.FILE 2G 3G 4G 5G
Kapitel 8

Internetanvändningens negativa effekter

7 min läsning

I takt med att allt fler ägnar mer och mer tid åt internet har det uppstått en oro för att internetanvändningen ska skapa ett beroende som gör det svårt att sluta använda internet.

Internetberoendet har inte ökat

Upplever att de tillbringar för mycket tid med internet 2008-2015

Diagram 8.2

Andel av internetanvändarna (12+ år) under perioden 2008-2015 som tycker att de tillbringar för mycket tid med internet.

Användningstiden har under de senaste sju åren ökat med 50 procent från 8,8 timmar i veckan i hemmet 2007 till 12,9 timmar 2015 och andelen som använder internet flera gånger om dagen i hemmet har ökat från 6 procent 2007 till 45 procent 2015.

Nästan hälften (46%) av ungdomarna i åldern 16-25 år tycker idag att de ofta eller mycket ofta tillbringar för mycket tid med internet. 2008 låg denna topp kring 15-16 år men nu har det alltså spridit sig uppåt i åldrarna.

Utslaget på alla internetanvändare är dock ökningen förhållandevis blygsam och det är tveksamt om känslan av att tillbringa för mycket tid med internet har så mycket att göra med ett beroende. Det är snarast ett tecken på den ökade användningen av internet, särskilt bland ungdomarna. Sambandet mellan den tid som ägnas åt internet och upplevelsen att man ägnar för mycket tid åt internet är mycket starkt.

Jämförelse mellan tid på internet och upplevelse av att tillbringa för mycket tid på internet

Diagram 8.3

Tid som ägnas åt internet i hemmet för de som aldrig, någon gång, ofta eller mycket ofta upplever att de ägnar för mycket tid åt internet.

4 procent känner sig ofta oroliga och deppiga utan internet

Känner sig orolig och deppig utan internet 2015

Diagram 8.4

Andel av internetanvändarna (12+ år) som tycker att de känner sig oroliga och deppiga utan internet.

Frågan om man känner sig deppig och orolig utan internet pekar mer mot ett beroende, liksom frågan om man försökt begränsa sin användning utan att lyckas. Andelen som svarar mycket ofta på dessa frågor är liten och den har inte ökat under senare år när internetanvändningen har intensifierats.

4 procent känner sig ofta eller mycket ofta oroliga och deppiga utan internet. Det är en siffra som inte har förändrats nämnvärt under de senaste åren, 2008 var motsvarande siffra 2 procent.

Andelen som känner sig oroliga utan internet är betydligt högre bland ungdomarna och här är det idag 12 procent i åldern 16-25 år som ofta eller mycket ofta känner sig deppiga utan internet, med en topp i åldern 18-19 år.

Känner sig orolig och deppig utan internet 2008-2015

Diagram 8.5

Andel av internetanvändarna (12+ år) under perioden 2008-2015 som tycker att de känner sig oroliga och deppiga utan internet.

Endast 17 procent har försökt begränsa sin användning

Har försökt begränsa sin internetanvändning utan att lyckas 2015

Diagram 8.6

Andel av internetanvändarna (12+ år) som har försökt begränsa sin användning av internet utan att lyckas.

Det har inte heller skett stora förändringar i den andel som tycker att de använder internet för mycket och därför försökt begränsa sin användning av internet utan att lyckas. 82 procent av internetanvändarna idag har aldrig tänkt på detta jämfört med 90 procent för sex år sedan. Då var det 3 procent av alla användare som ofta eller mycket ofta försökt begränsa sin användning utan att lyckas. Idag är motsvarande andel 4 procent.

Andelen som försökt begränsa sig är något högre bland de unga, med 8 procent i åldern 12-25 år som ofta eller mycket ofta har försökt begränsa sin internetanvändning utan att lyckas.

Har försökt begränsa internetanvändning utan att lyckas 2009-2015

Diagram 8.7

Andel av internetanvändarna (12+ år) som under perioden 2009-2015 har försökt begränsa sin användning av internet utan att lyckas.

Sammanfattande index

Index 2009 och 2015

Diagram 8.8

Andel av internetanvändarna (12+ år) som 2009 respektive 2015 fått olika poäng på indexet (0-9 poäng).

Sammanfattar vi de tre frågorna i ett index som kan variera från 0 (om man svarat aldrig (0) på de tre frågorna) till 9 poäng (om man svarat mycket ofta (3) på de tre frågorna) finner vi att det har skett förskjutningar i svarsfördelningarna mellan 2009 och 2015. Men det rör inte de extrema svaren det vill säga andelen som svarat ”mycket ofta” på flera frågor och fått höga poäng, utan de som på någon fråga svarat ”någon gång” (1 poäng). 2009 var det 51 procent som svarade aldrig på alla tre frågorna medan den gruppen minskat till 39 procent 2015.

Istället har det 2015 blivit något fler som fått 3-4 poäng det vill säga svarat ”någon gång” eller ofta på en eller två av frågorna, sannolikt frågan om de tycker att de ibland tillbringar för mycket tid med internet. Däremot har andelen som svarat ”mycket ofta” eller ”ofta” på flera av frågorna inte förändrats under åren 2009-2015 trots den starka ökningen av intensiteten i internetanvändningen med smarta mobiler och surfplattor.

Index 2009 och 2015 (16-25 år)

Diagram 8.9

Andel av internetanvändarna i åldern 16-25 år som 2009 respektive 2015 fått olika poäng på indexet (0-9 poäng).

Förändringarna mellan 2009 och 2015 har samma karaktär i alla åldersgrupper även när vi ser till ungdomarna. I åldersgruppen 16-25 år har andelen som svarat ”aldrig” på alla frågorna minskat från 29 till 12 procent, samtidigt som de som fått 3-4 poäng på indexet ökat från 21 till 30 procent. Däremot har andelen som hamnat högt på indexet ökat från 8 procent till 11 procent. Det är en mycket liten förändring med tanke på att internetanvändningen ökat kraftigt under dessa år.

Med den ökade användningen av internet i både tid och frekvens har det blivit fler som känner att de tillbringar alltför mycket tid på internet. Men de mer allvarliga konsekvenserna som pekar mot en problematik, till exempel att man ofta försökt begränsa sin användning men inte lyckats eller att man ofta känner sig orolig och deppig utan internet, har inte ökat.

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn