Kapitel 1

Skärmtid

De flesta föräldrar ser lika många fördelar som nackdelar med skärmtid. Främsta fördelen är tillgången till internet som kunskapskälla. Största nackdelen är fysiska och psykiska besvär. Ju yngre barnen är, desto fler är skämtidsbråken.

I det här kapitlet visar vi hur många barn som använder internet och hur ofta de är på nätet. Vi tar sedan reda på hur många föräldrar som främst ser fördelar respektive nackdelar med skärmtid för sina barn. Föräldrarna får också med egna ord beskriva sina positiva och negativa erfarenheter av skärmtid. Sist men inte minst får vi svar på hur många som bråkar om skärmtid och vad bråken rent konkret handlar om.

Nästan alla barn är på internet dagligen

År 2024 använder i princip alla barn 8–19 år internet och 96 procent gör det dagligen. Internetanvändningen bland barn har inte förändrats de senaste åren. Bland barn i lågstadieåldern använder mer än 8 av 10 internet dagligen och endast 2 procent använder inte internet alls. Från mellanstadieåldern och uppåt använder praktiskt taget alla barn och ungdomar internet dagligen.

De flesta föräldrar ser lika många fördelar som nackdelar med skärmtid

Majoriteten av föräldrarna – hela två tredjedelar – ser lika många fördelar som nackdelar med skärmtid för sina barn. Nästan var fjärde förälder ser främst nackdelar med skärmtid och endast var tionde ser främst fördelar. Det är alltså mer än dubbelt så många föräldrar som framför allt ser nackdelar med skärmtid än som främst ser fördelar. Mest negativa till sina barns skärmtid är föräldrarna till mellanstadiebarn.

En mamma och ett barn tittar tillsammans på en ipad och bygger lego.

Skärmtid kan ge barnen tillgång till ny kunskap

Enligt föräldrarna är den största fördelen med skärmtid att kunskap från hela världen blir tillgänglig för barnen. Barnen blir inte bara allmänbildade utan de hänger också med i teknik- och samhällsutvecklingen, lär sig engelska fortare och får hjälp i sina studier. Interaktiva ljud- och bildformat kan dessutom underlätta inlärning. Särskilt hjälpta av skärmarna blir barn med läs- och skrivsvårigheter. Skärmtid ger också social träning då barn umgås exempelvis i spel och på sociala medier.

Skärmtid kan ge barnen fysiska och psykiska besvär

Enligt föräldrarna är den största nackdelen med skärmtid en negativ påverkan på barnens hälsa. Det är ofta sammankopplat med för mycket skärmtid, för mycket stillasittande, att skärmen stjäl tid från annat eller att barnen har olämpligt innehåll på skärmen. Föräldrarna listar en mängd olika symptom – allt från ont i huvudet, nacke och ögon, dålig kondition, dopaminberoende, rastlöshet, koncentrationssvårigheter, raseriutbrott, sömnstörningar, depression och negativ självbild till att barnens fantasi och kreativitet hämmas.

Ju yngre barnen är, desto fler bråkar om skärmtid

Var tredje förälder till barn 8–19 år uppger att de bråkar med sina barn om skärmtid. Bland föräldrar till lågstadiebarn bråkar uppemot hälften om skärmtid men bland föräldrar till gymnasieungdomar har andelen bråk mer än halverats. Lika många mammor och pappor bråkar om skärmtid och lika många bråkar med sina söner som med sina döttrar.

Bakom bråk om skärmtid finns en stor oro hos föräldrarna

De flesta skärmtidsbråk handlar om att barnen inte vill sluta använda skärmen eller att de tjatar om mer skärmtid. Föräldrar kommer också på barn med att använda skärmen i smyg vilket leder till bråk. Bakom bråken finns en stor oro hos föräldrarna för hur skärmen påverkar allt från barnens sömn, motion, umgänge, läxläsning och bokläsning till att barnen ska utveckla ett skärmberoende eller må dåligt av innehållet på skärmen.

Ett barn sitter i en fåtölj och läser på en surfplatta.

Föräldrar har svårt att kontrollera vad barn har på skärmarna

Föräldrarna uppger att de tycker det är svårt att kontrollera barnens innehåll på skärmen. Det finns en oro att de inte fullt ut kan skydda barnen från innehåll som exempelvis kan vara för grovt, våldsamt, dopaminframkallande, fördummande eller som består av "fejk news och spionerande appar". Det här ser föräldrar sammantaget både som en stor nackdel med skärmtid och som en källa till konflikter med barnen.

Debatter och rekommendationer om skärmtid handlar oftast om hur länge barn i olika åldrar bör använda en skärm. De nackdelar med skärmtid som föräldrarna tar upp handlar dock inte enbart om längden på skärmtiden, utan även ofta om själva innehållet på skärmen och hur det kan påverka barnen.

Råd och rekommendationer för barns och ungas skärmanvändning

I september 2024 gav Folkhälsomyndigheten ut råd och rekommendationer om skärmtid för barn i olika åldrar. Datainsamlingen för denna undersökning genomfördes innan dessa rekommendationer gavs ut.

Är du nyfiken på hur andra länders råd om skärmtid för barn och unga ser ut? Då kan vi tipsa om denna artikel i Svenska Dagbladet

1 min
Hur ofta är barnen på internet?

I den här delen tittar vi på hur många barn som använder internet och hur ofta de är på nätet.

I princip alla barn 8–19 år använder internet

Fråga till förälder: Använder barnet internet?  

Diagram 1.1a, Bas: Föräldrar till barn 8–19 år, År 2021–2024 (FOI)

Fråga till barn: Hur ofta använder du internet? 

Diagram 1.1b, Bas: Barn 8–19 år, År 2022–2024 (BOI) *Frågan ställdes inte 2021. Med sällananvändare avses de som inte använder internet dagligen.
 

Hur många barn använder internet år 2024?

  • I princip alla barn i åldern 8–19 år använder internet och nästan alla (96%) är på nätet dagligen. Internetanvändningen bland barn har inte förändrats signifikant under åren 2021–2024.
  • Bland barn i lågstadieåldern är det endast 2 procent som inte använder internet. Fler än 8 av 10 är också på nätet dagligen.
  • Alla barn i mellanstadieåldern använder internet och i princip alla gör det dagligen.
  • På högstadiet och gymnasiet använder alla barn och ungdomar internet dagligen.

Internetanvändning i Sveriges befolkning år 2024

I befolkningen som är 16 år eller äldre använder 95 procent internet och 91 procent gör det dagligen. Vill du veta mer om internetanvändandet i Sveriges befolkning år 2024 så kan du läsa mer om det i vår huvudrapport Svenskarna och internet 2024 i kapitlet Internetanvändning.

14 min
Fördelar och nackdelar med skärmtid

Här tittar vi på vilka fördelar och nackdelar föräldrar ser med sina barns skärmtid.

Fler föräldrar ser nackdelar än fördelar med sina barns skärmtid

Fråga till förälder: Ser du främst fördelar eller främst nackdelar med skärmtid för ditt barn?

Diagram 1.2, Bas: Föräldrar till barn 8–19 år, År 2024 (FOI)

Ser föräldrar fördelar eller nackdelar med sina barns skärmtid?

65%

av föräldrarna ser både för- och nackdelar med barnens skärmtid

  • De flesta föräldrar ser både fördelar och nackdelar med skärmtid för sina barn. Det uppger hela två tredjedelar av föräldrarna.
  • Endast var tionde förälder ser främst fördelar med skärmtid och nästan var fjärde ser främst nackdelar.
  • Mer än dubbelt så många föräldrar ser alltså främst nackdelar med sina barns skärmtid, jämfört med hur många som ser främst fördelar. Mest negativa till skärmtid är föräldrar till barn på mellanstadiet.
  • Föräldrar till pojkar och flickor ser i lika hög grad fördelar och nackdelar med sina barns skärmtid.*
  • Något fler pappor än mammor tenderar att vara positiva till sina barns skärmtid.*
  • Föräldrarnas hushållsinkomst eller utbildningsnivå påverkar inte hur många som ser fördelar eller nackdelar med skärmtid.*

*) För mer information, se tabellbilaga


"Skärmtid berikar mitt barn med ny kunskap"

Fråga: Vilka FÖRDELAR tycker du att det finns med skärmtid för ditt barn? 

Fördelar med skärmtid

Diagram 1.3, Bas: Föräldrar till barn 8–19 år som ser FÖRDELAR med skärmtid, År 2024 (FOI)

Vilka fördelar ser föräldrar med skärmtid för sina barn?

Var tionde (10%) förälder ser främst fördelar med sitt barns skärmtid och två tredjedelar (65%) ser både fördelar och nackdelar (se diagram 1.2). Här har vi låtit föräldrarna i fritext berätta vilka fördelar de ser med skärmtid för sina barn.

De allra flesta föräldrar som ser en fördel med skärmtid lyfter att barnen lär sig nya saker genom att vara ute på nätet. Att internet är en "fantastisk kunskapskälla som gör hela världen tillgänglig". Mycket innehåll på nätet är också på engelska vilket gör att barnen snabbt lär sig engelska.

Två barn sitter vid ett bord och tittar på en surfplatta.

Interaktivitet och att det går att ta del av innehåll på nätet i många olika format, inte bara i text utan även i ljud eller bild, stimulerar inlärningen. Skärmen kan också underlätta skolarbetet och vara till läxhjälp. Särskilt hjälpta av digitala hjälpmedel är barn med läs- och skrivsvårigheter.

Föräldrarna anser också att skärmtid kan vara "framtidsförberedande" för barnen. I vår uppkopplade värld anser föräldrarna att det är viktigt att kunna hantera olika skärmar och att få en datorvana redan i unga år. Skärmtid kan helt enkelt underlätta att barn hänger med i både teknik- och samhällsutvecklingen.

Skärmtid kan också vara socialt för barnen som umgås med sina kompisar i spel och på digitala plattformar. Utan skärmar tror föräldrarna att barnen skulle riskera att känna sig utanför.

10%

av föräldrarna ser främst fördelar med barnens skärmtid

Skärmar kan också användas både för nöje och avkoppling. Föräldrar beskriver att skärmtid får barnen att varva ned – att de blir lugnare. Några föräldrar menar också att skärmtid för barnen även får de vuxna att koppla av – att en fördel med skärmen är att den är "bästa barnvakten".

Åldersmässigt finns endast små nyansskillnader. Den mest framträdande är att fler föräldrar till yngre barn upplever skärmtid som avkopplande, både för barnen och dem själva. Annars delar föräldrarna i stort samma åsikt om vilka fördelarna med skärmtid är, oavsett barnens ålder.

Här återger vi ett urval av föräldrarnas svar för några utvalda områden…

Skärmtid kan ge barn ökad kunskap

Den största fördelen föräldrar ser med skärmtid är att den ger deras barn tillgång till en "oändlig kunskapskälla". Barnen kan själva hitta mer och ny information om ämnen de är intresserade av eller som hjälp för skolarbete. Föräldrar menar att "med rätt innehåll på skärmen så blir skärmtiden berikande".

"Skärmtid kan tanka hjärnan med nya kunskaper. Vi använder oss av faktafilmer, instruktionsfilmer, filmsnuttar för att utbyta tankar."

Pappa till flicka på lågstadiet

"Världen finns direkt framför näsan. Genom skärmen och nyfikenhet kan barnet få tillgång till berättelser från helt andra kulturer, sfärer och områden än genom vår familjs bokhylla. Kan ta reda på information, instruktioner m.m."

Mamma till pojke på mellanstadiet

"Nyfikenhet att hitta, se och lära sig nya saker. Att kunna söka information på ett helt annat sätt än när jag själv var tvungen att ta del av någon uppslagsbok som var tryckt fem år tidigare och helt ur tiden."

Mamma till pojke på högstadiet

"Internet är en kunskapskälla för henne. Hon lär sig nya saker genom att titta på intressanta videoklipp. Blir hon intresserad av ett specifikt ämne går det att hitta mycket info och likasinnade på nätet. Mycket går att ta reda på utan att behöva fråga någon vuxen."

Pappa till flicka på gymnasiet

Skärmtid kan lära barn engelska

En stor fördel med skärmtid är att barnen lär sig engelska. Föräldrar vittnar om allt från uttal till ordrikedom i engelska hos deras barn. Detta tack vare att de under skärmtiden tar del av innehåll på nätet som är på engelska.

"Hon lär sig mycket, är tex flytande på engelska vid 9 års ålder. Hon har en del av sitt sociala liv där."

Mamma till flicka i lågstadiet

"Skärmtid ger en fantastisk språkutveckling i engelska. Inte bara glosor utan också uttal. Det ger en viss social gemenskap. Han lär sig hantera skärmar på ett positivt sätt."

Pappa till pojke i mellanstadiet

Skärmtid kan stimulera inlärning och underlätta studier

Föräldrar berättar att skärmar kan vara en stor läxhjälp för deras barn. De kan hitta mer information på nätet, men också få den i olika format, "i en variation som lockar till lärande". Det kan ge ett mer interaktivt och lustfyllt lärande. För barn med läs- och skrivsvårigheter som till exempel dyslektiker är skärmar ett värdefullt hjälpmedel för inlärning.

"Fördelen är att det digitala ger variation i olika undervisningsmoment och därmed skapar lustfylld inlärning. De lär sig på andra sätt än vad jag gjorde som barn, mer interaktivt och snabb återkoppling på rätt eller fel."

Mamma till pojke på lågstadiet

"Vid dyslexi gör digitala hjälpmedel kunskap mer lättillgängligt än text. Bra dataspel kan stimulera hjärnan till inlärning i matematik, glosor mm."

Mamma till pojke på mellanstadiet

"Åtkomst till skolmaterial och lektioner även hemifrån t ex när de är hemma från skolan. Behöver inte halka efter så mkt vid sjukdom. Det är dessutom lättare att släpa med dator hem än 10 st böcker."

Mamma till flicka på högstadiet

"Skärmar kan utveckla lärande i olika former och det finns information att tillgå i enorma mängder, men han behöver naturligtvis källgranska. Att studera digitalt gör att han kan göra det närsomhelst, i telefonen, på tunnelbanan."

Pappa till pojke på gymnasiet

Skärmtid hjälper barn att hänga med i teknik- och samhällsutvecklingen

En fördel med skärmar är att barn "förbereds för deras framtid" genom att bli teknikvana och digitalt kompetenta. Föräldrar menar att skärmtid gör att barnen hänger med i utvecklingen som samhället ser ut idag där allting är uppkopplat.

"Barnet behöver lära sig hantera surfplattor, datorer, mobiler. Bli teknikvan från start. Världen utgår från digitala skärmar och det är viktigt att han lär sig, provar på och är en del av samtiden."

Mamma till pojke på lågstadiet

"Barn behöver förberedas för sin egna framtid, inte för vår. Ett barn kommer att leva i en värld bestående av skärmar och sannolikt att arbeta med dessa. Det är detta vi behöver förbereda dem på."

Pappa till flicka på mellanstadiet

"Tid vid skärmen bidrar till en stor kunskap om teknik. Hon lär sig och får förståelse för digitala verktyg (både det praktiskt fysiska till det logiska digitala) som kommer vara "baskunskaper" som man måste kunna för att leva och arbeta i framtiden (och även idag)."

Pappa till flicka på gymnasiet

Skärmtid kan främja socialt umgänge för barn

Föräldrar anser att en stor fördel med skärmtid är att den berikar deras barns sociala liv. Barn umgås med varandra på skärmen, håller kontakt med långväga släktingar och vänner och lär känna nya vänner världen över. Utan skärm tror många föräldrar att deras barn skulle hamna utanför i sin sociala krets.

"Skärmtid ger underhållning och är ett sätt att umgås med kompisar på fritiden utan att träffas, perfekt om hon eller kompisen är sjuk tex."

Mamma till flicka på lågstadiet

"Hon hamnar inte utanför socialt. Hon har inte bara kontakt med vänner utan även med släkt som bor långt bort."

Pappa till flicka på mellanstadiet

"Det är ett sätt att öva på social kompetens. Nästan alla använder sociala medier så är det bra att dom lär sig och kan använda det på ett bra sätt."

Mamma till flicka på högstadiet

"En stor fördel är att han utvecklar sociala kontakter över stort geografiskt område. Han umgås med vänner från andra länder i spel och kommunicerar på engelska."

Mamma till pojke på gymnasiet

Skärmtid kan ge barn (och föräldrar) avkoppling

Föräldrar till yngre barn berättar att skärmtiden har en lugnande effekt. Om barnen är stressade eller uppe i varv så brukar skärmen få dem att koppla av. När barnen blir lugna sjunker även stressnivån hos föräldrarna som beskriver skärmen som "en räddare i nöden" och "en hjälp i vardagen". Några kallar den till och med för "barnvakt"!

"Största fördelen med skärmtid är att han blir lugn. Han tycker det är roligt. Ger honom avkoppling och återhämtning – under en begränsad skärmtid."

Pappa till pojke på lågstadiet

"Skärmar är bästa barnvakten. Hur skulle jag få någonting gjort om jag inte kunde stoppa åt honom en skärm av och till? Skärmtiden får honom (och mig) att koppla av."

Mamma till pojke på lågstadiet

"Det är dåligt innehåll som är problemet, inte skärmtiden i sig"

Fråga: Vilka NACKDELAR tycker du att det finns med skärmtid för ditt barn? 

Nackdelar med skärmtid

Diagram 1.4, Bas: Föräldrar till barn 8–19 år som ser NACKDELAR med skärmtid, År 2024 (FOI)

Vilka nackdelar ser föräldrar med skärmtid för sina barn?

Närmare en fjärdedel (23%) av föräldrarna till barn 8–19 år ser främst nackdelar med skärmtid och två tredjedelar (65%) ser både fördelar och nackdelar (se diagram 1.2). I denna fråga har föräldrarna fått berätta i fritext vilka nackdelar som de ser med skärmtid för sina barn.

De flesta föräldrar som ser nackdelar med skärmtid tar upp den negativa inverkan som skärmtid kan ha på deras barn både fysiskt och psykiskt. Det hänger ofta samman med för mycket skärmtid, olämpligt innehåll på skärmen eller att skärmen stjäl tid från annat.

23%

av föräldrarna ser främst nackdelar med barnens skärmtid

De fysiska besvär som föräldrar oroar sig för handlar främst om att barnen sitter stilla för länge vid skärmen. Att stillasittandet gör att deras barn får sämre kondition och skelettutveckling och "kan ge sjukdomar som diabetes och fetma på sikt". Barnen kan även få ont i ögonen, huvudet och nacken.

De psykiska besvär som föräldrarna beskriver handlar ofta om hur beroendeframkallande många aktiviteter på skärmarna är. Att barnen tittar på innehåll som ger snabba kickar och dopaminpåslag, vilket i sin tur leder till rastlöshet och koncentrationssvårigheter. Vidare upplever många föräldrar att deras barns fantasi och kreativitet hämmas och "att barnet inte tycker att något annat än skärmen är roligt längre".

Föräldrar berättar också om att deras barn får sömnstörningar av för mycket skärmtid och olämpligt innehåll på skärmen. Föräldrar oroar sig även för att deras barn ska bli stressade och deprimerade. Dels för att skärmarna kan ge en "social distansering" och dels för att innehållet kan påverka deras självbild negativt eller till och med traumatisera dem.

En ung pojke som ligger i sängen och tittar på skärmar.

Många föräldrar tar också upp att de har svårt att kontrollera innehållet deras barn har på skärmen och lyfter detta som en stor nackdel med skärmtid. Att de inte fullt ut kan skydda sitt barn mot våldsamt, olämpligt eller för mycket meningslöst innehåll. Föräldrar lyfter också "fejk news", alltså felaktigt och falskt innehåll, som kan ge barnet en skev bild av verkligheten.

För mycket skärmtid stjäl också tid från annat som "att umgås IRL", "in real life", alltså livet utanför internet och skärmen. Eller att läsa tryckta böcker. Eller som tidigare nämnts, frisk luft och motion.

Föräldrar till både yngre och äldre barn upplever i stort sett samma nackdelar med skärmtid för sina barn. En liten skillnad vi kan se är att föräldrar till yngre barn oftare nämner att barnens fantasi och kreativitet hämmas av skärmtid.

Här följer ett antal citat från föräldrar om nackdelar med skärmtid för några utvalda områden…

Skärmtid kan göra barn stillasittande

Den största nackdel som föräldrar ser med skärmtid är att den är ohälsosam för barnen. De fysiska besvär de nämner hänger samman med att barnet sitter still för länge med skärmen.

"Inte bra för synen och kroppen som helhet att sitta still framför en skärm. Jag vill att mitt barn idrottar och leker både inne och utomhus istället. Spelande på skärm ger gam(ing)nacke!"

Pappa till flicka på lågstadiet

"Skärmtiden är en otrolig tidstjuv! De får bekräftelse snabbt och lätt så de orkar inte göra riktiga grejer. De får dålig hållning och kommer att få stora problem med nacke och rygg i framtiden. Mycket svårt att backa tillbaka från mycket skärmtid! De blir lata och passiva, och om de inte sportar och tränar regelbundet (utöver skolan) så tror jag på fler bieffekter typ diabetes och fetma."

Pappa till pojke på högstadiet

Skärmtid kan skapa ett beroende hos barn

Lika många föräldrar oroar sig för fysiska som psykiska besvär kopplade till skärmtid. De psykiska besvären hänger nära samman med att innehållet på skärmarna upplevs vara beroendeframkallande med snabba och korta filmklipp. Den dopamineffekt skärmarna kan ge leder enligt föräldrarna till bland annat bristande tålamod, impulskontroll och analysförmåga hos barnen.

"Nackdelen är att skärmar skapar "popcornhjärna". Barnet behöver snabb stimulans hela tiden. Skärmtiden i sig blir en antisocial grej. Tar död på annan kreativitet."

Pappa till pojke på lågstadiet

"Skärmtid för barn innebär till allra största delen att de gör sig beroende av en enorm dopamin-pump. Det är bara konsumtion av snabbt och kort innehåll som lär deras hjärnor att söka snabb tillfredsställelse. Tålmodighet, uthållighet, koncentrationsförmåga - Allt detta blir enormt lidande."

Pappa till flicka på mellanstadiet

"Mitt barn lägger ner merparten av sin vakna tid på mobilappar (SnapChat, TikTok, Youtube) och gamingplattformar. Det är ett beroende som skapats. Saknar förmåga till analys och reflektion. Förmåga till fokus är från 10 till max 60 sekunder i samtal. En total dopamin-junkie som saknar social förmåga, ordförråd, har svårt att uttrycka sig nyanserat eller prata om sitt känsloliv. Inte bra!"

Pappa till pojke på högstadiet

"Skärmar är skit! För lätt att fastna i belöningssystemet. Har gett min tonåring försämrad impulskontroll, informationsöverstimulering, bristande kontakt med familjen, sämre förmåga till sociala relationer, bristande förmåga att leva i riktiga livet, samt nackproblem och ögonproblem."

Mamma till flicka på gymnasiet

Skärmtid kan hämma barns fantasi och kreativitet

Föräldrar upplever att barnen fastnar vid skärmen och inte tycker att något annat är roligt. De klarar inte av att ha tråkigt och deras hjärnor tränas därför inte för fantasi och kreativitet.

"Mycket "dumtittande", skrollande på saker som är hjärndöda. Det är lätt att de fastnar för länge vid skärmen. De behöver göra andra saker och se sig omkring. Barn behöver ha tråkigt för att få använda sin fantasi. Skärmarna skapar en generation med bristande abstrakt tänkande."

Mamma till pojke på lågstadiet

"En fet nackdel är att allt annat än skärmtiden blir tråkigt. Jag är en tråkig pappa som försöker förklara att hon måste ha långtråkigt för att bli smart. Långtråkigheten kickar igång fantasin och föder kreativitet."

Pappa till flicka på mellanstadiet

Skärmtid kan göra barn deprimerade

Föräldrar tror att barnens användande av skärmar ibland kan bidra till att barnen blir deprimerade. Det handlar både om hur hjärnan påverkas av skärmtiden, men också om hur innehållet påverkar måendet. Anonymiteten och den sociala distanseringen skärmarna kan ge tas också upp som sannolika skäl till depression.

"Tror mycket av depressionen vi ser idag hos ungdomar härrör från för mkt tid framför telefonen eller datorn. Så oerhört mkt skräp som de tittar på. Hjärnan blir soppa av att scrolla denna snabba information. Bättre att lära sig att hantera texter = läsa massor av böcker. Och vara ute och sporta och umgås på riktigt."

Mamma till flicka på mellanstadiet

"Många skäl till att skärmar gör barn deprimerade. Så fort något är tråkigt/ointressant klickas det vidare till nästa, nästa, nästa… Hjärnan får ingen vila, synen kan ta skada, de tar inte in nuet.. Kan bli mobbningssituationer socialt, lättare gömma sig bakom skärmen än i sociala sammanhang i t ex skolan."

Mamma till pojke på gymnasiet

Skärmtid kan skapa en utseendefixering hos barn

En annan nackdel som föräldrarna lyfter är att barnen på skärmarna ser människor med perfekta, sannolikt retuscherade, utseenden. De påverkas av reklam och influencers som skapar en utseendefixering hos många lättpåverkade barn och ungdomar. Det är främst mammor till döttrar som tar upp denna nackdel med skärmtid.

"De tittar på sociala medier och får en bild av hur man ska vara och se ut. Jämför sig och känner sig fel och fula. Ungen går upp 5 på morgonen för att sminka sig före skolan. Säger att hon skulle hellre dö än att gå osminkad. Mammahjärtat brister."

Mamma till flicka på mellanstadiet

"De matas med reklam i dold form i form av influensers, blir påverkade på många olika sätt. Tar åt sig av reklam för smink, hudvård och mode och blir helt utseendefixerade. Alla pengar läggs på skönhetsprodukter. Allt är bara yta."

Mamma till flicka på högstadiet

Skärmtid kan stjäla barnens tid från det övriga livet

Föräldrar tycker att skärmtiden stjäl tid från barnens övriga liv. Exempelvis upplever de att barnen umgås allt mindre med familj och vänner i det övriga livet och de läser färre tryckta böcker. Att barnen är alltmer uppkopplade gör att föräldrarna anser att barnen också blir mer frånkopplade "det riktiga livet där viktiga lärdomar finns att hämta".

"Han sugs in för mycket i skärmen och allt annat försvinner. Han skulle kunna sitta en hel dag utan att förstå hur många timmar han suttit. Blir helt frånkopplad verkligheten. Hjälper inte till hemma, läser inte böcker, lirar inte boll med kompisarna. Han tappar social skills och fantasi."

Mamma till pojke på lågstadiet

"Många nackdelar. Det är inte mycket som konkurrerar med skärmen. Han har svårt att tycka att annat är roligt, även om han egentligen tycker det. Svårt att få honom att läsa böcker och andra längre texter. Svårt att få honom att vilja umgås med andra än kompisar i datorn. Det skapar beroende, rastlöshet, ilska och konflikter."

Pappa till pojke på mellanstadiet

"Mindre sovtid för att internet lockar, samma sak med skoltid, risk att internet tar över och att skolarbetet inte blir gjort. Sociala medier tar mycket tid och gör att barnen ses mindre, och gör mindre praktiska saker. De brister i läsning och skrivförmåga då inlärning försämras av att inte använda penna och papper och skriva. Med skärm distraheras man från en verklighet som man lär sig av, i unga åldrar."

Mamma till flicka på högstadiet

Skärmtid kan innebära olämpligt innehåll som är svårt för föräldrar att få inblick i

Föräldrar oroar sig över vad barnen ser på nätet och vilka de kommer i kontakt med. Det kan exempelvis vara innehåll som är "fejk", för vinklat, för våldsamt eller för grovt.

"Nackdelen är att man som förälder har svårt att hänga med i allt de tittar på och skriver till andra. Att de kan se olämpliga saker som kan bygga en oro/stress."

Pappa till flicka på lågstadiet

"Det händer mycket i skärmen som påverkar barnen negativt. De matas med snedvriden information och om hur man ska se ut och vara. De möts av ovårdat språk, kränkningar och fejkade nyheter."

Pappa till pojke på mellanstadiet

"Nackdelen är allt dålig skit som finns på nätet. Risk för att de ska se våldsklipp och bli traumatiserade. Risk att de får felaktiga kontakter med bedragare och pedofiler. Risk för att de ska bli spelberoende. Risk att de lockas av lättillgänglig sprit, snus, e-cigaretter, knark mm."

Mamma till flicka på högstadiet

"Ju äldre hon blir desto svårare får jag att överblicka det hon möter på nätet. Rädd för att inte kunna skydda henne mot potentiella faror med nätgrooming osv. Det finns också en social press då andra på nätet ser perfekta, snygga och lyckade ut som jag som förälder behöver bemöta. Hon kan också fastna i sammanhang där det mesta beskrivs i negativa termer som jag behöver kasta nytt ljus på."

Mamma till flicka på gymnasiet 
5 min
Bråk om skärmtid

I den här delen tittar vi på hur många föräldrar som bråkar med sina barn om skärmtid.

Hälften av föräldrarna bråkar om skärmtid med sina barn på lågstadiet

Fråga till förälder: Brukar du och ditt barn bråka om barnets skärmtid? 

Diagram 1.5, Bas: Föräldrar till barn 8–19 år, År 2024 (FOI) 
 

Hur många föräldrar bråkar med sina barn om skärmtid?

  • Var tredje förälder uppger att de brukar bråka med sitt barn 8–19 år om skärmtid.
  • Ju yngre skolbarnen är, desto fler föräldrar svarar att de brukar bråka om skärmtid.
  • 5 av 10 av alla föräldrar till barn i lågstadieåldern bråkar om skärmtid, jämfört med 2 av 10 av föräldrarna till gymnasieungdomar.
  • Andelen som bråkar om skärmtid påverkas inte av föräldrarnas kön, barnens kön eller av föräldrarnas hushållsinkomst eller utbildningsnivå.*

*) För mer information, se tabellbilaga.


"Barnet vill ALLTID ha mer skärmtid"

Fråga: Vad brukar bråken om skärmtid med ditt barn handla om?

Diagram 1.6, Bas: Föräldrar till barn 8–19 år som bråkar om skärmtid, År 2024 (FOI)

Vad handlar bråken om skärmtid om?

En tredjedel av alla föräldrar till barn 8–19 år bråkar med sina barn om skärmtid. Det är vanligare att bråka om skärmtid ju yngre barnen är (se diagram 1.5).

Föräldrarna har i fritext fått uppge vad skärmtidsbråken mer konkret handlar om. Föga förvånande handlar de flesta bråk om att barnet inte vill sluta använda skärmen och att barnen tjatar om mer skärmtid.

Barnet använder dessutom ibland skärmar utan tillåtelse bakom ryggen på sina föräldrar och när föräldrarna kommer på dem blir det bråk. Frustrationen kan vara stor och flera uttrycker att skärmtid "är det enda de bråkar om".

Föräldrar upplever också att allt från skolarbete, läsning av tryckta böcker, sömn och fysisk aktivitet till fysiskt umgänge med familj och kompisar blir lidande på grund av skärmen och att det kan uppstå bråk när de tar upp det med sina barn.

En mamma står vid sidan om sitt barn som sitter vid ett bord och tittar på mobiltelefonen.

En del föräldrar påpekar också att de inte tycker innehållet på skärmen är bra för deras barn. Det förekommer också rädsla hos föräldrar för att deras barn ska bli skärmberoende.

Här kommer några röster från föräldrar som med egna ord beskriver vad skärmtidsbråken handlar om.

Barnet vill inte sluta använda skärmen

De allra vanligaste bråken om skärmtid handlar om att barnet inte vill sluta använda skärmen när föräldrarna ber dem eller när skärmtiden är slut. Tjat om att få använda skärmen eller att få förlängd skärmtid är vanligare bland yngre barn.

"Det tjatas konstant om att få använda skärm. Då vi föräldrar satt en viss skärmtid på surfplattan, blir bråket alltid om att tiden ska förlängas. Vi bråkar om skärmtid hela tiden och inte om något annat"

Mamma till flicka i lågstadiet

"Att barnet inte vill/tycker sig kunna släppa skärmen omedelbart. Ofta är han "fast" i ett spel/videoklipp som han anser måste bli färdigt innan han kan gå vidare till vad nu jag vill att han ska göra. Tjatet om skärm gör mig till ett nervvrak."

Pappa till pojke i mellanstadiet

48%

av föräldrarna bråkar om skärmtid med sina lågstadiebarn

Använder skärmar utan tillåtelse

Föräldrar kommer också på sina barn att använda skärmar utanför överenskommen skärmtid vilket leder till bråk. Detta är vanligare bland barn i låg- och mellanstadiet.

"Hon blir sur när hon ska stänga av. Hon sätter sig med plattan utan att fråga fastän hon vet att hon inte har skärmtid just då."

Mamma till flicka i lågstadiet

"Han gömmer en skärm bakom en soffkudde och smygspelar istället för att göra läxor. När jag kommer på honom blir det ilska och bråk."

Pappa till pojke i mellanstadiet

Att skärmar är beroendeframkallande

Föräldrar påtalar att barnen reagerar med stor ilska och visar symptom på beroende när de ber dem sluta använda skärmen. De oroar sig för att "snabba klipp och likes" ger osunda dopaminpåslag och mår dåligt av de "storbråk" som uppstår mellan dem och barnen runt detta ämne.

"Alla konflikter vi har är kopplat till skärm. Blir som ett dopamingift. När vi begränsar skärmtiden visar han en oproportionerlig ilska som hos en beroende."

Pappa till pojke i lågstadiet

"Barnet isolerar sig. Uppvisar beroendesymptom och kan inte fokusera på sina läxor och studier. I princip alla bråk handlar om att få barnet att förstå att för mkt skärm med snabba kickar och beroendeframkallande spel inte är bra, att man måste interagera socialt på vanligt sätt, leka, vara kreativ, kommunicera."

Mamma till flicka i mellanstadiet

Skärmtiden stjäl tid från annat

Föräldrar upplever att skärmen stjäl tid från "det verkliga livet". Barnen blir lätt "uppslukade av skärmen" och mycket annat blir åsidosatt såsom sömn, läxor, tryckta böcker, umgänge, fysik aktivitet och att hjälpa till hemma. Spelande på skärm orsakar konflikter mellan föräldrar och barn i alla åldrar men för föräldrar till ungdomar på högstadiet och gymnasiet är speltiden en av de vanligaste orsakerna till skärmbråk.

"Att det är dags att avsluta i god tid innan läggdags. Även att vi ska lägga undan dator/telefon när vi äter och umgås istället. Överlag brist på fysiskt sociala sammanhang IRL och fysisk aktivitet."

Mamma till pojke i lågstadiet

"Att skärmar används för mycket och att hon fastnar och tappar koll på tiden. Att jag vill att hon prioriterar sina läxor och läser skönlitteratur emellanåt. Att man inte MÅSTE sitta med näsan i tfn konstant."

Mamma till flicka i mellanstadiet

"Han får aldrig nog med speltid… Vi är hårda föräldrar som begränsar speltiden. Det blir alltid bråk men viktigt att han kommer i tid och får sova inför kommande skoldag. Andra barn sitter och spelar till kl 2, 3 på nätterna och sover i skolan…"

Pappa till pojke i högstadiet

"Spelar för mycket, glömmer läxor och uppgifter i hemmet, sover för lite. Använder sin tid framför skärm istället för att leva IRL."

Pappa till pojke i gymnasiet

Innehållet på skärmen

Föräldrar uppger också att alla bråk inte handlar om skärmtiden i sig utan vad barnet faktiskt har på skärmen. Faktum är att föräldrar uppskattar att barnet använder skärmen till många olika aktiviteter som exempelvis att läsa bok, göra läxor och titta på pedagogiskt innehåll. Det innehåll som framför allt genererar bråk är sådant som föräldrarna upplever som "fördummande", meningslöst eller för våldsamt. Föräldrarna känner inte heller tillit till vissa appar som barnen "absolut vill använda" vilket också blir en källa till konflikt.

"Bråkar inte bara om bara mängden skärmtid utan också om vilken typ av innehåll som är tillåtet. Hon får såklart läsa böcker på skärmen och kolla film/tv-program (istället för på tv:n) men inte snabba klipp på YouTube."

Mamma till flicka i lågstadiet

"Att hon har suttit för mycket framför skärmen och/eller inte släpper skärmen direkt när vi ber henne. Att hon kan söka sig till skärmen om och om igen, fast vi har bett henne att sluta. Att hon tittar på material som känns meningslöst eller har inslag som inte känns ok."

Mamma till flicka i mellanstadiet

"TikTok. Trams enligt pappa. Roligt enligt barnet. Dessutom är plattformen inte säker. Han blir arg när pappa lägger sig i vad han har på skärmen och vilka appar han använder."

Pappa till pojke i högstadiet

"Använder mobilen för långa perioder i sträck, spelar våldsspel för ofta. Skärmar genererar bråk och tar tid från sådant i livet som är viktigt."

Mamma till pojke på gymnasiet