8 av 10 i befolkningen använder e-tjänster för sjukvården

---

Vilka använder e-tjänster för sjukvården?

Användningen av e-vårdtjänster hänger samman med flera faktorer som kan vara viktiga att ha i åtanke vid tolkning av resultatet. Utöver kunskap om och tillgång till den digitala tekniken så påverkas nyttjandegraden av om det överhuvudtaget funnits ett behov av vård och även vilken typ av vård som behövts. För skillnad över tid har covid-19-pandemin med största sannolikhet också påverkat användningen.

• 8 av 10 i befolkningen använder e-vårdtjänster. Det är en liten minskning från 2022 (83%) till 2023 (81%).
• 70- och 80-talister har signifikant minskat sin användning av e-vårdtjänster år 2023.
• Män har minskat sin användning av e-vårdtjänster från 2022 (82%) till 2023 (79%) medan kvinnors nyttjandegrad är oförändrad mellan åren. *)
• Fram till pensionsåldern är det fler kvinnor än män som nyttjar e-vårdtjänster men efter pensionen är det istället fler män än kvinnor.
• 2 av 3 pensionärer (65%) har nyttjat e-vårdtjänster år 2023 vilket är en ökning sedan 2022 (60%). *)

Vilka använder inte e-tjänster för sjukvården?

• Var femte i befolkningen använder inte e-tjänster för sjukvården.
• Bland de yngre pensionärerna 65–75 år har var fjärde inte använt e-vårdtjänster.
• Hälften av de äldre pensionärerna över 75 år har inte nyttjat e-vårdtjänster.

*) För mer information, se tabellbilaga

---

Drygt var femte har använt en vårdapp för läkarbesök senaste året

---

Vilka använder vårdappar?

Liksom för e-vårdtjänster i stort hänger användningen av vårdappar för digitala läkarbesök samman med flera faktorer, vilka kan vara viktiga att ha i åtanke vid tolkning av resultatet.

Först och främst handlar det om kunskap om och tillgång till den digitala tekniken. Nyttjandegraden påverkas även av om det överhuvudtaget funnits ett behov av ett läkarbesök och likaså vilken typ av vård eller rådgivning under läkarbesöket som behövts. För skillnad över tid har covid-19-pandemin med största sannolikhet också haft påverkan.

• Drygt var femte i befolkningen har använt vårdappar för digitala läkarbesök via videosamtal. Det är en liten minskning från 2022 (24%) till 2023 (22%).
• De som framför allt nyttjar vårdappar är kvinnor under 50 år, varav nära 4 av 10 har använt en vårdapp för ett digitalt läkarbesök det senaste året.
• 1 av 10 pensionärer (10%) har nyttjat vårdappar år 2023 vilket är en liten minskning sedan 2022 (12%). *)
• 50- och 70-talister har signifikant minskat sin användning av vårdappar år 2023.
• Män har minskat sin användning av vårdappar från 2022 (24%) till 2023 (19%) medan kvinnors nyttjandegrad är oförändrad. *)

Vilka använder inte vårdappar?

• Nära 8 av 10 i befolkningen har inte använt en vårdapp för ett digitalt läkarbesök det senaste året.
• Runt 9 av 10 pensionärer har inte använt vårdappar. Det gäller såväl yngre pensionärer 65–75 år som äldre pensionärer över 75 år. *)

*) För mer information, se tabellbilaga

---

Unga använder främst Kry och äldre 1177.se för digitala läkarbesök via videosamtal

---

Vilka vårdappar för digitala läkarbesök använder Sveriges befolkning?

Detta är en fritextfråga utan fasta svarsalternativ. Det är alltså respondenternas spontana svar av vilka vårdappar för digitala läkarbesök via videosamtal som har använts.

• Kry är den vårdapp för digitala läkarbesök som flest använt. Var tjugonde i befolkningen har träffat en läkare via Krys vårdapp det senaste året.
• Kry används mest av de under 55 år, varav var tionde nyttjat Krys vårdapp. Jämför vi befolkningen i storstad och på landsbygd under 55 år så används Kry i lika stor utsträckning. *)
• På andra plats kommer 1177.se som är förstahandsval för de i pensionsålder.
• Alltid öppet används av något fler 90- och 00-talister (4%). *)
• Det är vanligt förekommande i alla åldrar att inte komma ihåg vilken vårdapp man använt. Bland de över 50 år som har använt en vårdapp kommer runt var tredje inte ihåg vad den heter. *)
• Att använda flera vårdappar tenderar inte vara vanligt då endast ett par procent anger fler än en vårdapp.
• Exempel på andra vårdappar som omnämns av ett drygt tiotal personer är Medicheck, Min hälsa, Min vård, Mindler, Närhälsan, Bra liv och Knodd.

*) För mer information, se tabellbilaga

Var femte vet inte hur Sverige ligger till jämfört med andra länder vad gäller e-tjänster

---

---

Hur tror svenskarna att Sverige ligger till jämfört med Norden vad gäller e-tjänster?

• 4 av 10 tror att Sverige ligger på samma nivå som övriga Norden vad gäller att utveckla och införa e-tjänster i offentlig sektor.
• Nästan 3 av 10 tror att Sverige ligger före Norden vad gäller e-tjänster. Det är fler män (30%) än kvinnor (24%) som tror att Sverige ligger före i Norden och i synnerhet män födda på 60- och 90-talet. *)
• Drygt 1 av 10 tror att Sverige ligger efter i Norden vad gäller e-tjänster. Det är framför allt 80-talisterna (16%) som tror att Sverige har hamnat på efterkälken.
• 2 av 10 har ingen aning om hur Sverige ligger till jämfört med de andra nordiska länderna vad gäller e-tjänster. Det är fler äldre kvinnor som inte har någon uppfattning. *)

Hur tror svenskarna att Sverige ligger till jämfört med övriga Europa utanför Norden vad gäller e-tjänster?

• Nästan 6 av 10 tror att Sverige ligger före övriga Europa utanför Norden vad gäller e-tjänster. Det är fler män (63%) än kvinnor (53%), och framförallt de yngre födda på 90- och 00-talet som tror att Sverige ligger före övriga Europa. *)
• Knappt 2 av 10 tror att vi ligger på samma nivå som övriga Europa vad gäller att utveckla och införa e-tjänster i offentlig sektor.
• Inte ens 1 av 10 (7%) tror att Sverige ligger efter övriga Europa vad gäller e-tjänster. 90-talisterna tror detta minst av alla.
• Nära 2 av 10 har ingen aning om hur Sverige ligger till jämfört med övriga Europa utanför Norden vad gäller e-tjänster. Det är framförallt äldre kvinnor som inte har någon uppfattning. *)

*) För mer information, se tabellbilaga

---

"Sverige ligger före andra länder med e-tjänster som Bank-id och Swish"

Vilka e-tjänster tänker de som tycker att Sverige ligger före andra länder på?

En rungande majoritet anser att det är de privata aktörernas tjänster Bank-id och Swish som gör att Sverige ligger före andra länder i Norden eller Europa vad gäller e-tjänster. Andra e-tjänster som nämns är kollektivtrafikens appar, digitala biljetter och likaså sjukvården med 1177.se och digitala läkarbesök. Några andra myndigheters e-tjänster som omtalas är exempelvis Skatteverkets och Försäkringskassans. En del kommenterar också att Sverige är på väg att avskaffa kontanter i högre grad än andra länder till förmån för digitala betalningslösningar.

Några röster om varför Sverige ligger före...

"Allt jämfört med Frankrike (BankID, swish, kollektivtrafikappar osv)."
Kvinna, 27 år

"Att ansöka om saker (tillstånd, bidrag etc.), att boka tider för möte, att se sina personliga uppgifter hos myndigheten på "mina sidor"."
Man, 31 år

"Att man inte kan använda kontanter längre och att alla banktjänster ska gå via datorer och digitalt."
Kvinna, 79 år

"Överhuvudtaget att kunna erbjuda digitala vårdbesök, där tror jag vi ligger före många andra länder i Europa som nog fortfarande är mer analogt."
Kvinna, 57 år

---

"Sverige ligger efter andra länder vad gäller att rösta digitalt och att ha en statlig e-legitimation"

Vilka e-tjänster tänker de som tycker att Sverige ligger efter andra länder på?

Det finns de som anser att Sverige ligger efter andra länder i Norden eller Europa vad gäller i princip alla e-tjänster i offentlig sektor. Litauen och Danmark lyfts fram som föregångsländer:

"Att kunna göra i stort sett allt digitalt. Som i Litauen."
Man, 33 år

"Digital brevlåda jämfört med Danmark. Bank-ID jämfört med Danmarks nem-ID. Sverige ligger efter Danmark i alla e-tjänster!!!"
Kvinna, 21 år

Statlig e-legitimation
Den största andelen anser att det är på grund av att Sverige saknar ett "statligt Bank-id", alltså en statlig e-legitimation, som gör att Sverige ligger efter.

"Digitalt ID - man ska inte behöva ha en bank osv. Centrala tjänster/applikationer finns i andra länder medans Sverige förlitar sig på privata aktörer."
Man, 24 år

"Statligt "bank id". Gemensamma journalsystem inom sjukvård. Informationsutbyte mellan olika myndigheter inför t.ex. bidragsutbetalningar."
Man, 62 år

E-röstning
Något som flera påtalar är att vi i Sverige ännu inte kan e-rösta och ha elektroniska val till riksdagen vilket gör att vi halkar efter andra länder.

"I reformförlamade Sverige kan vi på 2020-talet inte rösta digitalt. Typiskt Sverige!"
Kvinna, 18 år

"Saknas e-röstning. Saknas statlig säker e-leg, dvs inte bankägd."
Man, 72 år

E-hälsovård och vaccinregister
Den digitala vården, allt från enskilda e-tjänster, 1177.se, journalsystem, vaccinregister till hela den svenska samhällsstrukturen, lyfts fram som skäl till att vi ligger efter andra länder.

"Digital vård. Regionerna väldigt sent på bollen. Hade vi haft en centraliserad sjukvård som i andra länder hade vi sluppit gigantiska digitaliseringskostnader och system inom vården som inte funkar över regionsgränserna."
Man, 33 år

"Webbtidsbokning och egenmonitorering i sjukvården. 1177 jättekrångligt att använda och speciellt sökfunktionen."
Man, 71 år

"Digital vård, digitala tjänster och samordning kring vård. Fax fortsatt obligatoriskt i flera vårdval inom region sthlm. Vi är väl också det enda nordiska landet som inte har ett vaccinregister."
Man, 39 år

"Bank id (kontrolleras av bankerna i Sverige), digitala journaler (systemen synkar inte, ej användarvänliga för personalen)."
Kvinna, 60 år

Bristande säkerhet
Sverige upplevs ha bristande it-säkerhet. Det gäller e-tjänster som tillhandahålls av såväl myndighetssverige som privata aktörer. Vi beskrivs som "naiva, omoderna och inkompetenta" jämfört med andra länder.

"Omodern IT-säkerhet, typ Bank-ID = u-landsnivå."
Man, 63 år

"Digitalt personskydd, säkerhet/integritet och patientdata. Bristande säkerhet all over!"
Man, 37 år