Kapitel 2
Skärmar i skolundervisningen
Föräldrar och barn är mer positiva än negativa till skärmar i skolundervisningen. Ljud och bild på en skärm kan stimulera lärandet. Text på skärm kan försvåra läsandet. Digitala läromedel underlättar för barn med dyslexi.
I det här kapitlet tar vi reda på vad föräldrar och barn tycker om att skärmar används i skolundervisningen. Föräldrarna får både ge sin bild av fördelningen mellan digitala och trycka läromedel för sina barn och berätta hur de tycker att de digitala läromedlen underlättar eller försvårar inlärningen. Barnen får i sin tur svara på vilka fördelar och nackdelar de ser med skärmar på lektionerna i skolan.
Digitala läromedel i skolan ökar ju äldre barnen blir
Föräldrar till barn 8–19 år ser en jämn fördelning mellan tryckta och digitala läromedel i barnens skolundervisning. Det skiljer sig dock stort mellan olika åldrar. Föräldrar till barn på lågstadiet uppger att endast 7 procent av barnen främst har digitala läromedel. Medan föräldrar till gymnasieungdomar svarar att uppemot hälften av läromedlen främst är digitala för deras barn.
Föräldrar till gymnasieungdomar mest positiva till digitala läromedel
Var tredje förälder anser att digitala läromedel främst underlättar och var åttonde att de framför allt försvårar inlärningen för deras barn 8–19 år. Mest positiva till digitala läromedel är föräldrar till ungdomar på gymnasiet. I grundskolan är det mer än dubbelt så många föräldrar – och på gymnasiet mer än fyra gånger så många föräldrar – som anser att digitala läromedel främst underlättar än försvårar inlärningen.
Föräldrar tycker att digitala läromedel ger barnen ett lustfyllt lärande
De flesta föräldrar som tycker att digitala läromedel underlättar inlärning lyfter att dessa väcker lusten att lära hos barnen. Spel, videoklipp, interaktivitet och att själv kunna söka ny och fördjupande information gör att barn föredrar de digitala läromedlen framför de tryckta.
Andra fördelar som föräldrar nämner är att digitala läromedel finns samlade på ett ställe, är lättillgängliga och underlättar distansstudier. Den digitala tekniken förenklar också kommunikation, att snabbt få återkoppling och att hålla materialet uppdaterat.
Vidare uppskattar föräldrar att digitala läromedel går att individanpassa efter barnens behov, vilket särskilt underlättar för barn med diagnoser som dyslexi och adhd.
Föräldrar anser att skärmar släcker läslusten hos sina barn
Merparten av föräldrarna som anser att inlärningen försvåras av digitala läromedel tar upp att kunskapen "inte fastnar" hos barnen. Jämfört med en tryckt bok och penna blir den svårare att ta till sig på en skärm och föräldrar hänvisar till forskning på området.
Läslusten och läsförmågan hos barnen försämras på grund av scrollning, pixlar, skärmbelysning som kan ge värk i huvud och ögon. Tangentbordet hämmar barnen när de ska lära sig att skriva för hand. Automatiska rättningsfunktioner gör att barnen inte lär sig stava.
Distraktionerna på skärmen är många och barnen tappar fokus. Tekniken kan också strula och stjäla tid från studierna. De digitala läromedlen kan även uppfattas som mer röriga och svårare att överblicka i omfång jämfört med en tryckt bok. Det upplever föräldrar kan försvåra för dem att hjälpa barnen med läxorna.
Barn är betydligt mer positiva än negativa till skärmar på lektionerna
Ungefär hälften av alla barn 8–19 år ser främst fördelar med skärmar som dator och surfplatta på lektionerna i skolundervisningen. Inte ens var tionde barn ser främst nackdelar. Det är alltså mer än fem gånger fler barn som framförallt ser fördelar än nackdelar med skärmar på lektionerna. Minst negativa av alla är barn på mellanstadiet.
Barn tycker skärmar underlättar skrivandet för dem
Den största fördel som barn ser med datorer och surfplattor på lektionerna är att det blir lättare för dem att skriva. Med tangentbord skriver de snabbare än med penna, automatisk rättning gör stavning och grammatik lättare och det är betydligt enklare att redigera text. Barnen tycker att de "lär sig lättare och mer".
De digitala läromedlen är också roligare och mer engagerande enligt barnen. Detta tack vare att de är i andra format än bara text och att de är interaktiva som i pedagogiska "mattespel" och "ordspel". Dessutom slipper de bära och hålla koll på böcker och papper. De får också datorvana på köpet.
Barnen upplever också att de kan arbeta mer självständigt och fritt tack vare enkelheten att kommunicera, att de kan "plugga var de vill", delta på distans och att de själva kan söka information och "slipper fråga läraren". De kan också själva följa upp hur de ligger till och anpassa sina övningar, vilket barn med läs- och skrivsvårigheter värdesätter extra mycket.
Barn uppger att de smygspelar på lektionen
Den nackdel som flest barn upplever med skärmar på lektionerna är att de innebär distraktioner. Barnen "smygspelar och smygsurfar" på lektionerna och tappar koncentration och studiemotivation. Att det är så enkelt att fuska ser de som en nackdel både för egen del och för sina klasskompisar.
Barn upplever också att det är svårare att läsa på en skärm jämfört med en tryckt bok och att de inte lär sig hålla pennan, träna sin handstil eller att stava. De digitala enheterna kan också ha tekniska problem. Barnen tycker också att för lång tid stillasittande vid skärmen kan ge dem ont i nacke, huvud och ögon.
Barn med dyslexi är särskilt behjälpta av digitala läromedel
Både barn och föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter som dyslexi, eller andra diagnoser som adhd eller autism är särskilt tacksamma över digitala läromedel. Att kunna ta del av kunskap via andra format än text och att använda tangentbord för att skriva eller tala in text upplever de underlättar till stor del De beskriver digitala hjälpmedel inte som ett alternativ utan som "en nödvändighet" för att kunna inhämta och tillgodogöra sig kunskap för barnen.
Föräldrar anser att både digitala och tryckta läromedel behövs
Flera föräldrar i undersökningen nämner den så kallade "från skärm till pärm"-debatten som förekommit i svensk media. Det är en diskussion som till stor del handlar om huruvida skolan ska använda sig av digitala eller tryckta läromedel i undervisningen. Många föräldrar vill understryka att digitala och tryckta läromedel har olika fördelar och att båda behövs i skolan. En synpunkt som lyfts är att barnen behöver båda för att kunna lära sig bättre, men också för att barn har olika behov och sätt att lära.
I den är delen undersöker vi hur många barn som främst använder tryckta respektive digitala läromedel.
Barn har överlag lika många digitala som tryckta läromedel
Fråga till förälder: Är ditt barns läromedel/undervisningsmaterial från skolan främst i tryckt eller främst i digitalt format?
Använder barn främst tryckta eller digitala läromedel i skolan?
- Enligt föräldrarna är fördelningen mellan tryckta och digitala läromedel i skolan jämn bland skolbarn 8–19 år. Det är dock stor skillnad i fördelningen mellan de olika skolstadierna. Det digitala formatet ökar ju äldre barnen blir.
- Bland föräldrar till barn på lågstadiet uppger mer än två tredjedelar (68%) att barnens läromedel främst är i tryckt format och endast 7 procent att de främst är digitala.
- Även bland barn på mellanstadiet är främst tryckta läromedel (41%) vanligare än främst digitala (25%) enligt barnens föräldrar.
- På högstadiet har de digitala läromedlen tagit över enligt föräldrarna. Jämfört med mellanstadiet är förhållandet nu det omvända mellan främst digitala (41%) och främst tryckta läromedel (24%).
- På gymnasiet dominerar de digitala läromedlen enligt föräldrarna. Endast var tionde gymnasieungdom har främst tryckta läromedel medan uppemot hälften har främst digitala.
I den är delen undersöker vi om föräldrar till barn anser att digitala läromedel underlättar eller försvårar inlärningen.
Fler föräldrar anser att digitala läromedel underlättar än försvårar inlärning
Fråga till förälder: Anser du att digitala läromedel underlättar eller försvårar inlärning för ditt barn jämfört med tryckta läromedel?
Anser föräldrar att digitala läromedel underlättar eller försvårar inlärningen för deras barn jämfört med tryckta läromedel?
Fler föräldrar anser att digitala läromedel underlättar än försvårar inlärning för deras barn 8–19 år. Det gäller oavsett om deras barn är en flicka eller en pojke. Däremot är något fler pappor skeptiska till digitala läromedel än mammor.*
- Den största andelen föräldrar (42%) anser att digitala och tryckta läromedel har likvärdig inverkan på inlärningen för deras barn 8–19 år.
- Var tredje förälder anser att digitala läromedel till övervägande del underlättar inlärningen för deras barn 8–19 år.
- Endast var åttonde förälder anser att digitala läromedel till övervägande del försvårar inlärningen för deras barn 8–19 år.
- Föräldrar till barn i grundskolan har, oavsett barnens ålder, en likvärdig syn på om digitala läromedel underlättar eller försvårar inlärning – mer än dubbelt så många grundskoleföräldrar anser att digitala läromedel underlättar (31%) än försvårar (12%).*
- Föräldrar till gymnasieungdomar är betydligt mer positiva till digitala läromedel än vad föräldrar i grundskolan är. Bland gymnasieföräldrar är det fyra gånger så många som anser att digitala läromedel till övervägande del underlättar inlärningen.
*) För mer information, se tabellbilaga.
"Digitala läromedel har väckt lusten att lära hos mitt barn"
Fråga: På vilka sätt anser du att digitala läromedel UNDERLÄTTAR ditt barns inlärning?
Digitala läromedel UNDERLÄTTAR inlärning
På vilka sätt anser föräldrar att digitala läromedel underlättar barnens inlärning?
Var tredje förälder anser att digitala läromedel till övervägande del underlättar inlärningen för deras barn (se diagram 2.2). Här har vi låtit föräldrarna i fritext berätta på vilka sätt de upplever att digitalt undervisningsmaterial främjar inlärning.
43%
av föräldrar till gymnasieelever anser att digitala läromedel främst underlättar barnens inlärning
Det vanligast svaret från föräldrar är att digitala läromedel väcker lusten att lära. Att barnen tycker det är roligt då materialet exempelvis består av fler format än text, som ljud och bild och är interaktivt. Utöver pedagogiska spel och instruerande videoklipp nämns möjligheten att söka ny och fördjupande information som något som skapar både intresse och nyfikenhet.
Enligt föräldrarna underlättar också digitala läromedel inlärningen genom att de går att individanpassa efter behov. Det går till exempel att växla till en mer lättläst version, växla språk, kunna repetera just de uppgifter barnet behöver öva på eller få kompletterande uppgifter anpassade efter barnets förutsättningar. Föräldrar uppskattar också att barnens digitala läromedel enkelt kan bli uppdaterade och inte behöver bli inaktuella "som tryckta läroböcker lätt blir".
Snabbheten lyfts också fram av föräldrarna. Som att både de och lärarna snabbt kan få återkoppling på hur barnet ligger till, hur enkelt det är att lämna in uppgifter och att kommunicera digitalt. Vidare underlättar den digitala tekniken genom att barnet kan delta på distans och ha digitala grupparbeten. Då slipper de halka efter, till exempel vid sjukdom.
Föräldrar anser också att en stor fördel med digitala läromedel är att "allt finns på ett ställe". Det är inte en mängd böcker, stenciler och anteckningsblock som kan glömmas kvar i skolan, slarvas bort eller som barnet måste kånka runt på. Allt finns "tillgängligt överallt och närsomhelst" och barnet kan göra läxan på bussen eller annan valfri plats.
För barn med läs- och skrivsvårigheter som dyslexi eller andra diagnoser som adhd eller autism kan digitala hjälpmedel vara till stor hjälp. Föräldrarna berättar om hur digitala hjälpmedel har gjort att deras barn har kunnat klara av sina studier. Det kan handla om att barnen kan lyssna på böcker, titta på rörlig bild istället för att läsa text, få text uppläst och kunna tala in text istället för att skriva. Detta underlättar inte bara inlärningen för dem enligt föräldrarna, utan kan vara avgörande för att barnen ska kunna tillgodogöra sig kunskap.
Bland föräldrar till barn i olika åldrar finns det vissa skillnader i synen på hur digitala läromedel underlättar barnens inlärning. Fler föräldrar till yngre barn berättar att barnen tycker att digitala läromedel är roliga att använda vilket stimulerar inlärning. Fler föräldrar till äldre barn nämner i sin tur oftare det positiva med tillgången till många olika källor, att allt material finns på samma ställe, är lättillgängligt och underlättar distansstudier.
Nu ska vi få ta del av föräldrarnas egna ord om hur digitala läromedel underlättar för deras barn i respektive skolstadium.
Hur underlättar digitala läromedel inlärning för barn på lågstadiet?
3 av 10 föräldrar till barn på lågstadiet anser att digitala läromedel främst underlättar inlärningen för deras barn (se diagram 2.2). En röd tråd i svaren är att barnen lär sig bättre och lättare genom att de tycker att de digitala läromedlen är roligare än de tryckta. Föräldrar talar också om fördelarna med att det digitala undervisningsmaterialet är anpassningsbart efter barnens olika behov.
Fem röster från föräldrar till barn på lågstadiet om hur digitala läromedel underlättar inlärning
"Blir mer roligt och intressant för honom än bara stenciler vilket stimulerar lärandet. Sedan kan det även vara dynamiskt och går att anpassa svårighet efter behov."
Pappa till pojke på lågstadiet
"Möjligheten till att upprepa samma övning många gånger tills man klarar det. Att det blir mer intressant med digitala läromedel då det kan vara rörliga bilder."
Mamma till pojke på lågstadiet
"Det går snabbare, kan bli mer interaktivt, klurigare och ökar inlärningsförmågan då det i regel är kul."
Mamma till flicka på lågstadiet
"Barnet tycker det är roligare med digitala läromedel som e-bok, spel och film och har därför lättare att lära sig. Det är också lättare att komma åt om de tex glömt en lärobok."
Pappa till pojke på lågstadiet
"Går att anpassa efter vad som behövs tränas på och kan växla till andra språk, även hemspråk. Engelska språket kommer nästan av sig självt. Räkning och andra ämnen tas fram med lek i många program."
Pappa till pojke på lågstadiet
Hur underlättar digitala läromedel inlärning för barn på mellanstadiet?
3 av 10 föräldrar till barn på mellanstadiet anser att digitala läromedel främst underlättar inlärningen för deras barn (se diagram 2.2). Liksom lågstadieföräldrarna anser mellanstadieföräldrarna att inlärningen underlättas av att de digitala läromedlen upplevs som roligare, mer interaktiva, mer illustrativa, mer varierande, mer anpassningsbara och mer aktuella än de tryckta varianterna.
Fem röster från föräldrar till barn på mellanstadiet om hur digitala läromedel underlättar inlärning
"Digitalt innehåll är lättare att hålla up-to-date än vanliga böcker som snabbt blir utdaterade. Barn lär sig lösa problem och främmande språk. Hjälper till att illustrera och variera materialet. Video och interaktivitet som inte finns i böcker."
Mamma till pojke i mellanstadiet
"Snabbare återkoppling via automatisk rättning av läxor, automatisk uppföljning hur man ligger till etc."
Pappa till flicka i mellanstadiet
"Det skapar fler möjligheter att lära, och på nya sätt. Det kan säkert uppfattas roligare ibland, med exempelvis möjligheten att lära genom spel, att söka information själv, göra interaktiva övningar mm."
Mamma till flicka i mellanstadiet
"Han gillar inte att skriva men skriver mkt bättre på datorn. Han bedöms högre på texterna på datorn än de handskrivna, i alla ämnen där de skriver mkt."
Mamma till pojke i mellanstadiet
"Tror han tycker det är roligare än en bok och tar då förhoppningsvis till sig kunskapen lättare. Bättre anpassning till individuellt stimuli och tempo. Mer kompatibelt med vardagen."
Pappa till pojke i mellanstadiet
Hur underlättar digitala läromedel inlärning för ungdomar på högstadiet?
3 av 10 föräldrar till ungdomar på högstadiet anser att digitala läromedel främst underlättar inlärningen för deras barn (se diagram 2.2). De beskriver liksom föräldrar till yngre barn att det digitala undervisningsmaterialet främjar inlärning genom att det är stimulerande och interaktivt. Dock är detta inte längre det dominerande svaret utan nu nämner även många fördelarna med att allt material finns på samma ställe, är lättillgängligt och underlättar distansstudier.
Fem röster från föräldrar till barn på högstadiet om hur digitala läromedel underlättar inlärning
"Främst underlättar det för mitt barn för att hon har koll på vad som förväntas av henne och att hon kommer åt olika uppgifter var hon än är. Kan t. ex. plugga glosor på bussen osv. Blir peppad av interaktivitet och av feedback som hon får digitalt osv."
Mamma till flicka på högstadiet
"Vissa test görs digitalt och då ser de direkt om det blivit rätt eller fel. Hon kan jobba ikapp hemifrån om hon varit sjuk."
Mamma till flicka på högstadiet
"Allt finns på ett och samma ställe. Det är bra att lära sig använda dator och att hitta på nätet. Alla myndigheter och de flesta företag hänvisar frågor mm. till nätet."
Pappa till flicka på högstadiet
"Enklare att skriva, lär sig engelska bättre och stimulerar inlärning. Tillgängligt från vilken enhet som helst. Behöver inte komma ihåg att ta med sig boken. Möjlighet till fördjupning."
Mamma till pojke på högstadiet
"En naturlig och stimulerande inlärningsform för honom då datorn är det vanligaste sättet för honom att söka information både i studier och i allt annat. Digitala hjälpmedel är ett förstärkande komplement - ej ersättning - av övriga lärresurser."
Mamma till pojke på högstadiet
Hur underlättar digitala läromedel inlärning för ungdomar på gymnasiet?
Mer än 4 av 10 föräldrar till ungdomar på gymnasiet anser att digitala läromedel främst underlättar inlärningen för deras barn (se diagram 2.2). De nämner att digitala läromedel stimulerar inlärning genom interaktivitet och anpassning men dock inte i lika hög utsträckning som föräldrar till yngre barn.
Liksom föräldrar till högstadieungdomar talar de mer om fördelarna med att allt material finns samlat på en plattform och att tillgängligheten underlättar distansstudier. Föräldrar på gymnasiet talar också mer än föräldrar till yngre barn om det positiva med tillgången till många olika källor, variationen i läromaterial och de enkla kommunikationsvägarna.
Fem röster från föräldrar till ungdomar på gymnasiet om hur digitala läromedel underlättar inlärning
"Det digitala sättet är framtidsfrämjande. Ger snabb tillgång till stora mängder information med olika perspektiv, jämförande analyser och rena tutorials inom både teoretiska och praktiska läroämnen. Han lär sig att hantera modern informationsteknik."
Mamma till pojke på gymnasiet
"Tillgången till många olika källor och medier. Tillgång på olika platser utan att alltid bära med sig alla böcker. Tillgång till andra lärares förklaringar tex instruktionsfilmer på youtube och inte bara den egna lärarens genomgångar om t.ex. matteuppgifter etc."
Pappa till flicka på gymnasiet
"I datorn kan man se direkt om man har gjort uppgiften och om det är rätt eller fel. Man kan få direkt hjälp/feedback av läraren i datorn. Kan lätt plugga ihop i grupp i digitala träffar."
Mamma till pojke på gymnasiet
"Min dotter söker kunskap digitalt och använder digitala medier för att läsa, söka kunskap och få idéer. Hon kan också sitta och lära in glosor på ett lite roligare sätt. Det digitala gynnar kreativitet."
Mamma till flicka på gymnasiet
"Digitala läromedel kan vara mer interaktiva och individuella. Allt material finns samlat på digital plattform, uppgifter, syfte, bedömning, texter, filmer mm. Han kan kolla att han faktiskt kan det som står i kunskapskraven i andra ämnen."
Mamma till pojke på gymnasiet
Hur underlättar digitala läromedel inlärning för barn och ungdomar med dyslexi och andra diagnoser?
Föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter som dyslexi eller andra diagnoser som ADHD eller autism berättar att "den traditionella läsa och skriva-metoden" inte fungerar som inlärning för deras barn.
För deras del har digitala verktyg varit avgörande för att barnen ska kunna klara av skolan. Det kan handla om allt från att anteckna på en digital enhet till att titta på rörlig bild eller lyssna på text, istället för att behöva läsa den.
Fyra röster från föräldrar om hur digitala läromedel underlättar inlärning för deras barn med läs- och skrivsvårigheter
"Mitt barn har 3 st NPF-diagnoser och föredrar att skriva på paddan. Hans motoriska svårigheter gör det svårt för honom att hålla i en penna. Spel har lärt honom engelska och matte och ger honom bättre fokus."
Pappa till pojke på lågstadiet
"Barnet är autistiskt och har språkhinder men med hjälp av digitala hjälpmedel klarar han teoretiska ämnen väldigt bra då han slipper lägga väldigt mycket tid på att skriva svar för hand. Det är skolans plikt att ge honom de verktyg han behöver enligt skollagen, även utan diagnos."
Mamma till pojke på mellanstadiet
"Hon har dyslexi och det är en otroligt viktig del i kunskapsinhämtningen. Använder både diktamen som uppläsning via en platta. Det är enklare för henne att ta till sig rörliga bilder än text."
Mamma till flicka på högstadiet
"Då han har dyslexi kan han lyssna på en del saker. Dessutom har han ADHD och är luststyrd vilket underlättar inlärning om han får använda digitala medel som är interaktiva."
Mamma till pojke på gymnasiet
"Text blir inte läsbar och annat distraherar på skärmen"
Fråga: På vilka sätt anser du att digitala läromedel försvårar ditt barns inlärning?
Digitala läromedel FÖRSVÅRAR inlärning
Var åttonde förälder (12%) anser att digitala läromedel främst försvårar inlärningen för deras barn (se diagram 2.2). I denna fråga har föräldrarna i fritext fått beskriva vilka försvårande hinder de ser med digitalt undervisningsmaterial.
På vilka sätt anser föräldrar att digitala läromedel försvårar barnens inlärning?
13%
av föräldrar till högstadieelever anser att digitala läromedel främst försvårar barnens inlärning
Merparten av föräldrarna svarar att kunskapen blir svårare att till sig med skärm och tangentbord. Att kunskapen "inte fastnar" på samma sätt som när man använder en bok eller penna. På en skärm behöver man exempelvis scrolla vilket stör läsrytmen och gör det svårare att hänga med i texten. Många beskriver det som att barnen inte förstår sammanhanget i vad de läser eller att "texten inte fäster i hjärnan".
Vidare tar föräldrarna upp att skärmens egenskaper, som bakgrundsbelysning, reflexer och pixlar, kan göra text på skärm mindre skarp och mer svårläst. Framför allt blir det ansträngande att läsa längre stycken och ytterligare en konsekvens är trötta ögon. Föräldrar beskriver att "skärmar tar kål på läslusten" och som följd försämras läsförmågan hos barnen.
Tangentbordet kan också vara en bov i dramat enligt föräldrarna. Med tangentbord istället för penna och papper får barnen inte tillräcklig övning i att skriva för hand. Därmed blir handstilen lidande. Utan "penna och sudd" och med automatisk rättning på skärm lär sig inte heller barnen att stava.
Många hänvisar till forskning på området. Exempelvis om hur inlärning främjas av "den taktila kopplingen mellan kropp och hjärna" som uppstår när man håller i en fysisk bok eller använder en penna – men som uteblir med skärm och tangentbord.
Digitala läromedel upplevs inte heller bidra till fokus och koncentration. Tvärtom beskriver föräldrarna att de digitala läromedlen innebär distraktioner. Spel, sociala medier och nöjessurfande lockar bort barnen från studierna och det "poppar ständigt upp meddelanden på skärmen". Det kan också uppstå teknikstrul, som att en enhet laddar ur eller får felmeddelanden, eller att det finns "för många och krångliga inlogg och länkar".
Vidare anser föräldrar att det är svårt att få en överblick över de digitala läromedlen – allt från vilka delar som ingår i en uppgift till omfattningen på materialet. Många jämför med den överblick en bok ger, där man fysiskt kan se hur många sidor den innehåller, bläddra fram och tillbaka i, stryka under i och göra minnesanteckningar i marginalen. Några menar att det behövs speciella e-boksläsare som har ovan nämnda funktioner, men är utan surfmöjlighet och bara innehåller e-böcker.
Föräldrarna tycker ibland att "de röriga digitala läromedlen" gör det svårt för dem att förhöra och hjälpa barnen med läxorna. Några undrar om detta inte även försvårar för lärarna att få en inblick i vad barnen gör.
Bland föräldrar till barn i olika åldrar finns det vissa skillnader i synen på hur digitala läromedel försvårar barnens inlärning. Fler föräldrar till yngre barn berättar att digitala enheter gör det svårare för barnen att lära sig att skriva och läsa. Föräldrar till mellanstadiebarn upplever teknikstrul med digitala enheter mer än föräldrar till både yngre och äldre barn. Fler föräldrar till äldre barn nämner i sin tur oftare hur svårt det digitala materialet är att överblicka och att de saknar e-boksläsare för sina barns skolstudier.
Nu ska vi få ta del av föräldrarnas egna ord om hur digitala läromedel försvårar för deras barn i respektive skolstadium.
Hur försvårar digitala läromedel inlärning för barn på lågstadiet?
Var åttonde (13%) förälder till barn på lågstadiet anser att digitala läromedel främst försvårar inlärningen för deras barn (se diagram 2.2). Kontentan är att de digitala enheterna gör det svårare för barnen att lära sig läsa, stava och skriva för hand.
Föräldrarna menar att barnen behöver fysiska böcker, papper och penna för att lära sig och hänvisar till forskning kring detta. Skärmarna innebär också distraktioner som kan ge sämre koncentration.
Vad säger forskningen?
Det finns en hel del studier och forskning kring skärmanvändning och skärmtid. Däremot är det ont om tydliga resultat och slutsatser. Här är länkar till några olika aktuella studier:
- Läs "Datorspel kan bidra till högre intelligens hos barn" på webbplatsen forskning.se.
- Läs "Sämre psykisk hälsa bland unga när skärmtid försämrar stresshantering" på Karolinska institutets webbplats.
- Läs "Läsning på skärm i lärande syfte gynnade unga elevers förståelse för huvudbudskapet i text" på Skolverkets webbplats.
- Läs "Barn som läser på skärm minns texten sämre" på Vi lärares webbplats.
Fem röster från föräldrar till barn på lågstadiet om hur digitala läromedel försvårar inlärning
"Det är svårare och mer ansträngande att läsa på skärm. Läsförmåga och läslust utvecklas inte. Dessutom är det enklare att bli distraherad på internet som att surfa in på andra webbsidor, pling från meddelanden m.m."
Pappa till pojke på lågstadiet
"Lärandet hämmas av många extra moment att förhålla sig till som att behöva lära sig fingersättning, tangentbord, gränssnitt etc. Inte lika intuitivt som penna och papper."
Pappa till flicka på lågstadiet
"Det blir så fluffigt och svårt att läsa digitalt. Kunskapen fastnar inte. Upplever att lärarna har mycket sämre koll på vad barnen arbetar med på skärmar."
Pappa till flicka i lågstadiet
"Lär sig ej uthållighet, skriva för hand, ta del av text i lugn och ro osv. Finns mkt forskning om att digital text inte tas upp på samma sätt av hjärnan som analog. När man måste scrolla tappar man fokus och sammanhang."
Mamma till pojke på lågstadiet
"Lär sig inte att skriva och stava ordentligt. De blir bara knäppa efter att de hållit på med skärmar. Trötta i huvudet. Det blir inte alls på samma sätt när skärmar inte används."
Mamma till pojke på lågstadiet
Hur försvårar digitala läromedel inlärning för barn på mellanstadiet?
Drygt var tionde (11%) förälder till barn på mellanstadiet anser att digitala läromedel främst försvårar inlärningen för deras barn (se diagram 2.2). Liksom föräldrar till barn på lågstadiet anser mellanstadieföräldrarna att det blir svårare för barnen att ta till sig kunskap på digitala enheter och även de hänvisar till forskning. Fokuset har dock flyttats något från att lära sig skriva och stava till att inhämta kunskap.
Vidare tar även mellanstadieföräldrarna upp de distraktioner skärmarna innebär och att de oroar sig för vad barnen gör på skärmen när inte läraren ser. Föräldrarna berättar också att de inte tycker att de digitala läromedlen ger dem en bra överblick. De talar dessutom mer än andra föräldrar om hur teknikstrul och krångliga inloggningar stjäl tid och fokus från barnens lärotid.
Fem röster från föräldrar till barn på mellanstadiet om hur digitala läromedel försvårar inlärning
"Svårare att få en överblick över materialet. Svårare att "bläddra" fram och tillbaka utan att tappa bort sig. Svårare att läsa texter digitalt än med papper och penna där man kan stryka under och lägga till egna anteckningar."
Mamma till flicka i mellanstadiet
"Lätt för att hamna utanför arbetsuppgiften. Kan lätt göra andra saker på enheten utan att läraren ser. Teknikstrul är en tidstjuv under lektionen. Om något krånglar tappar barnen fokus och börjar störa ordningen i klassen."
Pappa till flicka i mellanstadiet
"Det är ofta rörigt med digitala läromedel. Barnet ska hålla reda på inloggningar och länkar, och när man väl kommer fram till materialet så saknas den taktila känslan från en lärobok. Man missar känslominnet man får när man läser en fysisk bok eller skriver glosor för hand."
Pappa till pojke i mellanstadiet
"Det finns tonvis med forskning som stödjer tesen att digitala läromedel inte främjar inlärning. Klassiska papper/bok-läromedel samt skriva för hand är det som forskning fortfarande visar främjar inlärning och läsförståelse. Skärmarnas blå ljus och pyttepixlar gör långa texter jobbiga att läsa."
Pappa till flicka i mellanstadiet
"Mitt barn har vid 12 års ålder mycket svårt att skriva för hand och är allmänt ohändig. Hans enda fritidsintresse är att programmera datorer och vi föräldrar kämpar med att få honom att vara ute, åka skidor, skridskor, spela sällskapsspel, ta promenader etc. Han behöver verkligen inte sitta vid en skärm på skoltid, han behöver läsa böcker, skriva för hand, ha idrott, slöjd och musik etc."
Mamma till pojke i mellanstadiet
Hur försvårar digitala läromedel inlärning för ungdomar på högstadiet?
Var åttonde (13%) förälder till ungdomar på högstadiet anser att digitala läromedel främst försvårar inlärningen för deras barn (se diagram 2.2). Liksom föräldrar till yngre barn hänvisar högstadieföräldrar till forskning på området. Även de nämner de distraktioner skärmar innebär som ett problem. De talar dock mer än andra föräldrar om den dåliga överblick de digitala läromedlen ger både dem och barnen, och konsekvenserna av detta.
Fem röster från föräldrar till ungdomar på högstadiet om hur digitala läromedel försvårar inlärning
"Svårt att få överblick över vad som ska läras in. Lätt att klicka fel eller missa något då det är länkar åt olika håll. Ingen överblick om man har gjort 10% eller 90%. Svårt att ta ut vad som är viktigt."
Mamma till pojke på högstadiet
"Skärmar ger sämre inlärning. Fullt av reflexer och mindre skarp text som inte är läsvänlig för längre innehåll. Att fysiskt hålla i och bläddra i en bok eller att skriva i en bok förhand visar forskning förstärker koppling mellan görandet och tänkandet. I en bok kan man se det större sammanhanget på ett och samma ställe så att säga."
Mamma till flicka på högstadiet
"Oklart både för barn och förälder vad de faktiskt ska lära sig och svårt att se omfattningen av vad som ska gås igenom. Svårare att hjälpa till med läxor som förälder."
Pappa till pojke på högstadiet
"Hon blir sämre på att läsa, ta till sig information i större mängd. Hon saknar överblick i ämnen för utan böcker finns ingen fysisk artefakt där innehållet är överblickbart som i en bok. Det är dessutom som förälder omöjligt att orientera sig i alla appar. Det gör en överblick även för mig omöjlig."
Mamma till flicka på högstadiet
"Barn idag får inte lära sig att läsa och skriva eller räkna. De bara trycker och provar sig fram. Har inte tålamod att läsa böcker. Får aldrig träna på rättstavning eller på att skriva fint. De fördjupar sig inte i uppgiften och blir dessutom störda av annat som poppar upp på skärmen."
Pappa till flicka på högstadiet
Hur försvårar digitala läromedel inlärning för ungdomar på gymnasiet?
Var tionde förälder till ungdomar på gymnasiet anser att digitala läromedel främst försvårar inlärningen för deras barn (se diagram 2.2). Liksom föräldrar till yngre barn hänvisar de till forskning om att digitala enheter gör det svårt för deras barn att ta till sig kunskap. Även de tar också upp distraktioner på skärmar och dålig överblick i digitala läromedel. Föräldrar till gymnasieungdomar talar också mer än föräldrar till yngre barn om avsaknaden av e-boksläsare för digitala läroböcker i skolan.
Fem röster från föräldrar till ungdomar på gymnasiet om hur digitala läromedel försvårar inlärning
"När skrivuppgifter enbart sker på dator och inte med penna i handen fastnar det inte lika lätt i huvudet. Det är svårare att navigera och hitta rätt i digitala läromedel."
Mamma till pojke i gymnasiet
"Tror det underlättar med fysisk lärobok som man kan jobba i, stryka under och det mesta finns samlat. Först när läsplattor enbart avsedda för böcker utan distraktioner blir en självklarhet i skolvärlden kommer digitala läroböcker att fungera."
Pappa till pojke i gymnasiet
"Går inte att läsa på skärm. Böcker, helst böcker de får behålla, är bättre då de går att ta på, bläddra i, ta med sig, öppna och stänga. De kräver ingen laddning, skadar inte ögonen, behöver inget internet för att fungera och framför allt innebär böcker inga distraktioner."
Mamma till flicka i gymnasiet
"Har ingen överblick hur många sidor digitala boken har. Svårt att hjälpa till att förhöra barnet. Går inte att anteckna och skriva under och markera viktiga saker för skolan bekostar inte e-boksläsare med den funktionaliteten."
Mamma till pojke i gymnasiet
"Svårt att se sammanhang, svårt att som förälder kunna förhöra på ett vettigt sätt. Bedrövligt att inte få bläddra, hålla i en penna, stryka under och bläddra tillbaka. En utveckling som kommer att ge katastrofala resultat."
Mamma till pojke i gymnasiet
Både digitala och tryckta läromedel behövs enligt föräldrar
En del föräldrar vill understryka att "skärm och pärm", det vill säga både digitala och tryckta läromedel, har olika styrkor och att barnen behöver båda delarna i skolan. De menar att digitala och tryckta läromedel fungerar som "förstärkande komplement" till varandra och att barnen lär sig lättare när de två kombineras. En åsikt som lyfts fram är också att barn har olika lärostilar och behov vilket föräldrarna anser att skolan bör beakta genom att tillhandahålla både digitala och tryckta läromedel.
Tre röster från föräldrar om varför både digitala och tryckta läromedel behövs
"Jag blir så trött på allt prat om skärm ELLER pärm. BÅDA BEHÖVS! Barn behöver lära sig skriva med papper och penna och läsa i traditionella böcker och inte på en skärm. Skärmar breddar lärmaterialet och har hjälpmedel vi inte ska förneka barn."
Pappa till flicka på lågstadiet
"Digitala och analoga hjälpmedel går hand i hand. För några fäster kunskaper bättre genom att skriva med en penna. För andra underlättar tangentbordet skrivandet. Barn är olika och huvudsaken är väl att de lär sig."
Pappa till pojke på lågstadiet
"Barn behöver pappersböcker för skärmar dödar läslusten. Men skärmen är ett bra komplement för komplexa ämnen som inte kan förklaras med enbart text. Interaktiv teknik kan ge en djupare förståelse."
Pappa till pojke i gymnasiet
I den här delen tittar vi på vad barnen själva tycker om skärmar i skolundervisningen.
De flesta barn ser främst fördelar med skärmar i skolundervisningen
Fråga till barn: Tycker du att det främst finns fördelar eller nackdelar med att du får använda skärmar som dator och surfplatta på lektionerna i skolundervisningen?
Ser barn fördelar eller nackdelar med att använda skärmar på lektionerna i skolundervisningen?
Barn 8–19 år är betydligt mer positiva än negativa till skärmar som datorer och surfplattor på lektionerna. Sex gånger fler barn ser främst fördelar än nackdelar med skärmar i skolundervisningen.
- Ungefär hälften av alla barn 8–19 år ser främst fördelar med att få använda skärmar som dator och surfplatta på lektionerna i skolan.
- Var tredje barn 8–19 år ser både fördelar och nackdelar med skärmar i skolundervisningen.
- Inte ens var tionde barn 8–19 år ser främst nackdelar med skärmar på lektionerna. Minst negativa av alla är barn på mellanstadiet.
- Åldersmässigt skiljer det sig litet åt mellan hur många barn i de olika skolstadierna som ser fördelar respektive nackdelar med skärmar på lektionerna.
- Pojkar och flickor 8–19 år har likvärdig syn på fördelar och nackdelar med skärmar i undervisningen.*
*) För mer information, se tabellbilaga.
"Datorn gör det enklare och roligare att lära sig"
Fråga till barn: Vilka fördelar tycker du att det finns med att du får använda skärmar som dator och surfplatta på lektionerna i skolundervisningen?
Barn om FÖRDELAR med skärmar i undervisning
Vilka fördelar ser barn med skärmar på lektionerna i skolundervisningen?
Nästan hälften av alla barn 8–19 år ser främst fördelar med skärmar som datorer och surfplattor på lektionerna i skolan (se diagram 2.5). Här har barnen med egna ord fått beskriva vilka fördelar de ser.
Den största fördel som barn ser med datorer och surfplattor på lektionerna är att det blir lättare för dem att skriva. Att tangentbord gör att de skriver snabbare jämfört med penna "som kan ge skrivkramp". Jämfört med "sudd" är det också betydligt enklare att redigera texter. Med automatisk rättning blir både stavning och grammatik lättare. Allt detta upplever barnen gör det "enklare att lära sig" och att de "hinner lära sig mer".
De digitala läromedlen är också mer interaktiva vilket barnen tycker gör själva lärprocessen roligare och mer engagerande. De uppskattar andra format än text, som material de kan "få lyssna och titta på". Vidare berättar de om "mattespel" som lär dem räkna och "ordspel" som lär dem både svenska ord och glosor på andra språk.
Barnen ser också en stor fördel med att de snabbt kan hitta aktuell och relevant information på nätet. Det är ofta information som kompletterar deras fysiska läroböcker vilket breddar deras kunskaper och gör att de "lär sig mer". På köpet upplever de också att de lär sig både att vara mer källkritiska och hur digital teknik fungerar.
50%
av ungdomar på gymnasiet tycker att det främst finns fördelar med skärmar i skolundervisningen
Överlag tycker barn också att digitala läromedel gör att skolarbetet blir mer bekvämt för dem och att de kan jobba mer självständigt. Som att de "slipper fråga läraren" tack vare att de kan söka svar på nätet själva eller använda programmens stavningskontroller. De kan också följa upp hur de ligger till i olika ämnen och anpassa övningar efter det, och de kan enklare kommunicera och få feedback.
Därtill slipper de bära på böcker och papper. Att allt finns tillgängligt på samma ställe hjälper dem att "inte glömma någon läxa" och de kan "plugga varsomhelst". Vidare uppskattar barn att kunna delta på lektioner på distans så att de inte kommer efter.
Barn med läs- och skrivsvårigheter som dyslexi och andra diagnoser som adhd är särskilt tacksamma för digitala läromedel. Att kunna ta del av kunskap via andra format än text, och att de kan använda tangentbord för att skriva eller tala in text upplever de underlättar stort för dem.
Barn i olika åldrar uttrycker sig olika och det finns vissa skillnader dem emellan i synen på fördelar med skärmar på lektionerna. Fler yngre barn berättar exempelvis om hur roligt det är med digitala läromedel och framför allt spel – i synnerhet "mattespel". Fler äldre barn talar i sin tur oftare om fördelarna med att kunna söka information på nätet, ha allt samlat på ett ställe och att användning av skärmar är "framtidsförberedande" för dem.
Nu ska vi få ta del av barnens egna ord om fördelar med skärmar på lektionerna i respektive skolstadium.
Vilka fördelar ser barn på lågstadiet med skärmar på lektionerna i skolundervisningen?
Nära hälften av barnen på lågstadiet ser främst fördelar med skärmar på lektionerna (se diagram 2.5). Den största fördel som lågstadiebarnen ser med digitala läromedel är att de är roliga och att det gör dem enklare att lära sig av. De pratar mer än äldre barn om olika pedagogiska spel, framför allt "mattespel" som hjälpt dem att lära sig räkna.
Vidare berättar de att det är lättare att skriva och stava med dessa läromedel. Några nämner också att de tycker det är bra att de kan "göra mycket utan att behöva be läraren om hjälp", som att söka egna svar på nätet eller att "datorn rättar automatiskt".
Fem barn på lågstadiet om vilka fördelar de upplever med skärmar på lektionerna i skolundervisningen
"Roligt att klicka, roliga appar som jag lär mig av, roligare uppgifter än i de vanliga böckerna."
Flicka på lågstadiet
"Att lära mig blir enklare. Jag slipper att skriva med penna för det är svårt. Man kan sudda utan att det märks."
Pojke på lågstadiet
"Att jag lär mig saker och det är roligt. Kul att spela mattespel och svenskaspel."
Pojke på lågstadiet
"Lätt att se när man stavar fel. Snyggare text när man skriver. Många roliga mattespel. Skolplus har en grej som har hjälpt fem stycken personer att bli bättre på multiplikationstabellen."
Flicka på lågstadiet
"Att man kan söka på saker man inte kan innan. Köra mattespel. Läsa fakta på datorn. Man kan göra uppgifter själv utan läraren."
Pojke på lågstadiet
Vilka fördelar ser barn på mellanstadiet med skärmar på lektionerna i skolundervisningen?
Nära hälften av barnen på mellanstadiet ser främst fördelar med skärmar på lektionerna (se diagram 2.5). Den största fördel som mellanstadiebarn ser med digitala läromedel är att de gör det lättare för dem att skriva, stava och redigera text jämfört med papper, penna och sudd.
Precis som yngre barn tycker de också att digitala läromedel är roligare och att de gör skolarbetet mer fritt. De kan själva söka information, se hur de ligger till i olika ämnen och få interaktiva övningar på just de områden de behöver träna på.
Fem barn på mellanstadiet om vilka fördelar de upplever med skärmar på lektionerna i skolundervisningen
"Man lär sig hur man använder dator och det behöver man ju. Det är lättare att skriva på dator och man får inte skrivkramp i fingrarna och det blir alltid läslig handstil på dator."
Pojke på mellanstadiet
"En dator rättar sig själv. Man behöver inte fråga "Hej läraren är det här rätt"."
Pojke på mellanstadiet
"Att det är rörliga bilder jämfört med på ett papper. Lektionerna blir roligare. Man lär sig hur ett tangentbord fungerar och att jag tycker det är roligare och lättare att skriva på skärm istället för papper."
Pojke på mellanstadiet
"Slipper sudda. Om man skriver en berättelse eller faktatext så kan man radera om det är något man har skrivit fel t.e.x om det var i mitten."
Flicka på mellanstadiet
"Uppgifter skickas in, vi kollar våra kunskaper själva och vi kan öva på saker som vi behöver öva på. Man kan söka info på datorn och det är lättare att skriva, man kan lyssna på musik vilket kan hjälpa mot intryck."
Flicka på mellanstadiet
Vilka fördelar ser barn på högstadiet med skärmar på lektionerna i skolundervisningen?
Nära hälften av ungdomarna på högstadiet ser främst fördelar med skärmar på lektionerna (se diagram 2.5). En av de största fördelarna som högstadieungdomarna ser med digitala läromedel är hur mycket de förenklar för dem. Att de har allt sparat på samma ställe, hur lätt det är att hitta och söka information och hur enkelt det är att dela dokument, kommunicera, lämna in uppgifter och delta digitalt.
Även högstadieungdomar upplever att skolarbetet blir friare och mer självständigt med digital teknik. De nämner också att digitala läromedel är "roligare än analoga" men de talar betydligt mindre om detta än yngre barn. När det gäller att skriva lyfter de mer ofta fram hur mycket snabbare och effektivare skrivprocessen blir för dem.
Fem barn på högstadiet om vilka fördelar de upplever med skärmar på lektionerna i skolundervisningen
"Enklare att anteckna och ha allt sparat på ett ställe istället för att ha olika anteckningsblock. Lättare och snabbare att hitta information till uppgifter."
Pojke på högstadiet
"Man skriver snabbare och kan tänka efter/gå tillbaka i texten och redigera samt kan man googla om det är något man inte förstår."
Pojke på högstadiet
"Jag tycker det går fortare att skriva, man blir inte lika trött vilket gör att man orkar skriva mer. Sjukt mycket enklare att redigera. Och man kan enkelt dela dokument och får feedback snabbt!"
Flicka på högstadiet
"Man behöver inte ha med sig massor av böcker till lektionerna. Man har allt på samma ställe och slarvar inte bort material. Är man hemma och sjuk finns all info på datorn och man missar inte lika mycket. Kan jobba självständigt och fritt."
Flicka på högstadiet
"Större tillgänglighet av källor, då är det inte bara den fysiska boken man är beroende av till sitt skolarbete. Att man får mycket mer information och lär sig i en större utsträckning än vad man hade gjort med analog skolundervisning. Väcker lust att lära."
Flicka på högstadiet
Vilka fördelar ser barn på gymnasiet med skärmar på lektionerna i skolundervisningen?
Hälften av ungdomarna på gymnasiet ser främst fördelar med skärmar på lektionerna (se diagram 2.5). Liksom ungdomarna på högstadiet uppskattar gymnasieungdomarna framför allt hur mycket enklare och friare digitala läromedel gör skolarbetet för dem. De talar om allt från digital närvaro på lektionerna till att "allt går snabbare" som att skriva, söka, hitta och dela information.
Gymnasieungdomarna lyfter också fram att digitala läromedel är "framtids-förberedande" för dem. Att de lär sig använda digital teknik och program som de behöver både "i vuxenlivet och kommande arbetslivet", men också att de lär sig hitta ny och relevant kunskap och källkritiskt granska den och dess källor.
Sex barn på gymnasiet om vilka fördelar de upplever med skärmar på lektionerna i skolundervisningen
"Om man använder skärmarna på rätt sätt tycker jag att det finns många fördelar. Dels använder det moderna samhället sig utav mycket datorer och det kan vara bra att veta hur de fungerar. Man kan lättare söka sig information och samtidigt lära sig att kolla upp källan. Det kan underlätta för flera att studera."
Pojke på gymnasiet
"Jag kan uppleva att när jag ska anteckna för hand i skolan så hinner jag inte skriva klart innan läraren har bytt slide på sin presentation. Men jag hinner skriva ner allt om jag skriver på datorn och då får jag med all info som jag kan behöva för att plugga."
Flicka på gymnasiet
"Ökad effektivitet på skrivövning och informationssökning. Ger tillgång till läromedel och lärare kan lägga ut lektionsuppgifter digitalt vilket är extra bra om man är sjuk och inte vill hamna efter i skolarbete. Man är sig hantera olika program och system som man nyttjar under resten av studietiden och arbetslivet."
Flicka på gymnasiet
"Man kan kolla på videogenomgångar och själv pausa för att skriva ner någonting eller spola tillbaka om man inte hängde med. Det är lättare att rätta till misstag i tex text på en dator än på papper. Det sparas oftast automatiskt så risken att man blir av med sitt arbete är betydligt mindre."
Flicka på gymnasiet
"Lättare och snabbare att hitta en bredare kunskap än den lilla kurslitteraturen man får av skolan. Inte alla uppgifter går heller att lösa med bara kurslitteratur. Man lär sig även att vara källkritisk och söka bra källor."
Pojke på gymnasiet
"En dator är en hjälpreda, om du har en fråga kan du googla den eller leta upp lösningsförslag istället för att överbelasta läraren. Ger ett mer fritt och självständigt skolarbete och effektivare undervisning, det är framtiden."
Pojke på gymnasiet
Vilka fördelar ser barn och ungdomar med dyslexi och andra diagnoser med skärmar i skolan?
Barn som har läs- och skrivsvårigheter, till exempel på grund av dyslexi eller adhd uppskattar digitala läromedel av flera olika anledningar. De ser stora fördelar med att de kan få text uppläst eller ta del material med rörlig bild. Det gör deras studier effektivare och ger dem ork och koncentration.
Fyra barn med läs- och skrivsvårigheter om vilka fördelar de upplever med skärmar på lektionerna i skolundervisningen
"Jag har dyslexi. Datorn läser bättre än mig och skriver siffran bättre. Annars så tar det så lång tid för mig. Datorn kan genom spel lära mig saker. Som svenska ord jag inte kan säga."
Pojke på mellanstadiet
"Jag har svår dyslexi och behöver ofta skriva eller diktera in text digitalt. Läsning tar mycket kraft därför behöver jag få det uppläst eller se rörlig media. Det interaktiva får mig att orka plugga längre. Med papper blir jag trött direkt."
Pojke på mellanstadiet
"Jag har ADHD och skriver lättare i datorn eller surfplattan. Kan lyssna på Spotify samtidigt som stänger ute andra ljud och det är bättre för min koncentration."
Pojke på högstadiet
"Verktyg som uppläsning och talsyntes finns vilket underlättar för en dyslektiker som jag. Jag förstår text bättre om den kombineras med ljud och bild. Behöver aktivera fler sinnen för att lära mig."
Pojke på gymnasiet
"Enbart digitala verktyg ger sämre läsförmåga, stavning och handstil"
Fråga till barn: Vilka nackdelar tycker du att det finns med att du får använda skärmar som dator och surfplatta på lektionerna i skolundervisningen?
Barn om NACKDELAR med skärmar i undervisning
Vilka nackdelar ser barn med skärmar på lektionerna i skolundervisningen?
Inte ens var tionde barn i åldern 8–19 år (8%) ser främst nackdelar med skärmar som datorer och surfplattor på lektionerna i skolan (se diagram 2.5). Här har barnen själva fått beskriva vilka nackdelar de ser.
Den nackdel som flest barn upplever med skärmar på lektionerna är att de innebär distraktioner. Det är svårt att låta bli att "smygspela och smygsurfa" och det är alldeles för enkelt att gå in på sociala medier utan att läraren märker något. Dessa lockelser gör det svårt att behålla koncentrationen på lektionerna och att plugga.
En annan lockelse är fusk. De digitala läromedlen underlättar fuskandet vilket barn beskriver som ett problem de själva brottas med, men också att de märker att andra fuskar vilket skapar orättvisa bedömningar och kval över om de bör skvallra eller ej.
Barn upplever också att det är svårare att läsa på en skärm. De får svårare att ta till sig kunskap jämfört med en tryckt bok. De tar också upp att de inte lär sig att hålla pennan, träna sin handstil eller stava när "datorn rättar automatiskt".
8%
av barn 8–19 år tycker att det främst finns nackdelar med skärmar i skolundervisningen
De digitala enheterna kan också ladda ur och drabbas av tekniska problem vilket både stjäl tid och studiero från barnen. För lång tid framför skärmen och för mycket stillasittande kan också orsaka fysiska besvär såsom huvudvärk, ögontrötthet och nacksmärta.
Barn i olika åldrar uttrycker sig olika och det finns vissa skillnader dem emellan i synen på nackdelar med skärmar på lektionerna. Fler yngre barn berättar exempelvis att de inte lär sig att skriva för hand eller hålla pennan med digitala enheter. Mellanstadiebarn upplever mer än både äldre och yngre barn teknikstrul med digitala enheter. Fler äldre barn nämner att de saknar överblick över det digitala materialet och ju äldre barnen blir desto fler talar om det utbredda fusket.
Nu ska vi få ta del av barnens egna ord om nackdelar med skärmar på lektionerna i respektive skolstadium.
Vilka nackdelar ser barn på lågstadiet med skärmar på lektionerna i skolundervisningen?
Endast 7 procent av barnen på lågstadiet ser främst nackdelar med skärmar på lektionerna (se diagram 2.5). Den främsta nackdelen lågstadiebarnen beskriver är att digitala verktyg inte lär dem att hålla pennan och skriva för hand. De tycker också att det är svårare att läsa på en skärm, att skärmar kan ge huvudvärk och att det finns distraktioner på dem.
Fem barn på lågstadiet om vilka nackdelar de upplever med skärmar på lektionerna i skolundervisningen
"Man lär sig inte hålla pennan."
Flicka på lågstadiet
"Man lär sig inte skriva med handen. Min handstil är jätteful."
Pojke på lågstadiet
"Lättare läsa i bok än på skärm. Orkar läsa längre i bok. Med bok slutar örona typ höra fastän dom alltid hör annars. Med skärm hör dom allt och man vet inte vad man läser."
Pojke på lågstadiet
"Man kan bli beroende och få ont i huvudet och i ögonen."
Flicka på lågstadiet
"Så mycket som stör, lättare med bok, papper, penna. Vissa använder det till andra saker som spel och lär sig inte på lektionen."
Flicka på lågstadiet
Vilka nackdelar ser barn på mellanstadiet med skärmar på lektionerna i skolundervisningen?
Endast 4 procent av barnen på mellanstadiet ser främst nackdelar med skärmar på lektionerna (se diagram 2.5). De nackdelar som mellanstadiebarn framför allt upplever är att det är svårare för dem att läsa på en skärm, att det finns distraktioner på digitala enheter, som att i smyg använda spel eller sociala medier på lektionerna. Några nämner också att det är lättare att fuska. Jämfört med både yngre och äldre barn är det också fler mellanstadiebarn som upplever problem med den digitala tekniken.
Fem barn på mellanstadiet om vilka nackdelar de upplever med skärmar på lektionerna i skolundervisningen
"Man kan lätt distraheras. Ibland finns det tekniska problem. Är batteriet slut blir det problem i skolan - laddningen tar tid - det är elevens ansvar att se till att plattan är laddad."
Pojke på mellanstadiet
"Jobbigt att läsa på skärm, enklare på papper. Att det många gånger tar längre tid att börja med en uppgift på datorn. Att den kan strula och då ta en massa tid."
Flicka på mellanstadiet
"Jag blir dålig på handskrivning och stavning. Många går in på smygspelar och smygsurfar istället för att göra uppgifter. Lärare märker inget."
Pojke på mellanstadiet
"Man får kanske ont i huvudet, och det kan krångla med nätet. Då är det bättre att skriva på papper. Dessutom är det inte lika lätt att fuska på papper."
Flicka på mellanstadiet
"Det är många som spelar och missar lektionstid, när man skriver på dator kan man inte träna på sin handstil eftersom att det är datorn som skriver och man kan logga in på till exempel sin tiktok och kolla från datorn 😀"
Flicka på mellanstadiet
Vilka nackdelar ser barn på högstadiet med skärmar på lektionerna i skolundervisningen?
Endast 8 procent av ungdomarna på högstadiet ser främst nackdelar med skärmar på lektionerna (se diagram 2.5). En av de nackdelar som högstadieungdomar upplever är de distraktioner som finns på skärmarna. Att de får sämre koncentration och att det är svårt "att låta bli att smygspela" istället för att plugga – och att skärmar underlättar fusk.
De tar också upp att det är svårare att läsa på en skärm och att detta gör det svårare för dem att ta till sig kunskapen. Några upplever också att digitala läromedel är för svåra att överblicka vilket försvårar deras studier.
Fem ungdomar på högstadiet om vilka nackdelar de upplever med skärmar på lektionerna i skolundervisningen
"Man får svårare att stava på grund av att man aldrig får skriva för hand. Man blir lätt distraherad av paddan. Man kan sitta och spela på plattan hela lektionen eller fuska på prov."
Flicka på högstadiet
"Svårt att läsa på skärmar, blir trött i ögonen, folk använder de till fel saker, överstimulerande, och lättare att få huvudvärk/migrän."
Flicka på högstadiet
"Dåligt att ha fakta utspritt och inga böcker med allt samlat. Svårt att veta om man hittat rätt underlag. För mycket tid till att leta."
Pojke på högstadiet
"Vissa spelar på lektionerna vilket är störande. Skrivstilen blir sämre. Man tar in fakta bättre om man antecknar på papper än om man gör det på datorn."
Pojke på högstadiet
"Enkelt att bli distraherad. Enkelt att strunta i att jobba. Enkelt att fuska. Svårare för lärare att se fusk och att man gör det man ska."
Flicka på högstadiet
Vilka nackdelar ser barn på gymnasiet med skärmar på lektionerna i skolundervisningen?
Var tionde ungdom på gymnasiet ser främst nackdelar med skärmar på lektionerna (se diagram 2.5). Gymnasieungdomar upplever många olika nackdelar med skärmar. De berättar om den negativa inverkan skärmar har på läs- och skrivförmågan, de distraktioner och koncentrationssvårigheter skärmar ger och att de lär sig sämre med skärmar.
Gymnasieungdomar talar också mest av alla om fusk och hur skärmarna förenklar fuskandet jämfört med tryckta läromedel. Likaså tar de upp de fysiska problemen skärmar kan ge i högre utsträckning än yngre barn.
Fem ungdomar på gymnasiet om vilka nackdelar de upplever med skärmar på lektionerna i skolundervisningen
"Ungas skrivkunskaper försämras, våra ordförråd breddas inte lika mycket, vi får en ökad skärmtid vilket kan leda till mindre fysisk aktivitet, vi får en sämre koncentrationsförmåga, vår läsförmåga sjunker och skärmar ses och används av många som en stor tillgång till att kunna fuska."
Flicka på gymnasiet
"Lättare med fusk, och man lär sig inte på samma sätt som att fysiskt skriva. Svårt när man vet att ens kompisar fuskar; samtidigt som man inte vill skvallra blir det att man gör uppgiften på olika villkor."
Pojke på gymnasiet
"Finns mycket distraktioner på nätet som gör att man tappar fokus. Man får ont i huvudet när man tittar på en skärm alldeles för länge. Lättare att läsa tryckta böcker och bättre för hjärnans inlärning."
Pojke på gymnasiet
"Det kan bli väldigt enformigt om man använder skärmar för mycket, det är svårare att ta sig igenom långa texter på datorn. Ibland känns det inte som att lärare har kollat igenom allt digitalt lektionsinnehåll ordentligt utan bara antar att det ska vara bra."
Flicka på gymnasiet
"Finns forskning som visar att om man skriver något för hand fastnar det oftast bättre på minnet. Enkelt att fuska i skolarbetet. Distraktionsmoment, de allra flesta, inklusive jag själv, använder skärmarna i smyg åt annat än vad man borde på lektionerna."
Flicka på gymnasiet
