Inledning

Sammanfattning

Var femte svensk behöver hjälp med det digitala. Sociala medier ger oss tips och råd, men får vissa av oss att må dåligt – främst unga kvinnor. Nästan alla tycker att polisen ska få övervaka våra privata konversationer på nätet. Det här är det digitala Sverige år 2024.

Välkommen till Svenskarna och internet 2024, en unik undersökning av svenskarnas tillvaro på nätet. Med den här rapporten vill Internetstiftelsen erbjuda fakta och insikter om användningen av internet i Sverige. Vi vill bidra med oberoende kunskap om hur digitaliseringen påverkar samhället och individen.

Internetstiftelsen verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet.

Här är några av höjdpunkterna från årets undersökning:

Vilka deltar inte i det digitala livet?

I stort sett alla svenskar använder internet, även de flesta pensionärer. Men de få som av olika skäl står utanför det digitala livet är alla äldre – särskilt vanligt är det bland kvinnor över 75 år.

Det är också äldre som är i störst behov av att få hjälp från andra med digitala tjänster och enheter. Men även bland yngre svenskar är hjälpbehovet stort – var femte vuxen svensk behöver hjälp med det digitala. Man behöver till exempel hjälp med att förstå tekniska termer, hantera lösenord och installera mobilt Bank-id.

Hur mår vi på internet?

Sociala medier är en plats där vi umgås, underhålls och tar del av nyheter. Många svenskar tycker att sociala medier underlättar kommunikationen med vänner och bekanta. Sociala medier används också för att få stöd och råd genom olika intressegrupper och tips från andra. Men sociala medier får också många att känna sig ensamma, misslyckade och mindre attraktiva. Särskilt drabbar detta unga kvinnor.

Ett brudpar tar en selfie med mobilkameran.

Näthat, hot och trakasserier är vanligt och här är det unga män som drabbas hårdast. Var fjärde man född på 2000-talet har utsatts för näthat.

Övervakning på nätet

Integritet och övervakning har varit omdiskuterade och känsliga ämnen under året. De allra flesta svenskar fortsätter att vara positiva till kameraövervakning med ansiktsigenkänning på offentliga platser. Det finns också ett utbrett stöd för att polisen ska få ta del av privata konversationer på nätet. Bara 4 procent av svenskarna tycker att det är viktigare att värna om medborgarnas personliga integritet.

En unik undersökning av det digitala Sverige

Detta är bara några av de spännande insikter du hittar i årets rapport. Läs gärna sammanfattningarna i början av varje kapitel för att få en snabb överblick. Därefter kan du djupdyka i fakta och diagram om internetanvändningen i Sverige, om digitala tjänster, sociala medier, övervakning på nätet och nyhetskonsumtion.

Vi hoppas att du ska få mycket nytta av årets rapport!

Läs också om svenskarna och AI

Vi har även undersökt svenskarnas användning av AI – artificiell intelligens. Dessa frågor ställdes i en kompletterande studie under augusti 2024. Du hittar undersökningen på sidan Svenskarna och AI 2024.

Information om undersökningen

För samtliga studier har Internetstiftelsen anlitat undersökningsföretaget Novus för datainsamling som ägde rum under januari 2024. Majoriteten av vår data är insamlad i Studie 1 (n=3 817) i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, med en deltagarfrekvens på 67 procent. Resultatet är viktat mot SCB vad gäller kön, ålder, utbildning, geografi.

Läs mer om metod och urval i Metodbeskrivning.

På flera ställen i rapporten hänvisar vi till tabellbilagan för mer information. Dessa är markerade i texten med *. Här hittar du tabellbilagan.

Innehåll

Kapitel 1: Internetanvändning

I det här kapitlet redovisar vi hur många svenskar som använder internet och undersöker hur internetanvändandet har utvecklats över tid. Vi tittar även närmare på hur många som är på nätet varje dag eller mer sällan, så kallade sällananvändare. Vidare undersöker vi hur många som behöver hjälp med något på nätet och om det digitala hjälpbehovet skiljer sig åt mellan de i arbetsför ålder 18–64 år och de i pensionsålder 65 år eller äldre.

Kapitel 2: E-tjänster

I det här kapitlet undersöker vi hur användningen av digitala brevlådor har utvecklats under det senaste året. Vidare följer vi upp hur många som har en e-legitimation och framför allt tittar vi närmare på användningen av mobilt Bank-id. Vi tar också reda på hur många som har aktiverat ett digitalt id-kort med fotografi – och hur många som känner till att de kan göra detta. Sedan ger vi svar på hur många svenskar som betalar med en app och hur många som swishar eller blippar mobilen i fysisk butik.

Kapitel 3: Sociala medier

I det här kapitlet visar vi hur många som använder sociala medier, vilka tjänster som används och om de har ökat eller minskat under åren 2021–2024. Vi undersöker även vilka fördelar och nackdelar som svenskarna upplever med att använda sociala medier. Hur många tycker exempelvis att det utökar deras umgängeskrets? Och vilka känner sig mindre attraktiva för att de jämför sig utseendemässigt med andra på sociala medier?

Kapitlet visar även vilka sociala medier barn och ungdomar använder. Vi undersöker också hur många barn och unga som har konton på sociala medier som föräldrarna inte känner till, hur många som har postat en Tiktok-trend och vilka som skriver med personer de inte känner. Sist men inte minst, hur vanligt är det att barn och ungdomar känner sig utanför när de ser var andra befinner sig på den så kallade Snapkartan?

Kapitel 4: Samhällsnyheter på nätet

I det här kapitlet tar vi reda på hur många som följer rikstäckande nyhetsmedier för samhällsnyheter på sociala medier. I kapitlet presenteras vilka nyhetsmedier som är vanligast att följa på sociala medier samt hur det skiljer sig utifrån kön, ålder och politisk åskådning. Vi tar även reda på om sociala medier gör att vi tar del av fler samhällsnyheter, som vi annars inte hade tagit del av.

I kapitlet undersöker vi även vilka som har agerat aktivt under året för att säkerställa att en samhällsnyhet är sann och hur många det är som tar del av samhällsnyheter bakom betalvägg.

Kapitel 5: Näthat

I det här kapitlet tar vi reda på hur många svenskar som har drabbats av näthat, kränkningar eller negativa kommentarer på nätet. Vi undersöker också hur näthatet har utvecklats under åren 2021–2024, både för befolkningen i sin helhet och specifikt för ungdomar 12–19 år.

Vidare tittar vi närmare på hur många svenskar som har sett politiker och förtroendevalda utsättas för näthat och låter de intervjuade med egna ord beskriva det näthat de har sett eller läst på nätet.

Kapitel 6: Övervakning på nätet

I det här kapitlet följer vi upp vad svenska internetanvändare anser om digital övervakning jämfört mot år 2023. Dels undersöker vi attityden till kameraövervakning med ansiktsigenkänning på offentlig plats och dels inställningen till att polisen ska få ta del av privata konversationer på nätet. Ska detta tillåtas för att underlätta brottsbekämpning eller ska det förbjudas för att värna om den personliga integriteten?

Vi tar också reda på om de som uppger att de politiskt sett står klart till vänster eller klart till höger skiljer sig åt i attityd om övervakning. Vidare kartlägger vi hur många som tror att deras mobil tjuvlyssnar på dem som en följd av att de får reklam om saker de tidigare pratat om.