Allt fler använder en digital brevlåda år 2025

---

Är det fler eller färre svenskar som har en digital brevlåda år 2025?

Andelen som använder en digital brevlåda ökar år 2025. Sett till hela perioden 2021–2025 har andelen som har en digital brevlåda ökat med 15 procentenheter – från 61 procent till 76 procent. Efter ett par år med en mer långsam tillväxt sker nu en lite större ökning på 5 procentenheter mellan år 2024–2025. Användningen av digitala brevlådor ökar brett i befolkningen men främst bland äldre.

Hur många svenskar använder en digital brevlåda år 2025?

• 3 av 4 svenskar använder en digital brevlåda år 2025.
• I befolkningen som är i arbetsför ålder 18–64 år är det 83 procent som använder en digital brevlåda, jämfört med 56 procent bland de i pensionsåldern.
• Bland de äldsta pensionärerna är det långt under hälften som använder digitala brevlådor år 2025, men det är ändå en dubblering sedan år 2021.
• Bland de yngsta 18–25 år är det 8 av 10 (79%) som använder en digital brevlåda. Sett över tid har det skett en större ökning på 17 procentenheter sedan år 2021 (62%) och en ökning på 4 procentenheter sedan föregående år 2024 (75%). *

Vilka använder inte en digital brevlåda år 2025?

• En fjärdedel av den svenska befolkningen använder inte en digital brevlåda år 2025.
• Det är mer än dubbelt så många i pensionsåldern (44%) som inte använder en digital brevlåda jämfört med de i arbetsför ålder 18–64 år (17%).
• Det är framför allt de äldsta som är 76 år eller äldre som inte har en digital brevlåda. Det hänger samman med att de inte heller är internetanvändare i lika hög grad som övriga i befolkningen, se Vilka använder inte internet år 2025?
• Bland personer födda på 00-talet är det drygt var femte (22%) som inte har en digital brevlåda. Det tenderar vara en minskning mot föregående år 2024 (31%) även om skillnaden är inom felmarginalen. Viktigt är dock att ha i åtanke att varje år utökas åldersspannet i gruppen 00-talister med en årskull vilket ger påverkan på resultatet. Därav skiljer sig även resultatet mot gruppen 18–25 år. *

*) För mer information, se tabellbilaga.

---

Kivra ökar och Min myndighetspost minskar

---

Vilka digitala brevlådor använder svenskarna år 2025?

• Kivra är den digitala brevlåda som dominerar bland svenskarna. 7 av 10 svenskar använder Kivra år 2025. Kivra har gradvis ökat sin andel användare sedan år 2023.
• På andra plats bland digitala brevlådor kommer den statliga tjänsten Min myndighetspost som knappt 1 av 10 svenskar använder. Det är fler i pensionsåldern än i arbetsför ålder som använder Min myndighetspost. Jämfört med föregående år 2024 har Min myndighetspost minskat sin andel användare.
• På delad tredjeplats kommer tjänsterna E-boks, Billo och Digimail som endast används av 1 procent vardera. De yngsta som är i åldern 18–25 år använder Billo (7%) betydligt mer än resten av befolkningen. Användningen av Billo tenderar också att öka bland de yngsta – år 2023 använde knappt någon Billo. *

Hur många använder mer än en digital brevlåda?

Att använda mer än en digital brevlåda ligger på samma nivå år 2025 (8%) som 2024 (9%) – den lilla skillnaden är inom felmarginalen. Det är vanligare att ha fler digitala brevlådor i den äldre halvan av befolkningen än i den yngre. *

*) För mer information, se tabellbilaga.

Fler än var tionde upplever att vårdens e-tjänster försvårar tidsbokning av läkarbesök

---

---

Anser svenskar att vårdens e-tjänster underlättar eller försvårar tidsbokning av läkarbesök?

Mer än dubbelt så många internetanvändande svenskar tycker att hälso- och sjukvårdens e-tjänster och appar underlättar (38%) jämfört med att de försvårar (13%) tidsbokning av läkarbesök. Detta i jämförelse med bokning via telefonsamtal eller på plats på vårdcentral.

3 av 10 tycker dock e-tjänsterna varken underlättar eller försvårar tidsbokning. Det är också 2 av 10 som inte har en aning om de underlättar eller försvårar vid bokning av läkartid. Detta kan bero på att man inte har haft behov av att besöka vården eller att vårdbehovet har varit av sådan karaktär att man inte behövt använda e-tjänster för tidsbokning. Vid tolkning av undersökningsresultatet är det viktigt att ha i åtanke att graden av behov och erfarenhet kan påverka utfallet i olika demografiska grupper.

Vilka tycker att vårdens e-tjänster underlättar tidsbokning av läkarbesök?

• Nära 4 av 10 internetanvändare tycker att hälso- och sjukvårdens e-tjänster och appar underlättar tidsbokning av läkarbesök.
• Det är betydligt fler yngre än äldre som anser att vårdens e-tjänster underlättar. 90-talisterna tycker att vårdens e-tjänster underlättar tidsbokning i högre grad än alla andra åldersgrupper.
• Det är ingen signifikant skillnad mellan hur många män och kvinnor som anser att vårdens e-tjänster underlättar tidsbokning av läkarbesök. *

Vilka tycker att vårdens e-tjänster försvårar tidsbokning av läkarbesök?

• Fler än var tionde – hela 13 procent – tycker att hälso- och sjukvårdens e-tjänster och appar försvårar tidsbokning av läkarbesök.
• Nästan dubbelt så många i pensionsåldern jämfört med de i arbetsför ålder 18–64 år anser att vårdens e-tjänster försvårar tidsbokning för dem. *
• Bland yngre pensionärer 65–75 år är det något fler män än kvinnor som anser att vårdens e-tjänster försvårar medan förhållandet är det motsatta bland pensionärer som är 76 år eller äldre.
• Fler än var femte bland de äldsta internetanvändarna över 75 år upplever att sjukvårdens e-tjänster försvårar för dem och mest drabbade av alla är de äldsta kvinnorna (28%). *
• Personer som har en funktionsnedsättning eller funktionsvariation anser i högre grad än befolkningen i stort att vårdens e-tjänster försvårar tidsbokning (22%). *
• De som inte använder internet varje dag, de så kallade sällananvändarna, upplever mer än andra att vårdens e-tjänster och appar försvårar tidsbokning för dem (30%). *
• På befolkningsnivå finns det ingen signifikant skillnad mellan hur många män och kvinnor som anser att vårdens e-tjänster försvårar. *

*) För mer information, se tabellbilaga.

Hur många är det då som till och med avstår från att boka läkarbesök för att vårdens e-tjänster är för svåra? Svaret på det finner du i diagram 1.9. Men först ska vi ta reda på vilka sätt som dessa e-tjänster underlättar eller försvårar tidsbokningen av läkarbesök.

---

"Man slipper telefonköer och kan göra bokning dygnet runt"

På vilka sätt underlättar vårdens e-tjänster och appar tidsbokning av läkarbesök?

Nästan 4 av 10 internetanvändare som är 18 år eller äldre upplever att hälso- och sjukvårdens appar och e-tjänster underlättar tidsbokning av läkarbesök (se diagram 1.6). Här har vi låtit dessa personer i fritext berätta på vilka sätt som den digitala bokningen underlättar för dem.

De flesta, oavsett ålder, anser att de största fördelarna med digital bokning av läkarbesök är att de slipper telefonköer, slipper anpassa sig efter telefontider samt att de får en bättre överblick över vilka tider som finns tillgängliga. Sammantaget gör det att de upplever att det går snabbare, smidigare och enklare att använda sjukvårdens appar och e-tjänster än att behöva ringa för att boka tid.

Att kunna göra bokningen vilken tid på dygnet som helst, när det passar dem och att de inte behöver anpassa sig efter vårdgivarens telefontider, gör att många upplever att det "effektiviserar deras vardag" och "ger en frihetskänsla". Småbarnsföräldrar nämner ofta att de vill spara tid i en stressad vardag, att det är smidigt att kunna se tider direkt i appen och att kunna jämföra med sin digitala kalender.

Några uttrycker att de inte gillar att prata i telefon, till och med att de har telefonskräck, och för dem är den digitala bokningen "oumbärlig". Andra föredrar också att uttrycka sig i skrift för att få med allt de vill förmedla direkt vid bokning. Att det och eventuell dialog finns dokumenterat ses också som en fördel både inför läkarbesök och för framtida bokningar.

En del nämner också att vårdens appar och e-tjänster inte bara underlättar tidsbokning för dem utan att de också underlättar för vårdgivaren. Att de digitala tjänsterna avlastar vårdpersonalen och frigör tid för dem "där de bättre behövs".

Det finns nästan inga skillnader mellan hur yngre och äldre upplever att den digitala bokningen av läkarbesök underlättar för dem. Fler yngre tenderar dock nämna att de har telefonskräck och fler medelålders och seniora internetanvändare att de digitala tjänsterna underlättar även genom att avlasta vårdpersonalen.

Nu ska vi få ta del av svenskarnas egna ord om hur hälso- och sjukvårdens appar och e-tjänster underlättar för dem vid bokning av läkarbesök.

Vårdens e-tjänster underlättar för att man slipper telefonköer

Ett av de vanligaste svaren bland internetanvändare i alla åldrar är att de slipper sitta i telefonköer tack vare vårdens e-tjänster. De uppskattar både att de slipper väntetid och slipper att eventuellt behöva vakta telefonen för återuppringning.

"Man kan göra det utan att behöva köa eller prata och man får en bättre överblick över lediga tider och större valfrihet."

Man, 18 år

"Slipper telefonkö eller vakta telefon för att bli uppringd. Lättare än att behöva ringa vårdcentralen prick vid öppningstid för att få träffa läkare. Ringer man någon minut senare är telefonköerna är oftast fulla och sen är alla tider slut."

Man, 25 år

"Bekvämt. Man behöver inte sitta i kö och vänta vilket man behövde göra när man bokade tid via telefonen."

Kvinna, 72 år

Vårdens e-tjänster underlättar för att man slipper anpassa sig efter telefontider

Såväl yngre som äldre internetanvändare ser stora fördelar med att göra bokning av läkarbesök digitalt eftersom de slipper anpassa sig efter hälso- och sjukvårdens telefontider. De kan göra sin bokning när som helst på dygnet – när det passar dem. Extra uppskattat verkar detta vara bland de som uppger att de har en NPF, alltså en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

"Kan tidsboka när det passar mig och inte när de har öppet med telefontider. Inte alltid livet tillåter att man sitter i telefonkö med småbarn runt sig."

Man, 33 år

"Bokning kan göras utanför traditionella telefontider. Särskilt med npf är det guld värt att kunna göra "ärenden" när jag kommer på det."

Kvinna, 40 år

"Så tillgängligt och otidsbundet. Man skriver in sitt behov och får en tid i appen eller så återkommer de med ett samtal. Underbart att de påminner med app-pling och sms också."

Kvinna, 84 år

Vårdens e-tjänster underlättar genom att ge en bättre överblick över lediga tider

Den digitala bokningen ger en bättre överblick över vilka tider som finns lediga att boka för läkarbesök. Det upplever internetanvändare i alla åldrar och ser fördelar med att enkelt kunna jämföra de lediga vårdtiderna med sitt eget schema eller kalender.

"Kan se alla tider och kan timea in med sitt eget schema. Slipper också prata med en människa."

Kvinna, 18 år

"Lättillgängligare. Man kan göra det när som helst på dygnet. Man slipper telefonköer. Lättare att boka en tid som passar när man ser alla tider framför sig. Kan snabbt kolla tillgänglighet mot sin egen kalender."

Kvinna, 37 år

"Kan jämföra lediga tider med när jag är ledig för besök i lugn och ro. Extra förmånligt när man behöver boka tid för att man har tappat rösten. Det var snudd på omöjligt förr i tiden när man behövde använda telefonen."

Man, 76 år

Vårdens e-tjänster underlättar när man föredrar att kommunicera i skrift

En del personer föredrar att kommunicera i skrift framför att tala i telefon. De upplever att de verkligen får med all nödvändig information de vill förmedla när de själva får skriva, som annars kanske glöms eller missuppfattas i ett samtal med vården.

"För mig är det lättare att skriva än prata. Då hinner jag tänka igenom och dubbelkolla så jag får med allt. Blir så stressigt i telefon. När jag läser journal har ofta vårdpersonal missat viktiga uppgifter eller uppfattat dem fel. Stress påverkar väl dem också."

Kvinna, 41 år

"Jag formulerar mig bättre i skrift än tal så det känns bäst för mig att framföra mitt ärende skriftligen via 1177.se. Jag kan skriva in när jag själv vill, behöver inte hålla mig till vårdenhetens telefontider. Jag slipper vänta på att bli uppringd av en stressad, i värsta fall otrevlig, sköterska som helst inte vill boka nån tid för att det är så ont om dem."

Kvinna, 51 år

Vårdens e-tjänster underlättar när man vill ha dokumenterad historik

Några ser fördelar med att göra bokningen digitalt för då dokumenteras bokningsuppgifter och eventuell konversation med vården. Denna skriftliga historik finner de underlättar både vid det aktuella läkarbesöket och inför kommande bokningar.

"Jag föredrar att ha historiken, vem sade/bokade vad och när. Det får man inte med ett telefonsamtal. Underlättar inför nästa bokning."

Kvinna, 54 år

"Det finns appar där du kan boka lediga läkartider direkt vilket är ruskigt smidigt. På köpet får du allt väldokumenterat i skrift."

Man, 40 år

Vårdens e-tjänster underlättar för de som har telefonskräck

Det finns personer som inte tycker om att prata i telefon. Några berättar rentav att de har telefonskräck. För dem underlättar vårdens e-tjänster mycket. Det tenderar vara något fler yngre än äldre som uppger att de "hatar att prata i telefon".

"Man slipper telefonsamtal. Hatar att behöva prata i telefon, alltid cringe stämning och stresspåslag."

Man, 18 år

"Inga telefonköer, direkta förslag på tider, slipper prata med någon. Har typ telefonskräck så bokar bara på nätet."

Kvinna, 31 år

Vårdens e-tjänster underlättar genom att avlasta vårdpersonalen

Den digitala tidsbokningen underlättar för både patienten och vårdpersonalen. Det nämns mer ofta av medelålders och äldre internetanvändare som menar att det är bättre att de gör bokningen själva så att vårdpersonal kan "lägga sin tid på patienter på plats" istället för att svara i telefon.

"Smidigt att kunna göra det själv utan eviga telefonköer eller att behöva förhålla sig till minimala telefontider. Det är även dumt att personal ska behöva sitta med den administrationen när jag kan göra det själv. Vårdpersonalens tid kan användas bättre."

Man, 43 år

"Slipper tala med någon i telefonen. Tidseffektivisering både för mig och för vårdens personal."

Kvinna, 68 år

---

"Vid oklara symptom behöver sköterska välja läkare, inte jag!"

På vilka sätt försvårar vårdens e-tjänster och appar tidsbokning av läkarbesök?

Mer än var tionde (13%) internetanvändare som är 18 år eller äldre upplever att hälso- och sjukvårdens appar och e-tjänster försvårar tidsbokning av läkarbesök (se diagram 1.6). Här har vi låtit dessa personer i fritext berätta på vilka sätt den digitala bokningen försvårar för dem.

En av de största anledningarna till att vårdens e-tjänster försvårar tidsbokning är att den vårdsökande ofta inte vet vad deras symptom beror på och därför inte heller vet vilken vårdkategori de ska välja. De vill kunna rådgöra med en sköterska inför bokning och få motfrågor och vägledning så att de hamnar rätt direkt.

Många upplever också att e-tjänsternas valbara alternativ inte är heltäckande och att den åkomma de söker för inte finns med. En del tycker också att det är svårt att beskriva symptom i text. Flera har dåliga erfarenheter av att de har gjort en bokning till ett läkarbesök digitalt och hamnat fel och att de behövt börja om på nytt eller "blivit runtskickade". Detta har väckt både "vanmakt och frustration".

En annan nackdel är att flera har bilden av att det finns betydligt färre tider tillgängliga online jämfört med om de ringer. Att de ändå behöver ringa för att faktiskt få en tid. Detta gäller generellt vid bokning men i synnerhet när vårdbehovet är av mer brådskande karaktär.

Många, framför allt yngre, är kritiska till att e-tjänsterna inte fungerar som de ska. De har högre förväntningar på att digitala tjänster ska fungera smidigt och blir frustrerade när de stöter på buggar och dåligt utformade, eller till och med inte färdigutvecklade, appar.

En del, framför allt äldre, upplever att de inte har tillräcklig teknisk kompetens för att "förstå sig på vårdapparna". De berättar att de saknar teknikvana, att systemen är för komplicerade och att de känner sig osäkra på om de gör rätt.

Både yngre och äldre beskriver också vårdens e-tjänster som mer tidskrävande än att ringa ett samtal. E-tjänsterna upplevs vara krångliga och svårnavigerade med "alldeles för många klick och irrelevanta frågor som måste besvaras".

Nu ska vi ta del av svenskarnas egna ord om hur hälso- och sjukvårdens appar och e-tjänster försvårar för dem vid bokning av läkarbesök.

Vårdens e-tjänster försvårar när man behöver rådgöra med expertis inför bokning av läkarbesök

Många som upplever att vårdens digitala bokningstjänster försvårar har haft svårt att veta vilken vård de ska söka. De kan ha haft "olika diffusa symptom" och velat rådgöra med en sköterska eller annan expertis om vad dessa kan bero på. Likaså berättar de om att de kan behöva få motfrågor "så att symptombilden klarnar". Först då vet de vilken läkarkategori de ska vända sig till.

"Det är inte säkert att jag själv kan bedöma vilken läkare jag behöver träffa utifrån de besvär jag har. För att kunna få rätt hjälp MÅSTE man kunna få förklara behoven och den hjälp man behöver för en människa."

Kvinna, 22 år

"Min uppfattning är att man inte alltid vet vilken typ av vård man behöver boka tid för. Det underlättar för både patienten och för vården om det föregås av personlig kontakt."

Kvinna, 42 år

"Kan ej boka läkarbesök utan att först gå genom den sjuksyster som svarar i telefon. Hon vet vilken läkarvård jag behöver, inte jag!"

Man, 83 år

Vårdens e-tjänster har gjort att man hamnat hos fel läkare

De digitala e-tjänsterna anses av vissa vara "mer stjälp än hjälp" då de lett till att de vårdsökande har hamnat hos fel läkare. Orsaken har bland annat varit att de frågor som ställs i e-tjänsterna vid bokning har varit för otydliga eller att man saknar svar på dem. En annan anledning kan vara att man har missat att fylla i något avgörande "som man inte vetat att man hade behövt uppge". Flera berättar också att de "saknar vägledning" för att hamna hos rätt läkare direkt.

"När jag har frågor finns ingen att fråga. Jag vet ju inte alla gånger varför jag är sjuk eller vilken sjukdomskategori jag ska välja. Vill rådfråga vid bokning för vägledning. Annars blir jag runtskickad till fel läkare som säger att jag får söka hjälp av "någon annan". Har hänt alldeles för många gånger. Vad kostar inte det vården och mig i tid och pengar?"

Kvinna, 44 år

"Att inte kunna ställa frågor när det gäller sin hälsa, i det enskilda fallet, är alltid försvårande. Kan behöva följdfrågor från en sköterska eller läkare för att hamna rätt direkt. Hur ska jag kunna veta allt som behöver beskrivas i text i app utan vägledning. Ofta missar jag något viktigt som gör att jag hamnar fel och blir skickad fram och tillbaka som en pingisboll."

Kvinna, 53 år

"På vc:s e-tjänst var det en massa allmänna frågor som ledde helt fel. När jag bokar via telefon får jag motfrågor av kunnig som bokar mig rätt. Den digitala bokningen har begränsade val och har flera gånger skickat mig till fel läkare."

Kvinna, 63 år

Vårdens e-tjänster saknar heltäckande valbara alternativ

De valbara alternativen för olika vårdbehov upplevs inte vara heltäckande i vårdens e-tjänster och appar. Flera uppger att de inte vet vad de ska välja eller att de inte hittar någon vårdkategori som matchar det som de söker vård för.

"Dåliga valmöjligheter vid e-bokning. Hittar inte något som stämmer med behovet. Jobbigt att navigera sig."

Man, 30 år

"Ofta passar inte förhandsvalen mot behovet. Hur ska jag kunna välja kategori när jag inte vet vad mina symptom beror på?"

Kvinna, 55 år

"Goddag yxskaft är det svar man får i en app. Opersonligt. Händer för ofta att det ärende man har inte passar in i frågeställningarna."

Kvinna, 79 år

Vårdens e-tjänster försvårar när man har svårt att uttrycka sig i skrift

En del har svårigheter med att formulera sitt vårdbehov och sina symptom i skrift och vill hellre tala med någon. För dem blir den digitala bokningen av läkarbesöket både tidskrävande och en "högriskfaktor för att något blir fel".

"Jag har svårt att skriva och vill hellre prata. Upplever att det sällan blir rätt när jag beskriver. Att det alltid behövs mer eller annan info. Det tar därför längre tid och jag behöver motfrågor av en expert för att få med allt."

Kvinna, 40 år

"Svårt att beskriva i text hur jag mår och vad jag vill ha ut av läkarbesöket. Lätt att hamna fel."

Kvinna, 56 år

I vårdens e-tjänster finns det färre lediga läkartider jämfört med om man ringer

Många har erfarit att det inte finns några lediga läkartider när de försöker boka online. När de istället ringer finns "plötsligt tider tillgängliga". Det gör att en del anser att det är bättre att ringa direkt, speciellt om ärendet är akut.

"Det finns sällan tider via e-tjänst men finns läkartid om man ringer."

Kvinna, 23 år

"Lediga läkartider har inte synts på webben. Men när jag har ringt så finns tider. Oftast behöver man också rådgöra med sköterska i samband med bokning."

Man, 51 år

"Det verkar/känns som att alla tider inte finns tillgängliga via apparna. Appar kan inte heller användas när det är akut."

Man, 61 år

Vårdens e-tjänster är tekniskt struliga och buggiga

Många, framför allt de yngre, upplever att vårdens e-tjänster inte håller måttet rent tekniskt. De uttrycker att de är less på "buggar, dålig kodning och urusla gränssnitt" som de upplever försvårar bokning av läkarbesök.

"Detaljer går inte att införa i formulär. Buggigt ofta. Apparna är inte färdigutvecklade och verkar inte testade. På angivna tjänster får man felmeddelande "sidan finns inte". Känns klumpiga och hemmasnickrade."

Man, 29 år

"För de fungerar aldrig som de är tänkta att fungera! Buggar, gränssnitt som suger och feltänk. Man får alltid höra att man kan tex omboka och avboka men sen när man går in där så står det att man inte kan göra det. Ofta kommer så många uppdateringar som ska förbättra apparna men så blir det ofta tvärtom. De lägger till en massa utan att kolla om det fungerar känns det som. Det som fungerar i teorin är inte alltid det som fungerar i praktiken."

Man, 55 år

Vårdens e-tjänster försvårar för de som är tekniskt ovana

För en del, framför allt äldre, är tekniken en utmaning. Det ger höga trösklar till att bemästra vårdens digitala bokningstjänster. De beskriver att de känner sig osäkra, rädda för att göra fel och att de upplever det tryggare att få boka "via en människa".

Vårdens e-tjänster är krångliga och svårnavigerade

Internetanvändare i alla åldrar och oavsett teknikvana beskriver vårdens e-tjänster och appar som svårnavigerade och krångliga. Orsakerna är många men återkommande är att det är svårt "att hålla koll på vilken app som används till vad" och att innehållet i de olika tjänsterna är "svåröverskådligt, svårnavigerat och förvirrande".

---

Nästan var fjärde avstår från att boka läkarbesök för att e-tjänsterna är för svåra

---

Hur många har avstått från att boka läkarbesök för att vårdens
e-tjänster är för svåra att använda?

Vid tolkning av undersökningsresultatet är det viktigt att ha i åtanke att graden av vårdbehov kan påverka utfallet i olika demografiska grupper, liksom hur mycket erfarenhet man har av sjukvårdens e-tjänster.

• Nästan var fjärde har avstått från att boka ett läkarbesök för att hälso- och sjukvårdens e-tjänster och appar upplevs vara för svåra att använda. Hela 6 procent har gjort det flera gånger.
• Mest drabbade är de som har minst och de som har mest internetvana, det vill säga de äldsta födda på 20-, 30- och 40-talet samt de yngsta födda på 00-talet. Även 80-talister är mer drabbade än andra.
• I befolkningen i stort är skillnaden mellan män och kvinnor liten men här har ålder en påverkan. Bland personer i arbetsför ålder 18–64 år är det fler kvinnor än män som har avstått medan förhållandet istället är det omvända bland personer i den yngre pensionsåldern 65–75 år.
• Personer som har en funktionsnedsättning eller funktionsvariation (31%) har avstått i högre grad än befolkningen i stort. *
• De som är födda utanför Sverige (32%) har avstått i högre grad än befolkningen i stort. *

Vilka avstår oftare än andra från att boka läkarbesök för att vårdens e-tjänster är för svåra att använda?

Pensionärer är de som i högst grad har avstått flera gånger (8%). Det gäller både yngre och äldre pensionärer i lika hög grad. Även personer som har en funktionsnedsättning eller funktionsvariation (8%) har avstått från att boka läkarbesök fler gånger än befolkningen i stort. *

*) För mer information, se tabellbilaga.

Vill du veta hur många svenskar som använder AI-verktyg för att be om råd i hälso- och sjukvårdsfrågor? Se avsnittet AI-verktyg för hälsorelaterade frågor i kapitel 2. AI – Artificiell Intelligens.