Här hittar du ett urval av spännande siffror och fakta från undersökningen Svenskarna och internet 2024.
Välkommen till Svenskarna och internet 2024, en unik undersökning av svenskarnas tillvaro på nätet. På den här sidan hittar du en sammanfattning av innehållet i undersökningen. Läs rapporten här på webbplatsen eller ladda hem den som PDF.
"Där finns allt! Jag kan ha kontakt med myndigheter eller vänner, jag få information och allt från småsaker till viktiga. Jag kan hitta saker att köpa, ibland saker som jag inte visste att de fanns. Jag släktforskar, jag vet inte hur jag skulle göra detta utan internet."
Kvinna, 87 år, om internet
Klicka här för att gå direkt till:
- Så använder svenskarna internet
- E-tjänsterna alla använder
- Trender för sociala medier
- Samhällsnyheter och källkritik
- Positivt och negativt på nätet
- Övervakning
- AI
Med Svenskarna och internet vill Internetstiftelsen erbjuda fakta och insikter om användningen av internet i Sverige. Vi vill bidra med oberoende kunskap om hur digitaliseringen påverkar samhället och individen.
Presentation av Svenskarna och internet 2024
Här kan du se när Internetstiftelsens Måns Jonasson och Jannike Tillå presenterar insikter från 2024 års upplaga av rapporten Svenskarna och internet.
Så använder svenskarna internet
Nästan alla, 95 procent av svenskarna, använder internet och 91 procent använder internet dagligen. De få som inte använder internet är alla i pensionsåldern, det vill säga äldre än 65 år.
Var femte svensk behöver digital hjälp
Var femte svensk som är 18 år eller äldre behöver hjälp med något på nätet. Det kan handla om att byta till en ny telefon, hantera lösenord, använda parkeringsappar eller att förstå tekniska termer.
Hjälpbehovet är större bland kvinnor än bland män och äldre behöver oftare hjälp än yngre. Bland internetanvändare i pensionsåldern, alltså 65 år eller äldre, är hjälpbehovet fyra gånger större än bland de som är 18–64 år.
De som behöver allra minst hjälp är personer födda på 90-talet – nästan alla uppger att de klarar sig själva utan hjälp.
Fråga: Behöver du hjälp med att utföra något på nätet eller känner du att du klarar dig själv?
Här kan du läsa mer om vilka svenskar som behöver digital hjälp och vad de behöver hjälp med.
E-tjänsterna alla använder
Bland e-tjänster som digital brevlåda, e-legitimation och betalappar är det ett fåtal alternativ som dominerar användningen.
Kivra
7 av 10 svenskar har en digital brevlåda och nästan alla dessa använder Kivra.
Mobilt Bank-id
9 av 10 svenskar använder e-legitimation och nästan alla dessa använder mobilt Bank-id.
Swish
9 av 10 svenskar använder en app för betalning och nästan alla dessa använder Swish.
Här kan du läsa mer om vilka e-tjänster som svenskarna använder.
Trender för sociala medier
Nästan alla svenskar använder sociala medier. De tre största är Youtube, Facebook och Instagram. Man använder ofta flera olika sociala medier parallellt – men nya tjänster har svårt att etablera sig.
- Facebook är fortfarande störst vad gäller daglig användning, men fortsätter att minska.
- Tiktok är det mest unga som använder, men färre barn på låg- och mellanstadiet använder tjänsten idag jämfört med tidigare år.
- Uppstickaren Be Real minskar kraftigt bland unga födda på 2000-talet.
- Roblox är den största tjänsten bland yngre barn efter Youtube, och växer bland tonåringar.
- X eller Twitter ligger stabilt och har ungefär lika många användare som Tiktok.
Fråga: Vilka sociala nätverksplatser/sociala medier har du använt de senaste 12 månaderna?
År 2024
Här kan du läsa mer om hur svenskar använder sociala medier.
Samhällsnyheter och källkritik
Drygt 6 av 10 svenskar väljer endast kostnadsfria nyhetsmedier. Lite mer än 3 av 10 betalar för samhällsnyheter på nätet.
Drygt hälften av svenskarna följer rikstäckande nyhetsmedier via sociala medier. Ungefär lika många tar del av samhällsnyheter på sociala medier som de annars inte hade tagit del av.
Drygt hälften av svenskarna har på olika sätt agerat för att säkerställa sanningshalten i en samhällsnyhet. 4 av 10 har dubbelkollat en nyhet mot en annan källa. 3 av 10 har kollat upp vem avsändaren eller källan är.
Fråga: Har du under de senaste 12 månaderna gjort något aktivt för att säkerställa att en samhällsnyhet på nätet är sann?
Här kan du läsa mer om samhällsnyheter på nätet.
Positivt och negativt på nätet
Sociala medier får vissa att må dåligt
Många svenskar upplever att sociala medier tar mycket tid, och får vissa att må dåligt på olika sätt. Dessutom är det unga kvinnor som drabbas mest och mår betydligt sämre än jämnåriga män av sociala medier.
- 4 av 10 svenskar känner att de slänger bort för mycket tid på sociala medier.
- Var åttonde (13%) jämför sig ofta utseendemässigt med andra på sociala medier och känner sig därför mindre attraktiva.
- Var tionde svensk känner sig ofta utanför när de ser andras inlägg och bilder på sociala medier. Var tionde känner sig också misslyckad när de jämför sitt liv med andras på sociala medier.
Sociala medier underlättar umgänge
Men det finns också positiva saker med sociala medier. Många svenskar tycker att sociala medier hjälper dem att hålla kontakten med nära och kära, samt ger dem nya bekantskaper. Man får också värdefulla råd och tips i olika intressegrupper på sociala medier.
- 6 av 10 svenskar tycker att sociala medier underlättar kontakten med nära och kära.
- Drygt en fjärdedel av svenskarna får en större känsla av gemenskap genom att umgås med vänner på sociala medier.
- Var fjärde svensk är med i intressegrupper på sociala medier där de får värdefulla råd och stöd.
- Drygt 2 av 10 svenskar har lärt känna nya människor på sociala medier som de annars inte träffat.
Näthat drabbar mest unga
Näthatet har nästan dubblerats sedan 2021, men i stort sett inte förändrats sedan 2022. Sammanlagt har 7 procent av svenskarna drabbats av näthat det senaste året. Unga män är mest utsatta – var fjärde man född på 2000-talet har drabbats av näthat.
Dessutom har fler än 4 av 10 svenskar sett politiker bli utsatta för näthat.
Här kan du läsa mer om näthat och vilka som blivit utsatta för det.
Övervakning på nätet
Majoriteten av svenskarna vill underlätta brottsbekämpningen i samhället genom övervakning. En stor majoritet vill till exempel tillåta kameraövervakning med ansiktsigenkänning på offentliga platser. Endast 2 av 10 svenskar vill att det ska vara förbjudet för att skydda medborgarnas integritet.
9 av 10
svenskar tycker att polisen ska ha rätt att ta del av privata konversationer på nätet, när det finns misstanke om brott.
6 av 10
svenskar, alltså långt mer än hälften, tror att deras mobiltelefon tjuvlyssnar på dem.
Här kan du läsa mer om övervakning.
AI – artificiell intelligens
Sedan förra året har det inte skett någon större förändring vad gäller hur många svenskar som använt AI-verktyg. Däremot har de som börjat använda AI nu hittat fler användningsområden. Sammanlagt har 3 av 10 svenskar testat använt något AI-verktyg det senaste året och det vanligaste verktyget är ChatGPT.
Emellertid är många svenskar skeptiska kring användningen av AI i framtiden. 4 av 10 svenskar är osäkra eller vill inte alls använda AI i framtiden. Detta är ännu vanligare bland äldre, där nästan hälften inte vill använda AI-verktyg alls.
Du kan läsa mer om hur svenskarna använder AI i Svenskarna och AI 2024.
Läs hela rapporten
Du hittar hela rapporten om svenskarnas internetanvändning här på vår webbplats. Du kan också gå direkt till enskilda kapitel.
