Idag när nästan alla har tillgång till internet är det främst bland pensionärerna som icke-användarna finns. Det är bland de äldre generationerna, 20- och 30-talisterna och i viss mån 40-talisterna, som det finns ett ointresse att koppla upp sig på internet.
Det är generationer som var pensionerade eller nära pensionsåldern när internet började sprida sig i mitten av 90-talet. Successivt, i takt med internetsamhällets framväxt, har allt fler av de äldre känt sig tvingade att skaffa sig en dator och för varje år minskar den grupp av människor som står utanför.
Cirka 650 000 svenskar har inte tillgång till internet
2015 kan vi uppskatta antalet som inte har tillgång till internet till ungefär 650 000. Det är en minskning med 70 000 människor sedan förra året. Det är samma minskningstakt som under de senaste åren.
200 000 svenskar använder inte internet trots att de har tillgång
Men det är inte alla som har tillgång till internet som också använder det. Omkring 200 000 människor har tillgång till internet men utnyttjar det inte. Så har det varit under många år och det är en klyfta som inte minskar. Det finns här bland de äldre en skillnad på 10-15 procentenheter mellan tillgång och användning, vilket visar att det inte räcker med tillgång till internet för att internet ska bli användbart. Bristande kunskaper om datorer och liten vilja att testa ny teknik tillsammans med ett svagt intresse begränsar därför spridningen av internet i Sverige.
En av fyra är inte datorkunnig
Man skulle kunna tro att alla som tycker att de inte är så datorkunniga återfinns bland pensionärerna. Men så är inte fallet. Visserligen är två av tre som inte kan något om datorer pensionärer, men det finns lika många i befolkningen under 65 år som inte är särskilt kunniga som det finns bland pensionärerna. Bristande kunskap om datorer är alltså spridd i hela befolkningen. Räknar vi ihop de som inte alls anser sig vara kunniga med de som säger att de inte är särskilt kunniga blir summan omkring 2 miljoner.
Hälften känner inte till tweets och poddar
I mediebevakningen och diskussionen kring internet används ibland termer och begrepp som de införstådda förstår men gemene man inte riktigt har någon känsla för.
En ”tweet” är namnet på det korta textmeddelande som publiceras på Twitter och en ”#hashtag” är en innehållsmarkering för en rad av meddelanden, på sociala nätverk eller mikrobloggar som Twitter, som handlar om ett speciellt ämne.
En ”podd” är en ljud- eller videofil som finns på internet och som går att ladda ner eller lyssna på direkt. Det engelska ordet pod är en förkortning av Play On Demand.
Långt ifrån alla känner alltså till dessa termer, trots att de används flitigt i medierna. Nära hälften känner inte till vad en tweet eller en podd är och en tredjedel vet inte vad ordet hashtag står för.
Alla är inte delaktiga i informationssamhället
Långt ifrån alla känner sig delaktiga i det ”nya informationssamhället”. Fram till 2008 ökade andelen som kände sig helt och fullt eller till stor del delaktiga upp till 60 procent av befolkningen. Sedan dess har andelen delaktiga legat kring 60 procent för att stiga till 65 procent 2014. Andelen delaktiga ligger kvar på samma nivå även i år.
Orsaker till att man inte har internet
Två orsaker, som till viss del är sammankopplade, dominerar de förklaringar som de som inte använder internet ger. Det vanligaste svaret är att man inte är intresserad. Därefter nämner man den krångliga tekniken och att man inte kan något om datorer. Sett över tid har andelen som pekar på den krångliga tekniken som en orsak ökat, vilket visar att en del av de som ännu inte använder internet känner en viss press på sig att börja använda internet, men tvekar inför svårigheterna.
Funktionshinder är en annan orsak till att man inte använder internet. Det är 4 procent av befolkningen som uppger att de har funktionshinder som försvårar användningen av internet och datorer. Men även om man är internetanvändare kan funktionshinder skapa svårigheter. Ju äldre man är desto större blir problemen. Det gäller framför allt problem med synen och motoriken som ökar med åldern. 10 procent av de yngre pensionärerna och 16 procent av de över 76 år uppger sådana problem.
Fördelar och nackdelar med att inte använda internet
De som inte använder internet fick frågan vilka fördelar de tyckte att det fanns med att inte använda internet. Några av de vanligaste svaren var att man slipper allt elände (till exempel barnpornografi, lurendrejerier och virus), att man hinner göra annat och har tid att umgås med folk, att man slipper bli beroende samt att man slipper svårigheterna.
Några av nackdelarna med att inte använda internet var att man missar information, att det är svårt att betala räkningar och hitta fakta samt att man missar kontakter. Andra nackdelar är att man går miste om allt som finns på internet, till exempel dagstidningar och SVT Play.
Tankar om internet
Vad tycker och tänker svenskarna om internet och den tekniska utvecklingen? Här kommer ett axplock av respondenternas egna kommentarer!
Deltagandet i undersökningen väcker tankar
”Undersökningen får en att tänka på hur det skulle vara utan internet.”
”Mycket bra initiativ att bedriva forskning kring internetanvändning.”
”Man får sig en tankeställare genom det här, att man kanske sitter vid datorn och internet lite för mycket.”
Både ris och ros
”Heja internet!”
”Datorer är ett jättebra hjälpmedel men man ska komma ihåg att de bara är just ett hjälpmedel.”
”Jag tycker det har gått till överdrift det här med att använda internet. När man inte hänger med så blir man ganska störd av det. Man ser det från ett annat perspektiv.”
Det finns två sidor av myntet
”Jag ser fördelar med internet och det ligger i tiden. Samtidigt som det finns en risk att de sociala relationerna blir lidande av att individer sitter med ansiktena neråt istället för att umgås.”
”I vissa hänseenden tycker jag inte om internet. Det finns så mycket oseriöst folk på internet, och de är skickliga. I övrigt tycker jag det fungerar bra, till exempel det här med att betala räkningar och att mejla. Men att gå ut på en dejtingsajt det vågar jag inte.”
”Internet möjliggör kommunikation över alla gränser. Internet är varken gott eller ont, internet är vad vi användare gör det till – precis som livet i övrigt.”
Alla är inte roade
”När det gäller internet har jag släpat efter från början och sen blir det svårt att ta tag i det, men än så länge har jag klarat mig.”
”Man ska vara försiktig med internetbank och sådant, det kan kännas lite osäkert. Man hör ju mycket att de hackar sig in på konton och liknande.”
”Jag tycker att det är för mycket nu med informationssamhället och allt som händer som jag inte förstår. Jag håller mig lite ifrån det och mår bra av det.”
Sociala eller osociala medier?
”På Facebook tycker jag att folk bör tänka efter innan de postar ointressanta saker som exempelvis vad för mat de ätit.”
”Mitt ointresse för Facebook, Twitter etc. beror på att jag inte har något behov av att (risk)exponera mig på det viset. Det räcker bra med telefon och e-post för att hålla kontakt med andra.”
”Jag har flyttat ifrån mina kompisar så jag träffar dem bara några gånger per år men kommunicerar med dem över internet dagligen.”
Hur ska det bli i framtiden?
”Jag känner en viss oro för mina barns framtida internetanvändande.”
”Internet är framtiden men gamla gubbar gillar att leva i det som har varit.”
”Jag hoppas att det löser sig och blir till det bättre. Bättre support, lugn och ro kring internet.”
Lösenord och konton
I genomsnitt har svensken 10 olika konton för privat bruk där det behövs lösenord för att komma in. Yngre personer har fler konton än äldre.
Drygt en tredjedel (36%) av alla internetanvändare har oftast samma lösenord på flera ställen för privat bruk. Lika stor andel (36%) har aldrig eller sällan samma lösenord på flera ställen, 25 procent har aldrig samma lösenord och 11 procent har sällan samma lösenord. Den återstående fjärdedelen (26%) har ibland samma lösenord på flera ställen för privat bruk.
Det är ingen större skillnad mellan män och kvinnor. Däremot är det vanligare att använda samma lösenord på flera ställen ju yngre man är desto större andel använder samma lösenord på flera ställen. Det är 45 procent av 16-25 åringarna som ofta använder samma lösenord på flera ställen.
Sex av tio internetanvändare byter sällan eller aldrig sina lösenord för privat bruk. Tre av tio byter ibland och en av tio byter regelbundet sina lösenord för privat bruk.
Det är ingen större skillnad mellan könen. Det är bland de yngsta och äldsta åldersgrupperna som man finner de som sällan eller aldrig byter lösenord. Medan det i åldersgruppen 26-35 år finns störst andel som regelbundet (13%) eller ibland (36%) byter lösenord.
Nedan är en tabell som illustrerar kombinationer av hur ofta man byter lösenord och hur ofta man använder samma lösenord. Det är drygt en fjärdedel (26%) av alla internetanvändare som använder samma lösenord på flera ställen och sällan eller aldrig brukar byta lösenord. Det är 14 procent som alltid har olika lösenord och som aldrig byter dem. Vi jämförde även antal konton med hur ofta de använder samma lösenord men fann inget samband.
| Använder samma lösenord | ||||
| Nej, (jag har alltid olika) | Ja, sällan eller ibland | Ja, oftast | ||
| Byta lösenord | Nej, jag byter sällan eller aldrig | 14% | 19% | 26% |
| Ja, jag byter ibland | 9% | 15% | 8% | |
| Ja, jag byter regelbundet | 4% | 3% | 2% | |
