Oron över att bli övervakad på nätet av företag och myndigheter ökar, och många känner sig otrygga med att lagra personlig information i molnet.

Nytt för i år är att vi frågar internetanvändarna om de generellt sett känner sig övervakade på internet - vilket nära hälften gör. Vi följer även upp om de oroar sig för att myndigheter respektive storföretag som Google och Facebook inkräktar på deras personliga integritet på nätet. En femårstrend visar att oron för integriteten på dessa två områden har ökat. I synnerhet för storföretagen som nära hälften känner oro för till skillnad från myndighetssverige som endast var femte oroar sig för.

Under en treårsperiod har andelen som fått kränkande e-post ökat medan näthatet har legat på samma nivå. Män som utsatts för näthat upplever generellt inte att det varit så allvarligt vilket däremot kvinnor gör. Näthatet drabbar i betydligt högre utsträckning yngre, som också oftare vistas på nätet, än äldre.

Internet blir allt viktigare såväl i privatlivet som i vårt arbete och i våra studier. Majoriteten känner sig också delaktiga i det digitala samhället. I synnerhet de som använder internet dagligen. Känslan av delaktighet minskar dock efter 55 års ålder.

Nära hälften känner sig övervakade på internet

I årets undersökning frågar vi för första gången om internetanvändarna känner sig övervakade på nätet. Vi kompletterar även med frågor om det finns någon oro för att den personliga integriteten inkräktas av antingen myndigheter eller storföretag som Google och Facebook.

Övergripande är det fler som känner sig övervakade på internet än de som inte gör det (45% mot 30%). Gällande den personliga integriteten är det inte främst myndigheters (21%) inkräktande internetanvändarna oroar sig för utan mer storföretags som Google och Facebook (46%). Skandaler som Cambridge Analytica, ett privat företag som samlade in information om miljontals användare från Facebook för att tillverka riktade kommersiella och politiska kampanjer, har sannolikt påverkat oron för storföretagen. I diagram 4.2 och 4.4 ser vi hur oron påverkats under en femårsperiod för respektive område.

Var femte oroad att myndigheter inkräktar på integritet på nätet Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Betraktad ur en femårsperiod är trenden tydlig; internetanvändarna har blivit mer oroade för att myndigheterna ska inkräkta på den personliga integriteten på internet. Sedan 2015 har de som är oroade (4+5) ökat med 6 procentenheter och de som inte oroar sig (1+2) minskat med 13 procentenheter. Från föregående år har emellertid ingen förändring ägt rum vilket kan indikera att oron på myndighetsnivå kan vara på väg att plana ut. Det får vi låta tiden utvisa.

Män mer oroade än kvinnor över myndigheters inkräktande på nätet Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Vilka internetanvändare oroar sig mer än andra för att myndighetssverige ska inkräkta på deras personliga integritet? Framförallt sticker två grupper ut som mer oroliga än genomsnittet – funktionsvarierade och de i låginkomsthushåll. Skillnaden i oro är också stor mellan hushåll med låg respektive hög inkomst. Vi ser också att män är något mer oroade än kvinnor att myndighetssverige ska inkräkta på deras personliga integritet på internet.

Ökad oro för att Google och Facebook kränker integritet Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Nära hälften, 46 procent, är oroade (4+5) för att stora företag som Google och Facebook inkräktar på deras personliga integritet på internet. Denna oro ökar för varje år. Sedan år 2015 har den ökat med hela 17 procentenheter, och det senast året med 5 procentenheter.

Barnfamiljer mer oroade över storföretags inkräktande på nätet Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Oron över att stora företag som Google och Facebook inkräktar på den personliga integriteten ökar för varje år. Framförallt barnfamiljer och höginkomsthushåll anger i högre grad än genomsnittet att de är oroliga.

Skillnaden i oro är också stor mellan låg- och höginkomsthushåll och likaså mellan högskoleutbildade och grundskoleutbildade. Tillsammans med pensionärerna utgör de grundskoleutbildade de minst oroliga. Det är också två grupper som till stor del överlappar varandra.

Yngre mindre oroade för storföretags inkräktande på nätet Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Idag är de flesta medvetna om att vi hela tiden lämnar spår efter oss på nätet, både när vi surfar och när vi handlar. De yngsta, 16–25 år, tenderar känna sig mer övervakade än genomsnittet men samtidigt känner de sig mindre oroade för att storföretag som Google och Facebook inkräktar på deras personliga integritet.

Vad gäller övervakning generellt är det betydligt fler yngre än äldre som känner sig övervakade, runt 50 procent upp till 45 år. Bland internetanvändarna äldre än 65 år känner sig endast 31 procent övervakade. Åldersmässigt är det intressant nog en relativt jämn fördelning för oro över myndigheters inkräktande på nätet där faktiskt ingen åldersgrupp signifikant sticker ut. Den åldersgrupp som känner sig mest oroad för att storföretag som Google och Facebook inkräktar på integriteten är 26–45-åringarna. Oron avtar sedan gradvis ju högre upp i åldern vi kommer.

Utbildningsnivå påverkar digital tillit till myndigheter och storföretag Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Utbildning påverkar stort hur vi oroar oss för att myndigheter respektive storföretag som Google och Facebook inkräktar på den personliga integriteten på internet. De med hög utbildning är något mindre oroade för myndigheter än de med lägre utbildning. För storföretag är det motsatta förhållanden – där är högutbildade mer oroade än de lågutbildade.

En fjärdedel otrygga med att lagra personlig information i molntjänster Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

En molntjänst är en IT-tjänst som lagrar data på en server som tillhandahålls över internet. Exempelvis lagringstjänster av fotografier och andra filer som nås över internet, i molnet, istället för att lagra dem på en hårddisk på datorn, i mobilen eller liknande. Exempel på molntjänster är Google Drive, Icloud, Dropbox med flera.

Inte ens hälften (44%) av internetanvändarna känner sig trygga med att lagra personlig information och fotografier i molntjänster och en fjärdedel säger sig vara otrygga. De yngre är i betydligt högre utsträckning mer trygga.

Användning av publika wifi minskar Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Publika wifi finns numera tillgängliga på åtskilliga platser som restauranger, flygplatser, hotell, skolor och till och med ute på gatan. Det kan ses som ett bekvämt och smidigt sätt att surfa utan att behöva använda upp sin egen mobildata. Dock finns det baksidor med dessa offentliga wifi, som risken att bli hackad på personlig information och att få virus.

Under en treårsperiod kan vi se att användandet av publika wifi har minskat något. Några tänkbara anledningar kan vara att vi blivit mer säkerhetsmedvetna tack vare medias rapportering om riskerna. Likaså har det blivit betydligt enklare att använda mobilnätet på många platser och även när vi är utomlands. Priset på mobildata kan också ha påverkan. Unga 16–25 år (27%) använder något oftare offentliga wifi.

Kränkande e-post ökar

Det senaste året har var femte internetanvändare drabbats av obehaglig eller kränkande e-post. Det är en ökning med 5 procentenheter sedan föregående år.

3 av 10 i åldern 12–25 år drabbas av näthat Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Under en treårsperiod har näthatet legat på en konstant nivå. Totalt drabbas var sjunde internetanvändare av näthat eller att någon skriver negativt om dem på internet. De yngre upp till 25 år drabbas i betydligt högre utsträckning – här är cirka 3 av 10 utsatta.

Män upplever oftare näthat som mindre allvarligt än kvinnor Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Av de som drabbats av näthat upplevde sammantaget 30 procent det som allvarligt, varav 8 procent som mycket allvarligt. Män (75%) svarar i högre utsträckning än kvinnor (60%) att det inte var särskilt allvarligt.

Majoriteten känner sig delaktiga i det digitala samhället

Majoriteten av befolkningen känner sig delaktiga i det digitala samhället. Hela 88 procent svarar att de känner sig delaktiga varav 27 procent svarar helt och fullt, 41 procent till stor del vilket sammantaget ger 69 procent, och 20 procent att de endast känner sig lite delaktiga. De som inte alls känner sig delaktiga utgör 9 procent. Detta ligger i linje med föregående år. Det finns också 3 procent som svarar att de inte vet om de känner sig delaktiga i det digitala samhället eller ej, vilket kan tyda på att det finns en otydlighet i begreppet ”det digitala samhället”.

1 av 10 känner sig inte delaktiga i det digitala samhället Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Vid en jämförelse mellan befolkningen i stort, internetanvändarna (som utgör 95% av befolkningen år 2019) och de som sällan (ej dagligen) eller aldrig använder internet ser vi att det finns stora skillnader i känslan av delaktighet. Runt 7 av 10 av befolkningen respektive internetanvändarna känner sig delaktiga i det digitala samhället helt och fullt eller till stor del medan endast cirka 1 av 10 av de som sällan eller aldrig använder internet delar den känslan. I denna grupp känner sig istället hälften inte alls delaktiga.

De äldsta känner minst digital delaktighet av alla Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Det är de äldsta i befolkningen som känner sig minst delaktiga i det digitala samhället. Särskilt de som är äldre än 55 år.

Internet viktigt för majoriteten i det privata vardagslivet Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Internet i det privata vardagslivet har blivit allt viktigare genom åren. Sedan 2010 har andelen som tycker att det blivit viktigare ökat 20 procentenheter bland befolkningen från 59 procent till 79 procent. Bland internetanvändarna har ökningen också varit stor till årets 83 procent. Blott 5 procent anser i år att internet inte är viktigt i vardagens privata sfär.

Internet privat är absolut viktigast för de som är 26–35 år (91%) bland internetanvändarna. Efter 65 år anser tre fjärdedelar (76%) att internet är viktigt i det privata vardagslivet.

Internet allt viktigare i både arbete och studier Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Majoriteten av de internetanvändare som studerar eller arbetar anser att internet är viktigt för dem i deras studier respektive arbete. Sedan år 2016 har det varit över 90 procent bland de studerande som sett internet som viktigt för deras studier. Bland de yrkesverksamma har en ökning skett från 72 procent år 2015 till dagens 83 procent.