Vi har frågat Sveriges internetanvändare hur deras arbetssituation har påverkats under coronapandemin, om de har arbetat hemifrån, i vilken utsträckning och hur arbetet har fungerat.

När coronaviruset fick stor spridning världen över valde många länder att genomföra en mer eller mindre total nedstängning av samhället. I Sverige vidtogs inte sådana åtgärder, men befolkningen uppmanades till social distansering och flera andra begränsningar för att bromsa smittspridningen genomfördes. Folkhälsomyndigheten gick ut med rekommendationen att arbetsgivare skulle uppmana sina anställda att om möjligt arbeta hemifrån från och med den 16 mars. Detta gällde i synnerhet Stockholmsregionen där smittspridningen var som störst, men skedde på bred front över hela landet. I det här kapitlet har vi frågat arbetande internetanvändare i vilken omfattning de brukade arbeta hemifrån innan pandemin, och hur mycket de börjat göra det under.

Med "arbeta hemifrån" avses arbete från hemmet, sommarstuga eller annan plats som inte är arbetsrelaterad. Vi har också frågat hur de själva upplever att hemarbetet har fungerat, om de kunnat genomföra sina arbetsuppgifter och huruvida de har arbetat en annan mängd timmar från ”hemmakontoret”. Dessutom frågar vi i vilken grad de deltagit i videomöten, hur dessa har fungerat och om de skulle vilja fortsätta jobba hela eller delar av sin arbetstid hemifrån när pandemin är över.

Att arbeta heltid hemifrån har mer än tiofaldigats under pandemin

Totalt sett är det bara 2 procent av de arbetande som svarar att de arbetade hemifrån på heltid eller majoriteten av sin tid innan pandemin. Under pandemin har den andelen ökat till hela 23 procent, alltså mer än en tiofaldig ökning.

Innan pandemin bröt ut var det 5 procent som arbetade hemifrån ungefär hälften av sin tid. Under pandemin blev siffran sex gånger högre – 29 procent.

23 procent svarade att de arbetade hemifrån åtminstone någon gång då och då före pandemin. Den siffran har nästan dubblerats under pandemin till 42 procent.

Vi ställde även denna fråga till de i kvartal 3 som angivit att de i svarande stund var arbetssökande, sjukskrivna och föräldralediga för att fånga upp om även de arbetat hemifrån under pandemin. Slår vi samman deras svar med de som arbetar blir skillnaden mycket liten: 40 procent har då arbetat hemifrån under pandemin minst någon gång, 28 procent minst hälften av tiden och 22 procent all tid eller majoriteten av tiden.

Vi ska granska de hemarbetande i mer detalj i diagram 2.3. Först ska vi jämföra två grupper bland de arbetande som jobbat hemifrån under pandemin – nämligen de som gjort det tidigare och de som inte gjort det tidigare.

Hälften av de som arbetat hemifrån under pandemin saknade tidigare erfarenhet av hemarbete Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

I dessa diagram ska vi jämföra två grupper arbetande som jobbat hemifrån under pandemin. Dels de som redan innan pandemin arbetat hemifrån, minst någon gång, och dels de som inte gjort det tidigare och alltså inte har någon erfarenhet av det.

De som har tidigare erfarenhet av hemarbete utgör ungefär en fjärdedel av de arbetande totalt sett, och de som saknar tidigare erfarenhet utgör tre fjärdedelar. Av de som arbetade hemifrån under pandemin hade ungefär hälften tidigare erfarenhet.

Av de erfarna som arbetat hemifrån minst någon gång före pandemin började hela 9 av 10 att arbeta hemifrån under pandemin. Två tredjedelar arbetade hemifrån minst hälften av tiden och drygt hälften (53%) minst någon gång.

Bland de som inte arbetat hemifrån tidigare började närmare 3 av 10 (28%) arbeta hemifrån minst någon gång. Nära 2 av 10 började arbeta hemifrån minst hälften av tiden, och mer än 1 av 10 arbetade hemifrån all eller majoriteten av tiden. Anledningarna till att man inte börjat arbeta hemifrån kan vara många men mest sannolikt är att man har en yrkesroll inom vården, hantverk eller liknande som gör att det är omöjligt att utföra arbetet hemifrån.

Föga förvånande kan vi alltså konstatera att andelen arbetande svenskar som jobbar hemma har ökat stort under pandemin, och att den del av arbetstiden som sker i hemmet har blivit större. Vad denna stora omställning kommer att leda till på lång sikt, och hur permanent den visar sig vara, är frågor för framtiden. Hur de arbetande själva anser att det digitala hemmakontoret har fungerat kommer vi däremot titta på i diagram 2.4.

Två tredjedelar av tjänstemännen har arbetat hemifrån minst någon gång under pandemin – jämfört med en dryg tredjedel före pandemin Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

I några grupper har mer än hälften arbetat hemifrån under pandemin, nämligen tjänstemän, de som bor i höginkomsthushåll, de som är högskoleutbildade, de som bor i en storstad och de som har hemmaboende barn.

Tjänstemännen tillhör de som redan före pandemin arbetade hemifrån i högre utsträckning än genomsnittet. Andelen som arbetar hemma har nu ökat från en dryg tredjedel före till två tredjedelar under pandemin – det är en ökning med 30 procentenheter. Olika typer av jobb har givetvis olika förutsättningar att utföras i hemmet, och tjänstemännen står här i kontrast till arbetarna, där endast 6 procent svarar att de arbetade hemifrån före pandemin. Under pandemin har siffran gått upp något, men bara till 11 procent.

När vi jämför de som jobbar inom privat sektor med offentlig sektor kan vi se att det redan innan pandemin var vanligare att arbeta hemma inom den privata sektorn –  27 procent. Under pandemin har den siffran gått upp med 20 procentenheter till 47 procent.

I den offentliga sektorn svarade 18 procent att de arbetade hemifrån innan pandemin, och 36 procent att de gör det under pandemin. Det innebär en ökning med 18 procentenheter – en nästan lika stor ökning som inom den privata sektorn.

Personer som bor i ett höginkomsthushåll (det vill säga där hushållets årsinkomst är 750 000 kronor eller mer) sticker också ut när det gäller hemarbete, i stor kontrast till de som bor i låginkomsthushåll. Hela 63 procent av de som bor i höginkomsthushåll arbetar hemifrån under pandemin, vilket är en ökning med 25 procentenheter. Av personer i låginkomsthushåll svarar endast 20 procent att de jobbar hemifrån under pandemin, en mer blygsam ökning på 7 procentenheter.

En annan stor faktor är utbildning, där 56 procent – mer än hälften – av högskoleutbildade svarar att de arbetar hemifrån under pandemin. Bland de som enbart har grundskoleutbildning däremot, är det bara drygt 1 av 10 som gör det. Obs! De med enbart grundskoleutbildning utgörs dock av en lägre bas med högre felmarginaler.

Vi kan också konstatera att arbete hemifrån är mer ett stadsfenomen än något som sker på landsbygden. Särskilt gäller detta storstäderna, där hemarbetet ökade med 28 procentenheter till 57 procent under pandemin. På landsbygden ökade det endast med 11 procentenheter till 32 procent.

Det tål också att påpekas att de grupper som i högre utsträckning jobbar hemifrån också sammanfaller med varandra. Högutbildade är i högre grad också boende i höginkomsthushåll, lever i storstäder och jobbar i högre grad inom privat sektor. Tidigare i år kunde vi se att faktorer som utbildning och inkomst hade stor påverkan på hur självständiga människor var i sina digitala liv, och nu kan vi konstatera att samma sak verkar gälla för vilka möjligheter man har att jobba hemifrån. Detta stämmer också väl överens med de slutsatser som kommit fram i en rapport från CES, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, att socioekonomiskt svaga grupper drabbas hårdare av coronapandemin än andra. Detta har också bland annat Sveriges Television rapporterat om.

8 av 10 av de som arbetat hemifrån under pandemin tycker att det har fungerat bra Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

De internetanvändare som arbetat hemifrån under pandemin tycker överlag att det har fungerat bra. Drygt 8 av 10 (83%) svarar att det har fungerat bra, varav nära 4 av 10 (38%) att det har fungerat mycket bra. Färre än 1 av 10 tycker att arbetet hemifrån har fungerat dåligt, och endast 2 procent svarar att det har fungerat mycket dåligt.

Vi kan konstatera att personer med tidigare erfarenhet av hemarbete också är mer nöjda med hur hemarbetet har fungerat under pandemin. Av de som innan pandemin arbetat hemifrån minst någon gång då och då svarar hela 86 procent att det fungerat bra, varav 43 procent att det har fungerat mycket bra. Endast 4 procent svarar att det har fungerat dåligt, varav endast 1 procent mycket dåligt.

Ser vi till de "nya" hemarbetarna svarar 80 procent att det har fungerat bra, varav 34 procent att det har fungerat mycket bra. Dock anger 10 procent att det har fungerat dåligt, alltså fler än bland de som haft tidigare erfarenhet av hemarbete. Dessutom svarar 2 procent att hemarbetet har fungerat mycket dåligt.

Vi kan identifiera två grupper som tenderar att tycka att arbete hemma fungerar mindre bra, nämligen de som har uppgett yrkesrollen arbetare och unga 16–25 år. Troligtvis hänger detta ihop med att det är svårare för arbetaryrken att utföra sitt jobb hemifrån – de har ju också i lägre utsträckning än andra jobbat hemma innan pandemin. Unga är en annan grupp som i många fall inte har tidigare erfarenhet av hemarbete.

2 av 10 av de som jobbat hemma under pandemin anger att de har arbetat fler arbetstimmar än tidigare Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Av de som har arbetat hemifrån under pandemin anger mer än hälften (57%) att de arbetat samma antal arbetstimmar som tidigare. 2 av 10 svarar dock att de har arbetat fler timmar än tidigare, och drygt 1 av 10 att de arbetat färre timmar än tidigare.

När vi jämför de som har tidigare arbete av att jobba hemifrån med de som inte har det kan vi se vissa skillnader, men inte omfattande. I den erfarna gruppen svarar 17 procent att de börjat arbeta fler timmar, och 12 procent att de börjat arbeta färre timmar. Bland de utan tidigare erfarenhet har 21 procent börjat jobba fler timmar, och 15 procent färre timmar. Kortfattat kan man säga att de som har tidigare erfarenhet mer ofta jobbat samma antal timmar som tidigare, medan de som saknar tidigare erfarenhet mer ofta har börjat jobba antingen fler eller färre timmar. 

Tjänstemän tenderar att ha arbetat färre timmar än tidigare när de börjat arbeta hemma, i högre grad än arbetare. Personer som jobbar i offentlig sektor har däremot börjat arbeta fler timmar, i högre grad än personer som jobbar i privat sektor. En grupp som i betydligt högre grad börjat arbetat fler timmar under pandemin än tidigare är de födda utanför Norden. 

8 av 10 av de som arbetat hemifrån under pandemin har kunnat genomföra majoriteten av sina arbetsuppgifter hemma Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Av de som arbetat hemifrån digitalt under pandemin svarar 8 av 10 att de kunnat genomföra majoriteten av sina arbetsuppgifter hemifrån, och 5 av 10 svarar att de kunnat genomföra praktiskt taget alla.

Det är bara drygt 1 av 10 som svarar att de kunnat genomföra ungefär hälften av sina arbetsuppgifter hemifrån. 5 procent anger att de bara kunnat genomföra en mindre del hemifrån, och 2 procent svarar att de praktiskt taget inte kunnat genomföra några arbetsuppgifter alls.

Ser vi till de med tidigare erfarenhet av att arbeta hemifrån så har 84 procent angivit att de kunnat genomföra majoriteten av sina uppgifter hemifrån under pandemin. Nästan lika många av de utan tidigare erfarenhet, 79 procent, har kunnat genomföra majoriteten av sina arbetsuppgifter hemifrån under pandemin.

Av personer i privat sektor som arbetat hemifrån svarar 84 procent att de kunnat genomföra majoriteten av sina arbetsuppgifter. För personer i offentlig sektor är motsvarande siffra 77 procent.

Drygt 9 av 10 som arbetat hemifrån har haft digitala videomöten under pandemin Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Att arbeta hemifrån under pandemin har för många blivit synonymt med konferenser och möten via video. Av de som arbetat hemifrån har drygt 9 av 10 haft videokonferensmöten under pandemin, varav drygt 1 av 10 (14%) för första gången. 7 av 10 svarar att de haft det mer ofta än tidigare. Färre än 1 av 10 (8%) svarar att de inte haft några videomöten under sitt digitala distansarbete.

Videomöten är också en sak som särskiljer de som arbetat hemifrån redan innan pandemin från de som inte har tidigare erfarenhet. Av de erfarna hemarbetarna är det bara 10 procent som haft videomöten för första gången under pandemin, men bland de nya är det hela 17 procent.

Några grupper som tenderar att ha haft videomöten i högre utsträckning än andra är tjänstemän, höginkomsttagare och föräldrar till hemmaboende barn. I nästa diagram 2.8 ska vi titta på hur de som haft videomöten upplever att det har fungerat.

Nästan 9 av 10 som arbetat hemifrån och haft digitala videomöten anser att de har fungerat bra Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

De allra flesta som haft digitala videokonferensmöten under pandemin anser att de har fungerat bra. Det svarar 86 procent, alltså närmare 9 av 10. Nära 3 av 10 svarar att videomöten har fungerat mycket bra, och nära 6 av 10 att de har fungerat ganska bra.

Det är bara 5 procent som tycker att videokonferensmöten har fungerat ganska dåligt, och 0 procent (3 personer) svarar att det har fungerat mycket dåligt.

När det gäller videomöten är de som inte tidigare arbetat hemifrån praktiskt taget lika nöjda som de som har tidigare erfarenhet. Några av de som tenderar att vara mindre nöjda är däremot personer boende på landsbygden, arbetare och personer som arbetar deltid.

9 av 10 som arbetat hemma under pandemin vill fortsätta göra det i framtiden Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Att en majoritet är nöjda med att arbeta hemifrån visas också genom att 9 av 10 (89%) av de som gjort det under pandemin vill fortsätta med hemarbete efter pandemin, åtminstone någon gång då och då.

Nära 5 av 10 (45%) vill fortsätta att arbeta hemifrån minst hälften av sin arbetstid, och fler än 1 av 10 vill fortsätta arbeta hemifrån all eller majoriteten av sin arbetstid när pandemin är över. Det är endast 1 av 10 som inte vill arbeta hemma efter pandemin.

De som arbetar i privat sektor är något mer positiva till att fortsätta jobba hemma efter pandemin än de i offentlig sektor. Det är också överlag fler som bor i höginkomsthushåll som vill fortsätta arbeta hemifrån åtminstone någon gång. Detsamma gäller de som har hemmaboende barn.

När det gäller att fortsätta arbeta hemifrån efter pandemin kan vi se stora skillnader mellan de som tidigare har arbetat hemifrån och de som inte gjort det. De med tidigare erfarenhet är betydligt mer positiva än både de som inte tidigare arbetat hemma, och genomsnittet för alla som arbetat hemma under pandemin. Av de med tidigare erfarenhet vill nästan alla (96%) fortsätta arbeta hemifrån minst någon gång då och då. Nära 6 av 10 vill göra det minst hälften av tiden, och 2 av 10 vill göra det all tid eller majoriteten av tiden.

De som inte tidigare arbetat hemifrån kan givetvis ha haft goda skäl att inte göra det. Ändå vill hela 8 av 10 (81%) fortsätta med hemarbete efter pandemin åtminstone någon gång då och då. En tredjedel vill fortsätta göra det minst hälften av sin arbetstid, men bara 8 procent vill efter pandemin fortsätta jobba hemma all tid eller majoriteten av tiden. Vi kan alltså se att många under pandemin provat på hemarbete och upptäckt fördelar med det.

I kapitel 10: Digitala beteenden kommer vi att titta närmare på vilka som vill arbeta hemifrån i högre utsträckning efter att pandemin är över.

Nära 3 av 4 av de som arbetat hemifrån upplever att deras arbetsgivare stöttat dem att upprätthålla informationssäkerheten Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

En fråga som påverkar arbete hemifrån är hur företag och arbetsplatser ska hantera sin känsliga information. Nära 3 av 4 (73%) av de som arbetat hemifrån svarar att deras arbetsgivare stöttat dem att upprätthålla informationssäkerheten under distansarbetet.

Bara 13 procent svarar att deras arbetsgivare inte stöttat dem, och praktiskt taget lika många (14%) svarar att de inte vet om deras arbetsgivare gett dem stöd eller ej. Att man inte vet skulle kunna bero på att informationssäkerhet är en komplex fråga som är svår att sätta sig in i för många. Vi kan också konstatera att de som inte tidigare arbetat hemifrån i högre grad svarar att de inte vet (16%) än de som har tidigare erfarenhet av hemarbete (12%). 

Grupper som i lägre utsträckning anser sig ha fått detta stöd från sin arbetsgivare är personer bosatta i storstäderna. Även arbetare och personer som jobbar deltid anser sig i lägre utsträckning ha fått stöd från sin arbetsgivare att upprätthålla informationssäkerheten.