Årets Svenskarna och internet består liksom tidigare år av flera delstudier. Vilken studie vår data är hämtad från framgår sist i bildtexten under respektive diagram i rapporten. Frågeformulär och tabellbilagor finns att hitta på sidan Bilagor.

De enskilda frågorna till barn och föräldrar redovisas i år separat i studien Barnen och internet (BOI) som släpps efter huvudrapporten under hösten 2024. Denna metodbeskrivning inrymmer samtliga datainsamlingar.

För samtliga studier har Internetstiftelsen anlitat undersökningsföretaget Novus för datainsamling som ägde rum under januari 2024. Majoriteten av vår data är insamlad i Studie 1 (n=3 817) i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, med en deltagarfrekvens på 67 procent. Resultatet är viktat mot SCB vad gäller kön, ålder, utbildning, geografi. Resultatet är även viktat mot valresultatet i valet 2022 (Valmyndigheten) samt internetanvändningsfrekvens (internetpenetrationsstudien).

Metod och urval

I årets datainsamling ingår följande delundersökningar.

1. Internetpenetrationsstudie
2. Studie 1
3. Barnen och internet (BOI) / Föräldrar och internet (FOI)

1. Internetpenetrationsstudie

Syftet med denna undersökning har varit att kartlägga internetpenetrationen bland den svenska allmänheten. För detta ändamål har frågan om man använder internet eller ej, ställts via telefon baserat på ett obundet slumpmässigt urval bland den svenska allmänheten 16+ år.

Urvalet för denna undersökning är baserat på Statens personadressregister, SPAR, som är ett offentligt register och omfattar alla personer som är folkbokförda i Sverige, både svenska och utländska medborgare. Intervjuerna genomfördes under perioden 18 december 2023 – 6 februari 2024. Deltagarfrekvensen ligger på 43 procent.

Totalt har det genomförts 2 509 telefonintervjuer inom ramen för Novus veckovisa telefonomnibuss. Telefonintervjuerna har genomförts 5 dagar i veckan, måndag–torsdag samt söndag och totalt gjordes upp till 10 kontaktförsök.

2. Studie 1

För Studie 1 användes primärt Novus webbpanel, även kallad Sverigepanelen, för datainsamling. Novus Sverigepanel består av cirka 50 000 aktiva medlemmar i huvudsak åldern 18–89 år, men även i viss mån 90+ år, spridda över hela landet. Denna del har dessutom omfattat intervjuer från en delstudie kallad Barnen och Internet (BOI). Se mer om BOI under punkt 3 nedan.

Inför undersökningen drog Novus ett stratifierat urval ur sin webbpanel i målgruppen allmänheten 16+ år. Totalt genomfördes 3 040 intervjuer under perioden 9 – 25 januari 2024. Deltagarfrekvensen uppgick till 67 procent. Utöver de 3 040 intervjuerna genomfördes också 621 kompletterande intervjuer med barn/ungdomar 8–19 år samt med två små kompletterande målgrupper insamlade per telefon; sällananvändare (70 intervjuer), det vill säga de som inte använder internet dagligen, och icke-internetanvändare (86 intervjuer).

Anledningen till de kompletterande intervjuerna med sällananvändare är för att det i internetpenetrationsstudien (se punkt 1) framgår att andelen sällananvändare är något underrepresenterade i webbpanelen och ska ligga på cirka 5 procent. Gruppen sällananvändare består nästan uteslutande av personer i åldern 65 år eller äldre. Dessa kompletterande telefonintervjuer genomfördes med målgruppen 65+ år, under perioden 17–26 januari 2024.

Resultaten i samtliga studier är viktade mot kända populationstal (enligt SCB och Valmyndigheten) med avseende på kön, ålder, utbildning, geografi (NUTS2), valresultat i valet 2022. Dessutom viktas data mot internetanvändningsfrekvens (enligt internetpenetrationsstudien, se ovan).

Rekryteringen till Novus webbpanel sker med obundna slumpmässiga urval bland allmänheten främst via telefonintervjuer men även genom sms-inbjudan eller postalt utskick. Novus vårdar sin webbpanel genom så kallad Panel Management. Det innebär bland annat att Novus ser till att respondenterna inte kan delta i för många undersökningar under en kort period, och inte heller i flera liknande undersökningar.

Notera att befolkningen i allmänhetsundersökningar som denna, är den svensktalande befolkningen som är förmögna att svara på en undersökning antingen via telefon eller webb. Det innebär att man inte får med de som (ännu) inte behärskar det svenska språket, de som lider av demens, har läs- och talsvårigheter eller av andra skäl inte kan svara eller nås.

3. Barnen och internet (BOI), 8–19 år / Föräldrar och internet (FOI)

Barn och föräldrar har intervjuats i två separata studier. Barnen 8–19 år har rekryterats bland slumpmässigt utvalda föräldrar i Novus Sverigepanel (se Studie 1 ovan). Novus har skickat ut undersökningen till föräldrarna som godkänt att deras barn deltar och föräldrarna har sedan vidarebefordrat webbenkäten till sitt barn.

Totalt genomfördes 621 intervjuer med målgruppen 8–19 år under perioden 11–25 januari 2024. Om föräldrarna hade flera barn i målgruppen frågade Novus efter det barn som senast fyllde år. Eftersom det inte går att veta exakt hur många föräldrar som totalt bjöd in sitt barn så är det heller inte möjligt att redovisa en korrekt deltagarfrekvens för denna målgrupp. Resultaten har viktats på barnets ålder och kön.

Föräldrar till barn i målgruppen 8–19 år har också valts ut slumpmässigt ur Novus Sverigepanel (se mer om metoden under Studie 1) för en egen intervju. I det fall föräldern haft flera barn i målgruppen har de ombetts besvara undersökningen utifrån det barn som senast fyllde år. Totalt genomfördes 642 intervjuer med föräldrar under perioden 10–23 januari 2024. Deltagarfrekvensen uppgick till 67 procent bland intervjuer med föräldrar. Resultaten har viktats på barnets ålder och kön.

Om Novus Group International

Novus Group International är ett analys- och undersökningsföretag som grundades 2006 och har sitt huvudkontor i Stockholm. Bolaget är noterat på Spotlight Stock Market. Novus är medlem i Esomar – European Society for Opinion and Market Research – och följer branschens anvisningar om god undersökningsetik. 

För undersökningens delar som avser telefonintervjuer har Novus samarbetat med PFM Research i Sverige AB. Företaget grundades 1999 och har sitt säte i Halmstad. PFM Research är också medlem i Esomar och följer branschens anvisningar om god undersökningsetik.

Om Internetstiftelsen

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Med undersökningen Svenskarna och internet vill vi bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet i Sverige utvecklas. Vi vill ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund.

Om Svenskarna och internet – Historik

Studien Svenskarna och internet startade år 2000. Startskottet var att World Internet Institute började samla in data om hur den svenska befolkningen använder informations- och kommunikationsteknik samt hur detta påverkar enskilda individer, familjer och samhället. Sedan år 2010 är Internetstiftelsen huvudman för studien. Svenskarna och internet har alltså följt utvecklingen av internetanvändning och digitalisering i samhället under mer än 20 års tid.

För att undersökningen ska innehålla aktuell och relevant data behöver metod, frågeuppställningar och frågeformuleringar ses över och uppdateras i takt med digitaliseringen. År 2021 togs därför en reviderad metod för penetrationsmätning av internetanvändandet fram. Detta för att få en så representativ fördelning bland befolkningen och i synnerhet för att ännu mer precist kunna skatta de alltmer smala målgrupperna sällan- och icke-användare av internet.

Av samma anledning ändrades då även frågeuppställningar och frågeformuleringar för så kallade "frekvensfrågor" där vi frågar om hur ofta något har använts, exempelvis sociala medier. Dessa frågor avgränsas från 2021 i tid och avser användning under de senaste 12 månaderna. Syftet med avgränsningen är att enbart ringa in aktuell användning och därmed exkludera eventuell användning som skett mer än ett år tillbaka i tiden. Denna förändring var nödvändig i takt med att allt fler tjänster är så pass väletablerade och att andelen som någonsin varit användare med tiden blir alltför stor och att frågeställningen därmed riskerar att tappa relevans över tid.

De nya uppdateringarna säkerställer att undersökningsresultatet framåt fortsätter att vara aktuellt och relevant. Förändringarna innebär dock att de berörda frågorna blir svårare eller inte möjliga att jämföra med data bakåt i tiden, före år 2021, vilket är viktigt att ha i åtanke.

Om World Internet Project (WIP)

Svenskarna och internet är den svenska delen av World Internet Project (WIP), ett internationellt forskningsprojekt som följer internets spridning och användning runt om i världen. Antalet deltagande länder ökar för varje år och nu har projektet ett trettiotal medlemsländer. Varje partner i respektive land finansierar sin egen verksamhet i projektet. De nationella urvalen är representativa urval av befolkningen. I frågepaketen finns flera gemensamma frågor för alla länder, de så kallade Common Questions. Dessa är formulerade likadant i varje land för att skapa jämförbara resultat.

Den svenska studien startade år 2000 då World Internet Institute började samla in data om hur den svenska befolkningen använder informations- och kommunikationsteknik samt hur detta påverkar enskilda individer, familjer och samhället. Sedan år 2010 är Internetstiftelsen huvudman för studien.

Författare

Svenskarna och internet 2024 är skriven av Jenny Andersson, Insight Manager på Internetstiftelsen, och Freja Blomdahl, Insight Manager på Internetstiftelsen med hjälp av Jakob Bäck, Digital Content Specialist, på Internetstiftelsen.

Upphovsrätt

Texten och bilderna i Svenskarna och internet 2024 skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons, Erkännande 4.0 Internationell.

Graferna i rapporten tillhandahålls med Creative Commons licensen CC0 1.0 Universiell.