Höjdpunkter från Svenskarna och internet 2025
Här hittar du en sammanfattning av undersökningen Svenskarna och internet 2025 med ett urval av spännande siffror och fakta om svenskarnas digitala liv.
Välkommen till Svenskarna och internet 2025, en unik undersökning av svenskarnas tillvaro på nätet. Här hittar du höjdpunkter från undersökningen. Du kan läsa hela rapporten här på webbplatsen eller ladda hem den som PDF.
Klicka för att gå direkt till ett avsnitt:
- Så använder svenskarna internet
- Trender på sociala medier
- Nätdejting och relationer
- Hur svenskarna använder AI
Med Svenskarna och internet vill Internetstiftelsen erbjuda fakta och insikter om användningen av internet i Sverige. Vi vill bidra med oberoende kunskap om hur digitaliseringen påverkar samhället och individen.
Så använder svenskarna internet
Nästan alla svenskar – 97 procent – använder internet. Fler svenskar än tidigare är dessutom på internet varje dag. Det är i princip bara svenskar i pensionsåldern som inte är på nätet.

Nästan alla använder mobilt Bank-id
De allra flesta svenskar använder e-legitimation för att logga in på tjänster och bekräfta sin identitiet. Mobilt Bank-id är den dominerande tjänsten – 95 procent av svenskarna använder den. På andra plats kommer Freja e-id som används av 4 procent.
Allt fler skaffar digital brevlåda
Fler än 7 av 10 svenskar använder en digital brevlåda. Kivra är den dominerande tjänsten och har dessutom vuxit sedan förra året. Samtidigt har Min myndighetspost tappat användare.
Många ser bluffannonser – få anmäler
Mer än hälften av svenskarna har sett en bluffannons på sociala medier det senaste året, men endast en tredjedel av dessa har anmält en misstänkt bluffannons. Man låter bli bland annat för att man inte har tid och inte orkar, men också för att det känns meningslöst.
Delade åsikter om vårdens e-tjänster
Nära 4 av 10 svenskar tycker att vårdens e-tjänster och appar gör det lättare att boka läkarbesök. Men många – särskilt pensionärer – tycker att tjänsterna är krångliga. Nästan en fjärdedel av svenskarna har avstått från att boka ett läkarbesök på grund av krångliga e-tjänster.
"Det är väldigt svårt att komma ihåg hur man ska göra allt, och vilken app som är till vad. Det kommer förhoppningsvis att bli bättre men just nu är det ganska förvirrande."
Man, 43 år om vårdens e-tjänster
Du kan läsa mer om internetanvändning och e-tjänster i rapporten.
Svenskarna på sociala medier 2025
Nästan alla svenskar använder sociala medier, men inte ens hälften gör egna inlägg där. De fem största sociala medierna i Sverige är Youtube, Facebook, Instagram, Snapchat och Linkedin. Vissa sociala medier används nästan uteslutande av unga, till exempel Roblox.
Allt färre postar egna inlägg
Mindre än hälften av svenskarna postar egna inlägg på sociala medier – och siffran har minskat jämfört med förra året. Det är framförallt unga män som slutat göra egna inlägg.
Många lämnar X/Twitter
Mikrobloggen X/Twitter tappar användare – mer än var tionde svensk har någon gång använt tjänsten men nu lämnat den. Det är framförallt färre män som använder X/Twitter år 2025 jämfört med förra året.
Andra mikrobloggar växer
Tjänster som påminner om X/Twitter får istället fler användare. Threads har ökat mest – mer än tre gånger fler svenskar använder tjänsten år 2025 jämfört med året innan. Även Bluesky har vuxit.
Användning av kommunikationsappar
Facebook Messenger är den mest använda kommunikationsappen, men Whatsapp har ökat mest de senaste åren. År 2022 använde 3 av 10 svenskar Whatsapp, men i år är det hälften.

Vilka sociala medier använder unga?
De mest använda sociala medierna bland barn och ungdomar är Youtube, Snapchat och Tiktok. Facebook däremot används mycket mindre av personer födda på 00- och 10-talet än genomsnittet bland svenskarna.
"Jag anser att det är en plattform för äldre generationer, de flesta vänner och bekanta jag har kontakt med använder andra sociala medier vilket leder till att jag också gör det."
Flicka, 15 år om Facebook
Det finns sociala medier som nästan inga vuxna använder, men som är mycket populära bland yngre, till exempel Roblox. Nästan hälften av barnen i åldern 8–19 år använder Roblox, men bara 1 procent av personer som är 20 år eller äldre.
Du kan läsa mer om användningen av sociala medier i rapporten.
Nätdejting och relationer
Allt färre svenskar nätdejtar i år – det är mer populärt att få kontakt offline. Det är framförallt unga människor som undviker dejtingappar. Det är också betydligt fler män än kvinnor som nätdejtar.

De flesta som nätdejtar brukar googla sin dejt innan de träffas. Det är vanligt att söka rätt på dejtens hemadress och några tar reda på om personen har ett kriminellt förflutet. Det är också vanligt att leta efter bilder på personen, undersöka gemensamma intressen och ta reda på om personen verkligen är singel.
"Kollar att det är samma person som dom utger sig för att vara. Kollar för att få fler bilder och se om dom verkar normala. Kollar också om dom kanske begått brott."
Kvinna, 18 år
Hitta kärleken med AI
Drygt 4 av 10 svenskar som nätdejtar kan tänka sig att ta hjälp av ett AI-verktyg för att hitta en match utifrån dejtingprofil och chatthistorik. Betydligt fler män än kvinnor kan tänka sig detta.
Är du orolig för mikrootrohet?
Var tionde svensk oroar sig för så kallad "mikrootrohet", alltså att ens partner ska chatta med någon i hemlighet.
Kollar du din partners mobiltelefon?
Bland de svenskar som lever i en relation brukar 7 procent kolla sin partners mobil eftersom de är oroliga för otrohet. Detta gör mer än dubbelt så många kvinnor som män.
Kan du se var din partner är?
Drygt var femte svensk som är i en relation kan se var deras partner befinner sig genom att använda platsdata i mobiltelefonen. Ju yngre man är, desto vanligare är det att följa sin partners geografiska plats.
Vanligt att googla sina ex
Var femte svensk brukar kolla upp sina ex med hjälp av Google och sociala medier. Dubbelt så många kvinnor som män gör detta och det är vanligare bland personer under 50 år än äldre.
Du kan läsa mer om dejting och relationer i rapporten.
Så använder svenskarna AI
Allt fler svenskar använder AI-verktyg. Det senaste året har 4 av 10 svenskar använt något AI-verktyg. De unga som är födda på 00-talet använder AI-verktyg i nästan dubbelt så hög utsträckning som befolkningen i genomsnitt.

ChatGPT är fortfarande det mest populära AI-verktyget – drygt var tredje svensk använder ChatGPT. På andra plats kommer Copilot, som var tionde svensk använder.
- Var sjätte svensk har genererat bilder i ett AI-verktyg.
- Fler än 4 av 10 tjänstemän i Sverige har använt AI i jobbsammanhang.
- Det vanligaste att skapa med AI-verktyg är olika former av text. 3 av 10 svenskar har skapat en textbearbetning med AI-verktyg.
Kvinnor halkar efter i AI-användning
Tidigare år har män och kvinnor använt AI-verktyg i samma utsträckning, men i år börjar männen drar ifrån. 44 procent av männen använder AI-verktyg, men bara 37 procent av kvinnorna.
Fler barn än vuxna använder AI
Över hälften av svenska barn mellan 8 och 19 år använder AI-verktyg. Det är betydligt fler än vuxna äldre än 20 år. Användningen av AI är som högst på högstadiet och gymnasiet.
Vanligt att fråga AI istället för Google
Drygt var femte svensk ställer frågor till ett AI-verktyg istället för att använda en sökmotor som Google. Bland de som använder AI-verktyg är det drygt hälften och mest benägna att använda AI istället för Google är 00-talisterna.
Dessa frågor ställer svenskarna till AI
Drygt var femte svensk ställer frågor till ett AI-verktyg som de istället skulle kunna använda en sökmotor som Google eller Bing för att besvara. Var fjärde svensk ställer dessutom frågor till AI-verktyg som de bedömer att Google inte skulle kunna besvara.
AI-verktyg används för att hjälpa till med allt möjligt både i arbetslivet, i skolan och på fritiden. I rapporten berättar svenskarna hur de ställer frågor och "promptar" AI-verktygen inom områden som sjukvård, hälsa, dejting, översättningar och mycket annat.
Här är några exempel – du hittar fler i rapporten!
"Jag använder den till att resonera kring generella frågor jag funderar på. Ungefär som med en kompis."
Flicka, 14 år
"Största behållningen är att få svar på frågor som om Gud finns etc."
Man, 64 år
"Gör ett rebusrim till en julklapp som innehåller en lampa som ser ut som en gitarr."
Kvinna, 41 år
"Jag kan inte räkna upp allt jag frågar chatGPT, hon är som en smart kollega eller vän."
Kvinna, 59 år
"Jag väger 85 kg och är 165 cm lång. Hur många kilo i veckan kan jag gå ned utan att riskera håravfall pga viktnedgång?"
Kvinna, 26 år
"Det är som en nära vän som man får förslag ifrån och som man kan diskutera med och få anpassade svar från om man inte är nöjd."
Man, 75 år

De som inte vill använda AI
Trots att AI-användningen ökar så är det fortfarande 6 av 10 svenskar som inte använder AI. Det är framförallt äldre svenskar som låter bli – en vanlig anledning är att man inte vet vad AI-verktyg är för något eller hur det kan användas.
Men många svenskar avstår också från att använda AI-verktyg på grund av ointresse, för att de oroar sig över sin integritet, eller av principiella skäl.
"Jag vet inte hur man gör. Var finns ens denna ChatGPT? Är det en app? Ett dataprogram? En hemsida? Jag vet inte hur jag hittar dit!"
Man, 23 år
"Vet inte vad det är ens och känner inget behov av att prata med ngn som inte finns."
Kvinna, 48 år
"Vill inte ge dom tillgång till innehållet i min mobil och ex mina surfvanor som AI:n kan träna sig själv på. Verkar vara ett krav på de AI-appar jag kikat på."
Kvinna, 41 år
Kommer AI orsaka arbetslöshet?
Var tredje svensk tror att AI kommer orsaka stor arbetslöshet genom att ta över arbetsuppgifter. Men nästan lika många tror att AI-tekniken kommer att leda till nya yrkesroller och därmed bidra till fler arbetstillfällen.

Bland de svenskar som använt AI-verktyg är det dubbelt så många som tror på nya arbetstillfällen jämfört med de som inte använt AI-verktyg ännu. De som är födda på 00-talet är de som i högst grad tror att AI kommer orsaka arbetslöshet – närmare hälften är av den uppfattningen.
Du kan läsa mer om hur svenskarna använder AI i rapporten.
Läs hela rapporten
Du hittar hela rapporten om svenskarnas internetanvändning här på webbplatsen. Du kan också gå direkt till enskilda kapitel genom att klicka på länkarna här nedan:
Sidan är uppdaterad 2025-09-29. Siffrorna är hämtade från rapporten Svenskarna och internet 2025, mer information om metod hittar du på sidan Metodbeskrivning.