Kapitel 1
Skärmtid
Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer är välkända bland föräldrar. Barn och föräldrar har olika bild av hur mycket de bråkar om skärmtid med varandra. Fler akademiker än de med lägre utbildning bråkar med sina barn om skärmtid.
I det här kapitlet visar vi hur många barn som använder internet och om de är på nätet varje dag eller ej. Vi tar också reda på hur många som har hört talas om Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer, samt om de har underlättat eller försvårat för föräldrarna – och i så fall på vilka sätt? Vidare undersöker vi om föräldrar och barn har samma uppfattning om hur mycket de bråkar om skärmtid med varandra. Både föräldrar och barn får också i fritext ge sina tips om hur man kan slippa skärmtidsbråk.
Daglig internetanvändning tenderar minska bland lågstadiebarn
År 2025 använder i princip alla barn 8–19 år internet och 96 procent är på nätet dagligen. Internetanvändningen bland barn har totalt sett inte förändrats de senaste åren. Bland barn i lågstadieåldern använder 8 av 10 internet dagligen och endast 4 procent använder inte internet alls. Det tenderar vara färre lågstadiebarn som använder internet dagligen år 2025 sedan år 2023, men skillnaden är inom felmarginalen. Från mellanstadiet och uppåt använder praktiskt taget alla barn och ungdomar internet dagligen.
Nästan alla föräldrar har hört talas om Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer
Hela 92 procent av föräldrarna till barn 8–19 år har hört talas om Folkhälsomyndighetens rekommendationer för en balanserad skärmanvändning bland barn. Mest behjälpta av rekommendationerna har föräldrar till lågstadiebarn blivit. Endast få föräldrar anser att rekommendationerna har försvårat för dem. Den största andelen föräldrar anser dock att rekommendationerna inte har haft någon påverkan alls på hur de hanterar sitt barns skärmtid.
Det skiljer dock stort mellan föräldrar med olika utbildningsbakgrund. Dubbelt så många med högskoleutbildning uppger att rekommendationerna har haft någon form av påverkan för dem jämfört med föräldrar med en lägre utbildning.
"Rekommendationerna har startat välbehövliga diskussioner i hemmet, i skolan och i samhället i stort"
Föräldrar anser att skärmtidsrekommendationerna från Folkhälsomyndigheten har hjälpt dem att förklara för barnen varför skärmtiden behöver begränsas. Att det inte bara är föräldern "som är dum" utan att argumenten har vetenskapligt stöd från "de som hanterade pandemin" vilket får barnen att lyssna. Rekommendationerna har inte bara underlättat att få igång diskussionen med barnen utan också med andra "oliktänkande vuxna", samt i skolan och samhället i stort. De som anser att rekommendationerna försvårar talar framför allt om skam när de som föräldrar inte lyckas följa dem.
Fler föräldrar än barn upplever att de bråkar om skärmtid
Fler föräldrar – nära 4 av 10 – än barn – 3 av 10 – svarar att de har skärmtidsbråk. Störst är skillnaden mellan föräldrar och barn på mellanstadiet. Föräldrar till barn på mellanstadiet uppger i högre utsträckning år 2025 att de bråkar om skärmtid jämfört med föregående år. Föräldrarnas utbildningsbakgrund påverkar också andelen som har skärmtidsbråk. Fler föräldrar med högskoleutbildning än grundskole- eller gymnasieutbildning bråkar med sina barn om skärmtid.
"Var en förälder, inte en kompis till ditt barn"
Föräldrar som inte bråkar om skärmtid tipsar andra föräldrar om att uppmuntra sitt barn till aktiviteter utanför nätet, så reduceras skärmtiden automatiskt. Likaså att introducera skärmar så sent som möjligt – och med tydliga regler från start som följs konsekvent. Vidare tipsar de om att involvera barnen i regelutformningen samt att själva vara goda förebilder med sina skärmar. Några ger barnen vetenskapligt underlag för att motivera dem att själva dra ned på sin skärmtid. Andra tips är IT-stöd för schemalagd skärmtid samt gränssättningar av olika slag – från bestraffningar till frihet under ansvar. Några betonar vikten av att ta ansvar och att "vara en förälder, inte bara en kompis" till barnet.
"Lyssna på dina föräldrar även om det är tråkigt för de kan ha rätt"
Barn som inte bråkar om skärmtid med sina föräldrar tipsar andra barn om att ägna sig åt fritidsaktiviteter utomhus, göra sina läxor och sluta tjata – både för att minimera bråk och för att få mer skärmtid av föräldrarna. De rekommenderar också andra barn att lyssna på sina föräldrar som faktiskt bestämmer och kan ha rätt om skärmtid – även om det kan vara tråkigt att höra. Barn tipsar också om att förklara varför skärmtiden är viktig för föräldrarna och hjälpa de vuxna att förstå vad de gör och hur de använder nätet. Några tipsar också om att argumentera smart eller att använda mobilen i smyg så att föräldrarna inte förstår vilken skärmtid de egentligen har.
Ser vi en skiftning bland föräldrar till barn på lågstadiet?
I år tenderar det att vara färre lågstadiebarn som använder internet dagligen, även om minskningen är inom felmarginalen. Det sammanfaller även med en minskning i användning av sociala medier bland lågstadiebarn och speciellt på daglig basis. Kanske är det färre föräldrar som tillåter sina lågstadiebarn att använda internet och sociala medier dagligen? Det kan vi endast spekulera kring.
Skärmtidsbråken tenderar också att minska enligt föräldrar till barn på lågstadiet, även om också den skillnaden inte fullt ut är signifikant. Även om den dagliga användningen av internet och sociala medier bland lågstadiebarn tycks ha minskat sedan 2023, kan kanske Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer ha bidragit? Det är i alla fall föräldrar till lågstadiebarn som har blivit mest behjälpta av dem.
I den här delen undersöker vi hur ofta barn och unga använder internet, samt hur det har förändrats.
Andelen lågstadiebarn som använder internet dagligen tenderar minska
Fråga till föräldrar: Använder barnet internet?
Fråga till barn: Hur ofta använder du internet?
96%
av barn i åldern 8–19 år är på nätet dagligen
Hur många barn använder internet?
- I princip alla barn i åldern 8–19 år använder internet och nästan alla (96%) är på nätet dagligen.
- Bland barn i lågstadieåldern är det endast 4 procent som inte använder internet. Runt 8 av 10 är också på nätet dagligen.
- På mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet använder alla barn och ungdomar internet och i princip alla gör det dagligen.
- Det finns ingen skillnad i internetanvändningen mellan pojkar och flickor. Inte heller mellan barn till föräldrar med olika utbildningsbakgrund eller hushållsinkomst. *
Ökar eller minskar internetanvändandet totalt sett bland barn år 2025?
- Internetanvändningen bland barn 8–19 år har totalt sett inte förändrats signifikant mellan år 2024 och 2025, inte heller under år 2021–2025.
- Det kan se ut som att andelen lågstadiebarn som använder internet är något lägre år 2025 än år 2024, skillnaden är dock inom felmarginalen. Likaså har den inte förändrats signifikant någon gång mellan år 2021–2025.
Ökar eller minskar det dagliga internetanvändandet bland barn år 2025?
- Den dagliga internetanvändningen bland barn 8–19 år har totalt sett inte förändrats signifikant under åren 2021–2025, inte heller mellan år 2024 och år 2025.
- Den dagliga internetanvändningen tenderar att minska bland barn på lågstadiet sedan år 2023, men skillnaden är inom felmarginalen. Tendensen av fallande daglig internetanvändning bland barn i lågstadieåldern sammanfaller också med en större minskning av den dagliga användningen av sociala medier bland lågstadiebarn. Läs mer om detta i Barn och ungdomars användning av sociala medier från Svenskarna och internet 2025.
- För barn i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet är de små fluktuationerna i den dagliga användningen av internet över tid inom felmarginalen.
Internetanvändning i Sveriges befolkning år 2025
I befolkningen som är 16 år eller äldre använder 97 procent internet och 93 procent gör det dagligen. Vill du veta mer om internetanvändandet i Sveriges befolkning år 2025 så kan du läsa mer om det i vår huvudrapport Svenskarna och internet 2025 i kapitlet Användning av internet och e-tjänster.
I den här delen undersöker vi föräldrarnas kännedom och attityd till Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer.
9 av 10 föräldrar har hört talas om Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer
Fråga till föräldrar: I september 2024 kom Folkhälsomyndigheten med rekommendationer för en balanserad skärmanvändning bland barn. Har du hört talas om dessa skärmtidsrekommendationer?
Fråga till föräldrar: I september 2024 kom Folkhälsomyndigheten med rekommendationer för en balanserad skärmanvändning bland barn. Har du hört talas om dessa skärmtidsrekommendationer?
Hur många föräldrar har hört talas om Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer?
- Nästan alla föräldrar till barn 8–19 år, hela 92 procent, har hört talas om Folkhälsomyndighetens rekommendationer för en balanserad skärmanvändning bland barn.
- Kännedomen om rekommendationerna är hög bland föräldrar till barn i alla åldrar. Föräldrar till barn på lågstadiet tenderar att ha något högre kännedom, skillnaden är dock inom felmarginalen.
- Det är något fler mammor (95%) än pappor (89%) som har hört talas om Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer. *
- Det finns ingen skillnad i kännedom vad gäller föräldrar med olika hushållsinkomst eller utbildningsbakgrund. *
92%
av föräldrar till barn 8–19 år har hört talas om FHM:s skärmtidsrekommendationer
Vilka föräldrar har inte hört talas om Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer?
- Färre än var tionde (8%) av föräldrarna har inte hört talas om Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer.
- Pappor till pojkar har lägre kännedom än mammor till pojkar. *
*) För mer information, se tabellbilaga
Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer har främst underlättat för föräldrar till lågstadiebarn
Fråga till föräldrar: Har Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer underlättat eller försvårat för dig vad gäller att hantera ditt barns skärmanvändning?
Föräldrar med lägre utbildning
Föräldrar med högre utbildning
Vilken effekt har Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer haft på föräldrar?
Den största andelen föräldrar, 4 av 10, tycker inte att skärmtidsrekommendationerna har påverkat deras hantering av sitt barns skärmtid alls. Följt av knappt 3 av 10 föräldrar som svarar att de inte har haft något behov av skärmtidsrekommendationer överhuvudtaget.
Det är endast var fjärde förälder som anser att skärmtidsrekommendationerna har haft en påverkan, det vill säga att de underlättat, försvårat, eller underlättat och försvårat för dem i lika hög grad. Bland dessa är det betydligt fler som anser att skärmtidsrekommendationerna underlättat än försvårat deras hantering av sitt barns skärmanvändning.
Hur många föräldrar anser att Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer har påverkat deras sätt att hantera sitt barns skärmtidsanvändning?
Med påverkan avses om föräldrarna har svarat att Folkhälsomyndighetens rekommendationer antingen har underlättat, försvårat, eller underlättat och försvårat för dem i lika hög grad vad gäller att hantera sitt barns skärmanvändning.
- Endast var fjärde förälder uppger att skärmtidsrekommendationerna från Folkhälsomyndigheten har påverkat dem på något sätt.
- Det är framförallt föräldrar till yngre barn som tycker att rekommendationerna har haft en påverkan. Drygt var tredje förälder med barn på låg- och mellanstadiet jämfört med drygt var fjärde förälder till högstadieungdomar och drygt var tionde till gymnasieungdomar.
- Skillnaden är stor mellan föräldrar med olika utbildningsnivå. Dubbelt så många föräldrar med en högskoleutbildning (29%) jämfört med föräldrar med endast en grundskole- eller gymnasieutbildning (15%) anser att skärmtidsrekommendationerna har påverkat dem.
Hur många föräldrar anser att Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer underlättar för dem att hantera sitt barns skärmtidsanvändning?
- Mer än var tionde, 13 procent, av föräldrarna till barn 8–19 år anser att skärmtidsrekommendationerna från Folkhälsomyndigheten har underlättat för dem.
- Ju yngre barnet är, desto fler föräldrar som anser att skärmtidsrekommendationerna har underlättat för dem. Det gör var fjärde (25%) lågstadieförälder, var sjunde (15%) mellanstadieförälder, var åttonde högstadieförälder (12%) och var tjugonde (5%) gymnasieförälder.
- Föräldrar med högskoleutbildning tenderar i högre grad tycka att rekommendationerna underlättar jämfört med föräldrar med endast en grundskole- och gymnasieutbildning, men skillnaden är inom felmarginalen.
Hur många föräldrar anser att Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer försvårar för dem att hantera sitt barns skärmtidsanvändning?
- Endast 2 procent av föräldrarna anser att Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer har försvårat vad gäller att hantera sitt barns skärmtidsanvändning.
- Det finns ingen grupp bland föräldrarna som sticker ut. Föräldrar till barn på mellanstadiet tenderar dock i något högre grad anse att skärmtidsrekommendationerna har försvårat för dem, men skillnaden är inom felmarginalen.
Vilka föräldrar anser att Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer INTE alls har påverkat deras sätt att hantera sitt barns skärmtidsanvändning?
- 4 av 10 föräldrar till barn 8–19 år anser att skärmtidsrekommendationerna inte alls har påverkat hur de hanterar sitt barns skärmtid.
- Det är främst föräldrar till gymnasieungdomar som uppger att de inte alls har påverkats av skärmtidsrekommendationerna, jämfört med föräldrar till yngre skolbarn.
- Det är fler föräldrar till pojkar än flickor som inte alls tycker att rekommendationerna har påverkat dem. *
Vilka föräldrar anser att de INTE har behov av Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer?
- Knappt var tredje förälder, 27 procent, till barn 8–19 år uppger att de inte har något behov av Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer.
- Det är främst föräldrar till gymnasieungdomar som uppger att de inte har något behov av skärmtidsrekommendationerna, jämfört med föräldrar till yngre skolbarn.
- Det är fler föräldrar till flickor än pojkar som inte anser sig ha något behov av skärmtidsrekommendationer. *
- Det är fler föräldrar med endast en grundskole-/gymnasieutbildning än föräldrar med högskoleutbildning som inte har något behov av skärmtidsrekommendationer.
*) För mer information, se tabellbilaga
"Enorm hjälp att ge barnet en bild av vad som är normal skärmtid"
Fråga till föräldrar: På vilka sätt har du blivit hjälpt av Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer, alltså hur har de underlättat för dig vad gäller att hantera ditt barns skärmtidsanvändning?
Föräldrar om hur skärmtidsrekommendationer UNDERLÄTTAR
På vilka sätt upplever föräldrar att Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer har underlättat för dem?
Det är 13 procent av föräldrarna till barn 8–19 år som anser att Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer har underlättat för dem (se diagram 1.3a). Här låter vi föräldrarna i fritext berätta på vilka sätt som skärmtidsrekommendationerna har gjort det lättare för dem att hantera sitt barns skärmanvändning.
Föräldrar som anser att Folkhälsomyndighetens rekommendationer om skärmtid främst har underlättat för dem har endast små nyansskillnader i sina svar. De ger i stort en gemensam bild av hur livet blivit lättare för dem och deras barn.
Föräldrarna berättar att de tack vare skärmtidsrekommendationerna har fått hjälp att förklara för sina barn varför de behöver begränsa deras skärmtid. Rekommendationerna har givit dem nya argument som har vetenskapligt stöd och är myndighetsförankrade. De gör det lättare för dem att hävda sig och ger dem mer tyngd i samtalen med barnen, vilket både kan förebygga och minimera skärmtidsbråk.
Några nämner även fördelen med att rekommendationerna kommer just från "Folkhälsomyndigheten", eftersom myndigheten både är välkänd och trovärdig bland många barn sedan covid-19-pandemin. Föräldrarna menar att det kan få barnen att lyssna och förstå att det "inte bara är föräldern som är elak" utan att det är fakta.
Därtill upplever föräldrarna också att rekommendationerna kan bekräfta och stärka deras egna åsikter i skärmtidsdiskussionen och motivera dem att stå på sig både mot barnet och andra "oliktänkande vuxna". Många föräldrar menar att skärmtidsrekommendationerna också underlättar att få igång en diskussion överhuvudtaget, såväl i hemmet som skolan och samhället i stort.
Nedan följer föräldrarnas egna ord om hur skärmtidsrekommendationerna från Folkhälsomyndigheten har underlättat för dem, fördelat på de olika skolstadierna.
Fyra föräldrar till barn på lågstadiet om hur Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer har underlättat för dem
"Jag känner att vi blivit stärkta i argumentationen gällande att minska skärmtid med hjälp av riktlinjerna. Annars känner man sig ganska ensam i att hantera både viljan från barnet och skuldkänslorna."
Mamma till flicka på lågstadiet
"Skönt att det finns vetenskapligt stöd att luta sig mot. Fått mitt egna sunda förnuft bekräftat. Helt enkelt bra underlag att diskutera kring och hänvisa till både i diskussioner med andra föräldrar och eget barn."
Mamma till pojke på lågstadiet
"Andra föräldrar och skolan pratar om det i mycket högre utsträckning. Har blivit enklare att sätta gränser när fler gör det. Har infört två skärmfria dagar utan någon protest från vår son för att kompisarnas föräldrar gör samma sak."
Pappa till pojke på lågstadiet
"Något att luta sig emot när vi diskuterar skärmtid hemma. Jag får stöd och nya argument som stärker mig. Dels lättare att förklara VARFÖR för barnet när det finns en färsk undersökning och konkreta tider. Dels lättare att stå sig mot barnets andra förälder som är mer frikostig."
Mamma till flicka på lågstadiet
Tre föräldrar till barn på mellanstadiet om hur Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer har underlättat för dem
"Barnet har sett om rekommendationerna på Lilla Aktuellt och vi har ibland refererat till detta under diskussioner om skärmtid. Barnet förstår bättre när man kan hänvisa till myndighetsrekommendation. Även tagits upp på skolan."
Pappa till flicka på mellanstadiet
"Det blir lättare att förklara för sonen varför han inte får ha sin surfplatta mer än max 2h per dag, och vissa dagar inte alls. Det är inte för att vi ska vara tråkiga utan för hans bästa."
Mamma till pojke på mellanstadiet
"En bra start till att överhuvudtaget samtala om ämnet. Att mina tankar kring skärmtid får en bekräftelse. Det är svårt för henne att argumentera mot Folkhälsomyndigheten."
Pappa till flicka på mellanstadiet
Tre föräldrar till ungdomar på högstadiet om hur Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer har underlättat för dem
"De hade läst om rekommendationerna i skolan och min dotter som haft ett skärmberoende blev själv inspirerad att minska sin tid till det som angavs som normalt. Enorm hjälp att ge barnet en bild av vad som är normalt."
Mamma till flicka på högstadiet
"Har hjälpt att få igång diskussionen med barnet och debatten i samhället. Bra vetenskapliga motiveringar och argument för att begränsa skärmtid, att ha något att hänvisa till. Att det inte bara är mitt tyckande."
Pappa till pojke på högstadiet
"Har kunnat prata om skärmtid med min dotter och om vad Folkhälsomyndigheten har bestämt. Att det inte är jag som säger det utan de som bestämde under pandemin och det rättade vi oss ju efter. Då behöver vi göra det nu med."
Mamma till pojke på högstadiet
Tre föräldrar till ungdomar på gymnasiet om hur Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer har underlättat för dem
"Helt enkelt på så sätt att det finns myndighetsförankrad evidens att "lagom är bäst", vilket den naturvetenskapligt inriktade gymnasistdottern inte kan med att säga emot…"
Pappa till flicka på gymnasiet
"Gör det lättare för mig att hävda mig och ger liksom mer tyngd i det jag säger till tonåringen som jag kanske får att lyssna åtminstone med ena örat."
Mamma till pojke på gymnasiet
"Alltid när myndigheter ger rekommendationer, forskning visar eller ungdomarna själva har erfarenhet av negativa följder av något så är det mycket enklare att ta upp en diskussion och därefter göra någon begränsning."
Mamma till pojke på gymnasiet
"Skärmtidsrekommendationerna är skambeläggande, meningslösa pekpinnar"
Fråga till föräldrar: Vad i Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer är det som saknas eller som har försvårat för dig vad gäller att hantera ditt barns skärmtidsanvändning?
Föräldrar om hur skärmtidsrekommendationer FÖRSVÅRAR
På vilka sätt upplever föräldrar att Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer har försvårat för dem?
Det är få föräldrar, endast 2 procent, som anser att skärmtidsrekommendationerna har försvårat för dem att hantera sitt barns skärmtid (se diagram 1.3a). Föräldrarna har i fritext fått berätta vad de anser är försvårande. Ha i åtanke att basen är låg på denna fråga vilket ger en mer kortfattad och mycket förenklad analys.
Obs! Ha i åtanke att basen är låg på denna fråga vilket ger en mer kortfattad och mycket förenklad analys.
Flera föräldrar anser i detta fall att Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer får dem att känna skam för att de inte mäktar med att följa dem. De menar att rekommendationerna istället orsakar mer bråk med barnen som hävdar att "alla andra får", "vägrar lyssna" eller "ljuger och låtsas göra läxor". Några föräldrar ser rekommendationerna som omöjliga att följa för att barnen har sina sociala liv på skärmen och att det vore fel att begränsa skärmtiden på grund av det.
Nu ska vi få ta del av några föräldrars egna ord om hur skärmtidsrekommendationerna försvårar för dem.
Fem föräldrar till skolbarn om hur Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer har försvårat för dem
"Rekommendationer är meningslöst. Det enda som funkar är lagändringar och förbud mot app-företagens (alltså sociala medier) förgiftningsmarknadsföring och gravt beroendeframkallande algoritmer som förstör våra barns hjärnor inifrån och ut…"
Pappa till pojke på lågstadiet
"Tiden ser annorlunda ut idag, en tid där rekommendationer ger upphov till mer bråk istället för mindre. Barnet anser att rekommendationerna inte gäller, då alla andra får använda hur mycket de vill."
Pappa till flicka på mellanstadiet
"Tandlösa pekpinnar. Mycket av skärmtid kan ibland räknas in som skolarbete. I princip alla läxor görs med hjälp av skärm. Barnen blir bättre och bättre på att manipulera systemet. De kan säga att de gör läxor och så gör de något helt annat."
Pappa till pojke på högstadiet
"Rekommendationerna skambelägger oss föräldrar bara. Det är omöjligt att begränsa skärmbilden för en 15-åring. Hon lever mycket av sitt sociala liv via skärmen. Att begränsa skärmtiden vore att begränsa hennes sociala liv."
Mamma till flicka på högstadiet
"Mitt barn lyssnar ej på rekommendationer vilket gör att jag känner mig som en dålig förälder och jag får dåligt samvete att ungen är beroende av sin telefon."
Mamma till pojke på gymnasiet
I det här avsnittet undersöker vi hur vanligt det är att föräldrar och barn bråkar om skärmtid.
Fler föräldrar än barn upplever att de bråkar om skärmtid
Fråga till föräldrar: Brukar du och ditt barn bråka om barnets skärmtid?
Fråga till barn: Brukar du och dina föräldrar bråka om din skärmtid?
Föräldrar – Barn
Har föräldrar och barn samma bild av skärmtidsbråken med varandra?
- Fler föräldrar än barn upplever att de bråkar om skärmtid med varandra. Närmare bestämt nära 4 av 10 föräldrar, jämfört med 3 av 10 barn.
- Föräldrar till barn på mellanstadiet och högstadiet upplever i högre utsträckning än barnen att de bråkar om skärmtid. Störst är skillnaden mellan föräldrar (58%) och barn (41%) på mellanstadienivå.
- Föräldrar till de yngsta och äldsta barnen, det vill säga barn på lågstadiet respektive gymnasiet, har samsyn med sina barn vad gäller huruvida de bråkar om skärmtid med varandra eller ej. För gymnasiet är den lilla skillnaden inom felmarginalen.
Hur många föräldrar bråkar med sina barn om skärmtid år 2025?
- Uppemot 4 av 10 föräldrar (37%) uppger att de brukar bråka med sitt barn 8–19 år om skärmtid år 2025.
- Föräldrar till barn på mellanstadiet är de som i högst grad bråkar om skärmtid med sina barn. 6 av 10 mellanstadieföräldrar uppger detta, följt av drygt 4 av 10 lågstadieföräldrar. När barnen når tonåren minskar skärmtidsbråken och de fortsätter minska ju äldre barnen blir.
- Föräldrar bråkar lika mycket med sina pojkar som flickor och mammor och pappor bråkar lika mycket med sina barn om skärmtid. Döttrar tycks dock ha färre bråk med sina pappor än mammor. *
- Fler föräldrar med högskoleutbildning (40%) än med en grundskole- eller gymnasieutbildning (29%) bråkar med sina barn om skärmtid. Hushållsinkomsten påverkar dock inte andelen skärmtidsbråk. *
Hur många barn bråkar med sina föräldrar om skärmtid år 2025?
- 3 av 10 barn 8–19 år uppger att de bråkar med sina föräldrar om skärmtid.
- Ju yngre barnen är, desto fler är det som upplever att de har skärmtidsbråk med föräldrarna. Det är mer än dubbelt så många lågstadiebarn – drygt 4 av 10 – jämfört med inte ens 2 av 10 av gymnasieungdomarna.
- Det är ungefär lika många pojkar som flickor som uppger att de har skärmtidsbråk med sina föräldrar. *
- Barn till föräldrar med högskoleutbildning (32%) upplever i något högre grad än barn till föräldrar med en grundskole- eller gymnasieutbildning (25%) att föräldrarna bråkar med dem om skärmtid. Hushållsinkomsten påverkar däremot inte bilden av andelen skärmtidsbråk. *
Fler föräldrar bråkar med sina mellanstadiebarn om skärmtid år 2025
Fråga till föräldrar: Brukar du och ditt barn bråka om barnets skärmtid?
År 2024–2025
Är det fler eller färre föräldrar som bråkar om skärmtid med sina barn år 2025 jämfört med år 2024?
- Totalt sett ligger skärmtidsbråken på ungefär samma nivå år 2024 som 2025, då skillnaden är inom felmarginalen.
- På mellanstadiet uppger dock fler föräldrar år 2025 (58%) att de bråkar med sina barn jämfört med år 2024 (43%). Det betyder också att högst andel bråk om skärmtid år 2025 sker bland föräldrar och barn på mellanstadiet – enligt föräldrarna.
- Färre föräldrar till lågstadiebarn tenderar att bråka om skärmtid år 2025, skillnaden är dock inom felmarginalen. Kan den eventuella minskningen i så fall hänga samman med att lågstadieföräldrar även i högre utsträckning uppger att de har blivit hjälpta av Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer? (Se diagram 1.3a.) Det kan vi endast spekulera kring.
- Föräldrar till ungdomar på högstadiet och gymnasiet bråkar om skärmtid i samma utsträckning år 2024 som 2025. De små skillnaderna är inom felmarginalen.
Tips!
Vill du veta vad bråken om skärmtid handlar om enligt föräldrarna? Se då gärna avsnittet Bråk om skärmtid i rapporten Barnen och internet 2024.
"Utforma tydliga riktlinjer för skärmtid för HELA familjen tillsammans med ditt barn"
Fråga: Vilka är dina tips till andra föräldrar för att de ska slippa bråka om skärmtid med sina barn?
Föräldrars tips för att slippa skärmtidsbråk
Vilka tips har föräldrar till andra föräldrar för att slippa skärmtidsbråk med sina barn?
Drygt 6 av 10 föräldrar uppger att de inte bråkar om skärmtid med sitt barn 8–19 år (se diagram 1.6). Föräldrarna har i fritext fått ge råd till andra föräldrar om hur de kan undvika skärmtidsbråk med sina barn.
Många föräldrar tipsar om att uppmuntra och inspirera barnet till andra aktiviteter IRL, alltså i livet utanför nätet. Det kan exempelvis handla om lek med kompisar "i friska luften", fritidsaktiviteter och bokläsning, men också att umgås med familjen – som att tillsammans laga mat eller spela brädspel. Rekommendationen till andra föräldrar är att engagera sig i barnens liv och visa intresse för "den verklighet de lever i" för att få barnen att lyssna. Men framför allt för att andra aktiviteter, tillsammans med läxor och skolarbete, automatiskt minskar skärmtiden.
37%
av föräldrar brukar bråka med sitt barn 8–19 år om skärmtid
Tydlighet och konsekvens är andra nyckelord i föräldrarnas tips. Som att ha tydliga regler, helst från första gången skärmar introduceras för barnet, att ha fasta tider eller att sätta upp scheman för skärmtid. Många föräldrar betonar här vikten av att involvera barnet i beslutet. Att låta dem tycka till och kompromissa så att det blir "hela familjens regler". I många fall nämns även att ta fram regler för de vuxnas skärmtid, eftersom de behöver vara goda förebilder för barnen. Exempel på regler som kan gälla för både barn och föräldrar är att inte ha mobiler vid matbordet eller innan sänggåendet.
En del föräldrar, främst till yngre barn, tipsar också om att använda sig av olika IT-lösningar inbyggda i de digitala enheterna som stöd för att skapa rutin och schemalagd skärmtid.
Föräldrar rekommenderar även att grundligt försöka förklara för barnet varför för mycket skärmtid är dåligt, som vilka konsekvenserna och symptomen på skärmberoende kan vara. Exempelvis att låta framför allt de äldre barnen läsa forskningsrapporter och sedan diskutera dessa med barnet. Detta för att ta del av barnens perspektiv och uppmuntra dem att själva vilja minska sin skärmtid. Ett annat föräldratips är att fokusera på och befästa det som är bra med skärmtid, för att inte bara prata om de negativa konsekvenserna och för att motivera barnet att ta bra beslut om sin egen skärmtid.
Gränsdragning är något som föräldrar tipsar om och det kan handla om att "vara en förälder, inte en kompis". Alltså att inte bara vara "lattjolajban", utan istället vara ansvarstagande och skapa trygghet genom att sätta gränser som barnet själv ännu inte kan sätta.
Det finns en stor bredd i tipsen om gränssättning från föräldrar som spänner från en auktoritär uppfostran till en mer "låt-gå-mentalitet". Några menar att missbruk av skärmtid ska bestraffas eller användas som påtryckningsmedel om barnen inte uppför sig. Till exempel att barnet "blir av med telefonen" eller får minskad skärmtid om de inte lyder föräldrarna eller gör sina läxor eller hushållssysslor. Andra pekar på motsatsen, att släppa skärmtiden fri, med argument som att "den blir mindre begärlig då" eller vikten av att "visa barnet tillit".
Även om bredden är stor kan vi se vissa tendenser till att pappor respektive mammor, framförallt till yngre barn, i sina svar lutar åt olika håll. Pappor tenderar att ge mer auktoritära tips medan mammornas tips istället är mer icke-auktoritära, alltså mer tillåtande.
För att belysa denna nyansskillnad har vi delat upp fritextsvaren mellan mammor och pappor till barn på lågstadiet. Det är dock viktigt att betona att det såklart inte gäller alla mammor och pappor och att det mer handlar om tendenser och nyanser i svarsmönster.
Nu ska vi få ta del av föräldrarnas tips i fritext om hur man ska slippa skärmtidsbråk med sina barn.
Fem tips från pappor till barn på lågstadiet om hur man slipper skärmtidsbråk
"Vi har fasta tider. Om läxor har de företräde. Om något missköts blir det ingen skärmtid. Att nyttja enhet med skärm för musik är ok även när det ej är skärmtid."
Pappa till pojke på lågstadiet
"Lär dig det tekniska och se till att administrera alla IT-enheterna som barnen får tillgång till. Sätt upp föräldrakontroller med schemalagda skärmtider. Det skapar tydlighet och rutin. Detta är stödfunktionalitet som erbjuds av google/android, apple, windows, playstation m.m."
Pappa till pojke på lågstadiet
"Lägga undan telefon/padda när det blir för mycket för barnet. Eller att just tillgången till internet är det första som försvinner som straff vid olika typer av oaccepterat beteende."
Pappa till pojke på lågstadiet
"Ha tydliga rutiner för veckan. Skriva ett schema med hur många timmar och vilka dagar man får använda skärmen."
Pappa till pojke på lågstadiet
"Säg åt dom att göra något annat och se till att det följs. Sätt tydliga regler. Stå på dig! Va ingen lättkränkt mes till förälder."
Pappa till flicka på lågstadiet
Fem tips från mammor till barn på lågstadiet om hur man slipper skärmtidsbråk
"Ha inga regler, det som barn inte får vill de ha mer av. Fokusera inte heller på tiden utan vad de gör på nätet. Frihet under ansvar."
Mamma till flicka på lågstadiet
"Prata med barnen om VARFÖR man behöver variera sina aktiviteter mellan stillasittande, rörelse, använda hjärnan, ha paus, osv. Kom överens tillsammans om när barnet behöver stänga av. Snälltolka om barnet inte stängt av inom överenskommelse. Barn i lågstadieålder lyssnar och tror på sina föräldrar."
Mamma till flicka på lågstadiet
"Tydliga regler och att man förklarar för och nackdelar samt vilka tecken som finns på dåligt mående. Och att man respekterar och litar på att barnen allt som oftast själva kan ta eget ansvar. Hitta på annat roligt med barnet."
Mamma till pojke på lågstadiet
"Ge barnet fri tillgång under ansvar, så att man slipper göra det till en konflikt. Om det gnälls när det ska stängas av så är det dags begränsa användandet. Roblox, YouTube samt de populärare gratisspelen är satta under tidsgräns."
Mamma till pojke på lågstadiet
"Ha tydliga regler för vad som gäller och inte rucka på dem och att alla vårdnadshavare kör samma linje. För barnets bästa, ha bra relation med ditt ex om ni är skilda och bygg en bra relation mellan eventuella nya partners=bonusföräldrar, för ni behöver vara en enad front i alla viktiga frågor."
Mamma till pojke på lågstadiet
Sex tips från föräldrar till barn på mellanstadiet om hur man slipper skärmtidsbråk
"Håll inte på med din egen telefon framför barnet så blir det enklare att få dem att inte sitta med sin egen. Erbjud andra aktiviteter till barnet som ni gör tillsammans. Laga mat, ut och lek, etc. Barnet ska också ta ansvar för läxor, städa sitt rum mm."
Pappa till flicka på mellanstadiet
"Ge ditt barn trygga ramar, vägledning och var en ansvarstagande vuxen – var inte bara en kompis som är lattjolajban att hänga med. Som förälder har du en särskild roll att skydda, vägleda och sätta gränser som ditt barn ännu inte kan sätta själv."
Pappa till pojke på mellanstadiet
"Introducera skärmar sent, inte före 10 år, och använd som belöning, t.ex. läs bok 15 minuter så får du 15 minuter skärmtid."
Mamma till pojke på mellanstadiet
"Göra annat som inte involverar en device av något slag. Uppmuntra läsning av bok varje kväll innan läggdags. Sätta tekniska gränser för användartid. Inte trixa med åldersgränser för sociala medier – det är på så vis "alla andra" har tillgång till beroendeframkallande appar, som man måste ha för att inte hamna utanför den sociala gemenskapen."
Mamma till flicka på mellanstadiet
"Det finns flera tjänster som hjälper till att sätta till exempel sovtider, då fungerar inte barnets enheter. Det har hjälpt oss mycket."
Pappa till flicka på mellanstadiet
"Va en förälder, inte en kompis!!! Släpp din egen mob, engagera dig, prata o va med ditt barn! Tydliga o konsekventa gränser gör ditt barn tryggt! Det motsatta tvärtom!"
Mamma till flicka på mellanstadiet
Sex tips från föräldrar till ungdomar på högstadiet om hur man slipper skärmtidsbråk
"Att från att barnet är mycket litet vara tydlig med gränssättning. Att uppmuntra till andra lustfyllda fritidsaktiviteter. Inte påtvingat, utan inspirera på olika sätt att våga testa något nytt. Men grunden är att visa barnet kärlek, kärlek, kärlek och förtroende."
Pappa till pojke på högstadiet
"Sätt regler när barnen är små och håll dem. Samt föregå med gott exempel - det är minst lika ofta föräldrarnas skärmtid som är problemet. Inga skärmar vid matbordet är självklart."
Mamma till pojke på högstadiet
"Involvera barnet! Be barnet ge förslag på vad den tycker är rimligt (t ex antal timmar). Fråga vad vi föräldrar kan göra för att det ska bli lättare att hålla sig till de "reglerna". Erbjuda annat, hos oss funkar brädspel som ersättare."
Mamma till pojke på högstadiet
"Prata om vad forskningen kommit fram till om skärmberoende och dess konsekvenser. Reducera skärmtiden stegvis. Att få barnet delaktig i hur den reduktionen ska gå till, när skärm ska användas och inte. Inledningsvis ge alternativ till skärm att sysselsätta sig med."
Mamma till flicka på högstadiet
"Var tydlig med vad som gäller när att du som förälder står för kostnad för abonnemang och telefon. Följs inte det får det konsekvenser för användandet."
Pappa till flicka på högstadiet
"Prata om, dra nytta av och lyft fördelarna med nätet, och inte bara prata skärmberoende. Så det blir en drivkraft att göra rätt och bra. Min son har högsta betyg i engelska pga spel och poddar, och högt betyg i naturämnen pga coola förebilder på nätet som inspirerar honom."
Pappa till pojke på högstadiet
Fem tips från föräldrar till ungdomar på gymnasiet om hur man slipper skärmtidsbråk
"Var en god förebild själv, lev som du lär! Ha en tydlig skärmstrategi och inled användandet sent, inte före 10-årsålder (och INGEN skärm oavsett sort, eller TV innan 2 år). Rutiner för övriga aktiviteter såsom idrott, middagar, lunch, frukost, familjetid (inga skärmar). Var förälder till ditt barn, inte kompis!"
Pappa till pojke på gymnasiet
"Samtala och göra gemensamma överenskommelser som gäller för ALLA i hushållet, även den vuxna. Om barnet ofta är rastlös och fyller den tomheten med skärmtid, hitta då på något med barnet."
Mamma till flicka på gymnasiet
"Se till att vara saklig i informationen man ger och be barnen själva läsa information från myndigheter och forskning. Diskutera och respektera ditt barn. Visa intresse för vad ditt barn är intresserad av."
Pappa till pojke på gymnasiet
"Ta del av dina barns intressen både online och offline, dvs aktivt visa intresse och försöka lära sig och förstå. Och om de stöter på något online du inte uppskattar, så diskutera och förklara hellre än förbjuda. Att avstå måste komma från barnet självt."
Mamma till pojke på gymnasiet
"Se till att barnet har fritidsaktiviteter och fasta sovtider samt sköter skolan så behövs inte skärmtid för det finns inte överdrivet med tid kvar till det."
Pappa till flicka på gymnasiet
Tips!
"Var ute och lek så får du glada föräldrar och mer skärmtid sen"
Fråga till barn: Vilka är dina tips till andra barn för att de ska slippa bråka om skärmtid med sina föräldrar?
Barns tips för att slippa skärmtidsbråk
Vilka tips har barn till andra barn för att slippa skärmtidsbråk med sina föräldrar?
7 av 10 barn i åldern 8–19 år uppger att de inte bråkar om skärmtid med sina föräldrar (se diagram 1.6). Barnen har i fritext fått ge råd till andra barn om hur de kan undvika skärmtidsbråk med sina föräldrar.
Ett av de vanligaste tipsen från barn för att slippa bråk om skärmtid är att göra annat IRL, alltså i verkliga livet utanför nätet. Barnen menar att om de är utomhus, leker, ägnar sig åt fritidsaktiviteter och umgås med vänner offline så blir föräldrarna "lugna, slutar noja och bråka" om skärmtid. Dessutom kan de få mer skärmtid av föräldrarna därefter. Samma effekt kan de få "om de bara sköter sig och gör sina läxor".
Många barn tipsar också andra barn om att lyssna på föräldrarna för att slippa skärmtidsbråk. Att acceptera vad de säger "även om det är tråkigt", att inse att det är de som bestämmer och att de kanske till och med har rätt – att för mycket skärmtid kan vara skadligt. Att tillsammans sätta upp bestämda tider för skärmtid är något som framförallt de yngre barnen tipsar om.
Barnen rekommenderar också andra barn om att "sluta tjata" och att det är bättre att förklara för föräldrarna varför det är viktigt att ha mer skärmtid. Eller till och med försöka "utbilda dem" både rent tekniskt och om hur livet online fungerar så att de vuxna inte "oroar sig hela tiden".
Ett annat tips från barnen är att förhandla med föräldrarna om skärmtid, att argumentera smart och "känna in" när föräldrarna är på bra humör. Fungerar inte det så är tipset att använda mobilen i smyg. Framförallt högstadieungdomar rekommenderar att gömma mobilen så att föräldrarna inte ser hur mycket skärmtid de egentligen har.
Nu ska vi få ta del av barnens tips till andra barn i fritext om hur de ska slippa bråka om skärmtid med sina föräldrar, fördelat på de olika skolstadierna.
Fem tips från barn på lågstadiet om hur man slipper skärmtidsbråk
"Bestäm en tid innan du börjar använda skärm. Gärna två timmar."
Pojke på lågstadiet
"Att leka och vara ute. Då brukar jag sen få ha skärmtid."
Pojke på lågstadiet
"Att man ska tänka att det är bra att sluta vid en gräns så att man inte får ont i huvudet."
Flicka på lågstadiet
"Att man har en bestämd tid man får titta, morgon och kväll. Och att det måste gå flera timmar mellan det att man tittar."
Pojke på lågstadiet
"Lyssna på vad de säger. De kan va hopplösa men säg inte det högt. Strunta i skärmen ibland och lek istället."
Flicka på lågstadiet
Fem tips från barn på mellanstadiet om hur man slipper skärmtidsbråk
"Mina tips till föräldrar är att ge normala gränser. Till andra barn är tipset att fatta ett nej för då kan man få ja någon annan gång."
Pojke på mellanstadiet
"Att man gör en plan för hur tiden framför skärmen ska spenderas som ALLA kommer överens om och som gäller även vuxna. Gör andra saker och vara utomhus ibland. Om jag ritar på telefonen så räknas inte det säger pappa."
Flicka på mellanstadiet
"Prata med föräldrar om vad som är viktigt så att om du är mitt i en grej så kan du få göra klart. Inte göra så mycket digitalt, var irl. Don't try to do weird stuff i spel."
Flicka på mellanstadiet
"Lyssna även om det är tråkigt. Bara acceptera att det faktiskt inte är bra med mycket skärm, så dina föräldrar har nog rätt med att du inte ska använda skärm så mycket."
Flicka på mellanstadiet
"Låt barnen göra sina affärer klart som dem vuxna brukar säga – slutför din uppgift. Låt inte föräldrarna köra över dig men lyssna på dem och uppför dig. Få dem inte att skämmas inför andra vuxna för då är du körd."
Pojke på mellanstadiet
Fem tips från ungdomar på högstadiet om hur man slipper skärmtidsbråk.
"Att lyssna på sina föräldrar eller att inte låta de veta hur mycket man kollar på sin telefon. Typ göm mobilen under kudden när dom kommer in och låtsas läsa en bok eller nåt."
Flicka på högstadiet
"Häng med dina föräldrar så blir de glada och mindre tjatiga. Titta på film med dem! Lyssna in om de inte vill att du spelar eller gör vissa saker på nätet. Var smart. Gör inga dumma grejer."
Pojke på högstadiet
"Att inte ta upp ämnet hela tiden, att man väntar till att de är på lite bättre humör och argumenterar för sin sak med argument man har skrivit upp sedan innan."
Flicka på högstadiet
"Det är bara att acceptera vad dina föräldrar har sagt. Eftersom det är de som är över 18 år."
Flicka på högstadiet
"Använd skärmen mindre och försök hitta på något annat. Om du inte vill sluta får du försöka förklara varför till dina föräldrar. Om du anser att det dina föräldrar tycker är orimligt, och absolut inte vill använda skärmen mindre, får du försöka gömma den från dina föräldrar. Efter att de fyllt 40 är de trötta och ser illa så det brukar funka. (Du borde troligen lyssna på dina föräldrar, men jag vet inte allas situation)."
Pojke på högstadiet
Fem tips från ungdomar på gymnasiet om hur man slipper skärmtidsbråk.
"Var inte alldeles för fast vid skärmen. Lär dig att ha kul utanför internet. Sysselsätt dig med andra aktiviteter, såsom träning eller umgås med vänner och familj i verkligheten."
Pojke på gymnasiet
"Gör annat som inte är skärm, om du aktivt visat att du har andra intressen kommer de i dom flesta fallen inte bry sig."
Pojke på gymnasiet
"Lyssna på dina föräldrar, de är förmodligen smartare än dig. Få kunskap om att det inte är bra i längden att vara mobilberoende. Skapa rutiner att hålla sig mobilfritt vid tex middag."
Flicka på gymnasiet
"Om man sköter skolan och läxor så blir det inget bråk om skärmtid."
Pojke på gymnasiet
"Det handlar om att vissa föräldrar ser tekniken som ett problem och en fiende till människor. Mitt tips är att utbilda dina föräldrar både rent tekniskt och förklara vad du gör online som är bra som skolan och vänner så slutar de flippa ut för ingenting."
Flicka på gymnasiet
