Hur är svenskarnas källkritiska förmåga? Här hittar du siffror och fakta från 2024 om hur många svenskar som delar nyheter utan att ha läst dem först, när det är som svårast att vara källkritisk och om nyhetshändelser där det är svårt att skilja på sant och falskt.
I tider av krig, kris och stora omvärldshändelser är det många som försöker påverka vår bild av verkligheten. Samtidigt lever vi i en digital tid när vi utsätts för en enorm mängd information och innehåll från sociala medier.
Lär dig mer om källkritik
På sajten Internetkunskap hittar du en rad lättlästa artiklar som du kan kan fördjupa dig i. Lär dig att avgöra vad som är trovärdigt och hur du kan ifrågasätta det du läser.
Det är därför viktigare än någonsin att vara källkritisk, men det är en utmaning när det pågår aktiva försök att vilseleda och påverka. Det är också lättare än någonsin att med datorns hjälp skapa falska bilder, ljud och video. Därtill handlar många nyhetshändelser om frågor som är både komplexa och rör upp starka känslor.
Internetstiftelsen verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Därför arbetar vi aktivt med att sprida kunskap om källkritik, bland annat genom lättlästa artiklar på webbplatsen Internetkunskap och genom denna kompletterande studie om källkritik till rapporten Svenskarna och internet. Denna studie genomfördes i januari 2024.
Var tionde delar samhällsnyheter i sociala medier utan att ha läst hela artikeln först
Nästan 1 av 10 svenska internetanvändare (7 %) har det senaste halvåret delat samhällsnyheter i sociala medier som till exempel Facebook eller Instagram, utan att ha läst hela artikeln först . Detta gäller i högre utsträckning äldre män (65–84 år) där 14 procent har delat samhällsnyheter vidare utan att läsa hela artikeln.
Fråga: Har du under de senaste 6 månaderna delat samhällsnyheter i sociala medier utan att ha läst/sett/hört hela artikeln/hela inslaget? Obs. Skala 50% *) Låg bas vilket ger högre felmarginaler.
Delat samhällsnyheter i sociala medier utan att ha läst/sett hela artikeln/inslaget senaste 6 mån
Hur många delar samhällsnyheter på sociala medier utan att veta vem avsändaren är?
1 av 20 (5 %) svenskar har under det senaste halvåret delat samhällsnyheter på sociala medier utan att känna till källan eller veta vem som är avsändaren. Också detta är vanligare bland äldre män, i åldern 50–64 år och 65–84 år.
Fråga: Har du under de senaste 6 månaderna delat samhällsnyheter i sociala medier utan att veta vem avsändaren/källan är? Obs. Skala 50% *) Låg bas vilket ger högre felmarginaler.
Delat samhällsnyheter i sociala medier utan att veta vem avsändaren/källan är senaste 6 mån
Är äldre män sämre på källkritik?
Äldre män delar i högre utsträckning än andra samhällsnyheter på sociala medier utan att ha läst, sett eller hört hela artikeln eller inslaget. De delar också i högre utsträckning än andra samhällsnyheter utan att känna till källan eller vem som är avsändaren.
Allt om källkritik från Internetstiftelsen
- Video på Youtube från ett event på Källkritikens dag 2024: Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet
- Artiklar om källkritik på webbplatsen Internetkunskap
- Lektioner i källkritik från skolsatsningen Digitala lektioner
- Pressmeddelande om källkritikpriset Det gyllene förstoringsglaset 2024
Personer med högskoleutbildning eller universitetsutbildning delar samhällsnyheter utan att känna till källan i lägre utsträckning än genomsnittet (3 %). Personer som har grundskole-, gymnasieutbildning eller motsvarande som sin högst avslutade utbildning gör det däremot i något högre grad än genomsnittet (6 %).
När är det svårast att vara källkritisk?
Här har svenskarna med egna ord fått beskriva i vilka sammanhang det är svårast att vara källkritisk eller källmedveten. Utifrån de svar som nämns mest är det svårast att vara källkritisk på sociala medier, samt i frågor där man har en förutfattad mening eller redan håller med i en fråga.
Andra vanliga svar är när det är personer i ens närhet som påstår något, samt när det inte finns någon tydlig källa eller avsändare. Många svarar också att det är svårt att vara källkritisk när det finns tydliga politiska intressen i en fråga, eller när det handlar om krig och konflikter.
Fråga: När/i vilka sammanhang tycker du att det är svårast att vara källkritisk/källmedveten? Beskriv med egna ord.
På sociala medier
"Det som skrivs på sociala media."
"I lösryckta länkar på tex Facebook där personer kommenterar utifrån den egna personens åsikter."
"När det delas information eller artiklar på sociala medier från okända hemsidor."
När avsändaren är otydlig eller kommer från någon nära
"När informationen kommer från nära vän som man har förtroende för."
"Speciellt när jag ser inlägg på instagram/tiktok, i synnerhet när det är privatpersoner som lägger upp och inte etablerade organisationer eller nyhetskällor."
Information som stämmer överens med egna åsikter
"När jag håller med om det som skrivs. Det är extra viktigt att vara källkritisk då."
"Confirmation bias, när det som står stämmer med ens uppfattning."
Krig, konflikter eller politiskt laddade frågor
"När länder är inblandade och militär sprids mycket avsiktlig desinformation."
"I rapportering av konflikter med tydliga politiska intressen."
"Den nationella säkerheten/vilket hot vi egentligen står inför."
I vilka frågor är det svårast att avgöra vad som är sant eller falskt?
Hur uppplever svenskarna att det är att vara källkritisk på nätet idag? För att få en bild av det har vi listat ett antal aktuella frågor som det rapporterats mycket om just nu. Vi har sedan frågat svenska internetanvändare om de tycker det är lätt eller svårt att avgöra om informationen de läser är sann eller falsk.
Resultatet visar att många anser det svårt att avgöra vad som är sant och vad som är falskt i de aktuella frågorna. Återigen visar resultatet att informationens innehåll spelar stor roll.
Fråga: Hur lätt eller svårt tycker du det brukar vara att avgöra vad som är sant eller falskt av det som skrivs om …? Obs. I diagrammet presenteras alternativen lätt och svårt som sammanslagningar av de som anser att det är mycket eller ganska lätt respektive mycket eller ganska svårt.
- Fler än 6 av 10 anser att det är svårt att avgöra vad som är sant och falskt av det som skrivs om konflikten Israel – Palestina.
- Drygt 5 av 10 anser att det är svårt att avgöra vad som är sant och falskt av det som skrivs om Rysslands hot mot Sverige
- Närmare hälften upplever även att det svårt att avgöra vad som är sant och falskt av det som skrivs om konflikten Ryssland – Ukraina, samt om klimatfrågan.
- Svenskarna anser att det är betydligt enklare att avgöra vad som är sant och falskt när det gäller information om gängkriminaliteten i Sverige samt Sveriges inträde i Nato. Endast omkring en tredjedel anser att det är svårt att avgöra om det som skrivs kring dessa frågor är sant eller falskt.
Äldre tycker det är svårare med sant eller falskt
Det finns även åldersrelaterade skillnader när det kommer till hur lätt eller svårt svenska internetanvändare tycker det är att avgöra sanningshalten i det som skrivs om aktuella nyheter. Äldre tycker generellt att det är svårare att avgöra vad som är sant och falskt.
En förklaring kan vara att unga delvis överskattar sin egen förmåga till källkritik. Men det kan också bero på att unga har fått med sig mer kunskaper om digital källkritik under sin uppväxt och i skolan, vilket många äldre inte fått samma möjligheter till.
Fråga: Hur lätt eller svårt tycker du det brukar vara att avgöra vad som är sant eller falskt av det som skrivs om …? Obs. I diagrammet presenteras en sammanslagning av de som svarat att det är ganska eller mycket svårt att avgöra vad som är sant eller falskt.
Personer per åldersgrupp som anser att det är svårt att avgöra vad som är sant eller falskt av det som skrivs om:
Får barn och unga tillräcklig undervisning i källkritik?
Skolan har ett utpekat ansvar när det gäller att stärka sina elevers förmåga till källkritik. Vi har frågat föräldrar till barn i åldern 12–19 år om de anser att deras barn får tillräcklig undervisning i källkritik.
Fråga: Vilket av följande påståenden instämmer du i?
Mitt barn får en tillräcklig skolundervisning i digital källkritik/källtillit
Mitt barn får en otillräcklig skolundervisning i digital källkritik/källtillit
- Drygt en tredjedel av föräldrar till barn i ålder 12–19 år anser att deras barn får tillräcklig undervisning i digital källkritik i skolan. Ytterligare en tredjedel känner inte till eller har ingen uppfattning om barnens undervisning i digital källkritik/källtillit är tillräcklig.
- Föräldrar till barn på gymnasiet anser i högre utsträckning att deras barn får en tillräcklig undervisning i källkritik/källtillit (42 %) jämfört med föräldrar till barn i grundskolan (32 %).
- Nästan 3 av 10 föräldrar anser att deras barn får en otillräcklig undervisning i digital källkritik/källtillit i skolan. Det gäller i högre grad föräldrar till barn som går i grundskolan (33 %) jämfört med föräldrar till barn som går på gymnasiet (23 %).
Pratar föräldrar om källkritik med sina barn?
Vi har också frågat föräldrar till barn i åldern 12–19 år om de brukar prata om källkritik med sina barn. Vi har dessutom ställt samma fråga till barn och unga, alltså om deras föräldrar brukar prata om källkritik med dem.
- Nästan 9 av 10 föräldrar till barn i ålder 12–19 år säger att de brukar prata om digital källkritik/källtillit med sina barn. Däremot är det bara 5 av 10 barn som svarar att deras föräldrar pratar om källkritik med dem.
- Föräldrar till flickor (91 %) pratar i något högre grad med sina barn om digital källkritik/källtillit jämfört med föräldrar till pojkar (84 %).
- Föräldrar till barn i grundskolan (91 %) pratar i något högre grad om digital källkritik/källtillit jämfört med föräldrar till barn på gymnasiet (83 %).
Lär dig mer om källkritik
Källkritik handlar om att avgöra vad som är trovärdigt, och att kunna ifrågasätta det du läser. På webbplatsen Internetkunskap har Internetstiftelsen samlat grundkunskaper som alla behöver för att kunna hantera digitala tjänster, förstå hur de fungerar och hur de påverkar samhället. Här finns material om källkritik där du i lättlästa artiklar får lära dig bland annat hur algoritmer bestämmer vad som ska visas i ditt flöde, hur du kan ta kontroll över sökfältet, hur falska nyheter skapas och sprids, hur konspirationsteorier fungerar och mycket mer. Läs mer på webbplatsen Internetkunskap.
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Internetstiftelsen. Syftet med undersökningen är få en bättre förståelse för hur källkritiska svenskarna är på nätet och när det är särskilt svårt att förhålla sig källkritiskt till den information man tar del av. Totalt genomfördes 1 092 intervjuer bland allmänheten 18–84 år under perioden 18–24 januari 2024 med en deltagarfrekvens på 61 procent. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, vilket garanterar representativa resultat. Det innebär att resultaten är generaliserbara till den aktuella målpopulationen.
Utöver frågor till allmänheten har även några frågor ställts till föräldrar och till barn i ålder 12–19 år, inom ramen för den stora studien Svenskarna och internet som genomfördes i januari–februari 2024 i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel. Frågorna besvarades av 408 föräldrar samt 437 barn i ålder 12–19 år.
För mer info, se tabellbilaga och frågeformulär.
