.FILE
Svenskarna och internet 2015. Om årets rapport: Fakta om Svenskarna och internet 2015

Fakta om Svenskarna och internet 2015

11 min läsning

Svenskarna och internet är Sveriges viktigaste individunder­sökning om internetanvändning. Rapporten ges ut årligen av Internetstiftelsen.

Rap­porten är baserad på Internetstiftelsens egen primärdatainsamling som under­söker svenskarnas användning av internet och visar hur informations-­ och kommunikationsteknik används och påverkar enskilda in­divider, familjer och samhället. Totalt intervjuades 3 000 personer från 12 år och uppåt under perioden februari-april 2015.

Telefonintervjuerna är omfattande och innehåller frågor om de intervjuade personernas bakgrundsdata, tillgång till teknik, användning av traditionella medier och framförallt användning av internet i olika former. Till föräldrar med hemmavarande barn mellan 2-11 år, ställs frågor om barnens användning av internet. Till ungdomar mellan 12-15 år ställs också frågor till deras föräldrar.

Presentation

I samband med lanseringen anordnades ett frukostseminarium på Rigoletto. Först presenterade Internetstiftelsens tidigare statistikchef och sifferguru Pamela Davidsson intressant statistik från årets rapport. Sedan intog journalisten och digitala superexperten Emanuel Karlsten scenen och delade med sig av fyra olika spaningar.

Presentation från lanseringen av Svenskarna och internet 2015.

Infografik

IIS-SOI15-samling-151110

Förord

2015 är ett jubileumsår för internet. Det har gått tjugo år sedan internet först slog igenom. Det var 1995 och fram till dess hade internet bara varit något för experterna och entusiasterna. Vad som behövdes för att internet, ett nätverk av nätverk, skulle bli lättillgängligare var ett språk som länkade samman webbsidorna och därmed kunde skapa ett www, ett world wide web. Det språket blev HTML som Tim Berners-Lee skapade 1993 och som idag återfinns som adress på alla webbsidor.

Men det räckte inte, det behövdes också en användarvänlig webbläsare som kunde hantera både bild och text. Det blev webbläsaren Mosaic som också introducerade klickandet. Istället för att skriva in referenser och adresser kunde man nu bara klicka för att komma dit man ville. Det satte fart på intresset och innehållet på internet började växa och har sedan fortsatt att växa till ett oräkneligt antal miljarder sidor.

Den tekniska utvecklingen fortsatte. Datorernas kapacitet mångdubblades liksom infrastrukturen med allt kraftfullare bredband som möjliggjort inte bara strömmande ljud utan också strömmande rörlig bild. Smarta mobiler och surfplattor har gjort internet tillgängligt överallt.

1995 kopplade 5 procent av befolkningen upp sig till internet via telefonmodem. Sedan tog spridningen fart i accelererande takt under några år i slutet på 90-talet för att börja plana ut men ändå fortsätta och hela tiden sprida sig till fler och fler.

Idag har 93 procent av befolkningen från 12 år tillgång till internet, och redan innan de fyllt 2 år har hälften av barnen börjat använda internet. Nya generationer växer upp med internet medan äldre generationer kompletterar sina gamla liv med internet samtidigt som användningsmönstren förändras. Men detta är en gradvis process. Det har tagit tjugo år för en majoritet av pensionärerna att börja använda internet.

Långt ifrån allt blev som en del experter förutsåg för tjugo år sedan. De traditionella medierna lever fortfarande i sina traditionella former men kompletteras idag av medier på internet. Digitaliseringen har förändrat innehållets värde liksom betalningsformerna. Vi kan nu se hur abonnemang av strömmande rörlig bild följer i spåren av den strömmande musiken.

Internet har inte heller kommit att spela den centrala roll för politiken som en del förutspådde. Visserligen utgör internet idag den viktigast allmänna informationskällan för de flesta men inför ett val, som riksdagsvalet 2014, visade det sig att de traditionella medierna fortfarande är viktigast.

Mycket har hänt sedan 1995. Internet har förändrats och användarna har förändrats. Så kommer det sannolikt att fortsätta ett tag till.

Olle Findahl

Metod

Sedan år 2000 har World Internet Institute samlat in data om hur den svenska befolkningen använder informations- och kommunikationsteknik samt hur detta påverkar enskilda individer, familjer och samhället. Detta har framförallt gjorts genom panelstudien ”Svenskarna och internet”, en studie som från början omfattade 2 000 telefonintervjuer och idag 3 000 intervjuer, baserat på ett slumpvis urval av befolkningen från 11 år och uppåt (2007 och tidigare från 18 år). Sedan år 2010 är IIS huvudman för studien.

Telefonintervjuerna är omfattande och innehåller frågor om de intervjuade personernas bakgrundsdata, tillgång till teknik, användning av traditionella medier och användning av internet i olika former. Till föräldrar med hemmavarande barn mellan 2-11 år ställs frågor om barnens användning av internet. Till ungdomar mellan 11-15 år ställs också frågor till deras föräldrar.

”Svenskarna och internet” är den svenska delen av World Internet Project, ett internationellt forskningsprojekt som följer internets spridning och användning runt om i världen. Antalet deltagande länder ökar för varje år och nu har projektet ett trettiotal medlemsländer. Varje partner i respektive land finansierar sin egen verksamhet i projektet. De nationella urvalen är representativa urval av befolkningen. I frågepaketen är drygt 100 frågor gemensamma för alla länder, de så kallade ”Common Questions”. Dessa är formulerade likadant i varje land för att skapa jämförbara resultat.

Vad är unikt med undersökningen?

Undersökningen är utformad som en panelstudie vilket ger möjlighet att följa enskilda människor under längre tid. De flesta andra internetundersökningar är stickprovsundersökningar. Hela befolkningen, även de äldsta intervjuas. I många andra internetundersökningar finns inte personer över 65 år med. Både användare och icke-användare är med. Internet ses i ett mycket brett sammanhang och både tillgång, användning och effekter studeras. Internationella jämförelser är möjliga.

Metodbeskrivning

”Svenskarna och internet” är upplagd efter en så kallad revolving panel design. Det innebär att grunden utgörs av en panel av människor som intervjuas år efter år. En del i panelen faller dock ifrån av olika skäl, till exempel att de inte vill vara med längre eller att de har flyttat, bytt namn eller av andra anledningar är svåra att få tag på. Därför tillkommer ett nytt urval människor varje år som ska fylla upp bortfallet i panelen. De utgör också en kontrollgrupp som gör det möjligt att kontrollera för paneleffekter. Syftet är att det totala urvalet av människor som intervjuas varje år ska vara representativt för befolkningen.

De som deltagit ett år i undersökningen får följande år ett brev med inbjudan att deltaga igen, antingen via webbenkät eller genom att bli uppringd. Nya deltagare rekryteras genom att bli uppringda, de kan då välja att svara via webbenkät eller telefonintervju. I årets undersökning är det 706 personer (23%) som deltagit i undersökningen via webbenkät.

Urval

Första året undersökningen genomfördes, år 2000, drogs ett slumpmässigt urval på Sveriges befolkning från ett nationellt telefonregister. Detta urval kompletteras årligen för det bortfall som uppstår för att urvalet totalt ska uppgå till 3 000 personer. Vanligtvis måste cirka 700 nya personer rekryteras till panelen för att kompensera för personer som inte längre vill delta i studien. Nyrekryteringen av panelen görs genom stratifierade urval styrda av ålder och kön för att säkerställa en jämn representativitet på dessa variabler.

Urvalen beställs via SPAR, statens personadressregister, som nu handhas av Skatteverket. Det är ett offentligt register som omfattar alla personer som är folkbokförda i Sverige, både svenska och utländska medborgare.

Totalurvalet för de vuxna, 16 år och äldre, var 5 032 varav 4 646 hade nåbara telefonnummer (storurval). 1 707 (37%) ville inte vara med, 76 hade språkproblem och ytterligare 49 var ej kvalificerade. Antalet genomförda intervjuer uppgick till 2 816. Det ger en svarprocent på drygt 60 procent beräknat på storurvalet.

I ungdomsintervjuerna, 11-15 år, där föräldrarnas samtycke först måste inhämtas är svarsprocenten något lägre. Storurval 763, varav 332 (43%) inte ville vara med. Antal genomförda intervjuer var 386 och svarsprocenten drygt 50 procent.

Tidsperiod

Med undantag för de allra första åren genomförs undersökningen i början av året. 2015 års undersökning pågick från februari till april.

Vuxenundersökning 2015

Intervjuundersökning av ett urval av befolkningen 16+ år (ingen övre gräns).
Antal intervjuade: 2 816.

51 procent av deltagarna är män och 49 procent kvinnor. 64 procent bor i stad och 36 procent på landsbygden.

Tabell. Deltagarnas sysselsättning.

Sysselsättning
Arbetande 53%
Studerande 17%
Hemma med barn 1%
Arbetslös 3%
Sjukskriven/förtidspensionerad 3%
Pensionär 23%

 

Ungdomsundersökning 2015

Intervjuundersökning av ett urval ungdomar mellan 11-15 år och deras föräldrar. Alla i ungdomsundersökningen ingår i rapporten ”Eleverna och internet 2015”. För att inte ungdomar ska få övervikt jämfört med befolkningen i stort så är det endast 250 av dem som ingår i ”Svenskarna och internet 2015”. Antal intervjuade: 386 ungdomar och 386 föräldrar.

Föräldraundersökning 2015

Tilläggsfrågor i vuxenundersökningen till de föräldrar som har barn mellan 2-11 år, om barnens användning av mobil och internet. Antal intervjuade: 507 föräldrar om 811 barn.

 

Tabell. Urval ”Svenskarna och internet 2015” jämfört med Svenska folkets åldersfördelning.

Svenskarna och internet 2015 Svenska folkets åldersfördelning*
Ålder Antal Procent Ålder Procent
12-15 år 250 8,1% 12-15 år 4,8%
16-25 år 385 12,5% 16-25 år 15,1%
26-35 år 353 11,5% 26-35 år 14,6%
36-45 år 511 16,6% 36-45 år 15,2%
46-55 år 484 15,7% 46-55 år 15,3%
56-65 år 468 15,2% 56-65 år 13,9%
66-75 år 333 10,8% 66-75 år 12,1%
76+ år 290 9,4% 76+ år 9,0%
Totalt 3 074 100 % 100 %


*
Enligt SCB 21.12.2014.

Avslutning

Över 90 procent av befolkningen har idag tillgång till internet, så i det avseendet har de stora digitala klyftorna försvunnit, även om de fortfarande finns kvar bland de äldre. Men det betyder inte att alla använder och utnyttjar internet på samma sätt. Skillnaderna mellan generationerna är avsevärda.

Att leva på eller med internet

I flera avseenden tycks 50 år utgöra en gräns där majoriteten av de under 50 år använder internet på ett annorlunda sätt än de som är över, även om alla är internetanvändare. Skillnaden kan beskrivas med orden att leva på internet och att leva med internet.

Det tog tjugo år för internet att nå en majoritet av pensionärerna. Det berodde inte på att det tog tjugo år för de som var pensionärer på slutet av 90-talet att ta till sig internet utan det dröjde tills att 40-talisterna som var fullt verksamma på 90-talet hade blivit pensionärer tjugo år senare. Majoriteten av 20- och 30-talisterna blev aldrig några frekventa internetanvändare.

För de som växte upp på 20-, 30- eller 40-talet fanns bara radion, inte internet och inte heller tv. 50-, 60- och 70-talisterna hade tv under sin uppväxt och det är först en del av 80-talisterna och sedan 90- och 00-talisterna som har vuxit upp med internet under sin ungdom. Internet för barn har inte blivit aktuellt förrän under de senaste åren vilket med all sannolikhet kommer att påverka de nya 10-talisterna.

Majoriteten av de som är födda på 20- och 30-talet fick visserligen uppleva internets framväxt men de blev aldrig en del av ”det nya informationssamhället”. 40-talisterna har efter tjugo år uppnått den gräns där 90 procent har tillgång till internet, men fortfarande är det inte riktigt så många som blivit användare. För 50-talisterna tog det femton år innan de nådde gränsen 90 procent användare.

För de yngre generationerna, 60-, 70- 80- och 90-talisterna har det tagit tio till elva år, räknat från 1995, innan de nådde denna gräns. Det är först de som är födda på det nya 10-talet som kan sägas vara uppfödda med internet.

Skillnader i användningen

Ett exempel på skillnaden med att leva på eller med internet har att göra med intensiteten i användningen. Mer än hälften av de som är yngre än 46 år använder internet flera gånger om dagen i hemmet. Över 46 år är det mindre än hälften som är lika flitiga internetanvändare. Gränsen går ungefär vid 50 år.

Ett annat exempel på skillnaden är hur ofta man använder internet via sin smarta mobil eller besöker ett socialt nätverk. Här går det en brant linje över generationerna från att det bland de äldsta endast är 4-5 procent som är flitiga användare av sin smarta mobil och dagliga besökare på ett socialt nätverk till att detta gäller för 85-90 procent av 90-talisterna.

Gränsen för att minst hälften är flitiga smartmobilanvändare i en generation går mellan 60- och 70-talisterna, vilket innebär att en majoritet av de som är äldre än 50 år inte är tillräckligt aktiva med sina smarta mobiler och på de sociala nätverken för att kunna sägas leva på internet. Det är däremot en majoritet av 80- och 90-talisterna. 70-talisterna ligger på gränsen med hälften mycket aktiva internetanvändare och den andra hälften något mindre aktiva.

Att besöka Youtube åtminstone någon eller några gånger i veckan och att uppdatera sig på sociala nätverk och dela och länka vidare nyheter och artiklar minst någon eller några gånger i månaden hör också till det som skiljer generationerna. Även här går 50-procentsgränsen mellan 60- och 70-talisterna. Majoriteten av de äldre generationerna är inte särskilt aktiva på de sociala nätverken. De lever inte på internet utan med internet.

Däremot är skillnaderna mellan generationerna mindre när det gäller att e-posta eller söka efter information. De yngre är visserligen mer aktiva men även de äldre generationerna använder internet för att läsa tidningar, söka efter information om kultur och vetenskap eller slå upp ord och kolla fakta. De använder också internet för att leta efter tidtabeller, adresser och tv-tablåer. De lever med internet.

Alla unga lever inte på internet och en del pensionärer lever inte bara med utan på internet

Att tala om att de som är yngre lever på internet och de äldre (50+ år) lever med internet är naturligtvis en generalisering. Vi talar här om majoriteter inom de olika generationerna. De finns en hel del unga som inte är så aktiva användare och det finns också en del äldre som är mycket aktiva.

Var femte 90-talist (19%) besöker inte dagligen ett socialt nätverk och var tredje 80-talist (30%) och nästan varannan 70-talist (41%) gör det inte heller. De använder inte heller internet i smartmobilen flera gånger om dagen. Men mer än hälften gör det.

Även om de flesta 30-talister inte använder internet i smarttelefonen eller besöker sociala nätverk förekommer det även här.

Frågan är om och i så fall när pensionärerna kommer att börja leva på internet? Kommer det att dröja tills 70-, 80- och 90-talisterna blir pensionärer? I så fall kommer det att dröja minst tjugo år till.

Litteratur

Berne, S. (2014). Cyberbulling in childhood and adolescence. Assessment, coping and the role of appearance. University of Gothenburg, Dept of Psychology.

Davidsson, P. (2015). Bredbandskollen – Mobil surfhastighet 2015. Stockholm: .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur).

Davidsson, P. (2014). Bredbandskollen – Surfhastighet i Sverige 2008-2013. Stockholm: .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur).

Findahl, O. (2015). Pensionärerna och internet 2014. Stockholm: .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur).

Findahl, O. (2014). Svenskarna och internet 2014. Stockholm: .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur).

Findahl, O. (2013). En miljon svenskar vill inte använda internet. En rapport om digital delaktighet. Stockholm: Digidel, .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur).

Findahl, O. (2013). Svenskarna och internet 2013. Stockholm: .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur).

Findahl, O., Dunkels E. & von Feilitzen, C. (2013). Med egna ord. Barn och deras föräldrar om vad som kan vara obehagligt på internet. . The International Clearinghouse on Children, Youth and Media. Nordicom, Göteborgs universitet.

Findahl, O. (2012). Svenskarna och internet 2012. Stockholm: .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur).

Findahl, O. (2011). Svenskarna och internet 2011. Stockholm: .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur).

Findahl, O. (2009). Svenskarna och internet 2009. Stockholm: .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur).

Findahl, O. (2008). Vad säger internetstatistiken? En vägledning för analys och tolkning av nationell och internationell statistik. .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur).

Findahl, O. (2006). Trends in downloading and filesharing of music. Ingår i Musiclessons: Broadband technologies transforming business models and challenging regulatory frameworks – lessons from the music industry. Stockholm: KTH.

Findahl, O. (2003). Svenskarna och internet 2003. Gävle: World Internet Institute.

Friends nätrapport 2015. http://friends.se/

HUI (2015). E-barometern. Q1 2015. HUI Research (Handelns utredningsinstitut).

IFPI (2015). Musikförsäljningsstatistik 2015. Första halvåret 2015.

Mediebarometer 2014. Medienotiser, nr 1 2015. Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet.

Pew (2014). Zickhur, K. & Rainie, L. E-Reading Rises as Device Ownership Jumps. Pew Research Internet Project.

Skatteverket (2015). Rekordmånga deklarerade elektroniskt. Pressmeddelande 2015-05-05.

SVT (2015). Sveriges Televisions public service-redovisning 2014. Sveriges Television AB, 2015.

von Feilitzen, C., Findahl, O., & Dunkels E. (2011). Hur farligt är Internet? Resultat från den europeiska undersökningen EU Kids Online. The International Clearinghouse on Children, Youth and Media. Nordicom, Göteborgs universitet.

Young, K. (1996). Internet addiction. The emergence of a new clinical disorder. Cyberpsychology and Behavior, Vol 1., No 3, pp 237-244.