Vi har frågat Sveriges internetanvändare om hur de konsumerar olika typer av media, både traditionella och digitala medier, för tittande, lyssnande och läsande.

Digitaliseringen av medier har pågått länge, men traditionella medier som dagstidningar, radio och tv fortsätter att existera parallellt med sina digitala motsvarigheter. Ofta påminner de digitala tjänsterna mycket om sina föregångare – strömmande digital radio fungerar till exempel på i stort sett samma sätt som traditionell radio. Den stora skillnaden är framförallt att digitala tjänster kan erbjuda sitt sortiment "on demand", det vill säga att vi kan välja just det program vi vill se eller höra när som helst. Digitala medier som poddar och strömmande tjänster har också ett helt annat utbud, där till exempel varje strömmande musiktjänst ger tillgång till mer musik än någon enskild radiokanal eller skivbutik. Med SVT Play erbjuds ett programarkiv som sträcker sig åratal tillbaka i tiden, även om det precis som traditionell tv oftast spelas upp i vardagsrummet på en tv-apparat.

Digitala tjänster blir dessutom allt mer sammanlänkade med varandra och en tjänst kan byggas ut med olika typer av innehåll. Spotify är till exempel en strömmande musiktjänst, men erbjuder numera både ljudböcker och poddar i samma abonnemang. Detta föränderliga digitala medielandskap bör vi ta med oss i läsningen av detta kapitel. Det är inte alltid säkert att internetanvändarna är införstådda med skillnaden mellan en playtjänst som SVT Play och en renodlad strömmande videotjänst som Netflix. De tycker kanske heller inte att det är meningsfullt att göra skillnad mellan att lyssna på en podd eller ta del av Sveriges Radios digitala radioprogram (som dessutom också brukar släpps i poddformat).

I tidigare upplagor av Svenskarna och internet har vi också tagit upp frågor om strömmande tjänster, men med andra frågeformuleringar och svarsalternativ. Dessa resultat är därmed inte jämförbara med årets undersökning. I 2020 års tredje kvartal (Q3) frågade vi internetanvändarna om en rad olika medieslag, varav några var nya för 2020 Q1 och andra har jämförbara värden från 2019. Där vi inte har mätvärden för 2020 Q1 kan vi alltså inte uttala oss specifikt om vad som skett under pandemin, utan visar istället den totala utvecklingen från 2019 till 2020 Q3. Det inrymmer givetvis de förändringar som skett sedan pandemin bröt ut.

Traditionell media fortsätter att minska

I detta diagram ska vi jämföra några olika traditionella medier med deras digitala motsvarigheter. De utvalda traditionella medier vi lyfter här är radio, tv, dagstidningar och böcker vilka jämförs med motsvarigheterna digital radio, tv-kanalers playtjänster, digitala dagstidningar och digitala böcker (både e-böcker och ljudböcker).

Sedan 2019 har tv-kanalernas olika playtjänster (exempelvis SVT Play och TV4 Play) gått om det traditionella tv-tittandet bland internetanvändarna 16+ år. Playtjänsterna har ökat med 8 procentenheter från 2019 och användningen ligger på 89 procent i 2020 års tredje kvartal (Q3). Skillnaden i användning mellan traditionell tv och playtjänster är dock fortfarande liten, då det i Q3 endast skiljer tre procentenheter.

Pappersdagstidningen har tappat mark och minskat med totalt 5 procentenheter från 2019 till 2020 Q3, där den ligger på 72 procent. Den digitala dagstidningen har stått still sedan 2019 och ligger kvar på 80 procent i 2020 Q3. Skillnaden i användning mellan den digitala dagstidningen och pappersdagstidningen har därmed ökat sedan 2019; då var skillnaden 3 procentenheter, vilket i 2020 Q3 har mer än dubblerats till 8 procentenheter.

Traditionell radio har minskat med 7 procentenheter från 2019 till 74 procent i 2020 Q3. Lyssnandet på digital radio har däremot inte rört sig så mycket – det ligger på 64 procent i 2020 Q3, vilket är 2 procentenheter mer än 2019. Därmed är det fortfarande fler som lyssnar på traditionell radio än digital. Även om skillnaden har minskat ligger den i Q3 på 10 procentenheter.

Pappersböcker är fortfarande betydligt mer populära än dess digitala motsvarigheter (e-böcker och ljudböcker). Läsningen av pappersböcker har en nedåtgående trend, medan digitala böcker rört sig något uppåt. Sedan 2019 har pappersböcker minskat med 5 procentenheter till 83 procent i 2020 Q3, samtidigt som digitala böcker har ökat med 6 procentenheter till 47 procent i 2020 Q3. Det är dock fortfarande hela 36 procentenheter som skiljer mellan traditionella böcker och digitala.

Tv-kanalernas playtjänster har gått om traditionellt tv-tittande

I detta diagram jämför vi fyra olika medieslag för tittande bland internetanvändarna 16+ år. Vi kunde konstatera i diagram 6.1 att tv-kanalernas playtjänster under pandemin gått om traditionellt tv-tittande totalt sett, och i Q3 tittar 85 procent på traditionell tv medan 89 procent tittar på playtjänster. Ser vi till de som tittar varje vecka eller dagligen så har traditionell tv fortfarande ledningen – mer än hälften tittar på traditionell tv varje dag, men endast drygt 2 av 10 tittar på playtjänsterna dagligen.

Att titta på olika strömmande videotjänster (för film och tv-serier) har ökat med 4 procentenheter under pandemin, och det gör nu 4 av 5 totalt sett. Det dagliga tittandet på strömmande videotjänster är 36 procent, och det är högre än det dagliga tittandet på playtjänster (22%).

Youtube kan delvis ses som en strömmande videotjänst, men står för sig själv i jämförelsen då den framförallt erbjuder innehåll som användarna själva laddat upp, samt att de flesta använder tjänsten gratis. Youtube har ökat sedan 2019 – från 86 procent till 91 procent i 2020 Q3. Drygt 9 av 10 internetanvändare 16+ år tittar alltså på Youtube. Det är dock bara 31 procent som tittar på Youtube dagligen, vilket är lägre än både strömmande videotjänster (36%) och traditionell tv (52%).

Pensionärer har börjat använda strömmande videotjänster och playtjänster mer Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Precis som i föregående diagram 6.2 ska vi nu jämföra fyra olika medieslag för tittande bland internetanvändare 16+ år. Nu ska vi däremot fördela tittandet på sysselsättning, vilket vi påminner om också till stor del speglar internetanvändarnas ålder.

De studerande – alltså till stor del de yngre – är de största konsumenterna av både Youtube (99%) och strömmande videotjänster (94%). Youtube har legat på samma höga nivå bland de studerande sedan 2019, och strömmande videotjänster har ökat lite under pandemin. De studerande har också stadigt ökat sitt tittande på playtjänster, och landar i Q3 på 87 procent. Traditionellt tv-tittande minskar dock bland de studerande, från 84 procent år 2019 till 77 procent i 2020 Q3.

De arbetande tittar också allt mindre på traditionell tv, vilket har minskat sedan 2019. Samtidigt har de ökat sin konsumtion av Youtube, playtjänster och strömmande videotjänster.

Pensionärerna är de som i högst grad håller fast vid det traditionella tv-tittandet – hela 97 procent i 2020 Q3. Sedan 2019 har pensionärerna däremot också ökat sin användning av de andra tjänsterna i jämförelsen. Att titta på playtjänster har ökat med hela 11 procentenheter till 82 procent, Youtube används av 66 procent av pensionärerna, efter en lite mer långsam ökning sedan 2019. Strömmande videotjänster har sedan 2020 Q1 ökat med 6 procentenheter till 44 procent i Q3. Det är alltså fortfarande fler pensionärer som tittar på Youtube än som använder strömmande videotjänster såsom Netflix, även om den sistnämnda ökat mer under pandemin.

I nästa diagram 6.4 ska vi titta på hur fördelningen av dessa medieslag ser ut på faktiska åldersgrupper.

Strömmande videotjänster används av drygt 9 av 10 internetanvändare i åldern 16–45 år Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Traditionellt tv-tittande är som lägst i åldern 26–35 år och blir gradvis mer vanligt ju längre upp i ålder vi kommer. Brytpunkten där internetanvändarna ser mer på traditionell tv än övriga medieslag ligger på 56–65 år.

Runt 9 av 10 internetanvändare i åldern 26–65 år använder tv-kanalernas playtjänster minst någon gång. Sedan 2019 har ökningen varit störst bland de äldre, i synnerhet de allra äldsta på 76+ år. I åldern 66–75 år använder 86 procent playtjänster, vilket med en liten marginal är något fler än i åldern 16–25 år, där användningen är 84 procent.

Bland de 66 år och äldre är tv-kanalernas playtjänster större än Youtube. Bland 55 år och yngre är Youtube störst och används av i princip alla. Strömmande videotjänster används av drygt 9 av 10 internetanvändare i åldern 16–45 år. Den största ökningen under pandemin har dock skett hos de som är äldre än 55 år.

Poddar växer kraftigt

I detta diagram ska vi ge en överblick av fem medier för lyssnande. Bland dessa är strömmande musiktjänster mest populära, som 81 procent använder. Under pandemin har strömmande musiktjänster ökat lite såväl totalt som för dagligt lyssnande. Strömmande musiktjänster har alltså fler lyssnare både totalt sett och på daglig basis än den traditionella radion.

Poddar lyssnar 68 procent på i 2020 Q3, och sedan 2019 har poddar ökat mest i jämförelse med hela 13 procentenheter. Den digitala radion används av 64 procent och går långsamt framåt med en liten ökning sedan 2019. Ljudböckerna ökade något mer med 5 procentenheter mellan 2019 och 2020 Q3 till 38 procent. Ljudböcker finns också med i motsvarande diagram 6.8 under avsnittet Läsa för jämförelser med bland annat e-böcker.

Det enda medieslag i jämförelsen som förlorat lyssnare är den traditionella radion. Mellan 2019 och 2020 Q3 har lyssnandet på traditionell radio minskat med 7 procentenheter.

Pensionärerna har gått om de studerande i att lyssna på digital radio Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

I detta diagram ska vi titta närmare på fyra av de olika medieslagen för lyssnade, sett till sysselsättning. Ljudboken ska vi återkomma till igen i avsnittet Läsa, då i jämförelse med bland annat e-boken. Se diagram 6.9 för nedbrytning på sysselsättning.

De studerande ligger under pandemin kvar på samma höga nivå för strömmande musiktjänster, nämligen 96 procent. Att lyssna på poddar har blivit allt mer populärt bland de studerande, och mellan 2019 och 2020 Q3 ökade poddlyssnandet med 10 procentenheter till 83 procent i Q3. De studerande lyssnar däremot allt mindre på radio då både traditionell radio (59%) och digital radio (52%) minskat med 4 procentenheter sedan 2019. I jämförelse lyssnar de studerande mer på poddar och strömmande musiktjänster än de arbetande och pensionärer gör.

Pensionärerna har sedan 2019 ökat sitt lyssnande på digital radio med hela 6 procentenheter till 54 procent i Q3. Pensionärerna har till och med gått om de studerande, där siffran är 52 procent. Pensionärerna har minskat sitt lyssnande på traditionell radio sedan 2019, och ligger på 89 procent i Q3.

De arbetande lyssnar mer än både studerande och pensionärer på digital radio – i 2020 Q3 lyssnade 70 procent på digital radio vilket är i princip samma nivå som 2019. Samtidigt är digital radio det medieslag de lyssnar minst på i jämförelse med andra medieslag – de lyssnar mer på både traditionell radio (73%), poddar (76%) och strömmande musiktjänster (89%). Traditionell radio minskar över tid medan poddar har ökat med hela 12 procentenheter sedan 2019. Strömmande musiktjänster har ökat med 4 procentenheter under pandemin.

I åldern 16–55 år är strömmande musiktjänst förstahandsvalet för lyssnande Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Drygt 9 av 10 använder en strömmande musiktjänst i åldern 16–45 år. Mellan 16–55 år är strömmande musiktjänst också förstahandsvalet för lyssnande bland de fem medieslagen vi jämför. Från 56 år och uppåt tar istället traditionell radio över som förstahandsval, som fler än 8 av 10 lyssnar på.

Digital radio är som mest populär mellan 36–45 år, och minst populär bland både de allra yngsta 16–25 år och de äldsta 76+ år. Den digitala radion har dock ökat stort bland de allra äldsta sedan 2019.

Att lyssna på poddar har ökat i alla åldrar sedan 2019. Bland 16–45 år lyssnar mer än 8 av 10 på poddar vilket är fler än de som lyssnar på både traditionell och digital radio i den åldern.

Ljudboken finns även med i dessa diagram för jämförelse men vi kommer att analysera den närmare i motsvarande diagram 6.10 under avsnittet Läsa.

Pappersböcker minskar och digitala böcker ökar

I detta diagram ska vi undersöka läsandet, både det digitala och i pappersformat. De traditionella papperstidningarna och pappersböckerna har tappat lite mark sedan 2019, men pappersboken är fortfarande mest populär med 83 procent av internetanvändarna som läsare i 2020 Q3.

Att läsa en digital dagstidning har varken ökat eller minskat sedan 2019 utan ligger kvar på samma nivå, 80 procent. Den digitala dagstidningen har allra flest dagliga läsare, 39 procent. Det är nästan dubbelt så många som papperstidningen, som dessutom tappat en tredjedel av sina dagliga läsare sedan 2019.

Läsandet av e-böcker har sedan 2019 ökat något till 30 procent i 2020 Q3. Den har dock en bit kvar till ljudboken på 38 procent, som fått ett uppsving med 5 procentenheter sedan 2019. Sammantaget ökade digitala böcker med hela 6 procentenheter mellan 2019 och 2020 Q3 till 47 procent.

Ljudböcker ökar – men inte hos de studerande Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

I detta diagram ska vi jämföra olika medier för läsande i förhållande till sysselsättning, samt jämföra de traditionella medierna pappersdagstidning och pappersbok mot sina digitala motsvarigheter.

Pensionärerna har minskat sin läsning av både pappersdagstidningar och pappersböcker sedan 2019. Konsumtionen av digitala dagstidningar ligger i princip kvar på samma nivå medan läsandet av digitala böcker ökar. År 2019 läste 17 procent av pensionärerna e-böcker, och lika hög andel konsumerade ljudböcker. I det tredje kvartalet 2020 har siffran ändrats till 18 procent för e-böcker och 22 procent för ljudböcker.

De arbetande är de som ökat sin konsumtion av digitala böcker mest. Digitala böcker läses av 53 procent av de arbetande i 2020 Q3, vilket är en ökning med 7 procentenheter sedan 2019. Ljudboken är den som ökat mest med 5 procentenheter, till 44 procent i 2020 Q3. E-böcker, som 32 procent läser har ökat mer blygsamt. Pappersboken ligger bland de arbetande på 82 procent i 2020 Q3, men har minskat något sedan 2019. Att läsa pappersdagstidning har också minskat från 2019 till 72 procent i 2020 Q3. Den digitala dagstidningen (83%) ligger oförändrad kvar på samma nivå som 2019.

Av de studerande är det 62 procent som läser pappersdagstidning, vilket är samma nivå som 2019. Den digitala dagstidningen har endast ökat marginellt till 71 procent i 2020 Q3. Bland de studerande läser 86 procent pappersböcker, vilket är en minskning med 6 procentenheter sedan 2019. Digitala böcker har ökat något, men endast med 2 procentenheter, sedan 2019. Det är e-böckerna som har ökat medan ljudböckerna har minskat. Därmed har e-boken på 41 procent gått om ljudboken som ligger på 35 procent bland de studerande i 2020 Q3. Med tanke på hur mycket poddlyssnandet har ökat bland de studerande under samma period är det sannolikt så att poddarna har trängt undan ljudböckerna åtminstone till viss del. Att poddar är gratis medan ljudböcker oftast kostar pengar, per bok eller i form av en ljudboktjänst, kan också ha spelat in.

I nästa diagram 6.10 ska vi titta ännu närmare på läsandet fördelat på åldersgrupper.

De yngsta 16–25 år läser dagstidningar och pappersböcker i lägre grad än andra Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Pappersdagstidningen konsumeras mer än den digitala dagstidningen endast av de som är 66 år eller äldre. Mellan 36–65 år läses den digitala dagstidningen mest av alla medier i jämförelse.

De allra yngsta 16–25 år ligger däremot lägst av alla åldersgrupper vad gäller läsning av pappersdagstidning, digital dagstidning och pappersböcker. E-böcker har en svag ökning sedan 2019 medan konsumtion av ljudböcker minskat något sedan 2019. Vad säger detta sammantaget om de ungas läsande?

Mer än hälften mellan 26–55 år konsumerar digitala böcker, allra mest de mellan 36–45 år. Ljudboken är mer populär än e-boken upp till 75 år, men bland 76+ år vinner e-boken med knapp marginal. Sett över tid har den digitala boken ökat stort bland de 76+ år, faktiskt mer än hos alla andra åldersgrupper. Pappersboken har en stadig ställning bland de äldsta där 9 av 10 konsumerar den, mer än alla yngre åldersgrupper.

Nära två tredjedelar betalar för strömmande tjänster, men inte ens hälften för en dagstidningsprenumeration

I detta diagram ska vi undersöka i vilken grad internetanvändarna 16+ år betalar för strömmande musiktjänster (till exempel Spotify eller Apple Music), strömmande videotjänster (till exempel Netflix, HBO Nordic eller Amazon Prime Video) samt prenumererar på dagstidning (papperstidning, digital eller både och) i 2020 Q3.

Skillnaderna är stora utifrån internetanvändarnas sysselsättning. Exempelvis betalar 3 av 4 arbetande för strömmande tjänster, och färre än 4 av 10 för en dagstidningsprenumeration. Bland pensionärerna är det istället 3 av 4 som prenumererar på en dagstidning, men färre än 3 av 10 som betalar för en strömmande tjänst.

Låt oss först titta på de strömmande tjänsterna. Totalt sett bland internetanvändarna är det drygt 6 av 10 som betalar för strömmande musiktjänst (62%) och strömmande videotjänst (64%). Sett till sysselsättning så betalar 3 av 4 arbetande för strömmande musik- (74%) respektive videotjänster (76%). De studerande betalar i högre grad för strömmande musik (71%) än videotjänster (64%). Pensionärerna betalar istället i högre grad för videotjänster (29%) än musiktjänster (21%). Mer om de strömmande tjänsterna finns att läsa i de tidigare avsnitten Titta och Lyssna.

I frågan om strömmande tjänster ingår också hur många olika tjänster för musik respektive video som internetanvändarna abonnerar på. Vad gäller musik har majoriteten (92%) endast en strömmande tjänst. Fördelningen bland de som har fler är att 5 procent har två tjänster, 2 procent har tre tjänster och 2 procent har fyra musiktjänster eller fler.

För strömmande videotjänster är det däremot betydligt vanligare att ha flera stycken. Hälften (50%) har en strömmande videotjänst, 30 procent har två, 14 procent har tre och 6 procent har fyra olika strömmande videotjänster eller fler. Detta kan förstås genom att videotjänster som Netflix och HBO Nordic till största delen erbjuder unikt innehåll i form av inköpt material och egenproducerade tv-serier. Strömmande musiktjänster däremot har till största delen liknande utbud med varandra.

Nu ska vi titta på dagstidningsprenumerationer. Jämfört med strömmande tjänster är det betydligt färre internetanvändare som prenumererar på en pappersdagstidning och/eller digital dagstidning, nämligen bara 43 procent. Endast 10 procent prenumererar på enbart en pappersdagstidning i 2020 Q3, och endast 15 procent på enbart digital tidning.

Pensionärerna är de som i högst grad prenumererar på en dagstidning – 75 procent. Långt under det finns de arbetande som ligger på 38 procent och de studerande på 33 procent. Bland pensionärerna är det fler som har prenumeration på enbart papperstidning (24%) än enbart digital dagstidning (17%), men bland både arbetande och studerande är det vanligare med enbart digital.

I nästa diagram 6.12 ska vi titta närmare på hur många som använder strömmande tjänster och digitala dagstidningar, respektive hur många som betalar för dem.

Betydligt fler använder digitala medietjänster än betalar för dem Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Nu ska vi jämföra hur många som använder en strömmande tjänst för video (film/serier) eller musik, respektive hur många som betalar för minst ett abonnemang på motsvarande tjänst. Vi ska också göra samma sak med digitala dagstidningar – hur många använder digital dagstidning respektive betalar för en prenumeration? I prenumeration ingår både de som prenumererar på enbart en digital dagstidning och de som har en kombinerad prenumeration på papperstidning och digital tidning.

Det står klart att avsevärt många fler betalar för abonnemang på strömmande tjänster än för en digital dagstidningsprenumeration. Faktum är att betalningsviljan för strömmande tjänster är nära dubbelt så stor som för digitala dagstidningar. Detta trots att lika många, cirka 80 procent, använder digitala dagstidningar som strömmande tjänster.

Det är också tydligt att det är betydligt fler som använder dessa olika digitala tjänster än som betalar för dem. I dagstidningens fall beror det sannolikt på att många internetanvändare tar del av det fria material som många tidningar erbjuder. Frågan om prenumeration på dagstidningar är därtill ställd på hushållsnivå, alltså om man betalar för en prenumeration "i hemmet".

Frågorna om abonnemang på strömmande tjänster är däremot ställda på individnivå. Det kan alltså vara så att någon annan i hushållet betalar för den strömmande tjänst som används. De flesta strömmande videotjänster kan användas av ett helt hushåll där varje person får en egen profil. Strömmande musiktjänster är mer individuella, men erbjuder särskilda familjeabonnemang där varje person då får ett eget konto. Att de studerande använder strömmande tjänster mest av alla medan de arbetande betalar för dem i högst grad tyder på detta.

En av de största strömmande musiktjänsterna, Spotify, erbjuder dessutom ett gratisabonnemang med begränsad funktionalitet och reklamavbrott. Det är dessutom sannolikt att vissa delar inloggningsuppgifter till videotjänster med varandra fastän man inte bor i samma hushåll, samt att många utnyttjar de fria testperioder som många strömmande tjänster erbjuder.

Ser vi till de strömmande tjänsterna så använder 8 av 10 internetanvändare en sådan. Det är i princip lika många som använder en strömmande musiktjänst som en strömmande videotjänst. När det gäller att betala för en strömmande tjänst är det drygt 6 av 10 internetanvändare som öppnar plånboken, där strömmande videotjänster har en svag ledning över musiktjänster – 64 procent respektive 62 procent.

Bland de arbetande använder 89 procent strömmande tjänster för video och musik, och tre fjärdedelar betalar också för motsvarande abonnemang. Bland de studerande använder 96 procent någon strömmande musiktjänst, och nästan lika många – 94 procent – använder någon strömmande videotjänst. De betalar däremot i högre grad för musik (71%) än för video (64%).

I Q3 använder nära hälften av pensionärerna en strömmande videotjänst, och nästan lika många en strömmande musiktjänst. De betalar i högre grad för video (29%) än för musik (21%).

För dagstidningar är skillnaden stor mellan användningen (80%) och betalningsviljan (33%) bland internetanvändarna – hela 47 procentenheter. Skillnaden är minst bland pensionärerna, där 51 procent betalar för en digital dagstidningsprenumeration medan 78 procent använder digital dagstidning. Här kan vi jämföra med de arbetande där 32 procent betalar för en prenumeration och de studerande där 22 procent gör det.

Nu ska vi lämna strömmande tjänster och tidningsprenumerationer, för att istället i diagram 6.13 undersöka i vilken grad internetanvändare i 2020 Q3 betalar upphovsmän direkt för innehåll.

Färre än 1 av 10 betalar för att stödja en upphovsman direkt Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Utöver att betala för en strömmande tjänst eller prenumerera på en tidning kan man betala en upphovsman direkt för att stödja en produktion och ta del av deras innehåll. Det kan exempelvis handla om att betala en journalist, eller en som producerar poddar eller gör filmer på Youtube.

När vi ställde frågan i 2020 års tredje kvartal (Q3) angav endast 7 procent av internetanvändarna att de betalar en upphovsman direkt.

En av de mest kända tjänsterna för att betala upphovsmän direkt är Patreon. Där kan man genom sitt konto betala en upphovsman antingen med ett fast belopp per månad, eller varje gång nytt material publiceras, till exempel ett poddavsnitt eller video på Youtube. 2 procent anger att de betalar via Swish, och 3 procent med hjälp av Patreon. Därtill svarar 3 procent att de betalar på ett annat sätt.

Det är dubbelt så många män som kvinnor som stödjer en upphovsman direkt – 10 procent respektive 5 procent. I synnerhet gäller detta män i åldern 26–35 år där siffran är 18 procent. Därtill är det betydligt vanligare att betala direkt bland studerande (9%) och arbetande (9%) än bland pensionärer (3%).

Att stödja en upphovsman direkt är också mer ett stadsfenomen, och något som de med en funktionsvariation gör i högre grad. Det som är mest särskiljande är dock ålder, vilket vi ska titta närmare på i diagram 6.15. Men först ska vi i nästa diagram 6.14 se hur många som brukar köpa något på rekommendation av en influencer.

Nära 2 av 10 köper varor på rekommendation av känd influencer Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

En influencer ("påverkare") kallas en opinionsbildare eller annan person som uttalar sig i sociala medier och påverkar attityder och handlingar hos sina läsare och följare. Influencers är ofta bloggare, Youtube-personligheter och poddare som får betalt för att lyfta fram vissa produkter eller varumärken på ett personligt sätt.

Att köpa en vara som en känd influencer rekommenderat har 18 procent av internetanvändarna gjort. Det är i synnerhet något som de studerande – till stor del de yngre – ägnar sig åt. Där är siffran 35 procent jämfört med de arbetande (18%) och pensionärer (3%).

Det är också mer än dubbelt så många kvinnor som handlar på rekommendation av influencer, nämligen 24 procent jämfört med 11 procent för män. I synnerhet är det unga kvinnor som gör det – exempelvis åldern 16–25 år där siffran är hela 55 procent. Mer om åldrar fördelat på kön i nästa diagram 6.15.

Unga i åldern 16–35 år stödjer upphovsmän direkt och köper på rekommendation av influencer mer än andra Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Det står tydligt att det framförallt är de yngre internetanvändarna som betalar en upphovsman direkt, och som handlar produkter på rekommendation av en influencer.

Skillnaden är inte bara stor i ålder, utan även när vi jämför män och kvinnor. Överlag är det mest män som stödjer upphovsmän direkt. Bland de allra yngsta på 16–25 år är det 13 procent av männen som stödjer en upphovsman direkt, och 6 procent av kvinnorna. I åldern 26–35 år är siffrorna 18 procent för männen och 10 procent för kvinnorna.

När det gäller att köpa varor på rekommendation av en influencer är det istället kvinnorna som är i stor majoritet. Flest köpare finns i åldern 16–25 år, både för män (30%) och kvinnor (55%). I åldern 26–35 år är siffrorna 15 procent för männen och 42 procent för kvinnorna.

I de högre åldrarna influeras allt färre och siffran sjunker kraftigt för männen, och ligger på 4 procent bland 46–55 år och 3 procent bland 56–65 år. Bland kvinnorna handlar fortfarande 25 procent – alltså en fjärdedel – i åldern 36–45 år på rekommendation av en känd influencer. Därefter sjunker siffran till 12 procent bland de som är 46–55 år. I de högsta åldrarna är det endast ett fåtal som influeras av influencers.

I nästa diagram 6.16 ska vi byta område till vad internetanvändarna har för huvudsaklig källa för nyheter om coronaviruset och den pågående pandemin.

Var fjärde har använt myndigheters webbplatser som huvudsaklig källa för uppdateringar om coronaviruset

I 2020 Q3 frågade vi internetanvändarna om vilken deras huvudsakliga källa för nyheter om coronaviruset var, och max två svar var tillåtna. Det står klart att de allra flesta tittar på tv för att inhämta nyheter om coronaviruset, nämligen 61 procent. Därefter följer digitala tidningar/nyhetssajter som nära hälften utnyttjar. På tredje plats hamnar myndigheters webbplatser, som 23 procent – nära en fjärdedel – använder som huvudsaklig källa.

Vidare använder 16 procent radio som sin huvudsakliga källa, och färre än 1 av 10 använder främst papperstidningar. Andra webbplatser än myndigheters är det endast några få procent som använder som huvudsaklig nyhetskälla, liksom sociala medier (mer om användandet av sociala medier överlag i kapitel 7). 2 procent svarar också att de inte velat ta del av nyheter om coronaviruset överhuvudtaget.

I nästa diagram 6.17 ska vi se hur dessa svar fördelar sig sett till de som studerar, arbetar eller är pensionärer.

9 av 10 pensionärer har haft tv som huvudsaklig källa för ny information om coronaviruset Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Tittar vi på vad internetanvändarna använt för olika källor för nyheter om coronaviruset ser vi stora skillnader utifrån sysselsättning (som till stor del också speglar ålder).

Pensionärerna har ett tydligt förstahandsval i tv:n, vilka 90 procent ser som sin huvudsakliga källa för nyheter om coronaviruset. Långt efter kommer radiokanal på andra plats med 26 procent, och tidningar som 25 procent använder som sin huvudsakliga källa. Både digital tidning och papperstidning ligger på 25 procent hos pensionärerna. Myndigheters webbplatser däremot vänder sig knappt var tionde pensionär till (9%).

För de arbetande hamnar tv och digitala dagstidningar på delad förstaplats med 56 procent, följt av myndigheters webbplatser (27%) och radio (15%). Papperstidningen ser bara 6 procent av de arbetande som en huvudsaklig källa för nyheter om coronaviruset.

För de studerande är förstahandsvalet digitala tidningar/nyhetssajter som 55 procent anger som huvudsaklig källa. Därefter kommer tv (46%) och myndigheters webbplatser (21%). Bara 3 procent anger papperstidning som huvudsaklig nyhetskälla. Sociala medier förekommer något mer hos de studerande, om än i liten utsträckning.

Vi kan alltså se att valet av nyhetskällor för coronaviruset skiljer sig mycket mellan de studerande och pensionärerna. Men om vi tar det ett steg till och jämför ytterligheterna, det vill säga tonåringarna 16–19 år och de allra äldsta 76+ år – hur stora är skillnaderna då? Det ska vi ta reda på i nästa diagram 6.18.

6 procent av de yngsta 16–19 år har inte velat ta del av nyheter om coronaviruset Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

I detta diagram ställer vi de allra yngsta internetanvändarna 16–19 år mot de allra äldsta 76+ år, och jämför vilka huvudsakliga källor man använt för nyheter om coronaviruset. Skillnaderna är stora – i stort sett följer mönstret det mellan de studerande och pensionärerna i föregående diagram 6.17, men det finns anmärkningsvärda detaljer i dessa ytterligheter.

Lite drygt hälften av tonåringarna – 51 procent – ser digitala tidningar/nyhetssajter som sin huvudsakliga källa för nyheter om coronaviruset, följt av tv på 45 procent och långt därefter myndigheters webbplatser på 17 procent. Ungdomarna ser i högre grad än andra Youtube (13%) som en huvudsaklig nyhetskälla för coronaviruset, och även Twitter (6%) samt andra sociala medier (20%). Hela 6 procent svarar också att de inte har velat ta del av nyheter om coronaviruset.

De allra äldsta använder främst tv:n – 86 procent, följt av betydligt färre som använder papperstidningen (30%) och därefter radion (26%). Digitala tidningar/nyhetssajter använder 19 procent. Papperstidningen är alltså en betydligt viktigare nyhetskälla för de allra äldsta internetanvändande pensionärerna än den digitala tidningen. Myndigheters webbplatser anger bara 7 procent av de äldsta som en huvudsaklig nyhetskälla. Praktiskt taget alla 76+ år har velat ta del av nyheter om coronaviruset.