Kapitel 4
Annonsbedrägerier
Mer än hälften av svenskarna har sett en bluffannons på sociala medier. 3 procent har blivit utsatta för ett bedrägeri. Men det är få som anmäler annonserna man sett. Många avstår också från att köpa på grund av misstanke om bluff.
I det här kapitlet tar vi reda på hur många som har sett en bluffannons på sociala medier under det senaste året samt hur många som också har blivit utsatta för ett bedrägeri. Vi har dessutom frågat svenskarna vad bluffannonsen avsåg, hur de upptäckte att det var en bluff och på vilken social medieplattform de såg den.
Vi tar även reda på hur många av de som har sett en bluffannons som också anmält annonsen till den sociala medietjänst där den förekom och vilka anledningar som kan finnas till att inte göra en anmälan. Slutligen har vi undersökt hur många som avstått från att köpa en produkt de varit intresserade av och sett i en annons på sociala medier, eftersom de misstänkt att det var en bluffannons.
Mer än hälften har sett en bluffannons och 3 procent har blivit utsatta för ett annonsbedrägeri
6 av 10 svenskar har sett en bluffannons på sociala medier under det senaste året. 3 procent av svenskarna svarar att de också blivit utsatta för ett annonsbedrägeri under det senaste året. Män i pensionsåldern är den grupp där flest blivit drabbade, dubbelt så många som genomsnittet.
Det vanligaste sättet att upptäcka en bluffannons är att erbjudandet verkar vara för bra för att vara sant
När det gäller hur man upptäcker en bluffannons, så är det vanligaste svaret att det är genom att erbjudandet uppfattas som för bra för att vara sant. Vad annonserna avser varierar stort, men de handlar oftast om mode som kläder, skor och väskor, eller olika investeringsmöjligheter såsom i kryptovaluta. Facebook är den sociala medietjänst som oftast nämns som platsen där man sett en bluffannons, följd av Instagram.
Endast en tredjedel av de som sett en bluffannons har också gjort en anmälan
Även om många sett en bluffannons är det långt ifrån alla som anmäler den. Bland de som har sett en bluffannons under det senaste året är det endast en tredjedel som under samma tidsperiod har anmält en annons till den sociala medieplattform där den fanns. Benägenheten att anmäla är som lägst bland de äldre.
En orsak till att inte anmäla en bluffannons är att det känns meningslöst
Att inte orka, inte bry sig eller att inte ha tid är tillsammans de vanligast förekommande skälen till att inte anmäla bluffannonser på sociala medier. Många tycker också att det känns meningslöst att anmäla, till exempel för att de som driver de sociala medierna inte lyssnar och att en anmälan inte leder till något.
Många väljer bort att köpa en produkt eftersom de misstänker att den visas i en bluffannons
Förekomsten av bluffannonser påverkar hur benägen man är att genomföra ett köp av produkter som visats i annonser på sociala medier. En tredjedel av svenskarna har under det senaste året avstått från att köpa en produkt de varit intresserade av eftersom de misstänkt att produkten visas i en bluffannons. Bland 70-talister är beteendet vanligast, bland dessa har nästan hälften avstått från att köpa. Det är även fler kvinnor än män som avstått från köp.
I det här avsnittet tittar vi på hur många svenskar som sett bluffannonser på sociala medier och hur många som blivit utsatta för dem.
6 av 10 svenskar har sett en bluffannons under det senaste året
Fråga: Har du under de senaste 12 månaderna sett en bluffannons på sociala medier? Med en bluffannons avses en vilseledande eller falsk annons som skapats för att lura användare av sociala medier på olika sätt.
Sett bluffannons på sociala medier
Fråga: Har du under de senaste 12 månaderna sett en bluffannons på sociala medier? Med en bluffannons avses en vilseledande eller falsk annons som skapats för att lura användare av sociala medier på olika sätt.
Hur många har sett en bluffannons på sociala medier under det senaste året?
- 6 av 10 har under det senaste året sett en bluffannons. 70- och 80-talister är de generationer där flest har sett en bluffannons. De som gjort det i lägst utsträckning är de allra äldsta, knappt 4 av 10 (37%) har sett en bluffannons i denna grupp. En sak att ha i åtanke är dock att färre i de äldsta generationerna använder sociala medier.
- Fler män än kvinnor har under de senaste 12 månaderna sett en bluffannons. Skillnaden mellan män och kvinnor finns framförallt bland äldre, men också bland de allra yngsta.
60%
av männen har sett en bluffannons under det senaste året
Hur många har blivit utsatta för ett annonsbedrägeri på sociala medier?
- 3 procent av svenskarna har blivit utsatta för ett annonsbedrägeri på sociala medier under det senaste året.
- Av de som sett en bluffannons under det senaste året har 6 procent blivit utsatta för ett annonsbedrägeri. Merparten av de som har sett en bluffannons har alltså inte blivit drabbade. *
- Den grupp där flest blivit drabbade är män i pensionsåldern, dubbelt så många jämfört med genomsnittet. *
- Bland de män i pensionsåldern som faktiskt har sett en bluffannons under det senaste året har fler än 1 av 10 blivit utsatta. *
*) För mer information, se tabellbilaga.
I det här avsnittet tittar vi på hur svenskarna upptäcker bluffannonser, vad de handlar om och på vilken social medietjänst de sett dem.
Att ett erbjudande verkar för bra för att vara sant är det vanligaste sättet att upptäcka en bluffannons
Fråga: Berätta gärna vad bluffannonsen avsåg, hur du upptäckte att det var en bluff och på vilken sociala medietjänst du såg den.
Hur man upptäckt att det var en bluff
Hur upptäcker svenskarna en bluffannons på sociala medier?
Att ett erbjudande verkar för bra för att vara sant, till exempel genom ett otroligt lågt pris, är det vanligaste skälet till att en annons på sociala medier uppfattas som falsk. Ett annat tecken på att det rör sig om en bluff är att annonsen använder kändisar på ett sätt som inte uppfattas stämma med verkligheten, även om detta inte nämns lika ofta. Andra skäl innefattar att annonsen innehåller falsk information eller att man marknadsför produkter som är fejk, som till exempel kopior av kända varumärken eller att annonsen överdriver produktens egenskaper.
"Får ofta upp personer som säljer lyxvaror som mycket dyra klockor till orimligt låga priser."
Man, 21 år
"Har stött på flertalet annonser med riktigt bra eller onaturligt bra erbjudanden, och vid granskning med hjälp av Google hittat deras hemsida eller andra forum som varnar om företaget / annonsen. Oftast är deras hemsida uppstartad samma år och sidan är uppdaterad samma månad men saknar en seriös hänvisning eller kontaktuppgifter för frågor eller reklamation. Saker som gör att man inte har någonstans man kan vända sig ifall att det skulle uppstå problem. Tydliga tecken på bedrägeri helt enkelt."
Man, 29 år
"Annons för kläder. Hemsidan såg avvikande ut (bl.a. inte så mycket information om kläderna som normalt finns, t.ex. material). Jag googlade på företaget och fick fram information om att de frekvent skickade annat än det som beställts eller inte skickade något alls. Det var på Facebook."
Kvinna, 34 år
"Annonser som fejkar gripanden av kända svenska personer. Kontona ägs av organisationer i Indien. Lätt att genomskåda. YouTube."
Man, 53 år
"Annons om en butik på nätet som skulle stänga efter många år i branschen. Snyfthistoria som inte kändes trovärdig. Betalmetod med endast kort. Jag använder alltid få först, betala sedan, om jag inte känner till företaget. Andra fall kan vara om priset är för bra för att vara sant."
Kvinna, 69 år
Bluffannonser handlar oftast om mode eller investeringsmöjligheter
Fråga: Berätta gärna vad bluffannonsen avsåg, hur du upptäckte att det var en bluff och på vilken sociala medietjänst du såg den.
Vad bluffannonsen avsåg
Vad handlar bluffannonser på sociala medier om?
När de som har sett en bluffannons på sociala medier under det senaste året svarar på vad annonsen avsåg så är det vanligast förekommande svaret att den handlat om mode såsom kläder, skor eller väskor. Investeringar, och då oftast i kryptovaluta, är ett annat vanligt förekommande svar. Annat innehåll som nämns är läkemedel och kosttillskott, till exempel för viktnedgång, utlottningar och tävlingar samt teknikrelaterade produkter. Även dejting och sex förekommer, om än inte lika frekvent.
3%
har blivit utsatta för annonsbedrägeri
Några nyansskillnader mellan könen är att män något oftare nämner investeringsbedrägerier som kryptovaluta, aktier och teknikrelaterade bluffar. Kvinnor i sin tur nämner något oftare hälso- och skönhetsrelaterade "mirakelprodukter" som handlar om bantning, hudvård, naturmedel och falska klädföretag.
"TikTok nån sorts jacka som folk inte fått hem och en annan gång på Instagram där det var olika fina tröjor för killar till ett jättebra pris men gick man in på länken så stod det konstig text på något konstigt språk."
Kvinna, 16 år
"Företag som säljer piratkopior på kläder där dom stulit bilder och designs samt publicerat kopiorna till ett avsevärt lägre pris för att locka till sig kunder."
Kvinna, 27 år
"En del märkliga annonser som erbjuder "sexuella tjänster" men egentligen scammar folk. En del reklam för olika "mirakelmediciner" eller magiska bantningstabletter som egentligen inte gör ett skit."
Kvinna, 28 år
"Gör det för jämnan med det mesta jag ser, ofta cryptoscams på Facebook eller YouTube."
Man, 32 år
"Jag såg en annons för Hestra handskar på Instagram. Men tyckte att priset var för lågt så då började jag att kolla på kontaktuppgifterna. Och på det sättet såg jag att det inte stämde."
Man, 54 år
"Tekniska prylar som jag vet inte fungerar på det viset som beskrivs. Facebook och YouTube."
Man, 60 år
Facebook är den plattform där flest säger sig ha sett bluffannonser
Fråga: Berätta gärna vad bluffannonsen avsåg, hur du upptäckte att det var en bluff och på vilken sociala medietjänst du såg den.
Vilken sociala medietjänst sågs bluffannonsen på
På vilken plattform ser svenskar flest bluffannonser?
Facebook är den sociala medietjänst som oftast nämns som platsen där man sett en bluffannons. Därefter följer Instagram, som dock nämns i betydligt lägre utsträckning. Andra plattformar som nämns mer än någon enstaka gång är Youtube, Tiktok och X/Twitter.
"Instagram och Facebook. Falsk marknadsföring för någon populär vara som utges säljas av ett företag som inte ens existerar."
Kvinna, 23 år
"Flera stycken på Facebook som utger sig från att vara svenska nyhetsmedier som lockar till sig klick via väldigt uppenbara clickbait-rubriker och bilder."
Man, 31 år
"Mest Facebook, allt mellan himmel och jord, påhittade recensioner och halva priset om man köper, 70 procent om man köper två till exempel."
Man, 70 år
I det här avsnittet tittar vi på hur många av de som har sett en bluffannons på sociala medier som också anmäler den.
Merparten av de som har sett en bluffannons har INTE anmält den
Fråga till de som har sett bluffannons: Har du under de senaste 12 månaderna anmält en bluffannons till den sociala medieplattform du såg bluffannonsen på?
Har sett och anmält bluffannons
Fråga till de som har sett bluffannons: Har du under de senaste 12 månaderna anmält en bluffannons till den sociala medieplattform du såg bluffannonsen på?
Har sett och anmält bluffannons
Bland de som sett en bluffannons, vilka är det som också anmäler dem?
- En tredjedel av de som har sett en bluffannons har också under det senaste året anmält en bluffannons till den sociala medieplattform där de sett annonsen.
- Bland personer med funktionsnedsättning som har sett en bluffannons (45%) ser vi en större vilja att anmäla än bland befolkningen i stort (33%). *
- Det är i princip lika vanligt bland män som kvinnor att anmäla en bluffannons som de har sett på sociala medier under det senaste året. *
Vilka är det som inte anmäler en bluffannons även om de sett en?
- Majoriteten av de som sett en bluffannons, två tredjedelar, har valt att inte anmäla en bluffannons till den sociala medieplattform där de sett den under det senaste året.
- Det är framför allt äldre, personer födda på 60-talet och tidigare, som väljer att inte anmäla. Nära 9 av 10 (87%) av de allra äldsta har under det senaste året valt att inte anmäla, även om de sett en bluffannons på sociala medier.
- Bland de som har sett en bluffannons, är det fler med en politisk åskådning klart till höger (72%) än en politisk åskådning klart till vänster (61%) som under det senaste året valt att inte anmäla en bluffannons. *
*) För mer information, se tabellbilaga.
Många orkar inte anmäla eller tycker det är meningslöst
Fråga: Vilka var anledningarna till att du valde att inte anmäla bluffannonsen?
Har sett men INTE anmält bluffannons
Varför anmäler svenskarna inte bluffannonser på sociala medier?
De personer som uppger att de sett en bluffannons på sociala medier under de senaste 12 månaderna, men som valt att inte anmäla den till den sociala medieplattform där de sett den har fått uppge anledningarna till detta som fritextsvar. Svaren tyder på att det finns ett flertal olika anledningar och här sammanfattas några av de oftast återkommande.
Att inte ha tid eller orka är de vanligaste skälen till att inte anmäla
Att inte orka, inte bry sig, eller att inte ha tid är tillsammans de vanligast förekommande skälen till att svenskarna väljer att inte anmäla bluffannonser på sociala medier.
"Vet faktiskt inte, tror det är för att jag direkt uppfattar det som bluff och därmed bara scrollar vidare."
Kvinna, 21 år
"Tiden det tar och chansen att annonsen försvinner är bara inte värt det. Ta bort en av säkert flera hundra andra och en ny kommer ta dess plats. Känns som att plattformarna som visar dessa annonser inte bryr sig om den enskilde personen så länge de tjänar mer pengar."
Man, 23 år
"Vem bryr sig? Välkommen till internet."
Man, 34 år
"Orkar inte. De är för många och uppenbart fejk."
Man, 63 år
Många känner att en anmälan inte leder någon vart
Att det känns meningslöst att anmäla en bluffannons är ett annat vanligt förekommande skäl, exempelvis då de som driver de sociala medierna inte uppfattas lyssna och att en anmälan inte skulle leda till något. Att bluffannonser är så vanligt förekommande gör också att det känns lönlöst att göra en enskild anmälan då det inte uppfattas göra någon skillnad.
"Tanken har inte ens slagit mig. Jag har anmält inlägg tidigare av andra anledningar men det har inte lett till att innehållet tagits ner även fast det uppenbarligen brutit mot Terms of Service."
Kvinna, 23 år
"Bluffannonser och försök till bedrägeri är så pass frekventa på alla typer av sociala-medieplattformar att det känns lönlöst att anmäla dem. Det känns inte som att företagen vill försöka göra skillnad."
Man, 26 år
"Google och andra mediajättar lyssnar inte på rapporter som görs, har anmält flertalet gånger tidigare bara för att få svaret att annonserna är inom deras riktlinjer."
Kvinna, 67 år
Främst äldre anger okunskap kring hur man anmäler som skäl till att inte anmäla
Okunskap eller otydlighet gällande hur man gör för att anmäla en bluffannons uppges också som skäl. Det är främst äldre som nämner detta, bland de yngre är det inte alls lika vanligt förekommande.
49%
av 50-talisterna har sett en bluffannons
"Har inte tagit reda på hur man gör. Känns meningslöst, det finns så mycket…"
Kvinna, 56 år
"Jag tycker det är svårt/tar för lång tid att sätta mig in i hur anmälningsprocessen fungerar. Jag noterar att det förekommer många olika annonser eller liknande men skrollar bara förbi."
Kvinna, 66 år
"För besvärligt och vet ej hur man gör."
Man, 73 år
Svårighet att bedöma om en annons verkligen är falsk gör att man inte anmäler
Det kan ibland också vara svårt att bedöma om en annons verkligen är falsk eller inte. Många låter bli att anmäla om de inte är helt säkra på att det rör sig om en bluff.
"Kan ju inte med 100% säkert vet veta att det är bluff. Anser att människor borde lärt sig vid det här laget att om saker låter för bra för att vara sant är det troligtvis det."
Kvinna, 35 år
Att bluffen är uppenbar eller att man tror att någon annan ska anmäla är skäl till att inte anmäla
Andra anledningar till att låta bli att anmäla en bluffannons kan vara att man tycker att det är så pass uppenbart att det rör sig om en bluff och därför borde vara lätt att genomskåda. Alternativt att man antar att någon annan kommer anmäla, eller redan har anmält, bluffannonsen.
"Tänkte att många andra redan anmält."
Kvinna, 54 år
"Det var så uppenbart bluff att jag tänkte att ingen kan gå på det."
Man, 66 år
Här tittar vi på hur vanligt det är att låta bli att köpa något på sociala medier för att man misstänker att det rör sig om en bluffannons.
Var tredje har avstått från att köpa av misstanke om bluffannons
Fråga: Har du under de senaste 12 månaderna varit intresserad av en produkt i en annons på sociala medier, men avstått från att köpa den för att du misstänkte att det var en bluffannons?
Fråga: Har du under de senaste 12 månaderna varit intresserad av en produkt i en annons på sociala medier, men avstått från att köpa den för att du misstänkte att det var en bluffannons?
Hur många avstår från att köpa en produkt i en annons på sociala medier eftersom de misstänker att det är en bluffannons?
- En tredjedel har under det senaste året avstått från att köpa en produkt därför att de misstänkt att det rör sig om en bluffannons.
- Det är fler kvinnor än män som har avstått från köp. Framför allt är det fler kvinnor än män födda på 60- och 80-talet som avstår från köp.
- 70-talister är den generation där flest har avstått från att köpa, nästan hälften av alla svarar detta.
- Boende på landsbygden avstår i större uträckning från att köpa en produkt eftersom de misstänker att det rör sig om en bluffannons, jämfört med de som bor i städer. *
*) För mer information, se tabellbilaga.
