Internetstiftelsen har tillsammans med Järvaveckan Research tagit fram en rapport om digital inkludering och utanförskap i Sveriges utsatta områden.
I Sverige finns i dagsläget 59 områden som polisen klassar som utsatta. Samhället behöver mer kunskap kring hur internetanvändning och digitalisering ser ut bland personer som bor i de utsatta områdena.
Läs hela rapporten
Du hittar alla siffror och rapporten i sin helhet hos Järvaveckan Research.
Hur ser användningen av sociala medier och digitala tjänster ut bland de som bor i dessa områden? Har man samma tillgång till det offentliga digitala samhället som andra? Finns det andra viktiga skillnader jämfört med befolkningen i övriga Sverige?
Vad är ett utsatt område?
Utsatt område är ett begrepp polisen i Sverige använder för att beskriva ett geografiskt avgränsat område eller stadsdel med låg socioekonomisk status och med kriminell påverkan på lokalsamhället. År 2023 fanns 59 utsatta områden i Sverige.
Unga invånare med framtidstro på det digitala
I våra utsatta områden bor en större andel unga än i övriga Sverige. Omkring två tredjedelar är under 45 år gamla (Järvaveckan Research 2019). Unga är i allmänhet snabba på att anamma ny teknik. De lever idag ett liv där den digitala och fysiska världen sömlöst är integrerade med varandra.
I utsatta områden har idag mer än var tredje (36%) testat något AI-verktyg under det senaste året. Bland unga i åldern 18–40 år är andelen ännu högre – hälften har testat (50%). I övriga Sverige är det något färre som har testat AI-verktyg bland befolkningen i stort (28%). Men det är endast marginellt färre bland yngre personer (46%).
Den unga befolkningen bidrar också till en mer positiv syn på hur AI kan påverka samhället. I utsatta områden svarar 35 procent att de inte är oroade inför vilken effekt AI kan få på samhället i framtiden. I övriga Sverige svarar 28 procent att de inte är oroade.
Bland personer som är 40 år eller äldre är skillnaden betydligt större mellan boende i utsatta områden och övriga Sverige. I utsatta områden uppger 32 procent att de inte är orade över AI, men endast 23 procent i övriga Sverige.
Fråga: Om du ser till läget i dag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden? Effekten av AI på samhället
Tillgång till det digitala samhället
Boende i utsatta områden känner i lägre grad att de har full tillgång till det offentliga samhällets tjänster. Du kan läsa mer nedan.
Tillgång till betalda nyhetsmedier
Boende i utsatta områden har i lägre grad tillgång till betalda svenska nyhetsmedier än övriga Sverige. Du kan läsa mer nedan.
Sociala medier
Tiktok, Whatsapp och Telegram Messenger används mer i utsatta områden än i övriga Sverige. Du kan läsa mer nedan.
Föräldrars oro
Föräldrar i utsatta områden oroar sig i lägre grad för att deras barn ska bli utsatta för näthat. Men de är i högre grad oroliga för att barnen ska bli lockade in i gängkriminalitet via nätet. Du kan läsa mer nedan.
Tillgång till det digitala samhället i utsatta områden
Befolkningen i utsatta områden är alltså ung och i hög grad digital. Ändå finns tecken som tyder på att tillgången till det offentliga digitala Sverige inte är lika hög som bland unga i övriga Sverige.
Bland personer som bor i utsatta områden svarar lite mer än hälften (52%) att de har full tillgång till det svenska digitala samhället. Det innebär att kunna ta del av information på nätet från stat, kommun och myndigheter, samt kunna använda deras e-tjänster i den utsträckning man behöver. Motsvarande siffra i övriga Sverige är 6 av 10.
Bland unga i åldern 18–40 är skillnaden ännu större. Där svarar 53 procent i utsatta områden att de har full tillgång till det svenska digitala samhället. Motsvarande siffra för övriga Sverige är 66 procent.
Bland de yngre i utsatta områden är det också fler som det senaste året behövt hjälp med någon e-tjänst som kommun, stat eller myndighet erbjuder. 3 av 10 svarar att de behövt hjälp, jämfört med bara 2 av 10 i övriga Sverige.
Tillgång till betalda nyhetsmedier i utsatta områden
Det finns en väsentlig skillnad mellan utsatta områden och övriga Sverige vad gäller tillgång till betalda svenska nyhetsmedier i hushållet. I övriga Sverige är siffran 32 procent, men i utsatta områden endast 16 procent. Skillnaden finns i alla åldersgrupper.
Fråga: Betalar du eller någon i ditt hushåll för något av följande..? Svenska digitala nyhetsmedier (t.ex. DN.se, SvD.se, Expressen.se, Aftonbladet.se).
Det tycks också vara färre unga i utsatta områden som följer nyhetskanaler på sociala medier. Bland unga i utsatta områden är det 4 av 10 jämfört med 5 av 10 i övriga Sverige.
Bland yngre i åldern 18–40 år är det också färre i utsatta områden som tycker att det är lätt att hänga med i information på nätet som handlar om svensk politik och samhällsutvecklingen i Sverige. Siffran är 55 procent, jämfört med 65 procent i övriga Sverige.
Hur använder man sociala medier i utsatta områden?
Precis som i övriga Sverige är användningen av sociala medier hög bland de som bor i utsatta områden. De flesta sociala medier använder man i samma utsträckning, men några tjänster sticker ut.
Fler personer använder Tiktok jämfört med övriga Sverige. Det kan man delvis förklara med att så många unga bor i utsatta områden. Vi har tidigare sett att det nästan uteslutande är unga som använder Tiktok (Svenskarna och internet 2023). Men användningen är högre än övriga Sverige även i den äldre åldersgruppen över 40 år.
34 procent har använt Tiktok det senaste året i utsatta områden, jämfört med 21 procent i övriga Sverige. Bland yngre i åldern 18–40 år är siffrorna 47 procent (utsatta områden) och 37 procent i övriga Sverige. Bland personer över 40 år är siffrorna 21 procent (utsatta områden) och 13 procent i övriga Sverige.
Tittar vi på meddelandetjänster är det två som man använder mer i utsatta områden än i övriga Sverige, nämligen Whatsapp och Telegram Messenger. En möjlig förklaring till det är att båda tjänsterna är mer populära i andra länder och att många i de utsatta områden har utländsk bakgrund.
I diagrammet nedan visar vi användningen av några av de sociala medier och tjänster som är mest populära att använda. Du hittar siffrorna för samtliga sociala medier och meddelandetjänster vi frågat om i den fullständiga rapporten om digital inkludering, på Järvaveckans webbplats.
Fråga: Vilka sociala nätverksplatser/sociala medier har du använt de senaste 12 månaderna?
Fråga: Vilka av följande appar och tjänster har du använt de senaste 12 månaderna?
Vad oroar sig föräldrar över i utsatta områden?
Föräldrar oroar sig i stort för samma saker när det gäller sina barn på nätet oavsett bostadsområde. Men vissa saker oroar föräldrar i utsatta områden mer. Andra saker oroar dem mindre jämfört med föräldrar i övriga Sverige.
I utsatta områden är det fler föräldrar än i övriga Sverige som oroar sig för att deras barn ska bli lockade in i gängkriminalitet via nätet. Fler föräldrar oroar sig också för att deras barn ska bli lockade av våldsbejakande religiösa extremister och bli radikaliserade.
Däremot oroar sig föräldrar i utsatta områden i lägre grad för att deras barn ska bli utsatta för näthat eller kränkningar på nätet, jämfört med föräldrar i övriga Sverige. Färre oroar sig också för att barnen ska råka ut för bedrägerier, samt för att barnen ska få sämre självkänsla på grund av skeva kroppsideal på nätet.
Läs hela rapporten
Du hittar alla siffror och rapporten i sin helhet hos Järvaveckan Research.
| Oro för att barnen ska… | Utsatta områden | Övriga Sverige |
| Utsättas för näthat eller kränkningar på nätet | 48% | 64% |
| Utsättas för bedrägeri på nätet | 40% | 55% |
| Få sämre självkänsla på grund av skeva kroppsideal | 38% | 55% |
| Lockas in till gängkriminalitet på nätet | 22% | 14% |
| Lockas av våldsbejakande religiösa extremister och radikaliseras | 13% | 8% |
Det ska understrykas att föräldrars oro för att barnen ska bli lockade till gängkriminalitet och att de ska bli radikaliserade är lägre än oron över näthat, bedrägerier och skeva kroppsideal även i de utsatta områdena. I många fall oroar sig föräldrar för liknande saker, exempelvis oro för sexuella övergrepp på nätet eller att barnen ska köpa alkohol och droger på nätet. Hela listan går att se i den fullständiga rapporten.
Information om undersökningen
Datainsamlingen har genomförts med en så kallad "push-to-web-metod." En postal inbjudan har skickats till respondentens folkbokföringsadress och undersökningen var möjlig att besvara digitalt genom att logga in med en individuell svarskod eller QR-kod. Undersökningen var möjlig att besvara på svenska, engelska, arabiska och somaliska. Påminnelser har genomförts via SMS.
Undersökningen pågick från och med 19 februari 2024 till och med 12 mars 2024. Nettourvalet i de utsatta områdena bestod av 9 819 individer där vi samlat in svar från 1 349, vilket innebär en svarsfrekvens på 13,7 procent. Nettourvalet i Sverige, exklusive utsatta områden bestod av 4 967 varav 1 105 har besvarat undersökningen vilket ger en svarsfrekvens på 22,2 procent.
Om Internetstiftelsen
Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet. Läs mer på Internetstiftelsens webbplats.
