Kapitel 4
Skärmar i skolan
Mellanstadiebarnen är minst kritiska till att läsa och lära på skärmar under lektionerna. Många föräldrar känner inte till att deras barn diskuterar AI i skolan, men de flesta föräldrar har koll på om deras barn använder AI som läxhjälp.
I det här kapitlet följer vi upp resultatet från Barnen och internet 2024 som visade att barn ser betydligt fler fördelar än nackdelar med skärmar i skolan. Nu sätter vi tre områden under luppen; underlättar eller försvårar skärmar för barn att läsa text, ta till sig kunskap eller att hålla koll på läxor och läromedel?
Vidare tar vi reda på hur många föräldrar som känner till att deras barn diskuterar AI på lektionerna eller använder AI som läxhjälp. Barnen får också berätta vilka diskussioner om AI de haft i skolan och hur de använder AI som läxhjälp. Sist men inte minst har vi några röster från lärare som berättar hur de tar hjälp av AI i sin undervisning.
Mer om barns användning av AI finns i bilagan Barn och ungdomars användning av AI-verktyg från rapporten Svenskarna och internet 2025.
Barn tycker att skärmar och tryckta böcker är likvärdiga för läsning
Uppemot hälften av barnen 8–19 år tycker att skärmar och böcker är likvärdiga för både textläsning samt lärande. I den resterande hälften är det ungefär lika många barn som anser att skärmar underlättar alternativt försvårar att läsa text respektive att ta till sig kunskap. Störst utmaning med både läsande och lärande på skärm har lågstadiebarnen och minst utmanande anser mellanstadiebarnen att det är. Barn till föräldrar med högskoleutbildning är mer kritiska än barn till föräldrar med en lägre utbildning. Flickor är också överlag mer negativa än pojkar.
Skärmar underlättar för barn att hålla koll på läxor och läromedel
Betydligt fler barn 8–19 år tycker att digitala läxor och läromedel underlättar snarare än försvårar jämfört med tryckt format. Skillnaderna är dock stora mellan äldre och yngre barn. Majoriteten av tonåringarna tycker att det digitala formatet underlättar, framförallt högstadieungdomarna. På lågstadiet är det tvärtom fler som tycker att det digitala formatet försvårar än underlättar, även om den största andelen tycker att skärmar och tryckt format är likvärdiga i denna fråga. Detta vänder dock tvärt när barnen når mellanstadieåldern där nästan dubbelt så många tycker att det digitala formatet underlättar snarare än försvårar.
Alla föräldrar känner inte till att deras barn diskuterar AI på lektionerna
6 av 10 barn har diskuterat AI på lektionerna men endast 4 av 10 föräldrar känner till det. Ju äldre barnen blir, desto fler har pratat om AI på lektionstid. En tredjedel av barnen på lågstadiet har diskuterat AI på lektionerna, vilket de flesta föräldrar känner till. Andelen som diskuterat AI på lektionstid dubbleras dock redan bland barn på mellanstadiet. Gapet mellan föräldrar och barn är som störst på mellanstadiet – mer än dubbelt så många mellanstadiebarn har diskuterat AI på lektionerna jämfört med hur många föräldrar som känner till det. Det är även ett stort gap mellan föräldrar och deras tonåringar i denna fråga.
På lektionerna diskuteras AI kopplat till källkritik, fusk och studiehjälp
De flesta barn som har diskuterat AI på lektionerna berättar att de har pratat om AI och källkritik – att AI kan "luras" i både text och bild och vikten av att uppmärksamma "osanningar". Lärarna har också tagit upp både hur barnen får och inte får använda AI i sitt skolarbete, alltså när det är god studiehjälp och när det betraktas som fusk. Några barn har också pratat om AI och framtiden; om arbetsmarknaden, om robotar samt olika möjligheter och hot med AI.
Föräldrar till högstadieungdomar har minst koll på om deras barn använder AI som läxhjälp
Drygt var fjärde barn 8–19 år har använt AI-verktyg för läxhjälp och de flesta föräldrar känner till detta. Det skiljer sig stort mellan barn i olika åldrar i denna fråga. Det är främst tonåringar som använder AI som läxhjälp och endast få yngre barn. Lägst kännedom om huruvida barnen tar hjälp av AI för sina läxor har föräldrar till högstadieungdomar.
När läraren inte finns tillgänglig ber barnen "Chattis" om läxhjälp
Barn som använder AI-verktyg som läxhjälp gör det främst för att få förklaringar – som att gå igenom en uppgift steg för steg tills de förstår. Barn ber också AI om hjälp med exempelvis sammanfattningar, korrekturläsningar, ombearbetningar och uträkningar. AI-verktyg kan också generera instuderingsfrågor eller rentav förhöra dem. En del barn frågar AI när läraren eller föräldrarna inte kan hjälpa dem. Några barn tycker till och med att det är lättare att fråga AI för att "inga frågor är dumma frågor för AI". Det finns även barn som kallar ChatGPT för Chattis och uttrycker att "Chattis är bästa läxhjälpen ever".
Lärare om hur de genererar studiematerial och tar hjälp av AI
Sist men inte minst bjuder vi på tio citat från lärare som detta:
"Jag lägger upp elevernas uppsatser i AI-verktyget och frågar om AI bedömer att texten är skriven av en människa eller är AI-genererad. Ber om argument för och emot. Ger mycket bra vägledning."
Kvinna, 38 år
I den här delen undersöker vi vad barn tycker om att läsa på skärmar, om det underlättar eller försvårar läsningen.
I Barnen och internet 2024 tog vi reda på om barn generellt sett såg fler fördelar eller fler nackdelar med skärmar som datorer och surfplattor på lektionerna. Ungefär hälften av barnen 8–19 år svarade att de såg främst fördelar och inte ens var tionde barn svarade att de såg främst nackdelar. För att läsa mer, se avsnittet "Vad tycker barn om skärmar i skolan" i föregående års rapport.
I år följer vi upp det resultatet med några mer konkreta frågor om hur många barn som upplever att skärmar underlättar eller försvårar på lektionerna jämfört med tryckta böcker inom tre områden. Dessa är; textläsning, lärandet, alltså att få kunskap att fastna, samt att hålla koll på läxor och läromedel.
Fler lågstadiebarn tycker att skärmar försvårar än underlättar läsning
Fråga till barn: Jämfört med tryckta böcker, gör skärmar som dator och surfplatta på lektionerna det lättare eller svårare för dig att läsa text?
Skärmar gör det lättare/svårare att LÄSA TEXT jämfört med böcker
Tycker barn att skärmar underlättar eller försvårar läsning jämfört med tryckta böcker?
Det är ungefär lika många barn – cirka en fjärdedel – som tycker att skärmar underlättar alternativt försvårar läsning jämfört med tryckta böcker. Dock finns en liten övervikt mot att det är svårare att läsa på skärm. Mest negativa till läsning på skärmar är lågstadiebarnen. Den största andelen barn i alla åldrar tycker dock att skärmar och tryckta böcker är likvärdiga att läsa på. Detta gäller särskilt barn på mellanstadiet, som också är de som är minst negativa till läsning på skärmar.
25%
av barn 8–19 år tycker att skärmar gör det lättare att läsa text
Hur många barn tycker att skärmar underlättar läsning jämfört med tryckta böcker?
- Var fjärde barn anser att skärmar gör det lättare att läsa jämfört med tryckta böcker.
- Ju äldre barnen är, desto fler är positiva till läsning på skärm. Bland gymnasieungdomarna anser 3 av 10 att skärmar gör det lättare att läsa medan inte ens 2 av 10 av lågstadiebarnen delar den uppfattningen.
- Betydligt fler pojkar (31%) än flickor (18%) anser att det är lättare att läsa på skärm och det gäller framförallt tonårspojkar. *
- Det är betydligt fler barn till föräldrar som endast har en grundskole- eller gymnasieutbildning (33%) som är positiva till läsning på skärm jämfört med barn till föräldrar med högskoleutbildning (23%). *
- Barn i låginkomsthushåll (35%) tycker i högre grad än barn i höginkomsthushåll (22%) att det är lättare att läsa på skärm än i tryckta böcker. *
Hur många barn uppger att skärmar försvårar läsning jämfört med tryckta böcker?
28%
av barn 8–19 år tycker att skärmar gör det svårare att läsa text
- Nästan 3 av 10 barn anser att skärmar gör det svårare att läsa text jämfört med tryckta böcker.
- Var tredje lågstadiebarn anser att det är svårare att läsa på skärm än i bok, vilket är mest av alla skolbarn.
- Minst av alla anser mellanstadiebarnen att skärmar försvårar läsning, där är endast drygt 2 av 10 av denna uppfattning.
- Betydligt fler flickor (32%) än pojkar (24%) anser att det är svårare att läsa på skärm än i en tryckt bok. *
*) För mer information, se tabellbilaga
Fler lågstadiebarn tycker att skärmar försvårar än underlättar inlärning
Fråga till barn: Jämfört med tryckta böcker, gör skärmar som dator och surfplatta på lektionerna det lättare eller svårare för dig att lära dig/få kunskap att fastna?
Skärmar gör det lättare/svårare att LÄRA SIG/FÅ KUNSKAP ATT FASTNA jämfört med böcker
Tycker barn att skärmar underlättar eller försvårar inlärning jämfört med tryckta böcker?
Det är nästan lika många barn – cirka en fjärdedel – som tycker att skärmar underlättar alternativt försvårar att ta till sig kunskap jämfört med tryckta böcker. Det finns dock en liten övervikt mot att skärmar underlättar lärandet. Minst positiva till inlärning på skärm är lågstadiebarnen och minst negativa är mellanstadiebarnen. Den största andelen barn tycker dock att skärmar och tryckta böcker är likvärdiga vad gäller att lära sig och få kunskap att fästa.
28%
av barn 8–19 år tycker att skärmar underlättar inlärning
Hur många barn tycker att skärmar underlättar inlärning jämfört med tryckta böcker?
- Drygt var fjärde barn anser att det är lättare att lära sig och ta till sig kunskap på skärmar jämfört med tryckta böcker.
- Minst positiva till lärande på skärmar är lågstadiebarnen, medan det är ganska jämt bland barn i äldre åldrar – med högstadieungdomarna i topp; knappt vart femte lågstadiebarn jämfört med var tredje högstadieungdom anser att skärmar underlättar inlärning.
- Betydligt fler pojkar (36%) än flickor (21%) anser att det är lättare att lära sig på en skärm. *
- Det är betydligt fler barn till föräldrar med endast en grundskole- eller gymnasieutbildning (38%) som är positiva till inlärning på skärm jämfört med barn till föräldrar med högskoleutbildning (26%). *
Hur många barn tycker att skärmar försvårar inlärning jämfört med tryckta böcker?
- Var fjärde barn anser att skärmar gör det svårare att lära sig och få kunskap att fastna jämfört med tryckta böcker.
- Mest negativa till att lära sig på skärm är lågstadie- och högstadiebarnen och minst negativa är barn på mellanstadiet.
- Betydligt fler flickor (29%) än pojkar (20%) anser att det är svårare att lära på skärm än i en tryckt bok. *
- Det är betydligt fler barn till föräldrar med en högskoleutbildning (27%) som anser att skärmar försvårar inlärning jämfört med barn till föräldrar med endast en grundskole- eller gymnasieutbildning (16%). *
Tips!
Vill du veta om föräldrar respektive lärare anser att digitala läromedel underlättar eller försvårar inlärning för barn? Då kan du ta del av bådas respektive perspektiv i rapporten Barnen och internet 2024.
Skärmar gör det lättare för tonåringar att hålla koll på läxor och läromedel
Fråga till barn: Jämfört med tryckta böcker, gör skärmar som dator och surfplatta på lektionerna det lättare eller svårare för dig att hålla koll på läxor och läromedel?
Skärmar gör det lättare/svårare att HÅLLA KOLL PÅ LÄXOR/LÄROMEDEL jämfört med böcker
Tycker barn att skärmar underlättar eller försvårar att hålla koll på läxor och läromedel jämfört med tryckta böcker?
Det är betydligt fler barn som anser att skärmar underlättar än försvårar att hålla koll på läxor och läromedel jämfört med tryckta böcker. Nära hälften av barnen är positiva och endast var sjätte är negativ. Mest positiva till att hålla koll på digitala läromedel jämfört med fysiska är högstadieungdomarna och mest negativa är lågstadiebarnen.
47%
av barn 8–19 år tycker att skärmar gör det lättare att hålla koll på läxor och läromedel
Var tredje barn tycker att det är likvärdigt att hålla koll på läxor och läromedel på skärm eller i tryckt format. Hälften av lågstadiebarnen anser att skärmar och tryckta böcker är likvärdiga i detta fall vilket är mest av alla.
Hur många barn tycker att det är lättare att hålla koll på digitala läxor och läromedel än tryckta?
- Nästan hälften av skolbarnen anser att det är lättare att hålla koll på läxor och läromedel på skärmen, jämfört med tryckt format.
- Äldre barn är mer positiva än yngre och skillnaderna är stora. Nästan 7 av 10 högstadieungdomar anser att skärmar underlättar att hålla koll på läxor och läromedel medan inte ens 2 av 10 (16%) av lågstadiebarnen anser detta.
- Betydligt fler pojkar (52%) än flickor (43%) anser att det är lättare att håll koll på digitala än tryckta läromedel och framförallt tonårspojkar. *
- Det finns ingen signifikant skillnad mellan barn till föräldrar med olika utbildnings- eller hushållsinkomstnivå i denna fråga. *
Hur många barn tycker att det är svårare att hålla koll på digitala läxor och läromedel än tryckta?
- Var sjätte barn (16%) anser att skärmar gör det svårare att hålla koll på digitala läxor och läromedel jämfört med tryckta böcker.
- Var fjärde lågstadiebarn anser att skärmar gör det svårare att hålla koll på sina läxor och läromedel jämfört med tryckta böcker vilket är mest av alla skolbarn.
- Minst av alla anser tonåringarna att skärmar gör det svårare att hålla koll på läxor och läromedel, varav endast drygt 1 av 10 är av denna uppfattning.
- Fler flickor (19%) än pojkar (13%) anser att det är svårare att hålla koll på digitala läromedel än läromedel i tryckt format. *
*) För mer information, se tabellbilaga
Tips!
Vill du veta hur stor andel av barnens läromedel som är i digitalt respektive tryckt format? Då kan du ta del av både föräldrarnas och lärarnas bild av detta i rapporten Barnen och internet 2024.
I den här delen tittar vi på om barn diskuterar och använder AI i skolan samt hur många föräldrar som känner till detta.
Vill du läsa om mer om barns användning av AI finns det i bilagan Barn och ungdomars användning av AI-verktyg från rapporten Svenskarna och internet 2025. I det här avsnittet fokuserar vi främst på jämförelsen mellan föräldrar och barn, kompletterat med fritextsvar från barnen.
Många föräldrar känner inte till att deras barn diskuterar AI på lektionerna i skolan
Fråga till föräldrar: Har ditt barn diskuterat AI på lektioner i skolan?
Fråga till barn: Har ni diskuterat AI på lektionerna i skolan?
Diskuterat AI på lektionerna
Hur många barn har diskuterat AI på lektionerna?
- 6 av 10 skolbarn 8–19 år har diskuterat AI på lektionerna.
- Ju äldre barnen blir, desto fler har diskuterat AI på lektionerna.
- En tredjedel av barnen på lågstadiet har diskuterat AI på lektionerna, vilket nästan dubbleras redan bland mellanstadiebarnen.
- Runt 7 av 10 tonåringar har diskuterat AI på lektionerna.
61%
av barn 8–19 år har diskuterat AI på lektionerna
Hur många föräldrar känner till att deras barn har diskuterat AI på lektionerna?
- Alla föräldrar känner inte till att deras barn diskuterar AI på lektionerna. Endast 4 av 10 föräldrar uppger att deras barn har diskuterat AI på lektionerna medan 6 av 10 barn faktiskt har gjort det.
- Bäst koll har föräldrar till lågstadiebarn. På mellanstadiet blir dock skillnaden stor. Mer än dubbelt så många mellanstadiebarn har diskuterat AI på lektionerna jämfört med hur många föräldrar som känner till det. Även om gapet mellan föräldrar och barn är som störst på mellanstadiet så förblir det även stort på högstadiet och gymnasiet.
- Det finns inga signifikanta skillnader i denna fråga mellan mammor och pappor, föräldrar till pojkar eller flickor samt mellan föräldrar med olika utbildnings- eller inkomstnivå. *
*) För mer information, se tabellbilaga
Diskussioner om AI på lektionerna ligger på en jämn nivå bland skolungdomar år 2024–2025
Fråga till ungdomar 12–19 år: Har ni diskuterat AI på lektionerna i skolan?
År 2024–2025
Har diskussioner om AI på lektionerna ökat eller minskat bland ungdomar mellan år 2024 och 2025?
År 2025 är det lika många ungdomar som har diskuterat AI på lektionerna som år 2024. Det tenderar att vara något fler på högstadiet och något färre på gymnasiet som har diskuterat AI på lektionerna i år, men skillnaderna är inom felmarginalen.
"Vi pratar om vad som är fusk och hur opålitligt AI är"
Fråga till barn: Berätta gärna mer om vilka diskussioner om AI ni har haft på lektionerna.
Diskussioner om AI på lektionerna
Vilka diskussioner om AI har barn haft på lektionerna?
Hela 6 av 10 barn 8–19 år har diskuterat AI på lektionerna (se diagram 4.4). Här har vi låtit barnen i fritext berätta vilka diskussioner om AI de har haft på lektionstid i skolan.
Det vanligaste svaret från barn i alla åldrar är att de på lektionerna har pratat om att man behöver vara källkritisk mot det som AI genererar. Barn berättar om att de har fått höra att "AI kan luras", att "AI svamlar" och att man behöver granska alla svar man får från AI kritiskt. Många barn tar också upp att de diskuterat bildgenerering med AI kopplat till källkritik – att man behöver vara kritisk till bilder man ser för att de kan vara osanna och "förvränga verkligheten".
Några barn berättar att lärare på lektionerna pratat om vad AI är, visat hur AI-verktyg används – både för text och bild – och även låtit barnen själva testa. Det är dock fler barn som svarar att den diskussion om AI de har haft på lektionstid handlar om att de inte får använda AI för att fuska. Exempelvis att de inte får låta AI skriva deras uppsatser och att det är viktigt att de "tänker själva".
En stor andel barn, främst tonåringar, nämner att lärarna har berättat för dem hur de kan använda AI som studiehjälp. Till exempel för att få förklaringar, djupare förståelse för olika ämnen och hjälp med översättningar.
Några barn tar upp att deras lärare har olika inställning till AI, att vissa lärare är positiva till AI och andra är negativa. Därför blir diskussionerna om AI på lektionerna mycket olika.
Enligt barnen verkar en del av lärarnas kritiska åsikter till AI vara kopplade till hur svårt det är för lärarna att "bedriva undervisning" på samma sätt som tidigare. Att de nu "kämpar på grund av AI och behöver tänka nytt". Barn berättar också att lärare tar upp faror med AI som att "osanningar kan spridas" men även att AI kan användas av främmande makt "i onda syften".
En del barn berättar att de på lektionstid har diskuterat hur AI kan påverka framtiden. Framför allt hur den framtida arbetsmarknaden kan se ut, i både positiv och negativ bemärkelse. Andra diskussionsämnen har varit allt från den framtida sjukvården, robotar och självkörande bilar, till AI:s intelligens och hur världen kan se ut när det finns något som är intelligentare än människan.
Ju äldre barnen är, desto vanligare är det att de har diskuterat AI på lektionerna. Hur man diskuterar AI i de olika skolstadierna skiljer sig något åt. Källkritik löper som en röd tråd genom alla skolstadier, medan samtal om att fuska med AI blir mer vanligt först på mellanstadiet. AI som studiehjälp diskuteras främst på lektionerna i högstadiet och gymnasiet. På gymnasiet blir det enligt barnen mer vanligt att lärarna tar upp svårigheterna med sin egen undervisning. I övrigt är skillnaderna små i barnens svar.
Nu ska vi få ta del av barnens egna ord om vilka diskussioner om AI de har haft på lektionerna.
Fritextsvar: Vilka diskussioner barn har haft om AI på lektionerna:
- AI och källkritik
- Fuska med AI
- Använda AI som studiehjälp
- Hur AI påverkar undervisningen
- Vad AI är och dess användningsområden
- AI och bildgenerering
- Hur intelligent AI är
- AI och framtiden
- Faror och risker med AI
Barn om vilka diskussioner om AI och källkritik de har haft på lektionerna
"Vad AI är, vad AI kan göra, att AI luras o det kan bli falsk eller fel info. Om hur man ska tänka. Allt är inte på riktigt."
Pojke på lågstadiet
"Det har typ varit att man ska vara källkritisk och att AI inte alltid har rätt utan luras. Man ska inte heller bara använda det för att få svaret direkt utan att man ska försöka innan själv."
Flicka på mellanstadiet
"Vi har mest pratat om chat gpt och att vi kan få använda oss av det men att man inte aldrig ska lita på att det som står där alltid är sant för det kan vara svammel."
Pojke på högstadiet
"Oftast gäller det framtida perspektiv. vad kommer hända i framtiden med AI osv. Men även att Ai inte är en källkritisk metod att använda. Att man bör vara aktsam när det gäller saker man ser på nätet då det kan vara AI-genererat. Dock har vi inte haft större diskussioner om ai på lektionerna, man pratar oftast om det med vänner."
Pojke på gymnasiet
Barn om vilka diskussioner om att fuska med AI de har haft på lektionerna
"Att vi inte får fuska med AI. Att vissa personer har använt sig av AI för att skriva texter. Då har vi diskuterat om att man inte gynnar sig själv om man gör det."
Flicka på mellanstadiet
"Dom berättar om skolans möjligheter att upptäcka fusk med ai. Att man inte får använda till uppsatser."
Pojke på högstadiet
"Lärare har förklarat om man får använda AI eller inte och varför man får/inte får. Pratat om att det inte får användas för att fuska, men kan samtidigt vara ett bra hjälpmedel."
Pojke på högstadiet
"Om att det klassas som fusk och att AI alltid vill ge ett svar oavsett om rätt eller fel. Om att man inte ska anta att de kommer ge rätt svar när man använder dem. Att man inte får använda dem under prov och uppgifter."
Flicka på gymnasiet
Barn om vilka diskussioner om att använda AI som studiehjälp de har haft på lektionerna
"Att man kan använda det så länge det är ett hjälpmedel och inte att den skriver hela texter eller svar. Till exempel används den till att ge idéer om man sitter fast i ett arbete eller något liknande."
Flicka på högstadiet
"Flera lärare rekommenderar AI för plugg, då det är bra på att förklara och typ kan rätta våra meningar i spanska. Men också om att lärarna vet ifall vi använder AI eller inte pga ordval."
Pojke på högstadiet
"Lärare har rekommenderat att vi använder ai om vi behöver hjälp att sammanfatta texter eller få en uppfattning om saker som inte helt uppenbarar sig om man bara läser ur en källa. Eller behöver instuderingsfrågor. De har självklart också nämnt att ai inte är helt att lita på ännu och att vi behöver källkolla det vi inte är säkra på."
Pojke på gymnasiet
"Vi har pratat om ai och att det är ett bra verktyg att ha i skolan. Hur ai kan användas på ett bra sätt för lärande då den kan förklara för en, bedöma ens svar och hjälpa till att utveckla ens svar."
Flicka på gymnasiet
Barn om vilka diskussioner om hur AI påverkar undervisningen de har haft på lektionerna
"Vi har typ inte pratat om det så mycket mer än att vi inte längre får göra inlämningsuppsatser som prov på grund av AI."
Flicka på gymnasiet
"Allt ifrån hur dåligt det är, blir omöjligt att betygsätta arbeten osv till att det är ett verktyg vi måste lära oss använda för framtidens skull. Vissa lärare är väldigt negativa och en väldigt positiv."
Pojke på gymnasiet
"Om hur AI påverkat skolarbetet och hur träffsäker den är. Att lärarna måste tänka nytt och undervisa oss på andra sätt än de är vana vid. Vi är typ försökskaniner."
Pojke på gymnasiet
"I skolan har vi diskuterat om AI kan användas för att underlätta studier och efterforskning för inlämningsuppgifter till exempel. Vissa lärare är positiva till AI medan andra vill att vi aldrig använder oss av AI-verktyg som chat-GPT. För de som är negativa tror jag mycket handlar om hur de ska kunna bedöma om det är vår egen insats eller AI som gjort jobbet."
Flicka på gymnasiet
Barn om vilka diskussioner om vad AI är och dess användningsområden de har haft på lektionerna
"Att det finns i mycket, överallt nästan. Kan användas till både dåliga och bra saker."
Flicka på lågstadiet
"Att AI är påhittad och inte en riktig person."
Flicka på mellanstadiet
"Vi använder AI för att skapa sånger och i natur/teknik har vi haft hur man använder AI. Pratat om att 50% eller mer är fejk från AI men att AI är väldigt bra på programmering. Vi tittade också på Lilla Aktuellt i klassrummet och såg att AI kunde tala svenska och alla språk i världen."
Flicka på mellanstadiet
"Mycket om hur AI har förändrat världen. AI som kan styra bilar, och AI som jobbar i fabrik, lite annat också."
Pojke på högstadiet
"Att vi inte vet alla konsekvenser än och att det kan bli väldigt farligt med AI men även hur det kan användas med positiv påverkan inom exempelvis sjukvård. Att man kan använda AI i vardagen på smarta sätt."
Flicka på gymnasiet
Barn om vilka diskussioner om AI och bildgenerering de har haft på lektionerna
"Vår lärare gjorde nån potatisbild med AI."
Flicka på mellanstadiet
"Vi har diskuterat om hur AI kan skapa olika bilder och filmer som ser väldigt äkta ut, som att en hund kan vara lika stor som ett hus, sådana bilder kan AI skapa."
Flicka på mellanstadiet
"Vi har mest pratat om att ai-generering av t.ex bilder håller på att bli bättre och det är svårare att urskilja om bilder är äkta eller ai."
Pojke på högstadiet
Barn om vilka diskussioner om hur intelligent AI är de har haft på lektionerna
"Att AI kan tänka själv. Smartare än Einstein."
Pojke på mellanstadiet
"När ai vann Nobelpriset och lite om hur smart ai är."
Flicka på mellanstadiet
"Att det finns. Det kan utföra uppgifter mycket snabbare än människor. Hyperintelligensen och vad det innebär för framtiden att vi människor nu är utklassade intelligensmässigt."
Flicka på gymnasiet
Barn om vilka diskussioner om AI och framtiden de har haft på lektionerna
"Vad ai är. Att det i framtiden finns snälla robotar som hjälper oss o dumma som vi får passa oss för. Eller helst inte uppfinna."
Pojke på lågstadiet
"Vad man kan använda AI till och hur vi tror att AI kommer vara i framtiden. Bra för att det kommer utrota sjukdomar och bilar kan köra själva. Dåligt för fotografer mm."
Pojke på mellanstadiet
"Berättat om framtida jobb som skall ersättas av AI. Pratat om hur allting kommer att vara i framtiden när AI finns i allt. Om hur vanligt robotar kommer bli."
Flicka på högstadiet
"Flera diskussioner på samhällslektionerna om hur AI kommer påverka arbetsmarknaden på gott och ont. Men också på andra lektioner hur man kan på ett bra sätt använda AI för att studera, min lärare gav exempel på frågor man kunde ställa till AI för att hjälpa en förstå någonting (inte uppmuntrat till fusk)."
Flicka på gymnasiet
Barn om vilka diskussioner om faror och risker med AI de har haft på lektionerna
"Hur AI kommer ta våra jobb och hur AI kan vara farligt."
Pojke på mellanstadiet
"Vi har pratat om farorna. Hur AI kan ta över världen."
Pojke på mellanstadiet
"Hur farligt AI kan vara då det förvränger verkligheten, gör osanna saker att se/verka sanna."
Flicka på högstadiet
"Vi har diskuterat om fördelar och nackdelar med AI och vad utvecklingen av AI kan ge för konsekvenser i framtiden. Risken med att AI används av terrorister eller fientliga länder och faran för fred och demokrati."
Flicka på gymnasiet
Föräldrar till högstadiebarn har minst koll på att deras barn använder AI-verktyg som läxhjälp
Fråga till föräldrar: Har ditt barn använt ett AI-verktyg som läxhjälp?
Fråga till barn: Har du använt ett AI-verktyg som läxhjälp?
Hur många barn har använt AI-verktyg som läxhjälp?
- Drygt var fjärde barn har använt AI-verktyg för läxhjälp.
- Användningen är som störst bland de äldre barnen och dalar sedan med sjunkande ålder. Uppemot 5 av 10 gymnasieungdomar har använt AI-verktyg som läxhjälp, nästan 4 av 10 högstadieungdomar, inte ens 1 av 10 barn på mellanstadiet och endast 1 procent av lågstadiebarnen.
- Det finns ingen signifikant skillnad mellan hur många pojkar och flickor som har använt AI-verktyg för läxhjälp. *
- I denna fråga finns det ingen signifikant skillnad mellan barn till föräldrar med lägre respektive högre utbildningsnivå eller hushållsinkomst. *
26%
av barn 8–19 år har använt AI som läxhjälp
Hur många föräldrar tror eller känner till att deras barn har använt AI-verktyg som läxhjälp?
- Nästan alla föräldrar (23%) känner till att deras barn 8–19 år (26%) använder AI-verktyg som läxhjälp.
- Föräldrar till högstadieungdomar är mest ovetande om att deras barn använder AI-verktyg som läxhjälp. Glappet mellan gymnasieungdomar och deras föräldrar är betydligt mindre.
- Bland föräldrar till barn på låg- och mellanstadiet är det till och med fler föräldrar än barn som hävdar att barnen använder AI-verktyg som läxhjälp. Det skulle kunna bero på att de själva hjälpt barnen med läxorna med hjälp av AI-verktyg utan att barnen har full koll på detta. Eller att barnen inte kommer ihåg detta. Det kan vi endast spekulera kring.
- Bland föräldrar är det ingen signifikant skillnad mellan mammor och pappor eller bland föräldrar till pojkar respektive flickor i kännedom om deras barn använder AI-verktyg som läxhjälp. Inte heller mellan föräldrar med lägre respektive högre utbildningsnivå eller hushållsinkomst. *
*) För mer information, se tabellbilaga
Denna fråga tangerar en fråga som finns i bilagan Barn och ungdomars användning av AI-verktyg från Svenskarna och internet 2025 som innefattar användning av AI-verktyg för både skolarbete och läxor. Resultatet, som även inkluderar skolarbete, är något högre för barn 8–19 år (37%) än detta som är avgränsat endast till läxhjälp (26%). Vidare innehåller frågan som inkluderar skolarbete även en jämförelse med användning för privat bruk, samt en jämförelse med år 2024 för barn 12–19 år, se diagram 2.27a-c.
"Inga frågor är dumma frågor enligt Chattis"
Fråga till barn: Berätta gärna hur du har använt ett AI-verktyg som läxhjälp
På vilka sätt har barn använt AI-verktyg som läxhjälp?
Var fjärde barn i åldern 8–19 år har använt AI-verktyg som läxhjälp, och det gäller framför allt tonåringarna (se diagram 4.7). Här får barnen i fritext berätta hur de har använt AI-verktyg när de gör sina läxor.
Det vanligaste svaret från barnen är att de bett ett AI-verktyg förklara något i deras läxa som de inte förstår. Det kan var allt från ords olika betydelser, matematiska uträkningar till sambandsförklaringar. AI kan enligt barnen förklara steg för steg och svara på följdfrågor tills de verkligen förstår sin läxuppgift.
En del barn berättar att de använder AI-verktyg som läxhjälp när de inte har någon annan som kan förklara. Det kan exempelvis vara när de inte kan fråga sin lärare, sina föräldrar eller när de "inte får svar av google". De frågar också ibland AI istället för att fråga någon annan för att de inte behöver "känna sig dumma" när de frågar AI, som tvärtom uppmuntrar och peppar dem.
Barn berättar också att de ber AI-verktyg att förhöra dem på läxan. AI kan både ställa frågor som barnet besvarar eller generera instuderingsfrågor som barnet kan öva sig på.
Det är också vanligt att barn ber AI att sammanfatta texter för att effektivisera sin läxläsning. Barnen berättar att AI också kan hjälpa dem att hitta källor, korrekturläsa texter och komma med förslag på ombearbetningar. En del barn använder AI för att generera texter och bilder för inlämningsuppgifter som de sedan gör till sina.
Vi har även frågat barnen vad de upplever är den största nyttan med AI-verktyg och deras svar kopplat till skolan överensstämmer med hur de här svarar att de använder AI som läxhjälp. I den frågan erkänner också några barn att de använder AI för att fuska.
Vill du läsa mer om barns största upplevda nytta med AI-verktyg, både för skolarbete och privat, se bilagan Barn och ungdomars användning av AI-verktyg från Svenskarna och internet 2025 under Figur 2.28 och Figur 2.29.
Vill du ta del av vilka promptar, alltså frågor som barn och ungdomar ställt till ett AI-verktyg, kopplat till läxor och skolarbete? Det hittar du också i bilagan Barn och ungdomars användning av AI-verktyg från Svenskarna och internet 2025 under Figur 2.23.
Nu ska vi få ta del av barnens egna ord om hur de använder AI-verktyg specifikt för läxhjälp. En rolig detalj att notera är att några barn kallar ChatGPT för "chattis" och "chatte", och använder begrepp som "att chatgpta".
Fritextsvar: Så använder barn AI-verktyg som läxhjälp
- AI för att få förklaringar
- AI som ersättning för sin lärare
- AI för instuderingsfrågor och att bli förhörda
- AI för att generera text- och bildbearbetningar
- AI för att hitta källor
Så använder barn AI-verktyg som läxhjälp för att få förklaringar
"Jag använde ChatGPT till att få svaret på en mattefråga. Jag fattade inte hur man skulle göra så jag tog en bild på frågan och behövde inte ens skriva in den. Läste sedan svaret som vart rätt och fattade då uträkningen."
Flicka på mellanstadiet
"AI har hjälpt till att förklara saker. Om jag inte fattar en fråga så kan jag fråga my ai."
Pojke på mellanstadiet
"För att förstå det jag läser. Tillexempel religion. Då kan man fråga ai och få sammanfattat vad som skiljer religionerna. Sen kan jag fråga mer frågor på det så jag verkligen fattar."
Pojke på högstadiet
"Bett den förklara grundligt steg för steg hur den löser uppgifter jag själv har svårt för."
Pojke på gymnasiet
"Ge alternativ på argument till muntligt framförande. Förklara något som är svårt att förstå på annat sätt och ur olika perspektiv. Om det är en mening som jag inte förstår kan den formulera den på ett annat sätt."
Flicka på gymnasiet
Så använder barn AI-verktyg som ersättning för sin lärare
"För att förstå frågor som lärare inte kan hjälpa mig med när jag är hemma."
Flicka på högstadiet
"Om man inte hittar svaret i texten som man läser så kan man skriva frågan och vilken text man läser så hittar chatgpt svaret. Innan chatgpt fanns hade jag frågat läraren eller mamma om hjälp men nu behöver jag inte det."
Flicka på högstadiet
"När läraren inte är närvarande kan chatgpt förklara minst lika bra. Känner mig aldrig dum när jag frågar chattis utan får uppmuntran som "bra fråga!""
Flicka på gymnasiet
"Instruerat en AI att vara som en lärare."
Pojke på gymnasiet
Så använder barn AI-verktyg som läxhjälp för att få instuderingsfrågor och bli förhörda
"Ställa frågor när jag pluggar till prov. AI typ förhör mig."
Flicka på mellanstadiet
"Ber den förhöra mig på frågor. Den kan göra egna frågor och förklara vissa saker enklare eller mer djupgående om jag inte fattar direkt."
Flicka på gymnasiet
"Som en instuderingsfrågegenerator och läxförhörare. Chatgpt är min study buddy!"
Pojke på gymnasiet
"Jag har frågat AI om instuderingsfrågor, lathundar för olika ekvationer, beskriva matematiska formler eller frågor jag inte förstår och förklara historiska event inom olika ämnen. Bett AI förhöra mig genom att ställa frågor till mig. Huvudsakligen använder jag AI som ett verktyg när jag pluggar inför prov."
Flicka på gymnasiet
Så använder barn AI-verktyg som läxhjälp för att generera text- och bildbearbetningar
"Chattis skrev en uppsats till skolan åt mig om vasatiden. Läste den och gjorde den så jag ville ha den."
Flicka på mellanstadiet
"Inför en bilduppgift då jag behövde inspo. Fick både tips och exakt den bild jag ville ha. Har poffat till inlämningsuppgift i svenskan med AI-bild."
Flicka på högstadiet
"Frågar AI om begrepp och fakta och sedan skriver jag/gör läxan och frågar sedan om det är något som skulle kunna förbättras. Chatte rättstavar och kommer med förslag på bättre ord och meningar som jag kan använda om jag vill."
Flicka på högstadiet
"Jag chatgptar fram testprov, översättningar, sammanfattningar, illustrationer mm. Han rättar också det jag skrivit. Lär mig då hur det ska vara."
Pojke på gymnasiet
"Att få saker tydliga och sammanfattade. Man har inte tid när man läser massa kurser och har böcker osv med massa innehåll, om man behöver nåt snabbt och kort o koncist är det toppen att ta hjälp av ChatGPT på vägen för att sen själv framställa sin slutprodukt (uppsats t ex)."
Flicka på gymnasiet
Så använder barn AI-verktyg som läxhjälp för att hitta källor
"Lättare att chatgpta fram källor än att försöka hitta dom på google."
Pojke på högstadiet
"AI hjälper mig både att hitta källor till det jag söker och bedöma deras relevans. Den kan även sammanfatta mina texter utan att ta bort viktig information. Frågat om fakta som jag haft svårigheter att hitta någon annanstans. AI verktyg kan förklara saker på ett annat sätt än google."
Pojke på gymnasiet
"Ofta bättre än Google på att hitta källor till det jag behöver. Om jag behöver hjälp med till exempel svar på en fråga och inte fick den hjälpen jag behövde från Google så skriver jag till chattis. Hjälper också när man inte fattar skolord. Gett mig svar på vad synergi är. Och pömsig!!!"
Flicka på gymnasiet
I det här avsnittet hittar du lärares egna ord om hur de använder AI-verktyg.
"ChatGPT är bättre på att rätta prov än jag"
Här följer fritextsvar från lärare om hur de använder AI-verktyg för bland annat lektionsplanering, rättning, bedömning och idéutveckling av undervisningsmaterial, ofta anpassat till specifika ämnen eller årskurser.
Dessa svar är hämtade från en fråga som ingår i rapporten Svenskarna och internet 2025. Frågan lyder "Ge gärna exempel på frågor du ställt i AI-verktyg som en sökmotor som Google eller Bing inte kan besvara" och är ställd till Internetanvändare 8+ år. Respondenterna har inte uppgett att de är lärare utan vi har gjort den bedömningen utifrån deras svar.
Tio lärare om hur de har använt AI-verktyg i sin skolundervisning
"Ge mig ett förslag på en lektion i årskurs 3 i matematik där jag och eleverna ska arbeta med area och omkrets. Det ska vara en introduktionslektion."
Man, 29 år
"Till rättstavning och textbedömning av mina elevers uppsatser. Även till att rätta prov. Chatgpt gör jobbet bättre än jag."
Man, 32 år
"Hjälp med tips och ideer på hur jag kan undervisa om ett specifikt ämne."
Kvinna, 37 år
"Jag lägger upp elevernas uppsatser i AI-verktyget och frågar om AI bedömer att texten är skriven av en människa eller är AI-genererad. Ber om argument för och emot. Ger mycket bra vägledning."
Kvinna, 38 år
"Skapa en uppgift om Kalla kriget och ge mig fyra alternativa frågor. Koppla även detta till Andra världskriget. Ska passa mina elever i åk 4–6."
Man, 40 år
"Jag ställer frågor om hur man skulle kunna formulera olika uppgifter till mina elever. Arbetar som högstadielärare."
Kvinna, 49 år
"Skapa en övning i grammatik där eleverna ska avgöra om ett antal meningar är höger- eller vänstertunga samt stryka under meningarnas fundament."
Man, 50 år
"Ge mig 10 provfrågor på E-nivå om andra världskriget för elever i åk 9."
Man, 61 år
"Skapa provfrågor utifrån en specifik lärobok för läxförhör på lektion till elever i åk 7."
Kvinna, 62 år
"Bett att få förslag på tipspromenad till åk 8 om kommunal politik."
Man, 62 år
Tips!
Vill du läsa mer om hur svenskar promptar, alltså ställer frågor i AI-verktyg, se avsnittet Vad använder svenskarna AI-verktyg till? i rapporten Svenskarna och internet 2025.
Är du lärare och vill ta del av lektioner i AI? Då kan vi tipsa dig om våra digitala lektioner för grundskolan som på olika sätt närmar sig AI och frågor som handlar om AI.
