Inför valet 2022 är de traditionella medierna fortfarande viktigast för att ta del av politisk information, men sociala medier är en särskilt viktig kanal för yngre internetanvändare. Närmare hälften av årets förstagångsväljare tar dagligen del av politiskt innehåll på sociala medier.

I det här kapitlet undersöker vi var på nätet internetanvändarna tar del av politiskt innehåll och vilka informationskällor som uppfattas som viktiga.

Vi ser att traditionella medier fortsatt spelar en mycket viktig roll för konsumtionen av politiskt innehåll. Samtidigt är digitala kanaler viktiga för att nå ut till fler, inte minst den unga delen av befolkningen.

Kapitlet visar även att sociala medier utmärker sig från andra kanaler när det kommer till politiskt innehåll – där förtroendet för det politiska innehållet är mycket lågt samtidigt som konsumtionen av politiskt innehåll i dessa kanaler är jämförelsevis hög.

Nyckelinsikter från kapitlet

Traditionella medier upplevs viktigast och når flest med politiskt innehåll

• Traditionella medier som tv, radio och nyhetstidningar är fortsatt de informationskällor som flest anser som viktiga för att ta del av politisk information.
• De traditionella medierna är också de kanaler som når flest internetanvändare och som når dem mest frekvent. Det är dock stora skillnader mellan unga och äldre.

Unga möts frekvent av politiskt innehåll på sociala medier

• Sociala medier är särskilt viktiga kanaler för unga. Bland förstagångsväljarna tar 4 av 10 del av politiskt innehåll på sociala medier dagligen.
• Bland 00-talister är det vanligast att ta del av politiskt innehåll i sociala medier på daglig basis. Därefter kommer nyhetstidningar (inkluderar webbtidning).

Förstagångsväljarna tar främst del av politiskt innehåll på Instagram

• Instagram är den sociala medieplattform där flest förstagångsväljare tar del av politiskt innehåll. Det användarmönstret skiljer sig mycket från de äldre generationerna.
• Bland personer födda på 90-talet är Facebook och Instagram ungefär jämnstora.
• Bland personer födda på 80-talet eller tidigare är Facebook tydligt den mest använda sociala medieplattformen för att ta del av politiskt innehåll.

Innehållet på sociala medier består till stor del av nyhetsartiklar

• Den typ av politiskt innehåll som flest tar del av på sociala medier är artiklar och nyhetsinslag. Sociala medieplattformarna kan på så vis bidra med att nå ut till fler och nå ut mer frekvent med politiskt innehåll – särskilt till unga.
• Förstagångsväljarna nås även i högre grad av inlägg direkt från politiska partier, enskilda politiker samt annons- och kampanjmaterial från politiska partier.

Närmare 9 av 10 tar del av politiskt innehåll varje dag

I diagram 1.1 visas hur ofta internetanvändarna tagit del av politisk information eller politiska budskap under år 2021.

Inför valet 2022 är väljarna vana vid att ta del av stora mängder politisk information och politiska budskap. Totalt tar uppemot 9 av 10 internetanvändare del av politiskt innehåll dagligen.

Bland de äldsta väljarna tar mer än 9 av 10 del av politiskt innehåll dagligen. Bland förstagångsväljare, födda på 00-talet, är motsvarande andel drygt 7 av 10.

Den politiska information flest svenskar möts av på nätet är nyhetsartiklar Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Under en vanlig vecka möter många, närmare 8 av 10 internetanvändare, olika typer av politiskt innehåll på nätet. Ordmolnet nedan visar vilken typ av information som är vanligast att mötas av där.

Vanligast är att ta del av digitala nyhetsartiklar, följt av debattartiklar och analyser från politiska experter/kommentatorer på nätet. Omkring 1 av 4 möts även av digitala annonser och kampanjmaterial från politiska partier eller videoklipp med politiskt innehåll.

I tabellbilagan ser vi att en något större andel män (81 procent) jämfört med kvinnor (72 procent) tar del av politiskt innehåll på nätet under en genomsnittlig vecka.

Skillnaden är även mycket stor mellan förstagångsväljarna och de mer seniora väljarna, pensionärerna. Omkring 9 av 10 unga tar del av politiskt innehåll på nätet under en genomsnittlig vecka. Motsvarande andel bland de internetanvändande pensionärerna är betydligt lägre, drygt 6 av 10.

Traditionella medier är fortsatt den viktigaste informationskällan för politiskt innehåll Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Diagram 1.3 visar vilka informationskällor som internetanvändarna anser som viktiga respektive oviktiga för att ta del av politisk information.

Tv, radio och nyhetstidningar (i pappersformat eller på webben) är fortsatt de kanaler som flest ser som viktiga informationskanaler för politisk information. Omkring 6 av 10 anser att dagstidningar och radio är viktiga informationskällor och drygt 4 av 10 att lokaltidningen är viktig.

När det gäller kvällstidningar går åsikterna mer isär bland internetanvändarna. Omkring 3 av 10 ser kvällstidningen som en viktig informationskälla medan 2 av 10 istället ser den som en oviktig källa.

Få uppfattar sociala medieplattformar som viktiga informationskällor. Till viss del beror det på att plattformarna inte når en lika bred målgrupp med politisk information, vilket vi kan se i diagram 1.5.

Jämför vi de sociala medieplattformarna så är Facebook den plattform som flest anser som viktig, även om betydligt fler (nära hälften) ser Facebook som en oviktig källa.

Drygt 6 av 10 förstagångsväljare ser sociala medier som en viktig källa för politisk information Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

I diagram 1.4 ser vi att traditionella medier som tv, radio och nyhetstidningar är den viktigaste källan för politisk information för såväl unga som gamla. För förstagångsväljarna är dock sociala medier en betydligt mer viktig källa än för övriga.

Tabellen nedan visar hur stor andel som anser att olika sociala medier är viktiga informationskällor för politiskt innehåll. I tabellen ser vi att Instagram är det sociala medium som är viktigast för förstagångsväljarna för politisk information. För de internetanvändande pensionärerna är det Facebook.

Tv är den kanal som når ut med politiskt innehåll både till flest och mest frekvent Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Diagram 1.5 visar i vilka kanaler som internetanvändarna har tagit del av politisk information och politiska budskap år 2021 - under helåret, på veckobasis och på dagsbasis.

De kanaler som internetanvändarna uppfattar som viktiga, överensstämmer väl med de kanaler som används mest frekvent för att ta del av politisk information eller politiskt innehåll.

Traditionella medier som tv, radio och nyhetstidningar är dominerande för hur vi tar del av politiskt innehåll.

Tv är den kanal som flest använder för att ta del av politisk information. Därefter kommer dagstidningar (i pappersformat eller på webben), radio och lokaltidningar. Betydligt färre internetanvändare tar del av politiskt innehåll på sociala medier.

Facebook är det sociala medium där flest internetanvändare har tagit del av politisk information eller budskap. Det är även det sociala medium där man tar del av politiskt innehåll mest frekvent. Skillnaden är dock stor mellan unga förstagångsväljare och äldre väljare. Unga tar generellt del av politiskt innehåll på sociala medier i högre utsträckning och man tar även del av informationen på andra sociala medieplattformar än de äldre, det visar diagram 1.6 och diagram 1.7.

Drygt 4 av 10 unga tar del av politiskt innehåll på sociala medier på daglig basis Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Diagram 1.6 visar andelen internetanvändare som tar del av politisk information eller politiska budskap i följande fyra medieslag: Tv, nyhetstidningar, radio och sociala medier.

Notera att nyhetstidningar inkluderar dags-, kvälls- och lokaltidningar både på webben och i pappersformat.

Skillnaderna är stora mellan hur olika generationer tar del av politisk information och innehåll. Tv är den kanal som de äldsta väljarna använder mest frekvent för att ta del av politiskt innehåll. Fler än 8 av 10 pensionärer tar dagligen del av politiskt innehåll på tv.

Bland de yngre väljarna ser medievanorna för politiskt innehåll mycket annorlunda ut. Endast knappa 2 av 10 av de yngsta väljarna, 00-talisterna, tar del av politisk information på tv på daglig basis.

Sociala medier är det medieslag där 00-talisterna tar del av politiskt innehåll mest frekvent. Många unga väljare tar även del av politiskt innehåll i nyhetstidningar – sannolikt beror det på att man läser nyhetsartiklar på webben. Vi kan se att en stor del av innehållet på sociala medier består av redaktionellt innehåll, vilket ordmolnet 1.8 visar.

Instagram är det sociala medium som används mest frekvent för politisk information bland förstagångsväljare Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Diagram 1.7 visar vilka kanaler som förstagångsväljarna använder för att ta del av politiskt innehåll och hur användningen av de olika medieplattformarna skiljer sig mellan olika generationer.

Det övre diagrammet visar hur ofta förstagångsväljarna har tagit del av politisk information eller politiska budskap i olika kanaler år 2021 - under helåret, på veckobasis och på dagsbasis.

Det nedre diagrammet visar vilka generationer som har tagit del av politiskt innehåll på respektive sociala medieplattform, på veckobasis eller oftare.

Unga tar i högre grad del av politiskt innehåll på sociala medier, det visar tidigare diagram 1.6. Vilka sociala medier som används för att ta del av politiskt innehåll skiljer sig mellan generationerna.

Framför allt särskiljer sig de allra yngsta, 00-talisterna, där Instagram tydligt är den kanal där flest tar del av politiskt innehåll.

00-talisterna tar även i högre grad än andra del av politiskt innehåll på Twitter. Facebook når en äldre, men också bredare målgrupp.

På sociala medier möts svenskar oftast av politisk information i form av artiklar/nyhetsinslag Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Sociala medier är för många en frekvent använd distributionskanal för politiskt innehåll, inte minst bland de yngre väljarna. Ordmolnet nedan visar vilken typ av politiskt innehåll som internetanvändarna mötts av på sociala medier under en genomsnittlig vecka under 2021.

Vanligast är att internetanvändarna möter artiklar och nyhetsinslag från olika traditionella mediekanaler (till exempel SVT, DN, P4).

I tabellbilagan ser vi att det är något vanligare bland kvinnor att ta del artiklar och nyhetsinslag samt inlägg om politik från vänner och bekanta. Bland män är det bland annat en större andel som tagit del av inlägg från politiska experter, politiska partier och enskilda politiker. Det är även något fler män som tar del av inlägg från personer de inte känner och från grupper de är med i.

Den enda politiska information som förstagångsväljare möts av i lägre grad än genomsnittet är inlägg från politiska experter/kommentatorer.

Tilltron till det politiska innehållet på sociala medier är generellt låg bland internetanvändarna

Diagram 1.9 visar internetanvändarnas förtroende för det politiska innehållet i olika kanaler och källor. Diagrammet visar en sammanslagning av de som anser att inget eller en liten del av det politiska innehållet är pålitligt (röd stapel) och andelen som anser att allt eller en stor del av innehållet är pålitligt (grön stapel).

En majoritet av internetanvändarna anser att allt eller större delen av det politiska innehållet i tv, radio och dagstidningar är pålitligt. Uppemot hälften anser även att det politiska innehållet i lokaltidningar eller på partiers webbplatser är pålitligt.

När det gäller kvällstidningar går åsikterna mer isär bland internetanvändarna. Drygt 2 av 10 tycker att allt eller det mesta av det politiska innehållet i kvällstidningar är pålitligt. Däremot är omkring 3 av 10 mer skeptiska och anser att inget eller bara en liten del av innehållet är tillförlitligt.

När det gäller olika sociala medieplattformar, så är den generella uppfattningen betydligt mer skeptisk. Bara några enstaka procent uppfattar att det politiska innehållet på sociala medier i sin helhet är pålitligt. Till viss del påverkas detta av att plattformarna inte når en lika bred målgrupp med politisk information som de traditionella medierna, vilket vi kan se i diagram 1.5. Men det finns en tydlig skepticism mot det politiska innehållets pålitlighet i sociala mediekanaler, som också omfattar de grupper som frekvent använder och tar del av politiskt innehåll i dessa kanaler.

Förstagångsväljare litar generellt mer på det politiska innehållet de tar del av i olika kanaler, särskilt traditionella medier Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Diagram 1.10 visar hur förtroendet för det politiska innehållet i olika kanaler skiljer sig bland förstagångsväljare och internetanvändande pensionärer.

Det övre diagrammet visar andel som anser att all eller det mesta av det politiska innehållet är pålitligt i respektive kanal. Det nedre diagrammet visar andel som anser att inget eller bara en liten del av innehållet är pålitligt. Notera att svarsalternativen "ungefär hälften" och "vet ej" inte redovisas i diagrammen.

Bland förstagångsväljare är det generellt en större andel som anser att allt eller en större del av det politiska innehållet är pålitligt i olika kanaler, särskilt när det gäller de traditionella medierna.

Tilliten till det politiska innehållet på sociala medier är mycket lågt bland förstagångsväljarna. Trots att förstagångsväljarna frekvent tar emot politiskt innehåll i sociala medier, är det få som anser att innehållet till övervägande del är pålitligt. I diagram 1.7 presenteras hur ofta förstagångsväljarna tar del av politisk information i respektive kanal.

Notera att förtroendet delvis påverkas av hur bred användningen är av kanalerna. Det påverkar framförallt de sociala medieplattformarna, där en större andel inte kan bedöma innehållet. Detta gäller inte minst bland internetanvändande pensionärer där andelen som svarat "vet ej" är mycket hög.