Internetanvändare söker efter allt från information i tidtabeller, nyheter och offentlig information till information om hälsa och bostäder.
De allra flesta tycker att det är enkelt att hitta rätt sökord när de använder söktjänster, även om de yngsta och äldsta har något svårare.
Yngre personer värderar information på internet mer skeptiskt än äldre personer, som i större utsträckning anser att det mesta som de tar del av på internet är pålitligt. Yngre har också i större utsträckning fått utbildning i att värdera information på internet.
När deltagarna får ange sina viktigaste nyhetskällor på internet kommer Aftonbladet i topp, följt av Dagens Nyheter och Sveriges Television.
Att söka information är en av de aktiviteter som svenskarna ägnar sig åt i hög utsträckning på internet. Så har det varit länge men trots detta syns en ökning med cirka 10 procentenheter på 10 år.
97 procent av de svenska internetanvändarna använder internet för att söka enkel information, så som tidtabeller, telefonnummer, adresser och tv-tablå, och nära en tredjedel (29 %) gör det dagligen. Nästan lika många (96 %) använder internet för att söka efter nyheter (lokala, nationella och internationella), fler än hälften (55 %) gör det dagligen.
87 procent uppger att de använder internet för att ta del av offentlig information från kommun och myndigheter. Det är inte många som gör det dagligen (6 %) men nästan hälften av alla internetanvändare (48 %) gör det i alla fall varje månad.
Det är 85 procent som söker efter information om hälsa och medicin. Få personer gör det dagligen (3 %) förutom bland de som jobbar inom vården där 12 procent dagligen söker medicinsk information och ytterligare 18 procent söker varje vecka. Uppåt 40 procent av svenska internetanvändare söker varje månad efter information om hälsa och medicin. Mest vanligt är det bland sjukskrivna och de som är hemma med barn. Övriga gör det mer sällan.
Två tredjedelar av de svenska internetanvändarna söker eller tittar på bostad på internet. 6 procent gör det dagligen och en tredjedel varje månad. I åldersgruppen 26–35 år uppger 11 procent att de söker bostad dagligen och nästan hälften (46 %) att de varje månad använder internet för att söka efter eller titta på bostad. Med tanke på att ungefär 12 procent av befolkningen flyttar under ett år enligt SCB är det många som söker som inte flyttar.
Att hitta och värdera information på internet
Svenska internetanvändare anser i hög grad att det är enkelt att hitta bra sökord när de ska söka på nätet (googla). På en skala från 1 till 5 är det 62 procent som instämmer helt och hållet (5) och ytterligare 25 procent som graderar sitt svar med en 4:a. Totalt instämmer 87 procent helt och hållet eller nästan helt och hållet. Ytterst få (1 %) instämmer inte alls. Åldersgrupperna 16–45 år har lättast att hitta sökord (93 % som instämmer med 4:a eller 5:a) sedan sjunker de som tycker det är enkelt med stigande ålder. Men även i åldersgruppen över 76 år är det drygt 60 procent som tycker att det är enkelt (instämmer med 4:a eller 5:a).
Det är knappt några svenska internetanvändare som tror att all information de tar del av på internet är pålitlig, men 44 procent anser att det mesta av informationen de tar del av på internet är pålitlig. Det är i högre grad män (48 %) än kvinnor (40 %) som anser att det mesta är pålitligt. I åldersgrupperna över 46 år anser minst hälften att det mesta av den information de tar del av på internet är pålitlig.
Det är lite drygt en tredjedel av de svenska internetanvändarna som har fått utbildning eller information i hur de ska värdera information på internet. I åldersgruppen 16–25 år är det 75 procent som fått utbildning eller information och sedan sjunker andelen med ökande ålder. Bland de som gått i pension är det enbart 13 procent som fått information om hur de ska värdera information på internet. Det är vanligare att personer som bor i stad (40 %) än på landsbygden (32 %) har fått utbildning.
De allra flesta som fått utbildning eller information om hur de ska värdera information på nätet har fått det i skolan. Det gäller förstås i högre grad bland de unga. Så gott som alla (97 %) av 12–15 åringarna som fått utbildning har fått det i skolan, medan endast en fjärdedel (23 %) i den åldersgruppen fått någon form av utbildning eller information från föräldrarna.
I åldersgrupperna 36 år och uppåt är det vanligast att ha fått informationen på arbetet. I de olika åldersgrupperna från 36 år och uppåt har mellan 50 procent och 68 procent fått information genom jobbet.
Att själv ta reda på informationen via webb- eller tidningsartiklar är ungefär lika vanligt i alla åldersgrupper från 36 år och uppåt. Cirka 45 procent uppger det i samtliga åldersgrupper. Även att ha fått informationen via vänner och kollegor är ungefär lika vanligt i alla åldersgrupper.
Jämför man hur kvinnor och män har fått information och utbildning är det vanligare bland kvinnor än män att ha fått det i skolan (68 % jämfört med 62 %), på jobbet (32 % jämfört med 30 %) eller av vänner (27 % jämfört med 23 %). Däremot är det vanligare bland män än kvinnor att ha fått utbildning eller information via webb-eller tidningsartiklar (37 % jämfört med 35 %) och på annat sätt (21 % jämfört med 11 %).
Främsta informationskällorna på internet
Deltagarna i Svenskarna och internet 2017 fick i fri text nämna sina tre främsta informationskällor på nätet. Totalt nämndes över tusen olika källor.
Diagram 6.7 Ordmoln baserat på sammanställning av främsta informationskällorna på nätet.
Svenskarnas främsta informationskälla på nätet är Google. Det var 57 procent av internetanvändarna som nämnde Google. Näst främst är Wikipedia som nämndes av 31 procent av internetanvändarna. Facebook nämndes av 10 procent av användarna. Det var 10 procent som nämnde ”tidningar” utan att namnge en specifik tidning.
| Informationskälla | Andel som nämnde |
| 57% | |
| Wikipedia | 31% |
| 10% | |
| Tidningar (Ej namngivna, "kvälls-, morgon-, dags-") | 10% |
| Aftonbladet | 7% |
| Dagens Nyheter | 5% |
| Sveriges television, SVT | 4% |
| Youtube | 4% |
| Myndigheter/kommun (ej namngivna) | 4% |
| Nationalencyklopedin | 3% |
| 1177 Vårdguiden | 3% |
| Omni | 2% |
| 2% | |
| Hitta.se | 2% |
| Expressen | 2% |
| Svenska Dagbladet | 2% |
| Sveriges radio, SR | 2% |
Diagram 6.8. Främsta informationskällor på nätet (baserad på sammanställning av fri text av tre källor per person).
Främsta nyhetskällorna på internet
Deltagarna i Svenskarna och internet 2017 fick även i fri text nämna sina tre främsta nyhetskällor på nätet. Totalt nämndes över 950 olika källor.
Diagram 6.9. Ordmoln baserat på sammanställning av de främsta nyhetskällorna på nätet.
Svenskarnas främsta nyhetskälla på nätet är Aftonbladet. Det var 46 procent av internetanvändarna som nämnde Aftonbladet. Näst främst är Dagens Nyheter som nämndes av 21 procent av internetanvändarna. Sveriges Television (SVT) nämndes av 18 procent och Expressen av 16 procent. Det var 13 procent som nämnde ”tidningar” utan att namnge en specifik tidning. Facebook nämndes som en av de främsta nyhetskällorna av 7 procent av internetanvändarna.
| Nyhetskälla | Andel som nämnde |
| Aftonbladet | 46% |
| Dagens Nyheter | 21% |
| Sveriges Television, SVT | 18% |
| Expressen | 16% |
| Tidningar (Ej namngivna, "kvälls-, morgon-, dags-, lokal") | 13% |
| Svenska Dagbladet | 8% |
| 7% | |
| Sveriges Radio, SR | 5% |
| Omni | 5% |
| Göteborgs-Posten | 6% |
| 5% | |
| Dagens Industri | 4% |
| Sydsvenskan | 3% |
| BBC | 2% |
| Youtube | 2% |
| Nationalencyklopedin | 2% |
| TV4 | 2% |
Diagram 6.10. Främsta nyhetskällorna på nätet (baserat på sammanställning av fri text av tre källor per person).
Domännamnsinnehav
15 procent av internetanvändarna (16+ år) uppger att de äger ett domännamn för privat ändamål. Det är en liten ökning jämfört med 2016.
Det är vanligast att äga ett domännamn i 36–45 årsåldern. Där är det var femte som har en egen domän för privata ändamål.
Bland de svenskar som har egna domännamn för privat bruk är .se vanligast. Det är 72 procent av de som har en egen domän som har den under .se. Näst vanligast är att ha en .com-domän vilket lite drygt en tredjedel av svenska domänägare har. Och det tredje vanligaste är att ha en .nu-domän för privat bruk.
