det varje månad eller oftare.
Scratch är ett programspråk som kan användas för att undervisa programmeringskoncept för barn och låta dem tillverka spel, videofilmer, och musik. Det kan laddas ned fritt och används i en mängd olika projekt i och utanför skolor runt om i världen. Det ger ett insteg till datorprogrammeringens värld.
Det är 19 procent av eleverna på mellanstadiet och 8 procent av eleverna på högstadiet som någon gång använt Scratch. Det är vanligare att pojkar använder scratch (23 procent av pojkarna mot 14 procent av flickorna på mellanstadiet, 13 procent av pojkarna mot 4 procent av flickorna på högstadiet).
Det finns elever som arbetat med programmering i skolan och som även svarat att de har använt Scratch, men det stora flertalet av de som haft programmering is skolan har inte använt Scratch.
Det är vanligare att elever som har egen dator i skolan arbetar med programmering. Drygt 50 procent av de som har egen dator har programmerat jämfört med drygt 40 procent av de som inte har egen dator. Men det är ändå nästan hälften av de elever som har en egen dator i skolan som svarat att de aldrig arbetar med programmering. Det är ingen större skillnad i andel av elever som arbetar med programmering på mellanstadiet jämfört med högstadiet.
Hantering av internet och mobbning
Över 80 procent av eleverna på mellan- och högstadiet säger att de någon gång har talat, i skolan, om hur de kan skydda sig mot mobbning på nätet. Det regelbundna samtalet kring hur man skyddar sig på nätet mot mobbning är dock mindre vanligt; när vi istället frågar om de brukar ha sådana samtal åtminstone varje vecka är det bara 11 respektive 9 procent som svarar ja medan omkring var tredje elev i alla fall har sådana samtal i skolan varje månad, vilket är ett tecken på att den digitala vardagen är något som skolan mer och mer pratar om.
Arbeta med källkritik
Det tål att upprepas: ” eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt” och att ge elever förutsättningar för att kunna det är en av skolans viktigaste uppgifter. Det framgår om inte annat i läroplanen för grundskolan Det bör vara en självklarhet att diskutera källkritik och hur elever kan ta reda på vad som är sant eller falskt på nätet i en skola som ska förbereda eleverna för en vardag med internet.
Nio av tio elever uppger att de har haft en diskussion i skolan om internet och hur de ska handskas med information vid åtminstone något tillfälle. Samtal om hur internet fungerar och hur elever ska handskas med mediet behöver föras regelbundet, och vid en tidig ålder eftersom eleverna är etablerade internetanvändare. En fjärdedel av eleverna har sådana samtal varje vecka och ytterligare ungefär lika många som inte har det varje vecka men varje månad. Så totalt är det 53 procent (mellanstadiet) respektive 65 procent (högstadiet) som säger sig ha sådana samtal minst varje månad.
Arbeta med hur man får kopiera och sprida innehåll
En tredjedel av eleverna på mellan- och högstadiet uppger att de aldrig arbetar med hur man får kopiera eller sprida innehåll på internet. En annan tredjedel av eleverna arbetar med det minst varje månad och den återstående tredjedelen har arbetat med det någon gång, men inte så ofta som varje månad. Det är ingen märkbar skillnad i andelar elever som arbetar med det på mellan- respektive högstadiet.
