Inledning

Sammanfattning

Svenskarna vill inte ha riktad nätreklam, men tycker att polisen ska få ta del av privata konversationer online vid brottsmisstanke. Vi oroar oss för filterbubblor och näthat, men hyllar digitala böcker och tror på digitaliseringens positiva klimatpåverkan. Det här är det digitala Sverige år 2023.

En unik inblick i svenskarnas digitala liv

Välkommen till Svenskarna och internet 2023, en unik undersökning av svenska folkets digitala tillvaro. Med den här rapporten vill Internetstiftelsen bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet i Sverige utvecklas och ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund.

Världshändelser påverkar nätet

I år ser vi tydligt hur händelser i omvärlden också påverkar det digitala livet. De flesta ser det som sannolikt att en cyberattack mot Sverige skulle kunna slå ut viktig infrastruktur som internet, el och vatten.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har många svenskar ökat sin nyhetskonsumtion, men också blivit mer källkritiska. Varannan oroar sig dessutom för filterbubblor, att det de ser på nätet endast är ett urval som förstärker de egna åsikterna.

En man sitter utomhus med en laptop framför sig på ett trädgårdsbord.

Även samhällsdebatten om brottsbekämpning ger utslag i den digitala sfären. Nästan alla svenskar tycker att polisen ska få ta del av privata konversationer på nätet vid misstanke om brott. De flesta tycker också att kameraövervakning med ansiktsigenkänning på offentliga platser ska vara tillåtet.

Detta innebär inte att digital integritet anses oviktigt. Drygt hälften känner sig kränkta av insamling av personliga data på nätet. Merparten av svenskarna vill inte ha anpassad reklam utifrån sin internetanvändning. Drygt hälften tycker heller inte det är ok att en arbetsgivare googlar dem inför en möjlig anställning.

Sociala medier viktig nyhetskanal

Sociala medier är den viktigaste nyhetskällan för unga svenskar. De flesta tar del av nyheterna direkt i det digitala flödet – få klickar sig vidare till en nyhetssida. Tiktok är en viktig källa för samhällsnyheter, särskilt bland unga kvinnor. Mer än var tredje svensk följer också någon person på nätet för att få samhällsnyheter – bland de mest populära är politiker som Magdalena Andersson och Ulf Kristersson.

En del av det offentliga samtalet online är tyvärr också näthat, kränkningar och ett hårt diskussionsklimat. Oftast är näthatet kopplat till personliga eller politiska åsikter. Det här får konsekvenser inte bara för de som själva drabbas. Varannan svensk undviker att kommentera och diskutera saker på nätet, av oro för att bli utsatt för näthat.

Samtidigt öppnar digitaliseringen dörrar. Läsare av e-böcker och ljudböcker lyfter fram fördelar som att kunna ta med fler böcker på resa och att kunna göra annat medan man lyssnar på ljudboken. Särskilt många äldre och personer med funktionsnedsättning uppger att de inte skulle kunna läsa alls om det inte vore för de digitala böckernas funktioner.

Ett internet för alla

I år frågar vi också svenskarna om digitaliseringens klimatpåverkan. De flesta ser både för- och nackdelar men har en övervägande positiv bild av hur internet och ny smart teknik kan hjälpa oss att ställa om till ett hållbart samhälle.

Detta är bara några av många spännande områden vi undersöker i årets rapport. Läs gärna kapitelsammanfattningarna för en snabb översikt, och dyk ner på djupet om hur svenskarna använder sociala medier, om nyhetskonsumtion, e-tjänster och barnens digitala liv.

En person håller upp sin mobil och tar en bild av en vacker solnedgång. Hållbarhet, klimat, internet i Sverige.

Internetstiftelsen verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet. Med undersökningen Svenskarna och internet vill vi erbjuda ett faktabaserat underlag för hur digitaliseringen – och samhället – ska kunna utvecklas vidare till nytta för alla.

För samtliga studier har Internetstiftelsen anlitat undersökningsföretaget Novus för datainsamling som ägde rum under januari och februari 2023. Majoriteten av vår data är insamlad i Studie 1 (n=2954) och Studie 2 (n=3503) i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, med en deltagarfrekvens på 63 procent respektive 62 procent. Resultatet är viktat mot SCB vad gäller kön, ålder, utbildning och geografi. Läs mer om metod och urval här.

*) På flera ställen i rapporten hänvisar vi till tabellbilagan för mer information. Dessa är markerade i texten med *.

AI-frågorna genomfördes i en kompletterande studie under augusti–september 2023. Alltså färsk data som samlades in och analyserades när våra övriga tio kapitel redan producerats. Därför finner ni resultatet för AI-frågorna på sidan Svenskarna och AI istället för i huvudrapporten och därför finns inte heller resultatet med i PDF-format.

Innehåll

Kapitel 1: Användning av internet och utanförskap

I det här kapitlet visar vi hur många i befolkningen som använder internet jämfört med föregående år. Vi frågar de som har minskat eller helt slutat använda internet om vad som ligger bakom detta. I det digitala utanförskapets kölvatten tittar vi också närmare på pensionärernas internetanvändande och hör vad de skulle önska var enklare på nätet. Likaså får funktionsnedsatta och utlandsfödda berätta om digitala utmaningar.

Kapitel 2: E-tjänster och det digitala offentliga Sverige 

I det här kapitlet undersöker vi hur många som använder en så kallad digital brevlåda samt vilken brevlåda de har. Vi visar också hur många som använder vårdappar för digitala läkarbesök och vilka sådana appar de använt. Vidare följer vi upp hur användningen av e-legitimation och mobilt Bank-id utvecklats det senaste året. När det gäller e-tjänster generellt, hur tror svenskarna att Sverige står sig jämfört med andra länder? Och hur sannolika tror vi att olika typer av cyberattacker är? Det ger vi också svar på i detta kapitel.

Kapitel 3: Hållbarhet – internets klimatpåverkan  

I det här kapitlet tar vi reda på hur många som tror att internet och digitaliseringen av samhället har en övervägande positiv eller övervägande negativ klimateffekt. Vi låter även de svarande med egna ord beskriva vilka positiva och negativa klimateffekter som de tror att digitaliseringen ger. Vidare undersöker vi vilka som håller koll på hushållets elförbrukning med klimatsmart teknik och hur många som (inte) återvinner sina avlagda digitala enheter och vad orsakerna är till att behålla dem.

Kapitel 4: Webbläsare och Wikipedia

I det här kapitlet tar vi reda på vilka webbläsare svenskarna använder. Vi visar också vilka som känner till och hur många som har besökt Darknet. Vidare tar vi reda på hur många och vilka som använder tre kunskapsdatabaser, nämligen Wikipedia, NE.se (Nationalencyklopedin) samt IMDB (Internet Movie Database).

Kapitel 5: Attityder till personliga data och övervakning på nätet

I det här kapitlet låter vi de internetanvändande svenskarna ta ställning till olika attityder kopplade till personliga data på nätet. Känner vi oss kränkta eller bryr vi oss inte om någon samlar in den? Vad tycker vi om anpassad reklam eller att en potentiell arbetsgivare googlar oss? Är det viktigare att vidta brottsbekämpande åtgärder än att måna om medborgarnas personliga integritet på nätet? Dessa och andra frågor ger vi svar på.

Kapitel 6: Näthat och kränkningar

I det här kapitlet undersöker vi hur många svenskar som är 16 år eller äldre som blivit utsatta för näthat, kränkningar eller negativa kommentarer på nätet, eller som sett andra råka ut för det. Vi visar vilka som är mer utsatta än andra och vad kränkningarna handlar om. Vidare tar vi reda på vilka sociala medieplattformar som näthat och kränkningar förekommer på. Vi belyser också hur vanligt det är att undvika att posta egna inlägg eller kommentarer av rädsla för näthat.

Kapitel 7: Samhällsnyheter i traditionella och digitala medier 

I det här kapitlet tar vi reda på hur många i befolkningen som tar del av samhälls-nyheter och vilka mediekanaler de väljer. Vi undersöker också hur många svenskar som följer någon för att ta del av samhällsnyheter och vilka personer de följer. I fritext låter vi de svarande berätta om vilka kanaler de litar mer eller mindre på. Vidare tittar vi närmre på om det finns en oro för så kallade filterbubblor – både för egen och andras del. Vi undersöker också om kriget i Ukraina har påverkat svenskarnas nyhetskonsumtion på något sätt.

Kapitel 8: Böcker och poddar

I det här kapitlet undersöker vi hur många som (inte) konsumerat böcker år 2023. Vi tar reda på om konsumtionen av pappersböcker, ljudböcker och e-böcker har ökat eller minskat. Därtill låter vi bokkonsumenterna ange vilket bokformat som är deras favorit och hur ofta de lånar de olika bokformaten på biblioteket. De digitala lyssnarna och läsarna får med egna ord beskriva fördelar och nackdelar med ljudböcker och e-böcker – och hur dessa digitala bokformat har påverkat deras totala bokkonsumtion. Sist men inte minst tar vi reda på hur många som lyssnar på poddar och vilka som är svenskarnas favoritpoddar.

Kapitel 9: Sociala medier

I det här kapitlet visar vi hur många som använder sociala medier, vilka tjänster som används och om de har ökat eller minskat jämfört med föregående år. Vi tar också reda på vilka som är populärast, alltså vilken social nätverksplattform som är favoriten om man bara får välja en. Vidare undersöker vi vilka olika drivkrafter som får oss att använda sociala medier och om motiven skiljer sig åt för de olika tjänsterna. Sist men inte minst tar vi reda på vilka som inte använder sociala medier och varför.

Kapitel 10: Barnen och internet

I det här kapitlet undersöker vi olika delar av det digitala livet för barn i åldern 8–19 år, både ur barnens och föräldrarnas perspektiv. Hur många barn spelar VR-spel och andra digitala spel – och hur många som umgås digitalt med vänner i dataspel? När får barn en egen mobiltelefon att ringa och surfa på – och hur väl stämmer det överens med när föräldrar tycker att barn bör få sin första mobil? Vi fortsätter även att följa hur många barn i åldern 12–19 år som har utsatts för näthat eller negativa kommentarer. Nytt för i år är att även undersöka hur många barn i åldern 12–19 år som har fått nudes (alltså nakenbilder) skickade till sig, eller som själva skickat nudes till andra, samt hur många som blivit uthängda i så kallade expose-konton.