Att söka efter information, googla och kolla fakta har blivit en del av internetanvändarens vardag. Det gäller alla, unga som gamla.
Här ryms tidtabeller, tv-tablåer, annonser och säljerbjudanden, nyheter och offentlig information samt information om hälsa och politik.
Vanligast att söka efter nyheter, tidtabeller och adresser
Nästan alla, omkring 90 procent av internetanvändarna, söker åtminstone någon gång efter nyheter och fakta, slår upp ord och kollar efter tidtabeller eller adresser. De flesta, omkring 80 procent, använder även internet för att jämföra priser, söka efter information i anslutning till en hobby eller ett specialintresse, kultur och vetenskap samt om olika resmål.
Informationsaktiviteterna ligger på ungefär samma nivå som förra året med några undantag. Det har blivit fler som söker efter kultur och vetenskap (80% jämfört med 69%) och fler som söker upp offentlig information (77% jämfört med 63%). Valet hösten 2014 och efterspelet med det utlysta extravalet har gjort att intresset för politisk information ökat från 46 procent som någon gång sökte upp politisk information i början av 2014 till 61 procent i början av 2015. Se också kapitel 9 "Internets roll i politiken".
Även om folk i alla åldrar använder internet för att hitta information finns det skillnader beroende på deras utbildning. Det är vanligare bland de högutbildade att söka efter fakta och hälso- och medicinsk information. För de äldre gäller dessa utbildningsskillnader även för kultur och vetenskap.
Färre uppger att de e-handlar
E-handeln, här mätt i andelen av internetanvändarna som någon gång köpt en sak eller en tjänst, har legat kring drygt 80 procent de senaste åren. 2015 kan vi se en minskning och den återfinns i alla åldersgrupper.
Det innebär att antalet som uppger att de e-handlar har minskat något. Men eftersom e-handeln har ökat, mätt i kronor (HUI, 2015), innebär det att de som e-handlar handlar mer än tidigare.
Ser man på andra aktiviteter som har anknytning till handel över internet så har de ökat med någon eller några procent mellan 2014 och 2015.
Nästan alla med internet (93%) är inne på sin internetbank åtminstone någon eller några gånger i månaden och de betalar sina räkningar (89%). De flesta jämför priser, köper och bokar biljetter. Många besöker också e-handelssajten Blocket, hälften (51%) av internetanvändarna gör det varje månad. Nu är det även 46 procent som säljer varor via internet.
E-legitimation, Mobilt BankID och Swish
För att e-handeln ska fungera krävs någon form av betalning och legitimering. Andelen med traditionell e-legitimation har minskat under de senaste åren från att 67 procent av internetanvändarna (16+ år) hade en sådan 2013 till 59 procent idag.
Istället har Mobilt BankID, som finns som en app i mobilen, fått stor spridning eftersom det är enkelt och fungerar överallt där det finns mobiltäckning. Det infördes 2011 och 2014 använde sig 48 procent av de med smarta telefoner av detta sätt att legitimera sig. I år har denna andel stigit till 68 procent. Det innebär att halva svenska folket (49%) över 16 år använder en sådan.
Swish, som är ett sätt att överföra pengar via mobilen infördes i december 2012. Det har nu fått stort genomslag bland de unga. Totalt används det av 44 procent av de mobila internetanvändarna (16+ år), vilket motsvarar en tredjedel av befolkningen (32%).
Svenska folket har generellt blivit vanare att använda internet för olika ekonomiska transaktioner. Enligt Skatteverket var det 2015 hela 68-70 procent av skattebetalarna som deklarerade elektroniskt. 2014 var det 60 procent. Årets deklarationstrend har enligt Skatteverket varit att använda Mobilt BankID.
Drygt hälften av alla internetanvändare har Mobilt BankID. Ytterligare en fjärdedel har någon annan form av elektronisk legitimation. Det är dock 22 procent av internetanvändarna över 16 år som inte har någon elektronisk legitimation alls.
