Många svenskar upplever att det är svårt med källkritik på sociala medier. I denna studie tittar vi därför på utmaningen att avgöra sanningshalten i material om samhällsfrågor på sociala medier.
Under 2024 genomförde vi undersökningen Källkritik i Sverige. Där frågade vi bland annat i vilka sammanhang det är svårast att vara källkritisk. Ett av de svar som var allra vanligast handlade om källkritik på sociala medier.
Lär dig mer om källkritik
På sajten Internetkunskap hittar du en rad lättlästa artiklar som du kan fördjupa dig i. Lär dig att avgöra vad som är trovärdigt och hur du kan ifrågasätta det du läser.
Utmaningen med källkritik på sociala medier är inte konstig. Sociala medier består av ett ständigt flöde av information, från många olika avsändare och källor. Varje person ser dessutom ett unikt flöde som algoritmer bestämmer. Detta utifrån vilka intressen man har, vad man tidigare klickat på och mycket annan data.
Källkritik på sociala medier
Därför tittar vi i årets studie närmare på utmaningen att avgöra vad som är sant eller falskt på sociala medier. Vi undersöker svenskarnas självupplevda förmåga att identifiera falskt innehåll och tittar på användningen av olika slags källkritiska metoder.
Denna studie genomfördes i oktober 2024 bland den svenska allmänheten som är mellan 18–84 år. Undersökningen fokuserar på de som använt sociala medier minst någon gång de senaste 12 månaderna. Det omfattar 93 procent av samtliga tillfrågade.
Att avgöra vad som är sant eller falskt
3 av 10 tycker det är svårt att avgöra vad som är sant eller falskt på sociala medier.
Ju äldre man är desto svårare är det att avgöra vad som är sant eller falskt på sociala medier. 6 av 10 uppger att de vet att de har sett material på sociala medier som innehållit falsk information. Läs mer här.
Källkritiskt agerande på sociala medier
Användare av sociala medier beskriver själva hur de brukar göra för att granska trovärdigheten i information på sociala medier. De tre vanligaste metoderna är att kolla flera olika källor, kontrollera avsändare och att använda sunt förnuft/tänka logiskt. Läs mer här.
Fem metoder för källkritik
Här undersöker vi hur vanligt det är att använda fem olika metoder för källkritik. 6 av 10 har dubbelkollat information genom att jämföra flera olika källor. Men att använda mer specifika metoder så som omvänd bildsökning och tjänster för faktagranskning är ovanligt. Läs mer här.
Att avgöra vad som är sant eller falskt
Fråga: Tycker du att det är lätt eller svårt att avgöra om material om samhällsfrågor, t.ex. artiklar eller videoklipp, som du tar del av i sociala medier är sann eller falsk?
Tre av tio tycker det är svårt att avgöra om material är sant eller falskt på sociala medier
Frågan ställdes till användare av sociala medier och gäller material om samhällsfrågor. Drygt fyra av tio (46%) anser att det är lätt att avgöra om material på sociala medier är sant eller falskt. Tre av tio (28%) anser däremot att det är svårt att avgöra sanningshalten på sociala medier.
Ju äldre man är desto svårare är det att avgöra vad som är sant eller falskt på sociala medier
Andelen som svarar att det är svårt att avgöra vad som är sant eller falskt ökar med åldern. Det är vanligast i åldern 65–84 år, där drygt fyra av tio (44%) tycker det är svårt.
Fråga: Tycker du att det är lätt eller svårt att avgöra om material om samhällsfrågor, t.ex artiklar eller videoklipp, som du tar del av i sociala medier är sann eller falsk?
Tycker att det är LÄTT att avgöra om material på sociala medier är sant eller falskt
Män tycker det är lättare att avgöra vad som är sant eller falskt på sociala medier
Det finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnor bland svaren. Kvinnor svarar i signifikant lägre grad att det är lätt (38%), jämfört med män (54%). I samtliga åldersgrupper svarar en större andel män än kvinnor att de tycker det är lätt att avgöra vad som är sant eller falskt på sociala medier.
Vilka är bäst på källkritik?
Hur lätt eller svårt man tycker det är att avgöra sanningshalten på sociala medier är en självskattning. Det betyder att vi inte mäter den faktiska kunskapen. Vi kan ändå anta att yngre personer har en högre faktisk kunskap om digital källkritik. De tillhör generationer som har vuxit upp i ett digitalt samhälle. Dessutom kan de ha fått kunskaper om källkritik från skola och universitet.
Vi kan hitta stöd för denna tes genom att unga på ett mer initierat sätt beskriver hur de gör för att avgöra sanningshalten (se nedan). Men man ska också vara medveten om forskning som visar att unga har en tendens att överskatta sin egen förmåga.
Källkritik på sociala medier är en utmaning även för de som tycker det är lätt
6 av 10 (62%) uppger att de vet att de har sett material på sociala medier som innehållit falsk information. Av dessa anger 4 av 10 (42%) att de också under de senaste 12 månaderna tagit del av material på sociala medier som de först har trott på men som de senare insett varit falskt. Det innebär att totalt 1 av 4 (26%) sociala medieanvändare vet med sig att de under senaste året trott på information, som de senare insett varit falsk.
Allt om källkritik från Internetstiftelsen
- När fungerar den digitala källkritiken – hur gör man och varför behövs den? – event på Källkritikens dag 2025
- Artiklar om källkritik på webbplatsen Internetkunskap
- Lektioner i källkritik från skolsatsningen Digitala lektioner
Det är alltså fler bland de som tycker källkritik är lätt som vet om att de sett falsk information. Men det är procentuellt sett lika många bland dessa som först har trott på falsk information, som bland de som tycker källkritik är svårt.
De som tycker det är lätt med källkritik
De som tycker att det är lätt att avgöra om material är sant eller falskt vet i större utsträckning med sig att de sett falsk information. En stor majoritet (80%) av dessa svarar nämligen att de har identifierat falsk information på sociala medier under de senaste 12 månaderna. Men att man tycker det är lätt att avgöra sanningshalten utesluter inte att man ibland trott på falsk information.
Bland de som tycker det är lätt och som vet att de sett falsk information svarar drygt var tredje (35%) att de trott på falsk information på sociala medier de senaste 12 månaderna.
De som tycker det är svårt med källkritik
Bland de som tycker det är svårt att avgöra sanningshalten på material svarar varannan (49%) att de identifierat falsk information på sociala medier. Många svarar också att de inte vet (41%).
Bland de som tycker det är svårt och som vet att de har sett falsk information, har över hälften (57%) trott på falsk information under de senaste 12 månaderna.
Källkritiskt agerande på sociala medier
Det finns flera olika sätt att granska trovärdigheten i information som man tar del av på sociala medier. När användare av sociala medier själva får beskriva hur de brukar gå till väga återkommer tre generella metoder:
- Kolla flera olika källor
- Kontrollera avsändaren
- Använda sunt förnuft/tänka logiskt
"Googla innehållet och se om samma information finns från flera erkända källor."
Kvinna, 57 år
"Granska avsändaren/källan för informationen, genom tex söka upp info från andra sidor och jämföra."
Kvinna, 22 år
"Sunt förnuft och vara påläst. Kunna historieboken hjälper också. Försöka använda trovärdiga och pålitliga informationskällor."
Man, 51 år
Yngre är mer metodiska i sin källkritik
I grunden är beskrivningen av hur man använder källkritiska metoder likvärdig mellan olika åldrar. Men de yngre användarna av sociala medier tenderar att redogöra för ett mer metodiskt tillvägagångssätt. De beskriver i högre grad hur de steg för steg kritiskt analyserar information.
Äldre är mer generella i sina svar. De beskriver tillvägagångssättet mer generellt och lämnar större utrymme för en subjektiv bedömning av rimlighet och trovärdighet.
"Funderar först över hur troligt det är. Funderar på om det ligger i linje med den kunskap jag har om ämnet sedan tidigare. Letar fram primärkällan eller försöker se om det som påstås kan styrkas på annat sätt."
Man, 31 år
"Jag tror mig vara ganska allmänbildad och även kritiskt lagd varför jag ofta ser igenom "falska" påståenden."
Kvinna, 75 år
Vanligt att bortse från information som inte känns angelägen
En viktig faktor när man är på sociala medier är att man ofta bortser från om informationen är sann eller falsk, beroende på om man upplever informationen som angelägen eller ej. Om man inte anser det tillräckligt angeläget bryr man sig inte heller om att tillämpa sina källkritiska kunskaper, i stället väljer man att scrolla vidare i flödet.
"Tänka kritiskt. Oftast bryr jag mig inte tillräckligt om innehållet för att kontrollera sanningshalten. Jag har inte själv valt att se det."
Kvinna, 40 år
"Är jag tveksam lämnar jag utan att bry mig."
Man, 78 år
Fem metoder för källkritik
Den vanligaste källkritiska metoden är att man dubbelkollar information genom att jämföra flera olika källor. Det är också en metod som de tillfrågade nämner mest frekvent när de själva beskriver sitt tillvägagångssätt ovan. Över hälften (61%) har använt denna metod de senaste 12 månaderna.
Därefter följer att man kontrollerar datum för att se om informationen är aktuell (47%) och att man klickar på länkar för att granska om referenser är pålitliga (38%).
Att dubbelkolla information, kontrollera datum och klicka på länkar är metoder som vi kan beskriva som mer generella. När vi istället tittar på mer specifika metoder för källkritik så ser vi att användningen av dessa är betydligt lägre.
Till dessa mer specifika metoder räknar vi att använda omvänd bildsökning (23%) samt att använda olika tjänster för faktagranskning (15%). Även kunskapen om dessa metoder är lägre än för de generella.
Fråga: Det finns flera olika knep och verktyg som kan användas för att granska trovärdigheten i information man tar del av på nätet eller i sociala medier. Känner du till hur man gör följande?
Vanligare bland yngre att använda källkritiska metoder
Användandet av de listade metoderna och verktygen är generellt sett vanligare bland yngre användare av sociala medier. En förklaring till detta kan vara att digital källkritik är en kunskap som yngre bär med sig från skolan och att de har en större vana av att agera källkritiskt på sociala medier.
Om vi tittar på hur många av de fem verktygen som används, så använder de yngre, det vill säga åldern 18–34 år, i genomsnitt flest. Detta gäller oavsett kön. I åldersgruppen 35–49 år och 50–64 år minskar användningen, särskilt bland kvinnor. Användningen är som lägst bland personer mellan 65–84 år. I denna åldersgrupp är också skillnaden mellan hur många verktyg som män och kvinnor använder i genomsnitt liten.
Det är också värt att notera att det finns en viss polarisering bland män i åldern 50–64 år. I denna grupp finns nämligen den högsta andelen som använt samtliga fem verktyg. Den genomsnittliga användningen är ändå förhållandevis låg.
Det finns flera olika knep och verktyg som kan användas för att granska trovärdigheten i information man tar del av på nätet eller i sociala medier. Känner du till hur man gör följande?
Har använt metod / verktyg senaste 12 månaderna
- Yngre, det vill säga de i åldern 18–34 år, använder de fem metoderna för källkritik i högst utsträckning. De använder i genomsnitt 2,7 metoder.
- Äldre, det vill säga de i åldern 65–84 år, använder de fem metoderna för källkritik i lägst utsträckning. De använder i genomsnitt 0,8 metoder.
- Totalt sett anger 3 av 10 att de inte använt någon av metoderna (32%). I åldersgruppen 65–84 år är det 6 av 10 som inte använder någon av metoderna (61%).
- Störst andel som använt samtliga fem metoder hittar vi i gruppen män 50–64 år. Där anger 12 procent att de använt samtliga metoder de senaste 12 månaderna. Det kan vi jämföra med genomsnittet som är 6 procent.
Om undersökningen
Undersökningen har Novus genomfört på uppdrag av Internetstiftelsen. Syftet med undersökningen är att förstå hur lätt eller svårt användare av sociala medier tycker det är att veta om det som skrivs på sociala medier är sant eller falskt. Och om man vet hur man på olika sätt kan kontrollera detta.
Totalt genomförde vi 1 120 intervjuer bland den svenska allmänheten som är 18–84 år, varav 1 025 intervjuer var med sociala medieanvändare, under perioden 3–10 oktober 2024. Undersökningen är genomförd via webbenkät i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, vilket garanterar representativa resultat. Detta innebär att resultaten är generaliserbara till den aktuella målpopulationen.
För mer info, se tabellbilaga och frågeformulär.
Vilka är Internetstiftelsen?
Internetstiftelsen verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Därför arbetar vi aktivt med att sprida kunskap om källkritik, bland annat genom lättlästa artiklar på webbplatsen Internetkunskap och genom denna kompletterande studie om källkritik till rapporten Svenskarna och internet.
