Översikt
De allra flesta använder internet, fiberuppkoppling blir vanligare och vi använder allt fler uppkopplade saker. Men en stor grupp använder fortfarande inte nätet varje dag, mestadels äldre.
Liksom föregående år anger 98 procent att de har tillgång till internet i sina hushåll. Hela 95 procent använder också internet. Det som sticker ut något i årets rapport är att tillgången till fiber ökar i hushållen, i synnerhet på landsbygden, efter en avmattning föregående år. Vi ser också att våra äldre blir alltmer digitala, även om de har en bit kvar börjar de komma ikapp den övriga befolkningen. Nytt i årets Svenskarna och internet är bland annat en kartläggning av hur många som har en uppkopplad högtalare och elektroniska lås i hemmet. Vi frågar också användarna om hur meningsfull och väl använd tid de anser att olika aktiviteter på internet är.
År 2019 har 98 procent av de svenska hushållen tillgång till internet
I år anger 98 procent att de har tillgång till internet i hushållet. Det är på samma nivå som föregående år (98%) och den höga andelen indikerar att vi är på väg mot regeringens mål "Sverige helt uppkopplat år 2025 – en bredbandsstrategi". För tio år sedan var endast 81 procent av hushållen uppkopplade och för tjugo år sedan (1999) hade bara 30 procent av hushållen tillgång till internet.
Hur kopplar vi då upp oss i våra hushåll? Det ser vi i nästa graf (diagram 1.2).
Tillgången till fiber i hushållen ökar igen
Tillgången till fiber i de svenska hushållen ökar igen (57%) efter en lugnare tillväxt mellan 2017 (48%) till 2018 (50%). Ökningen av tillgång till fiber sker i synnerhet på landsbygden men även till viss del i städerna. (Se diagram 1.3.)
Även mobilt bredband ökar något från 30 procent till 32 procent i år. Av dessa 32 procent anger 20 procent att de har mobilt bredband via mobiltelefonen och 16 procent ej via mobil. Några har alltså båda varianterna.
ADSL, det vill säga internet via det gamla kopparnätet för telefoni, fortsätter att minska. År 2010 var ADSL den i särklass vanligaste internetuppkopplingen, då 42 procent bodde i ett hushåll med internet via ADSL. Förra året var siffran 13 procent, i år har den sjunkit till 10 procent.
Cirka 1 av 10 hushåll kopplar fortfarande upp sig via kabel-tv.
På frågan om hur man har kopplat upp sig den senaste månaden anger drygt 90 procent att de använder en internetuppkoppling i hemmet vilket är det vanligast sättet att koppla upp sig i Sverige.
Hushållen på landsbygden får ökad tillgång till fiber
Tillgången till fiber har ökat markant på svenska landsbygden det senaste året. År 2018 hade 43 procent av hushållen tillgång till fiber medan 55 procent i år anger att de har det. Även i städerna har en mindre ökning från 53 procent till 58 procent skett det senaste året.
För att alla ska ha tillgång till digitala tjänster, oavsett var i landet man bor, införde regeringen den 1 mars år 2018 den statliga internetgarantin. Den innebär att regeringen ger ett stöd till privatpersoner som ska ge dem telefoni och internet på minst 10Mbit/s.
År 2019 använder 95 procent av Sveriges befolkning internet
Nästan alla svenskar, 95 procent, använder internet. Sedan år 2010 har internetanvändandet ökat med cirka tio procentenheter – från 85 procent till 95 procent i år. Ökningen börjar dock plana ut och skillnaden mot år 2018 (94%) är marginell.
Eftersom majoriteten av befolkningen numera är online blir det allt mindre som särskiljer internetanvändarna från icke-användarna. I jämförelse med befolkningen som använder internet (95%) finns det emellertid några grupper som har signifikant fler respektive signifikant färre internetanvändare. Dessa är:
| Signifikant fler | Signifikant färre |
| (97%) Högskoleutbildning | (85%) Grundskoleutbildning |
| (100%) Hushållsinkomst 750’+ SEK | (90%) Hushållsinkomst upp till 300’ SEK |
| (97%) Män | (94%) Kvinnor |
| (99%) 12–45 år | (84%) 66 år eller äldre |
Den största ökningen av internetanvändandet sker i åldersgrupperna över 65 år som alltmer börjar knappa in på den yngre befolkningen. (Se diagram 1.5.)
De äldsta börjar komma ikapp i internetanvändandet
År 2010 använde drygt 2 av 10 (23%) av de som var äldre än 75 år internet. Idag använder närmare 7 av 10 (69%) av vår äldsta befolkning internet. Bara det senaste året har en ökning skett från 58 procent till 69 procent. Det är främst 40-talisterna i denna åldersgrupp som står för ökningen. Bakgrunden ligger i mångt och mycket i att de som gick i pension för tio–femton år sedan hade blivit vana internetanvändare på sina arbetsplatser. Idag har de hunnit bli 76 år eller äldre och har tagit med sig det beteendet.
I den näst äldsta åldersgruppen, 66–75 år, använde 6 av 10 (61%) internet redan 2010. Sedan dess har internetanvändandet ökat till drygt 9 av 10 (93%) procent i år. Ökningen från föregående år är marginell – då låg internetanvändandet på 91 procent.
Sammantaget ligger internetanvändningen i gruppen 66+ år på 84 procent.
Drygt 1 miljon personer använder inte internet dagligen
Alla använder inte internet dagligen. Tillsammans med de som aldrig använder internet utgör de drygt 1 miljon av vår befolkning 12 år eller äldre. Jämfört med år 2018 har denna grupp minskat något, totalt sett handlar det om runt 50 000–60 000 personer. För denna grupp är åldern den tydligast särskiljande faktorn. Runt 70 procent är äldre än 65 år och utgör cirka 746 000 personer. (Beräknat på SCB:s befolkningsstatistik.)
Det är också signifikant fler som bor på landsbygden (11%) än i stan (7%). Andra faktorer som är framträdande bland dessa icke- och sällananvändare är en högre andel med enbart grundskoleutbildning och fler med lägre hushållsinkomst. Även något fler som är födda utanför Sverige tenderar att ingå i denna grupp.
Icke-användare ser inte nyttan med internet
Hälften av de som inte använder internet anger att de inte ser det som användbart eller att de inte har något intresse för det. En femtedel upplever att tekniken är en tröskel – det är för krångligt och de kan helt enkelt inte.
Drygt var femte av icke-användarna anger att de har använt internet tidigare.
Att be andra om hjälp att uträtta ärenden på internet är en vattendelare – hälften av icke-användarna anger att de gör det och andra hälften att de aldrig gör det.
Enheter och uppkopplade saker
Datoranvändandet tenderar minska till förmån för mobilen
Nästan alla använder internet någon gång via dator (96%) eller mobil (95%). På daglig basis används däremot mobilen (87%) oftare än datorn (67%). Trenden över de senaste åren ser ut att vara att datoranvändandet minskar till förmån för mobilen. Datorn används på daglig basis oftare av män (74%) än av kvinnor (58%). Mobilen används istället dagligen oftare av kvinnor (90%) än av män (85%).
Cirka två tredjedelar använder sig någon gång av surfplatta och knappt en tredjedel använder surfplatta dagligen. Totalt sett har surfplatteanvändandet både totalt och på daglig basis minskat något från föregående år. Surfplattan används i likvärdig utsträckning av män och kvinnor men användandet skiljer sig något åt i åldrar. (Se diagram 1.9.)
Surfplattan används mest av de mellan 66-75 år
Nästan alla i yngre halvan av internetbefolkningen använder mobilen på daglig basis. De som är 16–25 år använder även datorn i högre grad än genomsnittet. Surfplattan tycks de däremot vara allt mindre intresserade av.
Först efter 35 år börjar surfplattan bli mer gångbar även om både mobil och dator används i högre utsträckning.
De allra äldsta (76+ år) kopplar dagligen oftast upp sig via dator även om mobilen knappar in. I åldersgruppen 66–75 år används mobilen nu oftare än datorn och i denna grupp nyttjas surfplattan mest av alla på daglig basis.
Fler använder Iphone än Android
Totalt sett anger 99 procent att de har en mobiltelefon, vilket är en marginell ökning mot föregående år (97%). Andelen som har en smartmobil ligger på 92 procent. Fler svenskar har en Iphone än en Android vilket ligger i linje med år 2018.
Profilen på Iphoneanvändare och Androidanvändare skiljer sig något år. Iphone används i högre utsträckning av kvinnor (54%) än män (42%). Den är också mer populär bland de yngre 12–25 år och i hushåll med en hushållsinkomst på 750 000 SEK eller högre.
Android är i sin tur mer populär bland män (44%) än kvinnor (32%) och används i högre utsträckning av de i åldern 26–55 år.
Antalet uppkopplade saker ökar i hushållen
I år anger mer än hälften (54%) att de har någon uppkopplad sak (IoT – Internet of Things), som till exempel klockor, kylskåp och bilar. Förra året, första gången denna företeelse mättes, var motsvarande siffra 50 procent. Det finns en okunskap kring om man har några uppkopplade saker hemma och sannolikt kring vad begreppet ”uppkopplad sak” innebär, för liksom föregående år anger 7 procent att de inte vet om de har något dylikt i sitt hushåll.
Det är signifikant fler yngre 16–45 år, drygt 60 procent, som anger att de har uppkopplade saker i sina hushåll. Likaså är det fler män (57%) än kvinnor (50%) som använder sig av ”Internet of Things”.
1 av 20 har en uppkopplad högtalare
I år är första året som frågan ställs om innehav av en uppkopplad högtalare som går att styra med rösten, som till exempel Google Home eller Amazon Echo. Hela 5 procent av befolkningen anger att de har en sådan.
I åldersgruppen 36–45 år (9%) är en uppkopplad högtalare något mer vanligt förekommande och likaså bland de med en årlig hushållsinkomst på 750 000 SEK eller högre (9%).
Elektroniskt lås finns i 7 procent av de svenska hushållen
Frågan om innehav av elektroniskt lås i hemmet ställs för första gången i år. Hela 7 procent av befolkningen anger att de har ett sådant.
För den yngre åldersgruppen 16–25 år (10%) är ett elektroniskt lås i hemmet något mer vanligt förekommande och likaså bland de med en årlig hushållsinkomst på 750 000 SEK eller högre (11%). Något färre ensamstående (5%) har ett elektroniskt lås i sitt hushåll.
Meningsfullhet/Väl använd tid
Nyhetsappar i topp och mobilspel jumbo i meningsfullhet
För första gången frågar vi om hur meningsfulla och väl använd tid ett antal utvalda appar/e-tjänster och aktiviteter på internet upplevs av dess användare. Bland dessa hamnar nyhetsappar, poddar/radioprogram och film/video i topp för mest väl använd tid. Minst meningsfulla betraktas mobilspel, dataspel och sociala medier vara.
Frågorna är ställda till de som använder respektive app/e-tjänst. Viktigt att ha i åtanke att det finns många andra olika appar/e-tjänster som kan betraktas som mer eller mindre meningsfulla av dess användare än de som redovisas här. Detta är således ingen totalbild över de mest meningsfulla apparna/e-tjänsterna utan ett axplock som vi jämför ur olika demografiska och sociodemografiska gruppers perspektiv. Läs mer om varje app/e-tjänst under respektive tillhörande kapitel.
