I förra kapitlet framgick att de traditionella medierna, särskilt televisionen, fortfarande spelar en dominerande roll för opinionsbildningen.
Det var här frågan om en speciell händelse, riksdagsvalet 2014, och efterspelet med diskussioner om ett extraval. Internet har jämfört med tidigare år flyttat fram sin position som viktig informationskälla men det är ännu inte frågan om något stort genombrott för internet när det gäller politiken.
Men hur förhåller det sig under mer normala förhållanden? I takt med att allt fler dagligen använder internet har det också blivit viktigare och när det gäller källor för allmän information utgör nu internet den viktigaste informationskällan. 92 procent av internetanvändarna söker åtminstone någon gång efter fakta på internet, och lika många söker efter nyheter. Den dagliga användningen är dock mer begränsad, 19 procent söker dagligen efter fakta och 49 procent söker dagligen efter nyheter.
Frågan är hur de traditionella medierna klarar sig när internet blir allt viktigare som informationskälla för allt fler. Prenumererar människor fortfarande på en dagstidning? Och hur går det för traditionell tv och radio där programmen sänds enligt fasta scheman och publiken är tvungen att anpassa sig både efter det innehåll som erbjuds och de tider som programmen sänds?
Mer tid ägnas åt medier på internet
Tiden som ägnas åt traditionella medier ligger 2015 på samma nivå som 2014, men det har skett några förändringar på internet och med den tid som läggs ner på dessa medier på internet. Tv-tittandet på internet har ökat i befolkningen från i genomsnitt 2,1 till 2,4 timmar i veckan.
Tendensen är tydlig sedan flera år. Tiden med de traditionella medierna minskar något år från år, samtidigt som den tid som läggs ner på medier på internet ökar något. Men det är frågan om ett långsamt förlopp som i första hand drivs fram av de unga som ägnar mycket mer tid på internet än övriga befolkningen.
Jämför vi de traditionella medierna i deras traditionella former med deras internetversioner är de traditionella formerna fortfarande helt dominerande när det gäller radio, tv och böcker medan skillnaden är mindre för dagstidningsläsandet när vi slår ihop både kvälls- och morgontidningarna. Vi vet sedan tidigare att kvällstidningsläsandet på papper endast utgör 21 procent av den totala lästiden medan det är tvärtom för morgontidningar på papper som har 72 procent av lästiden.
Många läser dagstidningen på nätet
Tre av fyra läser dagstidningar på nätet, åtminstone ibland. En tredjedel gör det dagligen. Det är ett läsmönster som uppvisar en anmärkningsvärd stabilitet över åren. Vi kan gå ända tillbaka till 2007 och hitta samma dagstidningsläsande på internet.
De flesta (62%) läser både kvälls- och morgontidningar på internet. En mindre andel (7%) läser bara det ena, antingen kvälls- eller morgontidningar.
Jämför vi tiden som ägnas åt pappers- och nättidningar (morgon- och kvällstidningar tillsammans) överväger tiden som ägnas åt papperstidningar från 46 år och uppåt, medan de som är under 45 år ägnar mer tid åt nättidningar. Totalt i befolkningen (16+ år) är genomsnittstiden för läsning av papperstidningar 2,5 timmar i veckan och 1,7 timmar för nättidningar.
På internet är en kombination av läsning av både kvälls- och morgontidningar vanligast, men hur förhåller det sig med kombinationen av papperstidningar och nättidningar? Är det olika personer som läser på papper och på nätet? Till en viss del är det så. En tredjedel (34%) av befolkningen läser enbart papperstidningar och en åttondel (13%) läser enbart nättidningar. En tredjedel (37%) läser både och. Resten (16%) läser inga dagstidningar alls.
Majoriteten (71%) läser alltså fortfarande papperstidningar men en tiondel har helt övergett pappret och läser enbart dagstidningar på nätet.
Tidningsprenumeranterna blir färre
Det stora problemet för dagstidningen är emellertid ekonomin. En del av annonsmarknaden har flyttat över till internet och dessutom minskar antalet prenumeranter.
Höjda prenumerationsavgifter har även fått en del av de allra trognaste prenumeranterna att tveka. De trognaste prenumeranterna hittar vi bland de äldsta som under hela sina liv haft en morgontidning. Här har andelen prenumeranter legat på 90 procent. Nu är andelen nere på 80 procent trots att konkurrensen från internet är liten i dessa åldrar.
Den stora nedgången återfinns dock inte i den äldre delen av befolkningen där fortfarande de flesta är trogna prenumeranter, utan bland de yngre som tillbringar mycket tid på internet. Här har antalet prenumeranter rasat snabbt.
Tydligast kan vi se dessa förändringar om vi följer olika generationer över tiden. Från 2007 fram till idag har andelen prenumeranter minskat överallt, men fortfarande prenumererar över hälften av de som är över 50 år. Bland pensionärerna där idag 40-, 30- och 20-talisterna finns har minskningen över de senaste nästan tio åren varit små. 80 procent av hushållen i dessa generationer är fortfarande prenumeranter.
Även bland 50-talisterna har förändringen varit liten. Hos 60- och 70-talisterna har förändringen varit något större men det stora raset hittar vi i 80- och 90-talsgenerationerna. Här har andelen prenumeranter mer än halverats. För 90-talisterna kan det delvis förklaras av att de flyttat hemifrån. Så länge de bodde hemma befann de sig i ett hushåll med en tidningsprenumeration.
Traditionell radio dominerar fortfarande
Radiolyssnandet upptar fortfarande mycket av människors tid, inte bara via radioapparaterna i hemmet utan även i bilen, i hörlurarna och nu också på internet. Varje vecka är det 77 procent som lyssnar på traditionell radio vilket kan jämföras med att det är 19 procent som lyssnar på webbradio och 11 procent på poddradio.
För de unga (16-25 år) är skillnaden inte lika stor. 50 procent av dem lyssnar på radio varje vecka medan 20 procent lyssnar på poddradio och 16 procent på webbradio. Bland de unga är det alltså fler som lyssnar på poddradio än på webbradio varje vecka.
42 procent av internetanvändarna lyssnar någon gång på radio över internet. Det har knappt hänt något alls med utvecklingen, lyssnandet har legat på samma nivå ända sedan 2008. I åldern 26-55 år är det mer än hälften som lyssnar på radio över internet, 10 procent gör det dagligen.
30 procent av internetanvändarna lyssnar någon gång på poddradio. Det är första gången vi mäter poddradio i denna undersökning. Det är mest populärt att lyssna på poddradio i åldern 26-35 år där 45 procent gör det åtminstone någon gång och 8 procent gör det dagligen.
Om vi jämför lyssningstiderna dominerar den traditionella radion fullständigt i alla åldrar medan radiolyssnandet över internet fortfarande är begränsat.
Detta gäller dock pratradion. Räknar vi in det musiklyssnande som idag sker på internet blir förhållandena något annorlunda för de unga. 66 procent i åldern 16-25 år lyssnar dagligen på Spotify och 80 procent gör det varje vecka.
Traditionell tv har fått konkurrens
Den traditionella televisionen har stor konkurrens på internet. Där finns både tv-, film- och videokanaler. Tv-play, som är en arkivfunktion till den traditionella televisionen, har också upptäckts av allt fler. Här kan man själv sätta ihop sina program och själv välja vilken tid man vill titta. Två av tre (67%) utnyttjar denna möjlighet någon gång ibland, men det dagliga användandet är lågt (5%). Tv-play utgör därmed inte någon konkurrent till den dagliga ”tablå-televisionen” utan snarare ett komplement.
Varje vecka är det 92 procent som tittar på traditionell tv vilket kan jämföras med det är 30 procent som tittar på tv-playtjänster och 45 procent som tittar på film eller video på internet.
För de unga (16-25 år) är skillnaden inte lika stor. 76 procent tittar på traditionell tv varje vecka medan 30 procent tittar på tv-playtjänster och 33 procent tittar på Netflix. Det är 85 procent av de unga som tittar på film eller video på internet varje vecka. Det är alltså fler unga som tittar på film och video på internet varje vecka än vad det är som tittar på traditionell tv.
Den traditionella ”tablå-televisionen” har fortfarande ett starkt grepp om befolkningen även när de blivit internetanvändare. Det gäller både gamla och unga. 11,8 timmar i veckan ser man i genomsnitt på traditionell tv och 2,1 timmar på tv via internet.
Ännu inget genombrott för e-boken
E-boken väntar fortfarande på sitt genombrott i Sverige. 15 procent läser någon gång en sådan och situationen har inte ändrat sig nämnvärt under de senaste åren.
I USA har var tredje tillgång till en e-bokläsare och ännu fler läser regelbundet e-böcker (Pew 2014). I Sverige är det få som har en egen e-bokläsare. Istället är det vanligast att använda surfplattan för att läsa en e-bok.
I förhållande till det traditionella bokläsandet är tiden som ägnas åt e-böcker liten. 3,2 timmar i veckan för pappersboken kan jämföras med 0,3 timmar för läsning av e-böcker. Förhållandet är likartat i alla åldrar.
Sammanfattning av mediekonsumtionen
Vi kan slutligen sammanfatta vad som hänt med de traditionella medierna under de senaste åren i en tid med ökande internetanvändning. År 2013 dominerade de traditionella medierna, radion, televisionen och boken, över sina olika versioner på internet. Huvuddelen av lyssnar-, tittar- och lästiden ägnades till 85-90 procent åt de traditionella medierna i deras traditionella former. Så ser det även ut idag 2015, tre år senare. Versionerna på internet utgör komplement till de traditionella formerna.
Dagstidningen utgör ett undantag. Här har papperstidningens andel av den totala lästiden (papper+internet) minskat. 2013 stod papperstidningen för 76 procent av lästiden. Idag har den tiden minskat till 60 procent.
Det är värt att notera här att dagstidningar inbegriper både kvälls- och morgontidningar. Situationen skiljer sig stort mellan dessa. Kvällstidningsläsandet sker redan idag till stor del på internet, medan det är tvärtom för morgontidningen.
Andel av den totala medietiden som tillfaller traditionella medier
Tabell 10.1. Andel av den totala tid av läsande, lyssnande och tittande som ägnas olika medier som upptas av traditionella medier.
| 2013 | 2014 | 2015 | |
| Papperstidningens andel av total lästid | 76% | 72% | 60% |
| Tablåtelevisionens andel av total tittartid | 87% | 84% | 85% |
| Traditionell radios andel av total lyssnartid | 88% | 87% | 88% |
| Pappersbokens andel av total lästid (papper + e-bok) | - | - | 92% |
