Inledning
Förord
Svenskarna och internet är en unik undersökning av hur vi svenskar använder nätet. I årets rapport tittar vi bland annat på AI-verktyg, sociala medier, kommunikationsappar, falska annonser – och hur internet påverkar våra kärleksliv.
Välkommen till Svenskarna och internet 2025. I årets upplaga hittar du fakta och insikter om allt från viktiga digitala vardagstjänster som Kivra och mobilt Bank-id till sociala medier som Youtube, Facebook och Snapchat. Vi tittar också särskilt på hur svenskar använder populära kommunikationsappar, som till exempel Discord och Whatsapp.
Dessutom undersöker vi hur vanligt det är med bluffannonser på nätet – och så tar vi en titt på digitala vårdtjänster. Underlättar verkligen de digitala tjänsterna när man ska boka sitt läkarbesök, eller är det rentav så att de försvårar?

I år ger vi också stort utrymme åt AI-verktygens nya roller i vardagen, på arbetet och i skolan. Vi visar hur svenskarna promptar – och vad de använder AI till. Kan ChatGPT verkligen fungera som både doktor, samtalspartner, inspiratör och uppslagsverk? Vilka frågor ställer man till en AI och vad förväntar man sig för svar? Har sökmotorer som Google fått en ny utmanare?
Vi följer också upp det spännande området nätdejting! Vilka hänger kvar på dejtingapparna och vilka vill hellre hitta kärleken utanför nätet? Hur många googlar sin dejt innan de träffas, och vad vill man ta reda på? Men det digitala livet påverkar även fasta kärleksrelationer – hur många kontrollerar sin partners mobiltelefon och oroar sig för "mikrootrohet"? Vi tittar också på hur många som brukar följa sin partner genom mobiltelefonens platsdata – förhoppningsvis med medgivande.
Vi är Internetstiftelsen
Du hittar Svenskarna och internet både som PDF och webbversion, liksom en videopresentation av höjdpunkterna – för att så många som möjligt ska kunna ta del av undersökningens insikter.
Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till både människa och samhälle. Genom att bidra med insikter och förståelse för hur internet påverkar individ och samhälle, hoppas vi kunna vara en del av den positiva utvecklingen.
Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet.
Information om undersökningen
För samtliga studier har Internetstiftelsen anlitat undersökningsföretaget Novus för datainsamling som ägde rum under januari 2025. Majoriteten av vår data är insamlad i Studie 1 (n=3 362) i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, med en deltagarfrekvens på 60 procent. Resultatet är viktat mot SCB vad gäller kön, ålder, utbildning, geografi.
Läs mer om metod och urval i metodbeskrivning.
På flera ställen i rapporten hänvisar vi till tabellbilagan för mer information. Dessa är markerade i texten med *. Du hittar tabellbilagan här.
Innehåll i rapporten
Kapitel 1: Användning av internet och e-tjänster
I det här kapitlet redovisar vi hur internetanvändandet har utvecklats över tid. Vi undersöker också hur många som använder digitala brevlådor som Kivra och Min myndighetspost, samt e-legitimationer som mobilt Bank-id och Freja e-id. Vidare tar vi reda på hur sjukvårdens e-tjänster och appar underlättar respektive försvårar vid bokning av läkarbesök – och om de får svenskar att avstå från att gå till läkaren.
- Sammanfattning
- Hur många använder (inte) internet
- Digital brevlåda och Kivra
- E-legitimation och mobilt Bank-id
- Vårdens e-tjänster – underlättar eller försvårar de tidsbokning?
Kapitel 2: AI – Artificiell intelligens
I det här kapitlet undersöker vi hur utbredd användningen av generativa AI-verktyg är och vilka specifika verktyg som används. För första gången har vi svar från svenskar som är 8 år eller äldre, men har även möjlighet att jämföra mot tidigare år i befolkningen 18–84 år. Fler barn än vuxna använder AI-verktyg. Kvinnorna börjar halka efter männen i AI-användning. Bland ungdomar börjar flickorna istället att komma ikapp pojkarna.
- Sammanfattning
- Hur många svenskar använder generativa AI-verktyg
- Vilka AI-verktyg använder svenskarna?
- Vad använder svenskarna AI-verktyg till?
- Vad är den största upplevda nyttan med AI-verktyg?
- Skapar eller kapar AI arbetstillfällen?
- Barn och ungdomars användning av AI-verktyg
- AI och utanförskap – vilka använder inte AI-verktyg och varför?
Kapitel 3: Sociala medier
I det här kapitlet visar vi hur många som använder olika sociala medier och digitala kommunikationstjänster och om de har ökat eller minskat. Vi undersöker också hur många som regelbundet gör egna inlägg på sociala medier och hur detta utvecklats sedan föregående år. Vi sätter även strålkastarljuset på Roblox, en populär plattform bland barn och ungdomar.
- Sammanfattning
- Hur många använder sociala medier?
- Användning av sociala medier och kommunikationsappar 2025
- Vilka sociala medier har ökat eller minskat?
- Vilka sociala medier är populärast i olika åldrar?
- Fokus på:
- Kommunikationsappar: Facebook Messenger, Whatsapp, Discord, Signal och Telegram
- Hur många gör egna inlägg på sociala medier?
- Avhoppare – varför slutar en del använda vissa sociala medier?
- Barn och ungdomars användning av sociala medier
Kapitel 4: Annonsbedrägerier
I det här kapitlet tar vi reda på hur många som har sett en bluffannons på sociala medier under det senaste året samt hur många som också har blivit utsatta för ett bedrägeri. Vi har dessutom frågat svenskarna vad bluffannonsen avsåg, hur de upptäckte att det var en bluff och på vilken social medieplattform de såg den.
- Sammanfattning
- Hur många utsätts för bluffannonser?
- Hur upptäcks bluffannonser?
- Att anmäla en bluffannons
- Minskar bluffannonser vår köpbenägenhet?
Kapitel 5: Dejting och relationer i en digital tid
I det här kapitlet följer vi upp hur många som nätdejtar år 2025 jämfört med år 2022. Vi undersöker om svenskar föredrar att få kontakt med potentiella partners online via nätdejting eller offline, alltså "IRL" i livet utanför nätet. Allt färre nätdejtar och de i par oroar sig för mikrootrohet och kollar sin partners mobil. Man följer både sin partners platsdata i mobilen och sina ex på sociala medier.