Innehåll
Att se på film och tv online ökar, och allt fler betalar för det. Poddar fortsätter att öka, men dagstidningar på nätet minskar även i år.
Medielandskapet har de senaste årtiondena haft en hisnande utveckling i och med digitaliseringen. Bland annat har ny teknik lett till att medierna alltmer smälter samman, och skillnaden mellan tv, radio och press blir därmed mindre tydlig. Det är något som börjar märkas i våra mätpunkter för digitalt tittande, lyssnande och läsande. Ett exempel är att videotjänsten Youtube numera erbjuder musik och att ljudtjänsten Spotify sänder musikvideos, poddar och radioprogram.
Den största tillväxten bland våra digitala mätpunkter har skett för poddar och digitala böcker. Att lyssna på poddar har vuxit signifikant för varje år och sedan år 2015 har det totala poddlyssnandet dubblerats till att idag nå 55 procent. Likaså ökar konsumtionen av digitala böcker stadigt. Idag konsumerar 42 procent av internetanvändarna digitala böcker och ljudboken har ett litet försprång framför e-boken. Pappersboken behåller dock sin starka, stabila ställning över åren och läses fortfarande i mer än dubbelt så hög grad som de digitala versionerna.
För de traditionella medierna har vi tittat på hur internetanvändarna konsumerar dessa i jämförelse med deras största digitala motsvarigheter. Viktigt att ha i åtanke är att utöver dessa digitala motsvarigheter finns det flera utmanare som exempelvis streamingtjänster för film, musik och även till viss del sociala medier. I vår jämförelse används traditionell tv och radio fortfarande i högre utsträckning, till skillnad från dagstidningen där den digitala versionen nu har hunnit om pappersvarianten.
Sammantaget ökar både konsumtionen av film/video och musik på nätet. Likaså vill alltfler betala för film- och musiktjänster på nätet. Mest villiga att betala är de yngsta. Störst ökning har skett för abonnemang för film-, tv- och videotjänster (57%) som nu ligger i princip på samma nivå som musiktjänster (58%) på nätet. I jämförelse med de digitala film- och musiktjänsterna så ligger de digitala tidningsprenumerationerna (32%) på en relativ låg nivå.
Idag ligger den totala andelen tidningsprenumerationer, papper och/eller digitalt, på 48 procent bland internetanvändarna och den sjunker något för varje år. Det är pappersdelen, som huvudsakligen konsumeras av de äldre, som står för minskningen. De digitala prenumerationerna ökar något för varje år men ser man till det totala läsandet av digitala dagstidningar, som man i många fall inte behöver prenumerera på för att del av, så minskar antalet läsare. Sannolikt kan det vara ett tecken på att vi alltmer börjar konsumera nyheter på andra sätt än via dagstidningar.
Traditionell media vs Digital media
Traditionell tv och radio fortfarande störst bland internetanvändarna
Bland internetanvändarna (16+ år) används traditionell tv och radio fortfarande i högre utsträckning än deras största digitala motsvarigheter. Vad gäller dagstidningen har den digitala versionen (80%) hunnit om den på papper (77%) totalt sett och den dagliga digitala tidningskonsumtionen (39%) har också gått om dagsläsandet av papperstidningen (31%).
Tittandet på tv-apparat ”offline” (89%) toppar den traditionella mediekonsumtionen. Totalt sett börjar tv-kanalernas playtjänster att komma ikapp men i det dagliga tittandet har de en bit kvar.
Liksom tv-apparaten är radioapparaten mer flitigt använd för att lyssna på radiostationer än den digitala motsvarigheten, både totalt sett och på daglig basis.
Pappersboken har fortfarande en stark ställning på 88 procent vilket är mer än dubbelt så mycket som de digitala böckerna (41%). Men hur ser utvecklingen ut över tid för dessa medier? (Se nästa diagram 8.2.) Tänk på att det finns fler digitala utmanare än de vi har använt i denna jämförelse som exempelvis olika streamingtjänster för film, musik och även till viss del sociala medier.
I en treårsjämförelse minskar traditionell media
Vid en treårsjämförelse bland internetanvändarna (16+ år) framgår det att konsumtionen av de traditionella medierna överlag minskar. Traditionell tv tappar både totalt och i synnerhet på daglig basis. Samtidigt börjar tv-kanalernas digitala playtjänster komma ikapp.
Att lyssna på radiostation via radioapparat minskar också en del till skillnad från föregående år. Att lyssna på en radiostation över internet minskar marginellt vilket tyder på att annat lyssnande än just radiostation kan vara på framväxt. Exempelvis poddar vilket vi ska titta närmare på i avsnittet ”Lyssna digitalt” senare i detta kapitel.
Papperstidningen tappar såväl totalt som dagligen. Även det digitala läsandet av dagstidning minskar vilket sannolikt kan vara ett tecken på att vi börjar konsumera nyheter på andra sätt än via dagstidningar, exempelvis via sociala medier.
Pappersboken har den mest stabila ställningen bland de traditionella medierna i denna jämförelse. De digitala böckerna är dock på frammarsch och tiden får utvisa om de blir ett komplement till pappersböckerna som ökar bokkonsumtionen totalt sett eller om pappersbokens ställning påverkas.
Vi ska titta närmare på respektive digitalt medieslag i efterföljande avsnitt: ”Titta digitalt”, ”Lyssna digitalt” respektive ”Läsa digitalt ”. Först ska vi emellertid ge en bild av vilka de internetanvändande traditionella mediakonsumenterna är (diagram 8.3).
Pensionärer största konsumenterna av traditionell media
Bland internetanvändarna är pensionärerna de största konsumenterna av de traditionella medierna. Om det är något som särskiljer traditionell mediekonsumtion från den digitala så är det ålder. De som studerar, som i huvudsak är födda på 00- och 90-talet, väljer genomgående i hög grad bort de traditionella medierna, i synnerhet i den dagliga konsumtionen. Det blir extra tydligt i den dagliga konsumtionen av papperstidningar där skillnaden är hela 62 procentenheter mellan de studerande och pensionärerna.
Pappersboken är ett undantag, där de studerande ligger på samma nivå som pensionärerna totalt sett. Sannolikt använder de tryckt litteratur i sina studier. Pensionärerna läser dock pappersböcker mer frekvent på daglig basis än övriga. Överlag läser fler än 8 av 10 i alla åldrar pappersböcker.
Utöver pensionärerna finns det några andra demografiska faktorer som sticker ut för de respektive traditionella medielagen. Här är några exempel:
- Tv-apparat: Fler kvinnor, fler landsortsbor
- Radioapparat: Fler landsortsbor
- Papperstidning: Fler gymnasieutbildade
- Pappersbok: Fler kvinnor, fler högskoleutbildade
Titta digitalt
Allt fler tittar på digital film och video dagligen
Att titta på film och video på internet fortsätter att öka. Det är framförallt det dagliga tittandet som har ökat med fyra procentenheter från 32 procent år 2018 till 36 procent i år. Det är mer än en fördubbling sedan år 2015 då det dagliga film och videotittandet på nätet började ta fart.
Det är överlag de yngre som tittar på film och video på nätet. Mellan 12–25 år tittar runt 7 av 10 dagligen och de är även de som huvudsakligen som står för ökningen i den dagliga konsumtionen. Bland internetanvändarna äldre än 65 år ser 6 av 10 någon gång på film/video online men på daglig basis är det färre än 1 av 10 som ägnar sig åt det.
Utöver de yngre är det bland andra fler med hemmaboende barn och något fler stadsbor som konsumerar film/video online i högre grad än genomsnittet. På daglig basis är det också något fler män än kvinnor som tittar på film/video på nätet.
Nära hälften upplever att titta på film/video online är meningsfull tid
Nära hälften (46%) av internetanvändarna som är 16 år eller äldre och tittar på film/video på nätet anser att det är meningsfullt – att deras tid används väl. En femtedel (20%) tycker inte att tiden används väl och en tredjedel (34%) anser att det är varken eller.
Mest väl använd tid anser de som är födda utanför Norden, barnfamiljer och de i höginkomsthushåll att titta på film/video på internet är. Minst meningsfullt anser pensionärerna att detta är.
Youtube slår tv:s playtjänster och Netflix
Det finns många olika tjänster för att titta på film, video och tv på nätet och vi kommer här att titta närmare på tre av dessa – tv-kanalernas playtjänster, Netflix och Youtube – och vilka som konsumerar dessa.
Youtube är störst. Totalt sett tittar fler på playtjänsterna än på Netflix men på daglig basis är förhållandet motsatt.
Netflix och Youtube har flest tittare bland de som studerar, som i majoritet består av de unga, medan playtjänsterna har fler konsumenter bland den arbetande befolkningen. Pensionärerna nyttjar playtjänsterna mer än Youtube och endast en femtedel använder Netflix.
Föräldrar med hemmaboende barn konsumerar alla tre tjänster i högre grad och stadsbor sticker ut både för playtjänsterna och Netflix. För Youtube syns en skillnad mellan kvinnor och män där män i större utsträckning är konsumenter.
8 av 10 tittar på tv-kanalernas playtjänster
Tv-kanalernas playtjänster ligger på ungefär samma nivå som föregående år med en marginell ökning till 80 procent. På tio år har dock nyttjandet dubblerats.
Hela 8 av 10 av internetanvändarna tittar i år på dessa playtjänster. De största konsumenterna är mellan 26–55 år, detta peakar bland 36–45-åringar där 90 procent tittar.
Netflix fortsätter att öka
Netflix har vuxit det senaste året och det totala tittandet ligger nu på 58 procent. Sedan år 2015 har antalet tittare dubblerats.
Netflix har en högre andel konsumenter i den yngre halvan av internetbefolkningen. Mellan 12–35 år nyttjar minst 80 procent tjänsten och det är bland de som andelen tittare främst ökar. Efter 56 år sjunker nyttjandet och endast 2 av 10 över 66 år tittar på Netflix.
Det är fler stadsbor (62%) och färre landsortsbor (52%) som tittar på Netflix totalt sett.
Youtube har avstannat i tillväxt
Youtube ligger totalt sett kvar på samma nivå som föregående år. De senaste årens trend visar en långsam tillväxt som alltså nu har mattats av. Däremot ökar det dagliga tittandet fortfarande och når i år 32 procent.
Av de mellan 12–45 år använder minst 95 procent Youtube totalt sett och användandet är 100 procent bland 12–15-åringar.
Det är fler män än kvinnor som använder Youtube, både totalt sett och i synnerhet på daglig basis.
| Totalt sett | Män 90% | Kvinnor 84% |
| Dagligen | Män 39% | Kvinnor 23% |
Nära hälften på Youtube lyssnar på musik
Aktiviteterna på Youtube ligger överlag i nivå med föregående år. Den vanligaste aktiviteten är att titta på underhållningsfilmer vilket 57 procent gör. Därefter följer instruktionsfilmerna på 54 procent. På tredje plats hamnar musik som nära hälften använder. I detta ingår dels musikvideos och dels den nya musiktjänst Youtube lanserade i Sverige i juni 2018, som bland annat konkurrerar med Spotify.
Män, som är flitigare användare av Youtube än kvinnor, är något mer benägna att titta på sport, instruktionsfilm, prenumerera på kanal samt skapa och lägga ut egna filmer.
Lyssna digitalt
Fler lyssnar på poddar än på ljudböcker
Lyssnandet på nätet är brett och olika genres och ljudtjänster korsar varandra. Exempelvis innehåller ljudtjänsten Spotify både musik, poddar och olika radiostationer. En radiostation kan i sin tur bland mycket annat sända såväl musik som poddar. De fem utvalda mätpunkterna i denna studie överlappar således varandra. Av dessa är musik det vi i synnerhet lyssnar på både totalt sett och dagligen. Nära 9 av 10 internetanvändare lyssnar på musik minst någon gång och nära hälften gör det dagligen.
Spotify har stor spridning bland svenska internetanvändare och används idag av 7 av 10 totalt sett. Nära 4 av 10 använder Spotify dagligen.
Mer än hälften lyssnar på radiostationer på internet och nästan lika många på poddar. En tredjedel lyssnar någon gång på ljudböcker.
Vilka är det då som lyssnar digitalt och hur har utvecklingen sett ut över tid? Det kommer vi att se härnäst.
Alla studerande lyssnar på musik på nätet
De äldsta internetanvändarna, pensionärerna, lyssnar i synnerhet på musik och på radiostationer på nätet. Bland de studerande, som i huvudsak är födda på 00- och 90-talet, lyssnar 100 procent på musik och hela 93 procent använder Spotify. Vidare lyssnar 73 procent på poddar och de studerande lyssnar till och med oftare på poddar än på radiostation på nätet. De studerande toppar alltså inte lyssnandet på radiostationer utan det gör de arbetande, som sannolikt tillhör deras föräldrageneration. Ljudböcker lyssnar de studerande och arbetande på i ungefär lika hög utsträckning.
Män lyssnar i något högre utsträckning på musik och Spotify än kvinnor och kvinnor tenderar att lyssna mer på ljudböcker än män gör. Fler stadsbor lyssnar på musik, poddradio och radiostationer än de på landsbygden.
Dagligt digitalt lyssnande på musik ökar
Musiklyssnandet på internet är stort i Sverige. Hela 87 procent lyssnar på musik vilket är nära en fördubbling jämfört med år 2007. På daglig basis lyssnar idag 47 procent på musik online och för tio år sedan år 2009 lyssnade endast 17 procent dagligen, det vill säga en ökning på hela 30 procentenheter.
Störst är lyssnandet bland 16–25-åringar där 100 procent lyssnar på musik digitalt och 84 procent gör det dagligen. Tätt därefter på 99 procent kommer 26–35-åringarna. Av de lyssnar 66 procent på daglig basis, och är de som i huvudsak står för den dagliga ökningen. Män är något mer frekventa lyssnare än kvinnor.
Enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat hade Sverige år 2018 tillsammans med Finland och Grekland det högsta musiklyssnandet på internet i Europa. I EU-länderna lyssnade i genomsnitt 56 procent på musik på internet. Att vi i Sverige kom igång så tidigt med det digitala musiklyssnandet kan vara tack vare Spotify, som grundades år 2008 i Sverige.
7 av 10 lyssnar på Spotify
Spotify är idag världens största digitala musiktjänst med över 60 miljoner användare. Användandet bland svenska internetbefolkningen ligger i princip kvar på samma nivå som föregående år. Totalt sett anger 70 procent att de lyssnar på Spotify minst någon gång och 37 procent dagligen.
Bland de yngre 12–35 år lyssnar 9 av 10 på Spotify och mer än hälften lyssnar dagligen. Allra störst är lyssnandet bland 16–25-åringar.
6 av 10 lyssnar på radiostation på internet
De senaste årens tillväxt i att lyssna på radiostation på internet tycks ha avstannat. I år lyssnar 61 procent totalt sett och 12 procent dagligen. Från en större ökning mellan år 2016 till 2017 har nivån varit förhållandevis jämn de senaste tre åren.
Åldersmässigt är radio inte de yngstas kanal utan faktum är att fler 66+ år (49%) lyssnar än de mellan 12–15 år (39%). De som lyssnar i högst grad är 36–45-åringarna (76%).
Poddar i lurarna har nästan fördubblats sedan år 2015
Att lyssna på poddar, även kallat poddradio, poddsändning och podcast, har ökat stadigt de senaste åren och så även i år. Faktum är att lyssnandet på poddar ökar mest av alla ljudtjänster i årets studie. Det totala lyssnandet har gått från 51 procent till 55 procent. Sedan år 2015 har lyssnandet på poddar nästan dubblerats. På daglig basis lyssnar ungefär 9 procent på poddar idag vilket är en tredubbling sedan år 2015.
Ökningen har skett brett i alla åldrar men allra störst i gruppen 26–35 år. Mer än hälften av alla mellan 12–55 år lyssnar på podd totalt sett. Flitigast lyssnare är de mellan 16–35 år. Bland de 66 år och äldre lyssnar endast en fjärdedel på poddar.
Lyssna på poddar/radio online är meningsfull tid för nära hälften
Bland de som anger att de lyssnar på poddar/radioprogram på internet (16+ år) anger 48 procent att de anser att det är väl använd/meningsfull tid, 28 procent tycker motsatsen och de som anser att det är varken eller utgör 25 procent.
De som i högre grad anser att lyssnade på poddar och radioprogram på internet är meningsfullt är de i höginkomsthushåll, föräldrar med hemmaboende barn och högskoleutbildade. Kvinnor är i sin tur mer positiva än män.
1 av 3 lyssnar på ljudböcker
Totalt sett lyssnar en tredjedel av internetanvändarna på ljudböcker. Flest lyssnare finns i den yngre hälften av befolkningen upp till 45 år där cirka 4 av 10 lyssnar på ljudböcker. Därefter avtar lyssnandet med åldern och bland 66 år och äldre lyssnar endast knappt 2 av 10.
Detta är första gången vi frågar om lyssnandet på ljudböcker separat. Tidigare år ställdes frågan tillsammans med e-böcker – se mer redovisning av e- och ljudböcker i diagram 8.24 och 8.25.
Ljudböcker är meningsfull tid för många barnfamiljer
Bland internetanvändarna (16+ år) som anger att de lyssnar på ljudböcker upplever 41 procent att de finner tiden meningsfull. Något färre, 37 procent, ser inte tiden som meningsfull.
De som i högre grad anser att lyssna på ljudböcker online är meningsfull tid är de i höginkomsthushåll, föräldrar med hemmaboende barn och högskoleutbildade. Kvinnor är i sin tur mer positiva än män.
Läsa digitalt
Drygt var tredje läser dagstidning på nätet varje dag
Nära 8 av 10 läser dagstidningen på nätet, 5 av 10 läser bloggar och nära 3 av 10 läser e-böcker minst någon gång. Det digitala läsandet domineras inte av de studerande, som i huvudsak är födda på 00- och 90-talet, såsom i det digitala tittandet och lyssnandet. De studerande läser i högre utsträckning e-böcker men ligger efter både sina föräldrar (de arbetande) och mor- och farföräldrar (pensionärerna) när det gäller att läsa dagstidningen på nätet. När det gäller bloggar är de arbetande bara snäppet flitigare läsare än de studerande. E-böcker lockar inte de internetanvändande pensionärerna i dagsläget då endast 18 procent läser sådana.
Stadsbor och de med hemmaboende barn läser i högre grad digitalt. Bloggar sticker också ut genom att de läses av fler kvinnor.
Något färre läser dagstidning på nätet i år
För andra året i rad sjunker det totala läsandet av digitala dagstidningar till 77 procent, exakt samma nivå som för tio år sedan år 2009. Att läsa dagstidningar på nätet har legat runt 75–80 procent de senaste tio åren och nu återstår att se om vi har en nedåtgående trend på gång eller om det kommer att vända uppåt igen. Det dagliga läsandet var som högst år 2016 – på 81 procent total sett och 43 procent på daglig basis. Nu har det dagliga läsandet avstannat på samma nivå som föregående år – 37 procent.
Att läsa en dagstidning på nätet är en av de företeelser som står sig bäst upp i åldrarna. Nära 8 av 10 av de över 65 år läser digitala dagstidningar, jämfört med 4 av 10 bland 12–15-åringar. Högst är läsandet av dagstidningar på nätet bland 36–45-åringar – 89 procent totalt sett och 50 procent på daglig basis.
Tid på nyhetsappar upplevs mer meningsfull av de i höginkomsthushåll
Det finns mängder av olika nyhetsappar. De flesta medier i Sverige och runt om i världen har egna appar och likaså finns det många appar för att skräddarsy nyhetsflödet från olika medier och efter intresseområden. Bland internetanvändarna som använder nyhetsapp finner 60 procent den tiden som väl använd, 15 procent uppger det motsatta, det vill säga att tid på en nyhetsapp inte känns väl använd för dem.
Mest meningsfulla tycker de i höginkomsthushåll, högskoleutbildade och föräldrar med hemmaboende barn att tid på nyhetsappar är.
Runt hälften läser bloggar
Ungefär hälften av internetanvändarna har de tre senaste åren uppgett att de läser bloggar. En minskning har skett från föregående år till 49 procent. Den dagliga läsningen har minskat sett över tid och färre än 1 av 10 ägnar sig åt bloggläsande på daglig basis.
Åldersmässigt är bloggar mer populära hos 26–45-åringar, där runt 60 procent är läsare. De allra yngsta (12–15 år – 35%) och de äldsta (66+ år – 38%) tycks ha ett lägre intresse för bloggar.
Några av de som i högre grad läser bloggar är föräldrar med hemmaboende barn, stadsbor, de mellan 36–45 år och kvinnor.
Färre än 1 av 10 bloggar själv. Bland de som är mellan 36–45 år eller som har en funktionsvariation är bloggare något fler.
Nära 3 av 10 läser e-böcker
Digitala böcker kan antingen läsas på skärm eller lyssnas på i ljudformat. Knappt var tredje person läser e-bok och lite drygt lika många lyssnar på ljudbok. Sammantaget konsumerar 42 procent någon av dessa digitala böcker. Vi kan se att ljudboken har ett litet försprång på fem procentenheter till e-boken. Fram tills förra året 2018 ställdes e-bok/ljudbok som en gemensam fråga, men i år är de uppdelade i två separata frågor.
Låt oss titta på hur den långsiktiga utvecklingen för de digitala böckerna ser ut i nästa diagram 8.25.
Konsumtion av digitala böcker ökar stadigt
Den digitala konsumtionen av böcker ökar stadigt. På fyra år har konsumtionen mer än dubblerats. Det är i synnerhet den yngre halvan av befolkningen som konsumerar digitala böcker. Mellan 12–45 år läser/lyssnar runt hälften av internetanvändarna på en digital bok. I högre grad gäller detta de som studerar och de som är mellan 36–45 år.
Betalningsvilja online media
Fler betalar för film och musik online än för tidning
Praktiskt taget lika många betalar idag för abonnemang på film/tv/video (57%) som musik (58%). En stadig ökning för de digitala film- och musiktjänsterna har skett över åren. I synnerhet har abonnemangen för film/tv/video växt fort och ökat med 20 procentenheter sedan år 2016. Ökningen de senaste åren har skett brett i befolkningen.
I tidningsvärlden är bilden inte helt densamma. Totala andelen prenumeranter sjunker för varje år för att nu vara på en nivå på 48 procent. Det är dock främst papperstidningsprenumerationerna som sjunker.
Fler yngre betalar för film och musik på nätet
Det är i synnerhet den yngre halvan av internetbefolkningen som betalar för både film och musik på internet. Upp till 45 år betalar minst 7 av 10 för film och nära 8 av 10 för musik. Mest betalningsbenägna är 12–15-åringar där 79 procent uppger att de har betalabonnemang för film och 82 procent för musik. Pensionärerna är betydligt mindre intresserade av att abonnera på film (23%) och musik (17%) online än övriga.
När det gäller dagstidningar är intresset betydligt mindre hos de yngre – till skillnad från film (74%) och musik (78%) är det endast 34 procent av de studerande som betalar för en prenumeration. Det är i huvudsak pensionärerna (79%) som betalar för en tidningsprenumeration.
Bland den arbetande befolkningen (40%) prenumererar hälften så många som pensionärerna på en dagstidning. Den åldersgrupp som prenumererar i lägst utsträckning på en dagstidning är 26–35-åringarna (18%) varav fler har en digital än en pappersprenumeration.
