Kapitel 3
Digital kompetens i skolundervisningen
Föräldrar anser att källkritik är den viktigaste digitala kompetensen i skolundervisningen. Ämnen som digital beteendekunskap, digital hälsa och digital samhällskunskap saknas.
I det här kapitlet har vi frågat föräldrar vilket område inom digital kompetens de tycker är viktigast att barnen lär sig i skolundervisningen. De har fått svara i fritext. Vi har också tagit reda på hur många föräldrar som saknar något område inom undervisning i digital kompetens för sitt barn. Föräldrarna har också specificerat vilken digital kompetens de saknar i skolundervisningen.
Fler högutbildade saknar digital kompetens i skolundervisningen för sina barn
Oavsett barnens ålder saknar runt 3 av 10 föräldrar något område inom digital kompetens i skolundervisningen för sina barn. Nästan dubbelt så många föräldrar med en högskoleutbildning saknar ett ämne inom digital kompetens jämfört med föräldrar med enbart en grundskole- eller gymnasieutbildning.
Det finns ingen större skillnad mellan vilka områden föräldrarna saknar och tycker är viktigast.
Källkritik – den viktigaste digitala kompetensen i skolundervisningen
Enligt föräldrarna är källkritik det viktigaste området inom digital kompetens i skolundervisningen. Källkritik är också en av de digitala kompetenser som flest föräldrar saknar i undervisningen för sina barn.
Föräldrarna anser att det är ”samtidskritiskt” att deras barn kan avgöra om det de läser på nätet är sant eller falskt, framför allt samhällsnyheter. Några föräldrar tror till och med att utbildning i digital källkritik kan vara avgörande för fortlevnaden av vårt demokratiska samhälle.
Datorvana och AI
Barn behöver bli teknik- och datorvana och lära sig att behärska såväl hårdvara som mjukvara. Enligt föräldrarna handlar det om hur barnen rent praktisk använder olika enheter och verktyg samt olika programvaror. Det handlar om allt från fingersättning på tangentbordet, hur olika enheter fungerar, Officepaketet, tekniska termer, navigering och sökfunktioner till programmering.
Ett teknikområde som seglar upp stort som saknat är AI och så kallad promptning, alltså att instruera ett AI-verktyg. Framför allt anser föräldrar till äldre barn att AI är viktigt i undervisningen.
Säkerhet och integritet på nätet
Föräldrar tycker det är viktigt att barnen får lära sig att känna igen och skydda sig mot olika former av bedrägerier på nätet. Att skolan skapar en medvetenhet hos barnen så att de inte hamnar i olika utsatta situationer, som exempelvis grooming.
Föräldrar anser också att skolan behöver "rusta barnen mentalt" för cyberhot och olika påverkanskampanjer från främmande makt. Överlag vill de att barnen lär sig att förstå hur algoritmer fungerar och hur de kan styra vad som visas för dem på nätet, samt om filterbubblor.
Barnen behöver också bli medvetna om de digitala spår de lämnar efter sig och hur deras data är "handelsvara för nätjättarna" samt vilka "krafter som styr bakom kulisserna" i sociala medier.
Internethyfs och digital beteendekunskap
Föräldrarna anser det viktigt att deras barn får lära sig "internethyfs". Att de ska bemöta andra på nätet med lika mycket respekt och vänlighet som de gör i verkliga livet. Det gäller inte minst i användningen av sociala medier.
Föräldrar saknar också förebyggande skolundervisning om näthat och nätmobbing, samt efterfrågar ämnen som "digital beteendekunskap" och "digital hälsa". Det sistnämnda inrymmer även vilken påverkan skärmtiden kan ha på både den fysiska och mentala hälsan. Allt från ergonomi till dopaminberoende.
E-tjänster och digital samhällskunskap
En del föräldrar nämner att de saknar ämnet "digital samhällskunskap" i olika sammanhang. Bland annat kopplat till e-tjänster, som att barnen i skolan får lära sig att sköta bankärenden och deklarera på nätet. Digital samhällskunskap är dessutom ett brett ämne som i princip skulle kunna inrymma alla ovan nämnda områden som källkritik, teknikförståelse, säkerhet, integritet, digitala beteenden, digital hälsa – och många andra digitala kompetenser.
Förenklat handlar digital samhällskunskap om att barnen får lära sig att förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och individen.
I det här avsnittet tittar vi på vilken digital kompetens som föräldrarna tycker är viktigast att deras barn lär sig i skolan.
"Skolan ska lära barnen källkritik och internethyfs"
Fråga till förälder: Vilket område inom digital kompetens anser du är viktigast att ditt barn får undervisning i?
VIKTIGASTE undervisningsområde i digital kompetens
Vilken digital kompetens anser föräldrar är viktigast att deras barn får lära sig i skolan?
Föräldrar till barn 8–19 år anser att den viktigaste digitala kompetensen i skolundervisningen är källkritik. Att kunna avgöra vad som är sant och falskt på nätet. Det framgår tydligt när vi låtit föräldrarna svara på denna fråga i fritext.
Källkritik dominerar bland föräldrar till barn i alla åldrar men därutöver kommer en mängd olika områden upp. Många handlar om att barnen ska bli digitala och datorvana användare som får lära sig Officepaketet, tekniska termer, att programmera, att använda AI och prompta samt att söka och hitta information på nätet.
En del föräldrar till yngre barn tar även upp fingersättning på tangentbord som en av de viktigaste kompetenserna medan föräldrar till äldre barn pratar något mer ofta om vikten av att barnen lär sig e-tjänster och förbereder sig för vuxenlivet.
Säkerhetsfrågor på nätet seglar också upp stort som ett av de viktigaste områdena inom digital kompetens. Det handlar ofta om att skapa medvetenhet hos barnen om bedrägeririsker och den utsatthet som finns på nätet. Men även hur algoritmer fungerar och kan styra vad som visas på skärmen och vilka risker det innebär. Likaså hur vår data sparas – och kan spåras – samt konsekvenserna av detta. Några nämner också att skolan behöver skapa medvetenhet kring cyberhot och påverkanskampanjer från främmande makt.
En del föräldrar menar att det inte bara är viktigt att barn får lära sig vad man bör och inte bör dela på sociala medier utan även hur man uppför sig där. De förespråkar utbildning i allmänt "internethyfs" och önskar "digital beteendekunskap" som ett ämne. De skulle gärna även se att "skärmtidspåverkan", såväl rent fysiskt som mentalt, var något barnen fick undervisning i.
Här följer ett urval av fritextsvar från föräldrarna…
Källkritik och informationssökning
Majoriteten av föräldrar till barn i alla åldrar anser att det viktigaste området inom digital kompetens är källkritik. Att deras barn får undervisning i hur de kan avgöra om det de läser på nätet är sant eller falskt, framför allt samhällsnyheter. Några föräldrar menar rentav att kompetens inom digital källkritik är en avgörande fråga för fortlevnaden av vårt demokratiska samhälle.
"Källkritik och algoritmer. Att reflektera till uppgifters sanningshalt. Att allt de ser på nätet inte är på riktigt."
Mamma till pojke på lågstadiet
"Källkritik. Det tekniska löser de. Men källkritik är fundamentalt för att vårt samhälle ska kunna fortsätta som demokrati i framtiden."
Mamma till flicka på mellanstadiet
"Hur man söker och VÄRDERAR information på nätet. Skillnad mellan amatörjournalistik och professionell journalistik. Att det finns fler sidor än Google, Aftonbladet och Expressen om man vill söka mer sanning."
Pappa till flicka på högstadiet
"Kritiskt granskande av bl.a. nyhets- och vetenskapliga artiklar. Vem skrev? Varför skrev de? Vad är syftet med artikeln? Vilken agenda har de (dold eller öppen)? Är artikeln politiskt vinklad? Finns det andra, bakom kulisserna, som talar om vad personen ska säga? Är det rimligt, det som står i artikeln, utifrån beprövad vetenskap?"
Pappa till pojke på gymnasiet
Datorer, program och programmering
Att kunna använda hårdvara och mjukvara anser föräldrar vara ett av de viktigaste områdena inom digital kompetens för deras barn. Allt från hur de rent praktiskt använder olika enheter och verktyg till olika programvaror. Föräldrar till barn i alla åldrar anser det viktigt att barnen får lära sig Officepaketet, programmering och likaså att förstå tekniska termer. Fingersättningen på tangentbord nämns oftare av föräldrar till yngre barn.
"Förmågan att kunna förstå och nyttja digitala verktyg. Att använda verktygen på rätt sätt. Typ street smart. Även fingersättning på tangentbord mycket viktigt."
Pappa till flicka på lågstadiet
"Användande av digitala hjälpmedel, förstå datorspråk, grundkunskaper i programmering, textbehandlingsprogram, kalkylprogram samt allt inom officepaketet."
Mamma till pojke på mellanstadiet
"Att kunna använda sig av en dator som arbetsredskap, att kunna producera eget material. Teknisk terminologi. Matematikprogram som adaptiva dataspel som tränar grundläggande färdigheter i matematik."
Mamma till flicka på högstadiet
AI och prompting
En del föräldrar, framför allt till barn och ungdomar på högstadiet och gymnasiet, anser att den viktigaste digitala kompetensen för deras barn är att lära sig AI och hur man promptar. Att prompta innebär kortfattat den instruktion man ger ett AI-verktyg, exempelvis i form av en fråga, uppmaning eller beskrivning. Ordet kommer från engelskans "prompt".
"Kompetens inom AI är a och o. Att lära sig nyttja de nya hjälpmedel som kommer tex inom generativ AI. AI är framtiden och den måste han förberedas inför."
Mamma till pojke på högstadiet
"Hur AI fungerar, vilka AI-verktyg finns och hur man promptar."
Mamma till flicka på gymnasiet
Vill du veta mer om AI i skolan – läs artikeln "AI i skolan" på webbplatsen Internetstiftelsen.
E-tjänster och det digitala offentliga Sverige
Föräldrar anser att en av de viktigaste digitala kunskaperna för deras barn är att de får lära sig använda samhällets e-tjänster. Att när de "flyger ur boet" ska klara sig på egen hand och exempelvis kunna betala räkningar, sköta bankärenden, deklarera och använda 1177, en webbplats med sjukvårdsinformation.
"Digital säkerhet, källgranskning och användning av digitala vardagstjänster inom bank och myndigheter. Att lära sig betala räkningar, deklarera och annat på offentlighetens plattformar ger en smidig väg in i vuxenlivet"
Pappa till flicka på högstadiet
"Att lära sig använda myndighetssveriges alla e-tjänster borde vara obligatoriskt i skolan. Undervisning i digitala samhällskunskaper. Alltså att använda digitala plattformar som underlättar livet (betala räkningar, kontakt med myndigheter osv) men även öka kompetens för sådant man kan behöva i yrkeslivet."
Mamma till pojke på gymnasiet
Säkerhet på nätet
Föräldrar tar också upp säkerhet på nätet som ett av de viktigaste områdena inom digital kompetens. Främst handlar det om att deras barn i skolan ska få lära sig att känna igen och skydda sig mot olika former av bedrägerier på nätet. Att skapa en medvetenhet hos barnen så att de inte hamnar i en utsatt situation. Några nämner även cyberhot och att skolan behöver "rusta barnen mentalt" för dessa och olika påverkanskampanjer från främmande makt.
"Risken att bli lurad, utsatt för bedrägeri och spelberoende. Att känna igen bedrägerier, bluffar, grooming. Hur man vistas på internet på ett säkert sätt i förhållande till andra människor."
Mamma till pojke på lågstadiet
"Förstå att det finns folk som uppger sig för att vara en sak men är något helt annat. Att de kan bli lurade på tex pengar eller att skicka bilder på sig själva."
Mamma till flicka på mellanstadiet
"Påverkanskampanjer och cyberhot. Rusta barnen mentalt och skapa medvetenhet."
Pappa till flicka på gymnasiet
Integritet, algoritmer och digitala spår
Några föräldrar anser att den viktigaste digitala lärdomen för deras barn är att förstå hur algoritmer fungerar, hur de kan styra vad som visas för dem på nätet och vilka digitala spår de lämnar efter sig. Barnen behöver förstå vad "digital integritet" är och lära sig att "allt de gör på nätet finns kvar i evigheter och kan bita dem i svansen i framtiden" samt att deras data är en "handelsvara för nätjättarna". Föräldrarna tycker det är viktigt att skolan lär barnen att använda internet på ett medvetet sätt.
"Han behöver lära sig om algoritmer tidigt i livet. Att de styr vad han får upp på skärmen. Kan bli "filterbubblor" och fejk news. Skolan behöver skapa medvetenhet."
Mamma till pojke på lågstadiet
"Att de är VARAN vid användning. De behöver ingen annan digital kompetens."
Pappa till pojke på högstadiet
"Att hon får lära sig att allt hon lägger ut kan ligga kvar och förfölja henne livet ut. Utmanande bilder, fyllebilder eller idiotiska åsikter kan sätta stopp för drömkarriärer och drömförhållanden för hennes framtida jag."
Mamma till flicka på gymnasiet
Sociala medier
En del föräldrar betonar också specifikt vikten av kunskap om sociala medier. Att deras barn i skolundervisningen får lära sig allt från hur sociala medier fungerar, vilka "krafter som styr bakom kulisserna" och vilka risker som finns med användning, till hur man bedömer sanningshalten i det som publiceras i olika forum, vad man själv bör och inte bör dela och vad som är en "sund användning" av sociala medier.
"Lära sig risker med sociala media. Vad man får och inte får sprida/dela. Vikten av balans mellan sociala media och andra media. Källkritik. Programmering. Lära sig officepaketet på ett bra sätt."
Mamma till pojke på högstadiet
"Att förstå vad man postar och inte postar på sociala medier. Att alla inte är den de utger sig för att vara på sociala tjänster. Undvika att bli illa behandlad. Olika typer av språk i olika sociala forum. Hur man uppträder i sociala medier."
Pappa till flicka på gymnasiet
Hur man beter sig på nätet
Ett område som många föräldrar tar upp som en viktig digital kompetens för deras barn är att de får lära sig i skolan hur man beter sig på nätet. Flera föräldrar använder begreppet "internethyfs", andra talar om "digital beteendekunskap" och någon kallar det "netiquette".
Kontentan är att det inte ska vara någon skillnad mellan hur man uppträder online och ansikte mot ansikte. Oavsett vilket är det viktigt att hålla en vänskaplig ton och behandla andra människor med respekt.
"Barn bör lära sig "internethyfs". Att hålla en vänskaplig ton och hur sociala beteenden online fungerar."
Mamma till flicka på lågstadiet
"Jag tycker det är viktigt att de lär sig om källkritik och att man bör bete sig på samma sätt som i verkliga livet även online. Så kallad netiquette. Bara för det är digitalt ska man inte bete sig dåligt."
Pappa till pojke på mellanstadiet
"Att distansen den digitala barriären ger inte gör att barnen tappar respekten mot varandra och andra. Att de inte i sin naivitet lockas fejka profiler eller att bli anonyma "nät-troll" och låta mörka tankar frodas och kläs i ord. Finns det ett viktigare ämne än digital beteendekunskap i Sverige idag?"
Pappa till pojke på gymnasiet
Hälsosamt internetanvändande
Föräldrar ser ett hälsosamt internetanvändande som en viktig del av den digitala undervisningen. Det kan framför allt innebära vilken påverkan skärmtid har både rent fysiskt och mentalt, men också hur viktigt det är att även befinna sig i den fysiska världen.
"Hur den psykiska hälsan kan påverkas av mycket skärmtid. Att den analoga världen inte får glömmas bort."
Mamma till flicka på lågstadiet
"Att ha kontroll över sitt datoranvändande så man inte fastnar i ett evigt scrollande/spelande etc. som ger depressioner. Rutiner kring att ta pauser för axel-nack-rygg-pulsgympa. Bra mat- och sovvanor. Kritiskt tänkande, källkritik och källtillit. Förmågan att stå emot lockande nätreklam om att köpa saker."
Mamma till pojke på mellanstadiet
Vilka områden inom digital kompetens saknar då föräldrar i skolundervisningen? Är det samma områden som föräldrar bedömer vara de viktigaste? Det tar vi reda på i diagram 3.3.
I den här delen undersöker vi om det finns områden inom digital kompetens som föräldrarna saknar i deras barns undervisning.
3 av 10 föräldrar saknar ett område inom digital kompetens i skolundervisningen för deras barn
Fråga till förälder: Finns det något område inom digital kompetens som du idag saknar i skolundervisningen för ditt barn?
Saknar föräldrar något område inom digital kompetens i skolundervisningen för deras barn?
- Nära 3 av 10 föräldrar saknar något område inom digital kompetens i skolundervisningen för sitt barn.
- Något fler föräldrar till barn i mellanstadiet och högstadiet tenderar att sakna något område inom digital kompetens i skolundervisningen. Skillnaden är dock inte signifikant utan inom felmarginalen.
- Föräldrar med en högskoleutbildning (32%) saknar i högre grad något område inom digital kompetens i skolundervisningen än föräldrar med enbart en grundskole- eller gymnasieutbildning (18%).*
- Föräldrar till pojkar eller flickor saknar i lika hög grad något ämne inom digital kompetens i skolundervisningen.*
- Lika många mammor som pappor saknar något ämne inom digital kompetens i skolundervisningen för deras barn.*
*) För mer information, se tabellbilaga.
"Allt från fingersättning till nätmobbning saknas i mitt barns skolundervisning"
Fråga till förälder: Vilket eller vilka områden inom digital kompetens saknar du i skolundervisningen för ditt barn?
Digital kompetens som SAKNAS i skolundervisningen
Vilken digital kompetens saknar föräldrar i skolundervisningen för sina barn?
Närmare 3 av 10 föräldrar saknar något område inom digital kompetens i skolundervisningen för sitt barn (se diagram 3.2).
Många olika digitala kompetenser saknas i skolundervisningen. En stor andel av föräldrarna anger källkritik, vilket ligger i linje med vilken digital kompetens de anser är viktigast att deras barn får undervisning i (se diagram 3.1). I stort är det samma områden som föräldrarna saknar som de anser är viktigast inom digital kompetens.
Källkritik är dock inte fullt så dominerande bland saknade områden som bland viktiga, utan flera andra nämns i nästan lika hög utsträckning. Exempel på sådana ämnen är AI, programmering och Officepaketet. Även utbildning i fingersättningen på ett tangentbord seglar upp stort bland saknade ämnen.
Säkerhet på nätet och algoritmer tar också stor plats bland saknade områden i skolundervisningen. Att skapa medvetenhet om allt från bedrägeririsker till så kallade åsiktsbubblor som kan ge en skev och ensidig bild av verkligheten i barnens flöden på nätet.
Föräldrar saknar också undervisning i "digital uppförandekod" för barnen, det vill säga att de ska bemöta andra på nätet med lika mycket respekt och vänlighet som de gör i övriga livet. Näthat och mobbning tar betydligt större plats bland de områden som föräldrar saknar än de som de angav som viktigast.
Vidare saknar föräldrar "allmän digital kunskap för vår värld" i skolan och efterfrågar ämnen som digital beteendekunskap och digital samhällskunskap. Det sistnämnda kopplas ibland till e-tjänster. Även undervisning i "digital hälsa" saknas, om hur skärmtid påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Allt från ergonomi till hjärnstress.
Här återger vi några av föräldrarnas egna ord om vilka områden inom digital kompetens som de saknar i skolundervisningen för sina barn i olika åldrar.
Fyra föräldrar om vilken undervisning inom digital kompetens de saknar för sitt barn på lågstadiet
"Jag tror inte de har så mycket undervisning i digital kompetens. Med tanke på att fler yngre är ute på internet skulle det nog vara lämpligt att lära sig om källkritik, förövare och bluffar. Allt är inte sant, alla är inte snälla."
Mamma till flicka på lågstadiet
"Lära sig använda vanlig dator med tangentbordet med snabbkommando osv. Fingersättning borde ingå i undervisningen. Det är mycket fokus på touch och surfplattor."
Mamma till flicka på lågstadiet
"Negativ påverkan av skärmar på kroppen och psyket som försämrad syn, dopaminpåslag, hjärnstress, kroppshållning m.m. Så barn fattar varför skärmtid behöver begränsas och att föräldrarna inte bara är elaka."
Pappa till pojke på lågstadiet
"Näthat och allmänt internethyfs, hur man ska bemöta andra när man sitter bakom en skärm och skriver. Saknar undervisning i digital uppförandekod! Till nästa läroplan tack!!"
Mamma till flicka på lågstadiet
Fyra föräldrar om vilken undervisning inom digital kompetens de saknar för sitt barn på mellanstadiet
"Information om AI och hur det påverkar samhället både positivt och negativt. AI borde både bli ett eget ämne och ingå i alla andra ämnen. AI och bild, AI och matematik, AI och biologi etc."
Mamma till flicka på mellanstadiet
"Hur man söker information rätt. Alla svar finns på nätet men eleverna får inte hjälp med hur de ska hitta dem. Saknar även utbildning i själva officepaketet."
Mamma till flicka på mellanstadiet
"Hur algoritmer påverkar vad man ser. Hur algoritmer medvetet skapar beroende hos både barn och vuxna. Att det finns företag som tjänar pengar på att bygga dopaminframkallande appar."
Pappa till pojke på mellanstadiet
"Hantera e-tjänster. Barn behöver drillning i digital samhällskunskap och i digital källkritik."
Mamma till flicka på mellanstadiet
Tre föräldrar om vilken undervisning inom digital kompetens de saknar för sitt barn på högstadiet
"Hur man jobbar i tex excel eller word på ett bra sätt och lära sig använda fiffiga funktioner. Upplever inte att de inte får en ordentlig undervisning utan det är mer learning by doing. Inte heller får de utbildning i programmering."
Pappa till pojke på högstadiet
"Saknar undervisning i AI. Att man förstår vad AI är och hur man använder AI på rätt sätt för att utöka värde/effektivitet t ex genom promptning och brett användande."
Pappa till pojke på högstadiet
"Skulle gärna se mer av säkerhet på internet, både cyberhot men även fula fiskar på nätet. Mer om grooming och hur fulingar på andra sätt utnyttjar barn mentalt, ekonomiskt eller kroppsligt. Mer förebyggande om risker och nätmobbning."
Mamma till pojke på högstadiet
Tre föräldrar om vilken undervisning inom digital kompetens de saknar för sitt barn på gymnasiet
"Säkerheten, hur man vistas på Internet på ett säkert sätt. Mer om mobbning och näthat. Både hur förövaren mår/kan straffas och hur den som utsätts drabbas/kan få hjälp."
Mamma till pojke på gymnasiet
"Uppmärksamhet på sök- samt flödesalgoritmers funktion och därigenom formandet av "åsiktsbubblor". Påverkanskampanjer. Källkritik."
Pappa till flicka på gymnasiet
"Saknar utbildning inom rimlighetsbedömning. Är artikeln politiskt vinklad? Är bilden fejkad? Att lära sig källtillit är mer positivt laddat än källkritik men bägge fattas i min sons undervisning."
Pappa till pojke på gymnasiet
Läs gärna mer om varför föräldrar tycker att det är viktigt att deras barn får lära sig dessa ämnen i skolan – se diagram 3.1.
