Internet har öppnat många nya dörrar och skapar nya möjligheter att delta i det politiska samtalet. Samtidigt ser vi att ett hårt debattklimat och oro för desinformation begränsar både förtroende och engagemang i det politiska samtalet på nätet.

I det här kapitlet undersöker vi "myntets baksida". Internet har bidragit och skapat nya möjligheter för politiska engagemang bland medborgarna. Samtidigt har 2 av 10 undvikit det politiska samtalet på nätet på grund av ett hårt debattklimat.

Inför riksdagsvalet 2022 finns även en utbredd oro för att desinformation kommer att användas i syfte att påverka valet. Oro för falsk eller vilseledande information är genomgående oavsett ålder och finns både bland de som deltar i politiska diskussioner på nätet och de som inte gör det.

Sammantaget upplever många på nätet ett hårt politiskt debattklimat som får dem att begränsa sin delaktighet. Många känner också en oro för desinformation, vilket riskerar att skada förtroendet för det politiska innehållet på nätet.

Nyckelinsikter från kapitlet

7 procent av internetanvändarna har utsatts för hård kritik, hat eller hot när de uttryckt politiska åsikter på nätet under det senaste året

• Det är vanligare att män utsätts för hård kritik, hat eller hot kopplat till politiska åsikter. Delvis kan detta bero på att det är fler män som diskuterar politik på nätet. Det är däremot inte hela förklaringen, då män är mer utsatta även om man bara ser till den grupp som har diskuterat politik på nätet.

Var fjärde förstagångsväljare har anmält något politiskt inlägg för innehåll av hårda ord, hat eller hot under senaste året

• Förstagångsväljarna är en grupp som är mycket aktiva i att diskutera politik på nätet. Dessvärre innebär det också att det är vanligare bland förstagångsväljare att bli utsatta för hård kritik, hat eller hot.
• Förstagångsväljarna är däremot också den grupp som mest frekvent anmäler politiska inlägg för innehåll med hårda ord, hat eller hot. Unga väljare verkar ha en större vana och benägenhet att anmäla politiska inlägg jämfört med äldre internetanvändare.

Utbredd oro för att desinformation ska användas för att påverka valutgången

• Omkring hälften av internetanvändarna känner stor oro för att falsk eller vilseledande information kommer att användas för att påverka valutgången i valet 2022.
• Det är även drygt en tredjedel som känner stor oro för att utländska stater eller myndigheter kommer att använda internet för att försöka påverka utgången i valet 2022.*
• Oro för påverkan från utländska stater är betydligt högre i de äldre generationerna och sjunker sedan markant med åldern.* Oro för falsk eller vilseledande information är däremot i stort sett jämn mellan generationerna.

*Observera att undersökningen genomfördes i december 2021 och därmed speglar oro för utländsk påverkan innan händelserna i början av år 2022 och kriget i Ukraina.

7 procent har under 2021 utsatts för hård kritik, hat eller hot när de uttryckt politiska åsikter på nätet

Diskussionsklimatet är inte alltid konstruktivt på nätet. Diagram 3.1 visar andel av internetanvändarna som har utsatts för hård kritik, hat eller hot när de uttryckt sina politiska åsikter på nätet.

Mer än hälften av de som utsatts för kränkningar, hat eller hot, uppger att det har varit kopplat till personliga eller politiska åsikter. Denna typ av kränkningar, hat och hot är alltså de vanligaste formerna av påhopp som internetanvändarna utsätts för på nätet.

Total har 7 procent av internetanvändarna utsatts för hård kritik, hat eller hot på nätet kopplat till politiska åsikter. Ser vi enbart till de som har diskuterat eller delat politiska åsikter på nätet har hela
20 procent blivit utsatta för hård kritik, hat eller hot.

En något större andel män och förstagångsväljare har blivit utsatta för hård kritik, hat eller hot under det senaste året. Det beror delvis på att fler i dessa grupper diskuterar politik på nätet.

Var fjärde förstagångsväljare har under året anmält något politiskt inlägg för hårda ord, hat eller hot Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Diagram 3.2 visar utifrån olika bakgrundsvariabler vilka som har anmält politiska inlägg för att dessa innehåller hårda ord, hat eller hot under det senaste året.

Hela 7 procent har anmält något politiskt inlägg på grund av innehåll med hårda ord, hat eller hot. Närmare en fjärdedel av förstagångsväljarna har anmält något inlägg med politiskt innehåll på grund av hårda ord, hat eller hot.

I tabellbilagan ser vi att det framförallt är de allra yngsta som har anmält politiska inlägg under det senaste året och att det med åldern blir alltmer ovanligt. Det påverkas delvis av att unga också i högre grad är delaktiga i det politiska samtalet på nätet. Det är däremot inte hela förklaringen, utan det finns även en tydlig koppling till att unga är mer benägna att anmäla politiska inlägg. Läs mer om vilka som brukar diskutera politik på nätet i kapitel 2 – Det politiska samtalet på nätet.

2 av 10 avstår från att delta i det politiska samtalet för att undvika hård kritik, hat eller hot

Hård kritik, hat eller hot påverkar inte bara de som blivit utsatta. Ett hårt debattklimat drabbar långt fler och det påverkar viljan att delta i det politiska samtalet på nätet negativt.

Diagram 3.3. nedan visar hur stor andel av internetanvändarna som har avstått från att följa eller själva medverka i det politiska samtalet på nätet under 2021.

Den främsta anledningen till att internetanvändarna avstår från att dela sina åsikter är på grund av ett hårt diskussionsklimat där de oroar sig för att bli utsatta för hårda ord, hat eller hot.

Totalt har var femte avstått från att dela eller uttrycka sina politiska åsikter på nätet för att de vill undvika hård kritik, hat eller hot. Var sjunde har även vid något tillfälle under året undvikit att följa någon på sociala medier på grund av hårda ord, hat eller hot kopplat till politiska åsikter. Lika många har avstått på grund av integritetsskäl, det vill säga på grund av oro för att data ska kunna samlas in och kopplas till sina politiska åsikter.

Inför valet år 2018 ställde vi en liknande fråga där lite mer än var fjärde uppgav att de avstått från att dela sina åsikter för att undvika hård kritik, hat eller hot. Andelen tenderar alltså ha minskat något sedan föregående val. Dock bör jämförelser göras med försiktighet då förändringar i frågeformulering och metod kan påverka resultatet.

Vanligare att delvis begränsa politiska samtal på nätet på grund av hård kritik, hat eller hot än att helt avstå Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Diagram 3.4 visar andelen som avstått från att dela eller uttrycka politiska åsikter på nätet för att undvika hård kritik, hat eller hot utifrån olika bakgrundsvariabler.

Bland personer som har diskuterat någon politisk fråga på nätet under de senaste 12 månaderna har närmare 4 av 10 även avstått från att uttrycka en del av sina åsikter för att undvika hård kritik, hat eller hot. Det är dubbelt så många jämfört med genomsnittet. Det är alltså betydligt vanligare att ett hårt debattklimat leder till att internetanvändarna delvis begränsar sig i politiska diskussioner på nätet, snarare än att de helt avstår.

Däremot har cirka 1 av 10 internetanvändare helt avstått från politiska diskussioner under det senaste året, det vill säga – de har avstått och inte heller diskuterat någon politisk fråga under året.

Förstagångsväljarna har i högre grad avstått från att uttrycka eller dela sina politiska åsikter på nätet under det senaste året.

Var sjunde internetanvändare har avstått att uttrycka politiska åsikter på nätet på grund av oro för datainsamling Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Diagram 3.5. visar utifrån olika bakgrundsvariabler vilka som har avstått från att dela eller uttrycka politiska åsikter på nätet på grund av oro för att personlig data kan samlas in och kopplas till deras politiska åsikter – och för att de inte vet hur de kan styra vilka personer som ser de politiska inläggen.

Omkring 1 av 7 har avstått från att uttrycka sina politiska åsikter på nätet på grund av oro för att data ska samlas in och kopplas till deras politiska åsikt. Nästan lika många, cirka 1 av 10, har under året avstått från att uttrycka politiska åsikter för att de inte kan eller vet hur de styr vilka som ser deras inlägg.

1 av 7 har under året valt bort att följa någon person på sociala medier på grund av politiska inlägg med hårda ord, hat eller hot Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Diagram 3.6 visar utifrån olika bakgrundsvariabler vilka som har valt bort att följa någon eller avstått från att använda en social plattform på grund av innehåll med hårda ord, hat eller hot kopplat till politiska åsikter.

Omkring 1 av 7 har valt bort att följa någon på grund av att de politiska inläggen innehåller hårda ord, hat eller hot. Cirka 6 procent har av liknande anledning valt bort att använda en social plattform. De flesta nämner att de har valt bort Facebook eller specifika grupper på Facebook, därefter nämner flest Twitter. Facebook är även den plattform där flest internetanvändare tar del av politisk information (diagram 1.5) och den plattform där flest uttryckt eller delat någon politisk åsikt (diagram 2.6).

Mer än hälften känner stor oro för att desinformation kommer användas för att påverka valutgången hösten 2022

I diagram 3.7 ser vi dels hur många som känner oro för att utländska stater och myndigheter ska använda internet för att påverka valutgången hösten 2022, samt dels hur många som känner oro för att falsk eller vilseledande information på nätet kommer att användas för att påverka valutgången hösten 2022.

Observera att undersökningen genomfördes i december 2021 och därmed speglar oro för utländsk påverkan innan händelserna i början av år 2022 och kriget i Ukraina.

Drygt en tredjedel av internetanvändarna känner mycket eller ganska stor oro för att utländska stater eller myndigheter ska använda internet i syfte att påverka valutgången.

Betydligt fler – mer än hälften – känner stor oro för att vilseledande eller falsk information på nätet kommer att användas för att påverka valutgången.

Unga väljare är mindre oroade för nätpåverkan från utländska stater eller myndigheter i syfte att påverka valet Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Diagram 3.8 nedan visar andel som känner stor oro för att utländska stater och myndigheter respektive vilseledande information på nätet ska påverka valutgången hösten 2022 utifrån olika generationer.

Observera att undersökningen genomfördes i december 2021 och därmed speglar oro för utländsk påverkan innan händelserna i början av år 2022 och kriget i Ukraina.

Andelen personer som känner stor oro för falsk eller vilseledande information inför valet 2022 är något högre bland 50- och 60-talisterna men skiljer sig generellt lite mellan åldrarna.

Oro för att utländska stater och myndigheter ska använda internet i syfte att påverka valutgången skiljer sig däremot i hög grad mellan olika generationer. Oron är återigen mest utbredd bland 50- och 60-talister, men sjunker sedan väsentligt i de yngre generationerna.

Bland de allra yngsta väljarna, 00-talisterna, känner bara drygt 2 av 10 stor oro för utländsk påverkan, jämfört med 5 av 10 som känner stor oro för falsk eller vilseledande information.