Fakta om delrapporten Digitalt utanförskap 2020 Q1

3 min läsning

Med Svenskarna och internets delrapport om digitalt utanförskap vill vi bidra med fakta och insikter om hur användningen i Sverige utvecklas, och förutsättningar till att digitaliseringen sker på välinformerad grund.

Metod och urval

Digitalt utanförskap är en delrapport till Svenskarna och internet 2020. Urvalet till Svenskarna och internet består av ett slumpmässigt urval ur befolkningsregistret i åldrarna 11 år (födelseår 2009) och äldre. Urvalet har beställts via Spar och Marknadsinformation i Sverige av undersökningsföretaget Origo Group som Internetstiftelsen anlitat för datainsamlingen. Spar är statens personadressregister som handhas av Skatteverket. Det är ett offentligt register som omfattar alla personer som är folkbokförda i Sverige, både svenska och utländska medborgare. Deltagare i åldern 11–15 år rekryteras genom att deras föräldrar får brev eller blir uppringda och då ger sitt medgivande till intervju.

Urvalet har dimensionerats så att 3 000 svar erhålls via webb eller telefon jämnt fördelat över fältperioden januari-mars (Q1), samt så att svarsunderlaget erhåller högsta möjliga representativitet med avseende på ålder och kön. Datainsamlingen genomförs således som en renodlad mixad metod. Det innebär att det är en och samma urvalsram för hela studien.

Inledningsvis skickades en inbjudan ut via post med personliga inloggningsuppgifter till en webbenkät. Påminnelser har sedan skickats via sms löpande under fältperioden till alla som fått brev men ej besvarat undersökningen. Parallellt med påminnelser via sms har det också skett en telefonuppföljning bland de som inte besvarat enkäten. Respondenter som kontaktats via telefon har givits möjlighet att svara på frågorna muntligt via telefon.

Under telefonuppföljningen har det varit särskilt fokus på att få in svar från olika grupper av respondenter som har varit mindre svarsbenägna och därmed underrepresenterade i svarsunderlaget. Identifiering av sådana grupper har baserats på kön och ålder.

Viktigt att poängtera är att befolkningen i allmänhetsundersökningar som denna är den svensktalande befolkningen som är förmögna att svara på en undersökning antingen via telefon eller webb. Det innebär att vi inte får med de svenska medborgare som (ännu) inte behärskar det svenska språket, och inte de som lider av demens, har läs- och talsvårigheter eller av andra skäl inte kan svara eller nås.

Utfall totalt

Antalet genomförda intervjuer är N=2974, varav 61 procent svarat via webbenkät och 39 procent svarat via telefon. Nedan visas fördelning av svaren för Svenskarna och internet Q1 per åldersgrupp där mål per åldersgrupp har satts utifrån svenska folkets åldersfördelning från SCB.

Svenskarna och internet 2020, Q1

Svenska folkets åldersfördelning (SCB 2019)

Ålder	Antal	Procent	Ålder	Procent
12-15 år	196	6,6%	12-15 år	5,4%
16-25 år	371	12,5%	16-25 år	13,3%
26-35 år	514	17,3%	26-35 år	16,3%
36-45 år	428	14,4%	36-45 år	14,5%
46-55 år	483	16,2%	46-55 år	15,2%
56-65 år	428	14,4%	56-65 år	13,1%
66-75 år	329	11,1%	66-75 år	12,4%
76+ år	225	7,6%	76+ år	9,8%
Totalt	2 974	100,0%		100, 0%

Totalurvalet för de vuxna, 16 år och äldre, var 10 365 varav 875 hade ej nåbara telefonnummer vilket ger 9 462 i storurval. 3 110 personer ville inte eller kunde inte vara med, 163 personer hade språkproblem och ytterligare 28 var ej kvalificerade. Antalet genomförda vuxenintervjuer uppgår till 2 727. Det ger en svarsprocent på 29 procent beräknat på storurvalet. Intervjuerna med ungdomar mellan 11 och 15 år, där föräldrarnas samtycke först behöver inhämtas, gav en svarsprocent på 20 procent. Eftersom insamlingsmetoden avser kvotuppfyllnad där bearbetningen av olika respondentgrupper avbryts när en representativ kvot är uppfylld blir svarsfrekvensen dock ett mindre relevant mått för resultatens tillförlitlighet.

Svenskarna och internet och coronapandemin

Den första datainsamlingen för Svenskarna och internet 2020 genomfördes under Q1, det vill säga januari-mars 2020. Alltså innan, och precis i början av coronakrisen.

För att kunna se hur coronapandemin påverkat digitaliseringen, exempelvis genom arbete hemifrån, distansundervisning och social distansering, kommer vi i höst (Q3) att genomföra ännu en datainsamling, som blir en något kortare variant med den internetanvändande befolkningen 16 år och äldre. Vi kommer alltså i rapporten Svenskarna och internet 2020 att redovisa ingångsvärdena från Q1 och jämföra dem med värdena från Q3 för att visa vilken digitaliseringseffekt coronapandemin haft.

Läs hela rapporten Svenskarna och internet 2020.