10 artiklar från med ämnet "stad och landsbygd"
Stadsbor har samma topp tre som befolkningen i stort för brådskande information, det vill säga sms, e-post och digital brevlåda. Landsbygdsborna byter i sitt kanalval ut den digitala brevlådan mot den analoga postlådan. Både boende i stad och landsbygd vill ha allmän samhällsinformation via e-post. Därefter är det nästan jämnt skägg för stadsborna mellan nyheter […]
Boende på landsbygd har ett större behov av digital hjälp än stadsbor. Detta beror överlag på att fler landsbygdsbor (9 procent) är sällan-/ickeanvändare av internet än stadsbor (5 procent). Den aktivitet som skiljer stadsbor (14 procent) och landsortsbor (26 procent) mest åt på 12 procentenheter är behovet att be om hjälp med att skapa ett […]
Den grupp som lever i eller riskerar att hamna i digitalt utanförskap, de som är sällan- och ickeanvändare av internet föredrar post i brevlådan. Den digitala brevlådan är mest populär hos de 26-35 år, de högutbildade och/eller de i höginkomsthushåll - och inte alls hos den äldre befolkningen. Vi har alltså frågat svenska folket vilken […]
Störst behov har av naturliga skäl de som använder internet mer sällan än dagligen eller inte alls – sällan- och ickeanvändarna, i synnerhet de allra äldsta och de med lägst utbildning. Sett till utbildningsnivå är klyftan mycket stor mellan låg- och högutbildade. Exempelvis behöver 45 procent av de med enbart grundskoleutbildning hjälp med mobilt bank-id […]
Sedan år 2019 har utvecklingen av fiber varit ungefär lika stor i både stad och landsbygd. I städerna har fiber ökat från 58 procent till 64 procent och på landsbygden från 55 procent till 60 procent. Av de som bor i storstäderna uppger 63 procent tillgång till fiber i hushållen. År 2016 var skillnaden i […]
Fiber är den enda uppkopplingen som ökar i år och dessutom med hela 6 procentenheter sedan föregående år. På tio år har tillväxten för fiber varit konstant – år 2010 hade 12 procent fiber och i år är motsvarande siffra 63 procent. Ökningen sker både i stad och på landsbygd, se diagram 1.13. Till förmån […]
Tittar vi på den lilla gruppen sällan- och ickeanvändare (6 procent) separat ser vi att det som direkt sticker ut är att andelen pensionärer är hög och att andelen i höginkomsthushåll är mycket låg. De båda grupperna, som utgör 3 procent vardera, har låga baser och därmed höga felmarginaler. I jämförelse med varandra är den […]
Delar vi upp internetanvändarna i dagliga användare (93 procent) och jämför dem med sällan- och ickeanvändarna (6 procent) blir skillnaderna i demografi och socioekonomi påtagliga. Tillsammans utgör dessa båda grupper hela befolkningen. De dagliga användarna är mycket lika befolkningen i stort även om något fler arbetar (63 procent mot 60 procent) och/eller har högskoleutbildning (58 […]
Vid en jämförelse av hela befolkningen mot internetanvändarna totalt sett så framkommer nästan inga skillnader på olika demografiska och socioekonomiska variabler. Detta av förklarliga skäl eftersom det endast är cirka 3 procent som i år anger att de inte använder internet. Av de små marginella skillnader som syns är det i detta fall sysselsättning - […]
Vid en jämförelse mellan befolkningen och internetanvändarna på en mängd demografiska och socioekonomiska parametrar så är skillnaden mycket liten. Däremot är skillnaderna betydligt större när vi jämför mot de som är sällan- eller ickeanvändare av internet. Även om internetanvändandet ökar mest i den äldsta befolkningen så är det i synnerhet de som tillhör sällan-/ickeanvändarna och […]
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.