Kapitel 4
Dumscrollande och digital detox
Svenskar mår dåligt av att slöscrolla och algoritmer. Unga kvinnor är mest drabbade men också mest benägna att göra något åt det. Intresset för digital detox är stort men handlar mer om att pausa sociala medier än att lämna det digitala livet helt och hållet.
I det här kapitlet undersöker vi hur svenskarna mår i den digitala världen. Vi tar reda på hur många som fastnar i så kallat dumscrollande eller slöscrollande, alltså att passivt scrolla på mobilen. Därtill undersöker vi hur detta slöscrollande påverkar deras mående och om de tänker på algoritmer när de scrollar. Vidare kartlägger vi hur stort intresset är för att göra en så kallad digital detox, alltså att ta en paus från det digitala livet.
Vi låter också svenskarna med egna ord beskriva hur de mår när de scrollar, vilka tankar de har om algoritmer, deras drivkrafter till att göra en digital detox, vilka fördelar och nackdelar de som kopplat ner upplever samt vad argumenten är för att inte vilja ta en paus från det digitala livet. Svaren vittnar om att det här är frågor som väcker stort engagemang hos det svenska folket.
Nästan alla slöscrollar – och de flesta mår dåligt av det
Majoriteten – 8 av 10 – svenskar fastnar i ett passivt scrollande på mobilen och den största andelen uppger att de mår dåligt av det. Faktum är att hela tjugo gånger fler svarar att de mår sämre (44%) än bättre (2%) av att slöscrolla. Kvinnor upplever i högre utsträckning än män att de fastnar i ett slöscrollande och fler kvinnor mår också dåligt av det. Värst drabbade är unga kvinnor mellan 20–34 år och i denna ålder är skillnaden mellan män och kvinnor som störst.
Slöscrollande beskrivs som en beroendeframkallande tidstjuv
Skälen till att må dåligt av sitt passiva scrollande är många. De allra flesta ser det som en stor tidstjuv som kan ge dem dåligt samvete och ångest när tiden rinner iväg. Slöscrollandet upplevs vara starkt beroendeframkallande och leda till allt från hjärnröta, psykisk ohälsa, prokrastinering, stillasittande, sömnstörningar till att få en skev syn på sig själv, sitt liv, sin omvärld och till och med verkligheten.
Kvinnor talar oftare om att de mår dåligt av att jämföra sig med andra i sina flöden, medan män oftare beskriver dopaminpåslag i hjärnan som gör det svårt att sluta scrolla.
Algoritmer oroar, men alla förstår inte hur de fungerar
Algoritmerna tycks många gånger vara boven i dramat till att många mår dåligt när de scrollar på mobilen. De flesta svenskar – två tredjedelar – tänker på algoritmer när de slöscrollar och många uttrycker starka negativa känslor som frustration och ilska. Medvetenheten om algoritmer är som högst bland unga vuxna 20–34 år. Generellt sett har något fler kvinnor än män algoritmerna i åtanke när de scrollar.
Den tredjedel som inte har algoritmerna i åtanke består främst av ungdomar och pensionärer. Mer än var tionde svensk vet inte ens vad algoritmer är eller hur de fungerar och framför allt äldre saknar denna kunskap.
Vad gäller politisk åskådning är det betydligt fler som står klart till vänster som tänker på vilka algoritmer som kan styra deras flöden, jämfört med de som står klart till höger.
Algoritmer väcker oro för polarisering, övervakning och manipulation
Det som främst väcker missnöje med algoritmer är att man "dränks av mer av samma". Många ser också risker med filterbubblor, särskilt kopplat till politik där algoritmer kan förstärka åsikter och öka polarisering. Man liknar det vid att "hamna i en ekokammare" och "trilla ner i kaninhål" som ger en skev verklighetsuppfattning. Det finns också en oro för övervakning, datainsamling och manipulation och att innehållet styrs av "mörka krafter". Några tar även upp att AI-tjänsterna inte heller är opartiska i sina svar och undrar hur många som är medvetna om det.
Algoritmer gör sociala medier mindre intressanta och relevanta
Missnöjet med algoritmstyrda flöden ger konsekvenser. Svenskar berättar att de på grund av algoritmerna undviker att ta del av innehåll de egentligen är nyfikna på. Att algoritmerna upplevs göra sociala medier mindre intressanta, relevanta och sociala och att de därför använder dem allt mindre.
Dock lägger sig inte alla platt för algoritmerna utan försöker istället aktivt påverka sina flöden genom medvetna val. Exempelvis genom att gilla och stanna extra länge på vissa inlägg, söka på olika vinklingar eller klicka i "ej intresserad" på innehåll de vill se mindre av.
Den lilla skara som uttrycker något positivt om algoritmer menar att de uppskattar tryggheten och bekvämligheten med skräddarsytt innehåll. Några spekulerar också kring om algoritmerna kan få innehållet i flödet att spegla deras tankar, känslor, personlighet och identitet.
Varannan svensk är intresserad av att ta en paus från det digitala
Fenomenet digital detox, alltså att ta en paus från det digitala livet, kan vara ytterligare en effekt av missnöjet med slöscrollande och algoritmstyrda flöden. Hälften av svenskarna lockas av att göra en digital detox – uppemot var tredje har redan tagit en sådan och var femte skulle kunna tänka sig att göra det. Intresset för digital detox är betydligt större bland kvinnor än män – och särskilt bland de som i högst grad är missnöjda, nämligen de unga kvinnorna mellan 20–34 år.
Förhoppningar om bättre hälsa och sömn får svenskarna att vilja ta en digital detox
Drivkrafterna som får svenskarna att vilja ta en digital detox har en direkt koppling till att de mår sämre av att slöscrolla. Mer välanvänd tid ligger i topp, som att umgås, träna, läsa böcker eller vara kreativ. En lika stark drivkraft är förhoppningen om en förbättrad mental hälsa, som att få "vila hjärnan", få mindre stress, bättre sömn, bättre koncentration och vara mer i nuet. Många vill också lämna sociala medier för att slippa "mulas av" omöjliga utseendeideal, destruktivt innehåll samt att känna pressen på att hålla sig uppdaterade.
En del, särskilt män, ser det som ett experiment – att testa hur länge de kan klara sig utan och vilka effekter det får. Föräldrar vill vara goda förebilder eller göra en detox tillsammans med sina barn. Bland äldre förekommer en nostalgisk längtan tillbaka till det analoga livet före det ständiga scrollandet.
Fler vill sluta med sociala medier än helt sluta med skärmar
Nästan var tionde svensk har tagit en digital detox genom att sluta använda skärmar under en vald tidsperiod. Det vanligaste är dock att ta en paus från sociala medier, vilket mer än dubbelt så många svenskar har gjort. I praktiken handlar det alltså mer om att begränsa – inte lämna – det digitala livet. Det märks även bland den mindre grupp som tagit en digital detox på ett annat sätt. De har främst begränsat sin skärmtid med exempelvis tidlås på appar, att stänga av wifi eller lämna mobilen hemma.
En del har inte heller pausat alla sociala medier utan bara vissa och då främst Facebook och Instagram. Det är fler kvinnor än män som tagit en digital detox från sociala medier och unga kvinnor 20–34 år sticker ut markant. I yngre medelåldern 35–49 år verkar dock fler män än kvinnor vara less på sociala medier, då det tvärtom är fler män som tagit en paus från tjänsterna.
En digital detox får vissa att bli mer sociala – och andra att känna sig mer ensamma
Förhoppningarna inför att ta en digital detox tycks infrias. En stor majoritet upplever i alla fall främst fördelar med sin digitala detox; som att den frigör tid och att de blir mer sociala, mer fokuserade och kreativa, mindre stressade, sover bättre, känner mindre press att ”ha koll” och får en mer verklighetstrogen omvärldsbild.
Den mindre andel som upplevt nackdelar med sin digitala detox berättar istället om utanförskap, ensamhet, mer tristess och rastlöshet, sämre koll på vad som sker i vänkretsen och omvärlden, samt praktiska utmaningar.
Det intressanta är att flera av dessa aspekter står i tydlig kontrast till varandra:
- Vissa känner sig mer sociala och mer gemenskap i det fysiska livet – andra känner sig mer ensamma och utanför när de är offline.
- Vissa känner lättnad och lugn över att inte matas av information – andra känner stress och oro över att gå miste om information utan sina flöden.
- Vissa känner att de får en mer balanserad omvärldsbild av att enbart konsumera traditionella medier – andra att de får en för begränsad omvärldsbild i brist på flera perspektiv och svårighet att kolla upp källor.
"En digital detox är endast för de som saknar självkontroll"
Mer än 4 av 10 svenskar vill inte ta en digital detox, varken från skärmar, sociala medier eller på något annat sätt. Intresset är som lägst bland män över 65 år. Ett av de främsta skälen är att en digital detox upplevs som för svår, eller till och med omöjlig, att genomföra i dagens samhälle. Digitala verktyg ses som nödvändiga för att få vardagen att fungera – från arbete och studier till bankärenden och myndighetskontakter.
De är också viktiga för att hålla kontakt med vänner och familj, ibland över långa avstånd – och för att motverka ensamhet. Likaså används de för nyheter, underhållning, inspiration och avkoppling, något många inte vill avstå från. Flera anser att det vore helt onödigt att ta en digital detox – att det endast är något för de som saknar självdisciplin.
Pensionärer vill använda det digitala mer, inte mindre
De internetanvändande pensionärerna är minst drabbade av det passiva scrollandets och algoritmernas negativa påverkan. Även om mer än hälften av pensionärerna slöscrollar så mår de inte alls lika dåligt av det som yngre gör. Faktum är att majoriteten av pensionärerna svarar att de inte påverkas alls.
Pensionärer bekymrar sig inte heller lika mycket över algoritmer. Bland yngre pensionärer är det uppemot hälften – och bland de äldsta över 75 år tre fjärdedelar – som inte tänker på algoritmer när de scrollar. Nästan 4 av 10 pensionärer vet inte ens vad algoritmer är eller hur de fungerar.
Mot den bakgrunden är pensionärer de som är minst intresserade av att göra en digital detox. Faktum är att en hel del pensionärer tvärtom svarar att de skulle vilja använda det digitala mer, inte mindre.
Unga kvinnor 20–34 år hårt drabbade av det digitala livet
Att unga kvinnor i åldern 20–34 år lider av digitala påfrestningar löper som en röd tråd genom hela detta kapitel. I princip alla kvinnor i denna ålder slöscrollar och det är i denna ålder som flest tänker på algoritmer. Hela 3 av 4 uppger också att de mår sämre av sitt scrollande, vilket är mer än alla andra åldersgrupper. I andra åldrar kan slöscrollandet ligga på liknande nivå men de mår alltså inte lika dåligt av det.
Det är dessutom unga kvinnor som mer än alla andra vill förändra sina digitala vanor. Hela 8 av 10 intresserar sig för digital detox och mer än hälften har redan testat det. De upplever också i hög grad fördelar med att ta en digital paus. När det gäller att ta en digital detox från sociala medier sticker dessa unga kvinnor ut markant. Dubbelt så många har någon gång satt sina sociala medier på paus, jämfört med befolkningen i stort.
Tips! Läs gärna mer om hur unga kvinnor i högre grad än andra ser sin mobil som ett sällskap och andras mobiler som en rival om deras uppmärksamhet i Kapitel 5: Mobilt vett och etikett.
Nära 9 av 10 barn och ungdomar 12–19 år fastnar i slöscrollande
Barn och ungdomar 12–19 år är uppvuxna i en digital värld vilket påverkar deras vanor och beteenden. Nästan 9 av 10 barn upplever att de fastnar i passivt scrollande och drygt 4 av 10 mår sämre av det. Det är alltså fler barn än vuxna som är 20 år eller äldre (8 av 10) som fastnar i att slöscrolla, men det är inte fler barn som mår dåligt av det utan det är likvärdigt. Detta skulle kunna bero på att det digitala är så normaliserat för dem, eller att de kanske inte alltid kopplar ett dåligt mående till sitt scrollande.
De som drabbas mest i denna ålder är ungdomar i gymnasieåldern. De slöscrollar i högre grad och fler mår dessutom sämre av det. Flickorna mår överlag sämre än pojkarna.
Barn och ungdomar 12–19 år berättar att slöscrollande ger dem "brainrot"
Barn och ungdomar 12–19 år mår i många fall dåligt av att slöscrolla, för att de jämför sitt utseende och sina liv med vänner och influencers. De svarar att det kan få dem att känna sig både fula och misslyckade, särskilt flickorna. Barn beskriver också hur de blir "dopaminjunkies" och får "brainrot" när de nästan reflexmässigt fastnar vid mobilen. De berättar att det passiva scrollandet kan ge dem ångest, oro, stress, sömnsvårigheter och få dem att känna sig tjuriga, sega, deppiga och ledsna.
Ungdomar 16–19 år har koll på vad algoritmer är men tänker inte lika mycket på dem som vuxna
Ungdomar 16–19 år har lika bra kunskap om vad algoritmer är och hur de fungerar som vuxna över 20 år. Det vill säga att endast lite mer än var tionde uppger att de saknar denna kännedom. Dock är det endast drygt hälften av ungdomarna som har algoritmerna i åtanke, vilket är likvärdigt med de yngre pensionärerna 65–75 år. Det är alltså betydligt färre ungdomar – 54 procent – som tänker på algoritmer när de scrollar på mobilen jämfört med vuxna totalt sett – 67 procent.
Lika många ungdomar 16–19 år som vuxna har tagit en detox från sociala medier
Ungdomar i åldern 16–19 år lockas inte mer av digital detox än vuxna som är 20 år eller äldre. Det är alltså hälften av ungdomarna som är intresserade av digital detox och det intresset är likvärdigt mellan tonårsflickor och tonårspojkar. 3 av 10 ungdomar har genomfört en digital detox och var femte har pausat sociala medier, alltså varken fler eller färre än den vuxna befolkningen.
I det här avsnittet undersöker vi hur vanligt det är bland svenskarna att fastna i ett passivt scrollande.
Majoriteten av svenskarna fastnar i passivt slöscrollande
Fråga: Har du under de senaste 12 månaderna känt att du fastnat för länge i ett passivt slöskrollande på mobilen?
Fastnar i passivt slöskrollande
Fråga: Har du under de senaste 12 månaderna känt att du fastnat för länge i ett passivt slöskrollande på mobilen?
Fastnar i passivt slöskrollande
Hur många svenskar fastnar i slöscrollande?
- Majoriteten – 8 av 10 – känner att de fastnar i ett passivt slöscrollande på mobilen. 3 av 10 upplever dessutom att de ofta gör det.
- De som i allra högst grad fastnar är unga personer mellan 16–34 år, tätt följt av de i yngre medelåldern 35–49 år.
- Kvinnor upplever i högre utsträckning än män att de fastnar i slöscrollande. Detta gäller i princip alla åldrar men skillnaden är som minst mellan pojkar och flickor i övre tonåren. Läs mer under Barn och ungdomar om slöscrollande.
- Mer än hälften av pensionärerna känner att de fastnar för länge i sitt slöscrollande på mobilerna, men det är ändå betydligt färre jämfört med personer i yngre åldrar.
- Fler tjänstemän (88%) än de som har arbetaryrken (82%) upplever att de fastnar för länge i slöscrollande.*
*) För mer information, se tabellbilaga
Vad är dumscrollande och slöscrollande?
Att dumscrolla och slöscrolla är detsamma som att passivt scrolla på mobilen. Dessa begrepp används för att beskriva hur man slentrianmässigt scrollar igenom innehållsflöden på mobilen, utan något specifikt mål och utan att egentligen reflektera över innehållet. Du kan läsa mer om att slöscrolla på vår sajt Internetkunskap.
Nästan ingen mår bättre av att slöscrolla
Fråga: Hur tror du att passivt skrollande påverkar ditt mående?
Fråga: Hur tror du att passivt skrollande påverkar ditt mående?
Mår SÄMRE av passivt skrollande
Hur påverkar slöscrollande svenskarnas mående?
Den största andelen – 44 procent – upplever att de mår sämre av passivt scrollande. Var tredje tror inte att de påverkas alls och var femte har ingen uppfattning. Endast 2 procent tror att de mår bättre av att slöscrolla.*
44%
av svenskarna tror att de mår sämre av att slöscrolla
Vilka upplever att de mår sämre av att slöscrolla?
- En bra bit över 4 av 10 (44%) svenskar tror att de mår sämre av slöscrollande. Det är mångdubbelt – hela 20 gånger fler – jämfört med de som upplever att de mår bättre av denna företeelse.
- Unga vuxna 20–34 år är i högst utsträckning drabbade av sitt passiva scrollande, där två tredjedelar uppger att de mår sämre av detta. I denna åldersgrupp sticker dessutom kvinnorna ut – hela 3 av 4 kvinnor uppger att de mår sämre av sitt slöscrollande.
- Överlag är det fler kvinnor än män som svarar att de mår sämre av slöscrollande. Det gäller i princip alla åldrar utom de äldre pensionärerna över 75 år.
Vilka upplever att slöscrollande inte påverkar deras mående alls?
- En tredjedel av svenskarna tror inte att slöscrollande påverkar deras mående alls.
- Det är framför allt pensionärer som inte tror att passivt scrollande har någon påverkan på hur de mår. Mer än hälften av pensionärerna är av denna uppfattning.
- I övre medelåldern är det endast marginellt fler som inte tror att slöscrollande har någon påverkan än hur många som tror att de mår sämre.
- Fler män (38%) än kvinnor (30%) tror inte att passivt scrollande har någon påverkan. Det gäller i princip alla åldrar efter tonåren fram till pensionsåldern.*
Vilka upplever att de mår bättre av att slöscrolla?
Endast 2 procent av svenskarna upplever att de mår bättre av att slöscrolla. Det är endast två grupper som i något högre grad än befolkningen i stort uppger att de mår bättre av slöscrollande. Det är äldre pensionärer, framför allt män (6%), samt barn och ungdomar 12–19 år (4%).* Vill du veta mer om 12–19-åringarna – läs mer under Barn och ungdomar om slöscrollande.
*) För mer information, se tabellbilaga
Unga vuxna 20–34 år är värst drabbade av sitt slöscrollande
Fråga: Har du under de senaste 12 månaderna känt att du fastnat för länge i ett passivt slöskrollande på mobilen?
Hur ser sambandet mellan slöscrollande och måendet ut?
Det finns ett tydligt samband mellan att fastna i passivt scrollande och att uppleva negativ påverkan på måendet, men sambandet varierar mellan åldersgrupper. Från ett svagare samband i yngre åldrar, till ett starkare i unga vuxnas livssituation, och därefter ett avtagande samband i takt med högre ålder.
Vad det beror på kan vi endast spekulera kring. Möjligen kan det vara så att barn och ungdomar inte kopplar scrollandet till hur de mår i lika hög grad som vuxna, liksom att scrollandet är en så naturlig del av deras vardag. Läs gärna mer om barn och ungdomar i avsnittet Barn och ungdomar om slöscrollande.
Vad gäller unga vuxna och personer "mitt i livet" kan vi istället gissa att kopplingen mellan scrollande och mående är tydligare för dem. Välanvänd tid kan kanske också vara hårdvaluta i en kanske stressig småbarnsvardag.
Pensionärer, och särskilt de äldsta, kanske i många fall upplever tekniken som mer problematisk än sitt eget användande. De är i alla fall de som i lägst utsträckning vill ta en digital paus. Läs gärna mer om detta i avsnittet Vilka lockas (inte) av digital detox där de även berättar varför de inte vill ta en paus från det digitala livet.
"Slukar min tid, förstör min hjärna och dödar min sömn och psyke"
Fråga: Berätta gärna hur du tror att passivt skrollande får dig att må sämre.
Orsaker till sämre mående av dumskrollande
Varför mår vi sämre av passivt scrollande?
De allra flesta svenskar som är 12 år eller äldre uppger att de slöscrollar och den största andelen svarar att det får dem att må sämre. Vi har låtit dessa personer i fritext berätta varför de tror att passivt scrollande påverkar deras mående negativt. Skälen till att må dåligt av att slöscrolla är både många och nära sammanlänkade, vilket ordmolnet vittnar om.
En av de främsta anledningarna, som löper som en röd tråd genom majoriteten av svaren, är att man känner att passivt scrollande är ett tidsslöseri. Många beskriver hur tiden "rinner iväg" utan att de har fått något meningsfullt gjort. Slöscrollandet upplevs stjäla tid från aktiviteter som anses viktigare eller mer berikande, som exempelvis sömn, motion, socialt umgänge, bokläsning, vara ute i naturen eller olika fritidsintressen. Detta kan leda till både ett "konstant dåligt samvete" och ångest.
Nära kopplat till tidsslöseri uppger också många att de använder passivt scrollande för att prokrastinera, alltså skjuta upp något "de borde ta itu med". Det kan gälla alla möjliga olika företeelser som man känner motstånd till, men ofta "praktiska måsten i vardagen" som till exempel städning eller att betala räkningar. Slöscrollning används också för att distrahera sig från "jobbiga känslor och tankar" som man vill undvika att känna eller tänka. Några beskriver dessa undvikarbeteenden som "en ond självdestruktiv cirkel".
En stor andel påpekar också att det passiva scrollandet är "dåligt för hjärnan". Det upplevs bland annat som "kraftigt beroendeframkallande" och att det kan bli till ett tvångsmässigt beteende som "man inte kan sluta med fast man vill". En hel del talar om dopaminpåslaget och överstimuleringen som scrollandet ger och dess negativa effekter. Som exempelvis ilska, irritation, koncentrationssvårigheter, rastlöshet, passivitet och depression.
Utöver beroende nämns kognitiva försämringar som ofta kallas hjärnröta, eller på engelska "brainrot". Det beskrivs som att hjärnan blir fördummad, seg, långsam, trögtänkt "som i sirap" eller att man "hamnar i zombie mode". Det upplevs exempelvis ge konsekvenser som sämre kreativitet, minne, koncentration och uthållighet. Några menar att detta fysiskt skadar hjärnan och vissa spekulerar kring samband med både demens och "skenande statistik kring antalet deprimerade".
Psykisk ohälsa koppat till slöscrollandet är det många som berättar att de erfarit. De kan ha använt slöscrollande som ett sätt att koppla av, men effekten har snarare blivit den motsatta. Istället har det triggat igång eller förvärrat mental ohälsa som depression, oro, ångest, nedstämdhet och stress. Likaså upplever en stor andel att slöscrollande kan vara mentalt dränerande och ge känslor av meningslöshet och tomhet.
"Blir trött, osugen, negativ, oinspirerad, passiv, sur, deprimerad och får ångest och lägre självkänsla."
Kvinna, 39 år
Flera berättar också att de drabbas av fysiska besvär av sitt scrollande. De nämner exempelvis huvudvärk, nackvärk, ont i ögonen, yrsel, illamående, stelhet och dålig hållning. Passivt scrollande kopplas till att bli stillasittande under lång tid, och att stjäla tid från "fysisk motion och annan friskvård".
En hel del upplever också att scrollandet ger dem sömnsvårigheter. De beskriver hur de fastnar i mobilen istället för att gå och lägga sig. Eller att scrollandet gör dem överstimulerade, att hjärnan inte kan varva ned så att de inte kan somna. Eller om de har använt scrollandet för att slippa tänka på "något jobbigt under dagen" så "poppar det upp" när de sluter ögonen för att sova.
Innehållet i de flöden man scrollar i upplevs också ge ett sämre mående. Det kan handla om att man exponeras för innehåll som man tycker är otäckt eller upprörande. Många beskriver att de "mulas" av hemska nyheter, konflikter, sjukdomar, polariserande åsikter och annat som väcker obehag, ilska, vanmakt eller gör dem ledsna.
Därtill berättar några att passivt scrollande kan leda till skeva perspektiv. Att man jämför sitt utseende, sina relationer och sitt liv med andra i sina flöden som man tycker är vackrare, mer lyckade och framgångsrika än en själv. Det kan få dem att känna sig både misslyckade och avundsjuka.
Utöver den sociala jämförelsen svarar några att flödena kan ge en överdrivet mörk eller katastrofpräglad bild av världen – något som brukar kallas "doomscrolling". Det gör att man kan få svårt att "behålla perspektivet på tillvaron" och "känna sig förankrad i den egna verkligheten".
Dessa skäl till att må dåligt av slöscrollande nämns i alla åldrar och av både män och kvinnor. Det är dock fler yngre som pratar om att de jämför sig med andra i sina flöden och framför allt kvinnor. Fler yngre än äldre nämner också det beroende och dopaminpåslag som scrollandet skapar, och något oftare män. De allra äldsta tenderar istället oftare att prata om meningslöshet och förlorad tid kopplat till sitt slöscrollande.
En del personer med någon form av funktionsnedsättning berättar att deras "hjärnor fungerar annorlunda" och att detta påverkar hur de fastnar i slöscrollandet. En kvinna beskriver det på följande sätt:
"Har oftast fastnat på kvällen så då har jag kommit i säng sent, och jag har NPF diagnoser. Bland annat ADHD, och då kan man fastna i saker på ett annat sätt än neurotypiska personer. Man blir nästan paralyserad och kan i princip inte sluta. Man tänker att man måste sluta men kan inte för man sitter fast och då blir man typ sur på sig själv för att man inte kan ta sig loss."
Kvinna, 42 år
Även om alla dessa skäl till att må dåligt av slöscrollande förekommer i hela befolkningen så omnämns de i något annorlunda omfattning och med andra ordval av barn 12–19 år. Läs gärna mer i avsnittet Barn och ungdomar om slöscrollande.
Fritextsvar om slöscrollande
Tio svenskar om hur passivt scrollande får dem att må sämre
"Mest för att jag tror att det har varit en tillfällig tröst och paus från allt annat t.ex. stress, skola, vänner och mer. Det får mig att glömma bort mina problem och ger mig dopamin i stunden, men sen när jag slutar scrolla så ser jag alla mina problem och allt jag egentligen borde göra och vill istället bara fortsätta scrolla. Men ju längre jag scrollar desto mer blir jag beroende av det och det blir bara jobbigare och jobbigare att sluta eller försöka undvika skrollandet."
Flicka, 16 år
"Överstimulerar hjärnan och påverkar sömnen, ex så hinner inte hjärnan hantera orostankar som istället kommer fram när jag försöker sova."
Kvinna, 24 år
"Är ofta ett prokrastinerade sätt för mig att undvika det jag behöver göra eller känslor jag behöver ta hand om. Påminner om till exempel tröstätande. Mobilen blir som en ondsint snuttefilt."
Kvinna, 28 år
"Tiden bara försvinner utan att ge mig positiva känslor tillbaka. När jag har scrollat passivt känner jag mig nere, avtrubbad, rastlös etc. Till skillnad då jag scrollar mer aktivt och kan få positiva känslor eller idéer av det jag ser."
Kvinna, 35 år
"Det utlöser dopamin tillfälligt, men dopamin är en begränsad resurs så när man "slösar" bort dopaminet på strunt sänker det motivationen för att ta tag i andra saker som där dopaminet hade behövts. I korthet skapar det en passivitet. Utöver det så är det ett känsloregleringsverktyg, en verklighetsflykt där man undviker att hantera sina känslor och skjuter dem på framtiden. Men i framtiden blir känslorna dubbelt så jobbiga, och då skrollar man mer för att undvika dem igen. Det blir en dålig cykel."
Man, 37 år
"Fördummande! Jag matas med samma saker, får sällan nya perspektiv. Jag lär mig inget. Och jag har blivit sämre på att hålla kvar koncentrationen t.ex. vid läsning, ritande, tränande eller t.o.m. spelande av dataspel och filmtittande."
Man, 38 år
"För mig känns det som ett slöseri med tid, som att jag scrollar bort mitt liv. Det är stressande. Också att man bombas med kroppsideal och andra typer av ideal gällande relationer och livsstil som i mångt och mycket är orealistiska. Detta får ens självbild och självkänsla att försämras."
Kvinna, 43 år
"Pga doomscrolling, dvs jag får intrycket att allt är på väg mot katastrof samt dumscrollning, dvs jag tankar mig med nonsens och blir fördummad."
Man, 64 år
"Slösar tid och liv på något fullständigt värdelöst och meningslöst. Leder till en existentiell tomhet och ångestpåslag. Sambandet mellan scrollning och depression är tydligt i vårt samhälle. Det ökande antalet AI-genererade inlägg gör det inte bättre. Sociala medier kommer sannolikt minska i betydelse pga AI."
Man, 70 år
"Jag är gammal (97) år och förlorar värdefull tid."
Man, 97 år
Vill du ta del av flera röster från svenskar som berättar varför de mår dåligt av passivt slöscrollande så bjuder vi här på svar i tio olika kategorier. Dessa kategorier, som hänger tätt samman, ger tillsammans en målande bild av hur svenskar upplever att passivt scrollande får dem att må sämre:
- Tidsslöseri och dåligt samvete
- Prokrastinering och undvikandebeteenden
- Hjärnröta och kognitiv försämring
- Beroende och dopaminpåslag
- Psykisk ohälsa och mental dränering
- Fysiska besvär och stillasittande
- Sämre sömn
- Exponering för negativt och skadligt innehåll
- Negativa jämförelser och sämre självkänsla
- Förvrängd världsbild och skev verklighetsuppfattning
Här kan du gå vidare till nästa avsnitt som handlar om Algoritmer och scrollande.
Vill du veta varför svenskarna scrollar på sociala medier och vad annat de använder sociala medier till? Vi undersökte detta i avsnittet Drivkrafter att använda sociala medier i Svenskarna och internet 2023.
Tidsslöseri och dåligt samvete
"Jag tappar kontroll över vardagen. Tiden springer förbi. Det är ett sätt att ödsla tid på som inte berikar mitt liv på något sätt. Skapar ångest, stress, skam och ett konstant dåligt samvete."
Kvinna, 23 år
"Plötsligt rinner dagen iväg utan att jag fått uträttat något av det jag ville. Kommer helt enkelt inte igång med saker som måste göras, kan fastna i en loop med deppigt och kontroversiellt innehåll. Man blir liksom arg och lite besviken på sig själv att man fastnat där."
Man, 27 år
"Slöseri med tid! Jag lägger mindre tid på annat, som att prata med min partner, läsa böcker, ägna mig åt andra aktiviteter på kvällen som pussel, handarbete eller dylikt. Får svårare att fokusera och får ångest över tidsslöseriet."
Kvinna, 32 år
"Bortkastad tid jag kunde använt mer konstruktivt, "tomma kalorier" för hjärnan. Blir ilsken på mig själv och andra. Man inser vilket dårhus planeten är."
Kvinna, 54 år
"Känns som en meningslös aktivitet och som bortkastad tid som kunde använts mer konstruktivt. Gör mig till åskådare istället för aktör. Jag blir förskräckt när jag ser min skärmtid."
Kvinna, 77 år
Prokrastinering och undvikandebeetende
"Prokrastinerar det jag borde göra, undviker jobbiga tankar jag skulle må bra av att tänka, åstadkommer inget och skapar inga nya minnen. I slutet av dagen mår jag bättre om jag har ett bra minne över vad jag använt dagen till och känna mig stolt över vad jag gjort. Scrollandet blir ofta ett blur som bara ätit tid."
Kvinna, 34 år
"Jag fastnar och får inget annat gjort, oavsett om det är nåt jag måste eller bara vill göra. Jag skjuter bort allt, sömn, hobbys, skola, jobb, vänner, familj, städning. Allt! Timvis med tid förvinner. Sociala medier som tiktok stänger av min hjärna och jag använder det som ett sätt att dissociera och ångestdämpa, samtidigt som det skapar ångest och nedstämdhet genom att jag prokrastinerar allt annat. En ond cirkel. En ouroboros."
Kvinna, 43 år
Beroende och dopaminpåslag
"Dopamin- & seratoninnivåerna ballar ur. Man får hjärnröta, ångest och blir rastlös som med myror i brallan."
Man, 27 år
"Brainrot. Förstör ens dopaminsvängar, gör en mindre produktiv och får en att ruttna som människa både rent intellektuellt och emotionellt."
Man, 31 år
"Jag vet det är dumt och jag kastar bort tid. Min hjärna får inte vila utan blir helt beroende. Jag blir som en dopaminpundare. Får svårt att tex koncentrera mig när jag tittar på en film eller se nyheterna utan att ta upp mobilen."
Man, 48 år
"Så mycket tid som slukas i detta slukhål. Jag blir bara deppig men det är svårt att låta bli. Det är mer tvångsmässigt än gjort av nyfikenhet. Det är som snabbmat för själen (dopamin)."
Kvinna, 55 år
Hjärnröta och kognitiv försämring
"Brainrot. Hjärnan förtvinar. Man blir okreativ, minnet blir sämre, ens intressen försvinner."
Pojke, 18 år
""Zombie mind". Hjärnan blir slö som sirap och det är svårare att koncentrera sig på mer utmanande uppgifter. All kreativitet är borta."
Man, 27 år
"Tror att hjärnan blir långsam. Att man får en "kognitiv förslappning" i hjärnan av allt lågkvalitativt innehåll. Jag försöker lägga ner telefonen för att jag börjar känna mig trögtänkt men då kickar beroendet in och som en zombie fortsätter jag mot min vilja."
Kvinna, 32 år
"Får hjärnröta av all "over load". Jag tror det fysiskt bryter ner hjärnan när hjärnans belöningssystem blir överbelastat. Det gör det svårare till att finna glädje ur det kanske mer långsamma och tråkigare vardagslivet"
Man, 33 år
"De gånger jag upplever att jag fastnar så känner jag alltid efteråt att jag kunde gjort något vettigare med den tiden. Det är inte ens en stunds avkoppling för man känner hur hjärnan går på högvarv och blir överstimulerad. Tror att få brainrot/hjärnröta för ofta får hjärnan att åldras snabbare och lär säkert ge demens senare i livet."
Kvinna, 39 år
"Jag blir stillasittande utan en kreativ tanke i huvet. Rentav korkad. Blir liksom "mjölig" i hjärnan. Både i tanke, känsla och handling. Och otillfredsställd om jag ska säga som det är - på riktigt."
Kvinna, 69 år
"Det passiva skrollandet påverkar hjärnan och har ett torftigt innehåll som bara efterlämnar tomhet och leda, en process som antagligen är mycket skadlig för hjärnans normala funktion."
Man, 90 år
Psykisk ohälsa och mental dränering
"Jag har redan depression och märker att min ångest blir värre efter jag har suttit länge med telefonen."
Man, 20 år
"Passivt scrollande ger mig ingen långsiktig glädje eller känsla av mening. Jag upplever att jag blir tröttare och mer distraherad och frånkopplad från vad som händer i min vardag, vilket i förlängningen ger mig ångest."
Kvinna, 34 år
"Ångestframkallande. Fyller tiden med meningslösheter istället för att känna mig nyttig eller berikad. Känner mig mer isolerad från verkligheten. Jag möts av ett alldeles för detaljerat, "utfläkande" flöde och känner mig tom och äcklas av mig själv när jag gottar mig i hemska nyheter."
Kvinna, 37 år
"Göder depression och mental ohälsa. Tar min tid. Tar min energi. Blir mindre kreativ o påhittig. Försakar andra saker o måsten. Mindre umgänge med andra runt om mig…..vänner, barn o familj. Märker färre saker runt om mig. Lägger mig för sent."
Kvinna, 39 år
Fysiska besvär och stillasittande
"Det är inte produktivt på något vis annat än att hjärnan liksom är kidnappad. Jag blir dessutom stillasittande och för det mesta i en dålig hållning."
Kvinna, 44 år
"Jag blir stillasittande med huvudvärk, stela axlar, rinnande ögon och en klolik ömmande hand för att jag scrollar för länge. I stället för att motionera eller gå och lägga mig. I stället för att umgås i verkligheten och tänka kreativa egna tankar. I stället för att leva livet i verkligheten."
Kvinna, 45 år
"Tiden rusar iväg o jag mår lite illa när jag scrollat för länge. Kan bli yr. Får ont i ögonen och nackvärk. Blir stillasittande med förtvinande muskler. Kunde gjort bättre saker så lite dåligt samvete med."
Kvinna, 57 år
Sämre sömn
"Överstimulerar hjärnan och påverkar sömnen, ex så hinner inte hjärnan hantera orostankar som istället kommer fram när jag försöker sova."
Kvinna, 24 år
"Jag scrollar istället för att sova. Får ingen återhämtning då. Jag ser för mycket som jag inte behöver se. Det blir också mycket information på kort tid så hjärnan hinner inte processa. Det blir rörigt i tankarna då."
Kvinna, 36 år
"Komplext! Jag känner sig besudlad. Lurad och svag. Jag sover oroligare efter doomscrollning vilket är en helt extrem konsekvens av något som man inbillar sig att man behöver för att slappna av. Hjälp!"
Kvinna, 41 år
Exponering för negativt och skadligt innehåll
"Om jag skulle försöka nämna alla videor jag ser under en dag så kommer jag inte kunna göra det. Det är ett dåligt tecken. Dessutom är det många hemska nyheter som påverkar mig negativt."
Kvinna, 20 år
"Blir seg och ser ofta inlägg vars syfte är att uppväcka starka känslor för att få mer visningar vilket kan få mig att må psykiskt sämre. Ibland hamnar jag i en ond cirkel av negativa inlägg på tx TikTok. Då går jag ur det helt dränerad o nedstämd."
Man, 24 år
"Jag känner att jag slösar min tid på oviktiga saker och jämför mig med perfekta människor och liv i sociala medier. Mår också dåligt att läsa om sjukdomar vilket dyker upp i mitt flöde med jämna mellanrum. Man blir hypokondriker till slut."
Kvinna, 31 år
"När jag scrollar ser jag så mycket skit och otroligt dumma kommentarer av folk. Jag tappar förtroendet för mänskligheten när man ser så många som går på allt som skrivs och inte har någon källkritik, och hur man blir matad med tex Trumps idiotiska kommentarer och att folk går på det."
Man, 51 år
Negativa jämförelser och sämre självkänsla
"Jämför mig själv med andras utseenden och blir ledsen. Vet att influencers har mycket "fixade" bilder men inte heller det är jag bra på. Ful och värdelös känner jag mig då."
Flicka, 16 år
"Tid jag aldrig får igen. Man blir trött och slö. Jämför sig med folk som ser bättre ut och mer framgångsrika mm. Känner inte mer kontakt med vänner, istället mer distans och jämförelse av livssituationer som väcker avundsjuka. Ett telefonsamtal eller ett fysiskt möte hade byggt en relation istället."
Kvinna, 30 år
"Jag vet faktiskt inte. Det skapar kanske en slags känsla av vanmakt inför olika saker, t.ex världsläget eller den egna livssituationen i jämförelse med andras. Det kanske inte är meningen att våra hjärnor ska ta in och processa så mycket information."
Kvinna, 40 år
"För mig känns det som ett slöseri med tid, som att jag scrollar bort mitt liv. Det är stressande. Också att man bombas med kroppsideal och andra typer av ideal gällande relationer och livsstil som i mångt och mycket är orealistiska. Detta får ens självbild och självkänsla att försämras."
Kvinna, 43 år
Skev verklighetsuppfattning och förvrängd världsbild
"Jag känner mig ineffektiv, odygdig och ofta matas man med en skev världsbild som får en att glömma bort hur bra man har det."
Man, 25 år
"Får mig att ta del av "fiktiva" liv. Internet visar enbart upp det bästa från människors liv, vilket hjärnan inte alltid tar hänsyn till. Man tappar ens egna kompass och ifrågasätter om ens tankar verkligen är ens egna eller om de är så pass påverkade att man känner sig vilsen."
Man, 31 år
Nästan alla gymnasieungdomar fastnar i slöscrollande
Fråga: Har du under de senaste 12 månaderna känt att du fastnat för länge i ett passivt slöskrollande på mobilen?
Barn och ungdomar 12–19 år om att fastna i passivt slöskrollande
Fråga: Har du under de senaste 12 månaderna känt att du fastnat för länge i ett passivt slöskrollande på mobilen?
Barn och ungdomar 12–19 år om att fastna i passivt slöskrollande
Hur många barn och ungdomar på högstadiet och gymnasiet fastnar i passivt scrollande?
- Nära 9 av 10 barn mellan 12–19 år upplever att de fastnar i passivt scrollande. Nära 4 av 10 upplever dessutom att de gör det ofta.*
- Det är fler barn och ungdomar som upplever att de fastnar i slöscrollande, jämfört med vuxna över 20 år (80%).*
- Nästan alla ungdomar på gymnasiet – hela 94 procent – upplever att de fastnar i passivt scrollande. Det är betydligt fler än ungdomar på högstadiet (81%) som slöscrollar och mer än den vuxna befolkningen som är 20 år eller äldre.
- Det är fler flickor än pojkar i åldern 12–19 år som uppger att de fastnar i slöscrollande. I övre tonåren 16–19 år är dock skillnaden betydligt mindre än bland de yngre ungdomarna 12–15 år (se diagram 4.1b).
*) För mer information, se tabellbilaga
Fler tonårsflickor än tonårspojkar mår sämre av att slöscrolla
Fråga: Hur tror du att passivt skrollande påverkar ditt mående?
Barn och ungdomar 12–19 år om hur passivt skrollande påverkar mående
Fråga: Hur tror du att passivt skrollande påverkar ditt mående?
Barn och ungdomar 12–19 år om hur passivt skrollande påverkar mående
Hur påverkar slöscrollande barn och ungdomars mående?
Den största andelen barn i åldern 12–19 år – 42 procent – tror att de mår sämre av passivt scrollande. Var tredje tror inte att de påverkas alls och var femte har ingen uppfattning. Endast 4 procent tror att de mår bättre av slöscrollande.
42%
av barn och ungdomar tror att de mår sämre av att slöscrolla
Hur många barn och ungdomar upplever att de mår sämre av slöscrollande?
- Mer än 4 av 10 barn 12–19 år tror att de mår sämre av att slöscrolla. Det är tio gånger fler än de som tror att de mår bättre av denna aktivitet.
- Det är i princip lika många barn 12–19 år som tror att de mår sämre av passivt scrollande som bland vuxna som är 20 år eller äldre.*
- Fler ungdomar på gymnasiet mår sämre av passivt scrollande än ungdomar på högstadiet.
- Fler tenderar vara flickor än pojkar som mår sämre av slöscrollande. Skillnaden är dock inom felmarginalen.
Hur många barn och ungdomar upplever att slöscrollande inte påverkar deras mående alls?
- En tredjedel av barnen 12–19 år tror inte att slöscrollande påverkar deras mående alls, vilket är likvärdigt med den vuxna befolkningen över 20 år.*
- Fler ungdomar på högstadiet än gymnasiet uppger att de inte påverkas alls av sitt slöscrollande. Uppfattningen är likvärdig mellan pojkar och flickor.
Hur många barn och ungdomar upplever att de mår bättre av att slöscrolla?
Endast 4 procent av barnen 12–19 år upplever att de mår bättre av att slöscrolla. Det är dock något fler än i den vuxna befolkningen 20+ år (2%). Det är ingen skillnad mellan hur många pojkar som flickor som delar denna uppfattning. Däremot tenderar det att vara barn under 15 år som i något högre grad upplever att de i alla fall inte mår sämre av passivt scrollande.
*) För mer information, se tabellbilaga
Vill du veta varför svenskarna scrollar på sociala medier och vad annat de använder sociala medier till? Vi undersökte detta i avsnittet Drivkrafter att använda sociala medier i Svenskarna och internet 2023.
"Får brainrot och känner mig ful och misslyckad när jag ser andras perfekta liv"
Fråga: Berätta gärna hur du tror att passivt skrollande får dig att må sämre.
Barn och ungdomar 12–19 år: Orsaker till sämre mående av att slöskrolla
Varför mår barn och ungdomar sämre av passivt scrollande?
Vi har frågat befolkningen 12 år eller äldre om varför de anser att de mår dåligt av sitt slöscrollande. I det här avsnittet sätter vi luppen över barnen 12–19 år. För analysen av befolkningen i sin helhet, se diagram 4.2a–b.
De allra flesta barn och ungdomar mellan 12–19 år uppger att de slöscrollar och den största andelen (42%) svarar att detta får dem att må sämre. De har i fritext fått berätta varför de tror att passivt scrollande påverkar deras mående negativt.
Skälen till att må dåligt av slöscrollande är både många och nära sammanlänkade. Svaren från barn och ungdomar återfinns i samma kategorier, om än i lite annorlunda omfattning än vuxna, vilket ordmolnet vittnar om, och ofta även uttryckta med andra ord.
Det är framför allt fler barn än vuxna som berättar att de jämför sig med andra, både vänner och influencers, när de slöscrollar. Det kan få dem att känna sig "sämre och fulare". Denna sociala jämförelse med andras utseende och "perfekta liv" förekommer mer ofta bland flickor än pojkar. Ibland kan även scrollandet få barnen att känna sig mer ensamma, både när de ser vad kompisarna gör i flödena och för att de lägger tid på att scrolla istället för att umgås.
Barnen sticker också ut genom att oftare nämna hur dåligt passivt scrollande är för hjärnan. De pratar ofta om dopaminets effekter och använder uttryck som brainrot, dopaminjunkie, cooked brain och dimmig i huvudet. Många beskriver hur de reflexmässigt "fastnar vid skärmen", tappar fokus, blir okoncentrerade, otåliga, uttråkade och ledsna. Det är fler pojkar, och framför allt pojkar i högstadieålder, som kopplar sitt sämre mående till dopaminet.
Barn och vuxna verkar i ungefär lika hög omfattning tala om att de mår psykiskt dåligt av sitt slöscrollande. Liksom för vuxna handlar det om ångest, oro och stress men barnen använder även uttryck som tjurig, seg och deppig. Detta är ofta kopplat till att barnen upplever scrollandet som bortkastad tid, att man "inte gör det man ska" eller prokrastinerar, även om kopplingen inte är lika stark som bland vuxna.
Att det passiva scrollandet stör sömnen är barn och vuxna ense om. Likaså att det kan göra så att man "inte rör på sig" och får ont i huvudet och ögonen. Barn nämner mer ofta att de blir trötta, både för att de "stannar uppe för länge" på grund av att de slöscrollar samt scrollandets negativa påverkan på sömnen.
Några barn berättar om att de sett hemskheter i sina flöden men det är mer vanligt att vuxna nämner detta som en orsak till att må sämre. Framför allt är det fler vuxna som nämner att de i sin slöscrollning möter sådant som gör dem arga, irriterade eller får dem att tvivla på sin världsbild, även om några barn också är inne på det spåret.
Nu ska vi få ta del av exempel på barnens svar fördelat på pojkar och flickor på högstadiet respektive gymnasiet.
Pojkar på högstadiet om hur slöscrollande får dem att må sämre
"Huvudet blir stressat för att det händer så mycket på telefonen. Hjärnan exploderar."
Pojke på högstadiet
"Det slösar bort tid, gör mig helt upptagen och arg på personen runt mig när dem pratar. Och gör mig allt dummare typ brainrot."
Pojke på högstadiet
"Höjer dopaminribban men att fastna i en skärm på de sättet i ensamhet får mitt huvud att tänka negativt."
Pojke på högstadiet
"Brainrot. Det slukar en, tar bort ens naturliga dopaminkällor och gör en allmänt mer nerstämd pga dopaminet."
Pojke på högstadiet
"Känner mig tommare, har tråkigt oftare. Blir också tröttare. Får svårt att sova när allt från telefonen hoppar bakom ögonen."
Pojke på högstadiet
"Om man fastnar för mycket kan det kännas som dagarna blandas ihop när man bara kollar på skärm. Det finns mycket hjärnvetenskap om att skärmtittande påverkar hjärnan, dopamin, uppmärksamhet."
Pojke på högstadiet
Flickor på högstadiet om hur slöscrollande får dem att må sämre
"Man blir tröttare, får ont i huvudet, blir deppig och hinner inte uppleva verkligheten."
Flicka på högstadiet
"Jag tappar lättare humör och koncentration men det kan också kännas mysigt ibland. Pappa blir arg. För jag gör inget annat och blir hjärndöd."
Flicka på högstadiet
"Passivt skrollande kan få en att må dåligt för att man kan se massor av klipps på andra där det ser ut som att folk har det bättre en vad man tror. För att man får aldrig se det dåliga hos en influenser utan bara det bra som händer."
Flicka på högstadiet
"Jag märker att jag mår sämre. Blir lättirriterad och tjurig och börjar störa mig på små grejer som jag inte annars brukar bry mig om. Blir lättare uttråkad utan och om man ser på något annat."
Flicka på högstadiet
"Jag tänker att man kanske isolerar sig mer om man slöskrollar på mobilen. Man kanske prioriterar att skrolla istället för att lägga tid på något som faktiskt borde prioriteras. Jag tänker att man kanske sitter stilla mer, vilket då leder till att man inte får lika mycket fysisk aktivitet, vilket i sig leder till sämre sömn."
Flicka på högstadiet
"Jag får ett dåligt perspektiv på verkligheten. För att "alla" vill vara sitt alldra bästa och perfekta på kamera. Det kan nog bli mycket tillgjort då. Samt kan det vara falsk information. T.ex. AI eller att människorna har ljugit."
Flicka på högstadiet
"Man blir orolig för typ sjukdomar och påverkas av hur man ska se ut och får dåligt självförtroende. Man jämför sig typ och det kan göra så jag tappar fokus med grejer jag faktiskt ska göra."
Flicka på högstadiet
Pojkar på gymnasiet om hur slöscrollande får dem att må sämre
"Man känner att man borde sluta men kollar ändå. Typ dopaminjunkie."
Pojke på gymnasiet
"Hjärnan blir cooked. Man kan koncentrera sig kortare tid efteråt eftersom man byter ämne hela tiden."
Pojke på gymnasiet
"Gör det istället för att göra andra saker. Man mår dåligt i huvudet av det. Hjärnan typ dör."
Pojke på gymnasiet
"Man blir fast vid mobilen för länge och kanske inte tänker på det eftersom att det nästan blir som en reflex att skrolla. Men jag blir mindre glad, övertänker mer, får mindre saker gjorda."
Pojke på gymnasiet
"Om jag spenderat mer tid än jag tänkt på att scrolla, känner jag att jag tagit tid från att göra viktigare saker tex läsa böcker, fritidsintresse och studier."
Pojke på gymnasiet
"Att känna att man skjutit undan sådant man måste göra för att slösa bort tiden på något man glömmer på bara några sekunder skapar en stress och ångest över att man nu måste ta tag i det man sköt på."
Pojke på gymnasiet
Flickor på gymnasiet om hur slöscrollande får dem att må sämre
"Sämre koncentrationsförmåga och kan känna mig misslyckad när man jämför sig, kan också känna mig oproduktiv."
Flicka på gymnasiet
"Prokrastinerar annat och fastnar på mobilen. Kanske inte blir lika glad av saker när de inte såhär stimulerar ens dopamin lika mycket som TikTok gör osv."
Flicka på gymnasiet
"Jag blir seg och ledsen över att så mycket tid har gått. Blir sittande eller liggande typ i sängen för länge kanske hela dagen. Rör mig inte och glömmer saker som äta och dricka."
Flicka på gymnasiet
"Man fastnar och slösar massa tid. Sen blir man arg på sig själv för att man inte gjort något bättre under den tiden. Det kommer upp videor som påverkar mig negativt. Typ att de är sorgliga eller att man känner igen sig i någons dåliga mående. Eller att alla är så snygga och man själv känner sig ful."
Flicka på gymnasiet
"Svårt att koncentrera mig, blir "dimmig" i huvudet, lite bortkopplad från nuet. Och blir trött och är man trött blir man ofta lite ledsen. Känner mig ibland helt svag i kroppen när jag skrollat förmycket."
Flicka på gymnasiet
"När jag inte skrollar kan jag ha det svårare att koncentrera mig så jag försöker därför minska på det. Plus det skapar en sort ond cirkel. För jag blev dumpad för inte så länge sedan och då fick jag bara upp videos i mitt flöde som gjorde att det blev bara ännu jobbigare. Jag kände mig ännu mer ensam och eftersom jag kollade på de videorna som kom upp så kom bara fler relaterade videor upp."
Flicka på gymnasiet
Tips! Vill du veta vilka fördelar och nackdelar som föräldrar ser med sina barns skärmtid? Läs rapporten Barnen och internet 2024: Föräldrar om fördelar och nackdelar med skärmtid.
I det här avsnittet undersöker vi hur många bland svenskarna som funderar på algoritmer i samband med att scrolla.
Var tredje svensk tänker inte på hur algoritmer kan styra innehållet i deras flöde
Fråga: När du skrollar på mobilen, brukar du tänka på vilka algoritmer som kan styra innehållet i ditt flöde?
Fråga: När du skrollar på mobilen, brukar du tänka på vilka algoritmer som kan styra innehållet i ditt flöde?
Fråga: När du skrollar på mobilen, brukar du tänka på vilka algoritmer som kan styra innehållet i ditt flöde?
Hur många tänker på vilka algoritmer som kan styra innehållet i deras flöden?
- De flesta svenskar – 2 av 3 – tänker på vilka algoritmer som kan styra deras flöde när de scrollar på mobilen. Var fjärde tänker dessutom på det ofta.*
- De som i allra högst grad brukar tänka på hur algoritmer styr är unga vuxna 20–34 år. Mer än 8 av 10 (84%) har det i åtanke när de scrollar på mobilen.
- Bland ungdomar 16–19 år och yngre pensionärer 65–75 år är det betydligt färre, endast drygt hälften, som tänker på vilka algoritmer som kan styra deras flöden när de scrollar. Bland äldre pensionärer över 75 år har knappt var fjärde detta i åtanke.
- Något fler kvinnor (68%) än män (65%) tänker på hur algoritmer kan styra deras flöden.
- Sett till politisk åskådning är det fler som står klart till vänster (80%) än klart till höger (67%) som tänker på vilka algoritmer som kan styra deras flöden. Det gäller både män (77%) och kvinnor (82%) som uppger att de står klart till vänster.*
32%
av svenskarna tänker inte på hur algoritmer kan påverka innehållet i deras flöde när de scrollar
Hur många tänker inte på vilka algoritmer som kan styra innehållet i deras flöden?
Att inte ha algoritmer i åtanke kan bero på att man inte känner till hur de fungerar, eller ens vad det är. Den gruppen tittar vi vidare på i Hur många vet inte vad algoritmer är eller hur de fungerar? I "Tänker INTE på vilka algoritmer som kan styra" ingår både de som känner till dem, men svarar att de ändå inte tänker på dem när de scrollar samt de som inte känner till dem alls.
- En tredjedel av svenskarna tänker inte på vilka algoritmer som kan styra deras flöden när de scrollar på mobilen.
- Det är framför allt de äldsta pensionärerna som är över 75 år som inte har algoritmer i åtanke när de scrollar. 3 av 4 av dessa äldre pensionärer tänker inte på detta.
- Bland ungdomar 16–19 år och yngre pensionärer 65–75 år är det uppemot hälften som inte tänker på vilka algoritmer som kan styra deras flöden när de scrollar.
- Det finns ingen signifikant skillnad mellan hur många män och kvinnor som inte har algoritmerna i åtanke när de scrollar.*
*) För mer information, se tabellbilaga
"Algoritmerna gör att jag undviker att klicka på typ allt, även det jag faktiskt är intresserad av"
Fråga: Berätta gärna vad du brukar tänka om algoritmerna kopplat till innehållet i ditt flöde.
Tänker på hur algoritmer kan styra innehåll i flöde
Får mer av samma
Filterbubblor och skräddarsytt innehåll
Kopplat till politik
Kopplat till AI och AI-genererat innehåll
Får oss att sluta med sociala medier
Får oss att undvika innehåll vi uppskattar
Testar oss
Övervakar och avlyssnar oss
Manipulerar oss och förslavar oss
Vill tjäna pengar på oss
Går att träna och lära upp
Speglar vår identitet
Är bra för oss!
Figur 4.9, Bas: Tänker på hur algoritmer kan styra, År 2026 (Studie 1) Obs! Storleken på rutorna i figuren är inte proportionerliga i förhållande till andel svar.
Vilka tankar har svenskar om algoritmer när de slöscrollar?
Två av tre svenskar som är 16 år eller äldre uppger att de brukar ha algoritmer i åtanke när de scrollar på mobilen (se diagram 4.8a). Vi har låtit dessa personer i fritext berätta vad de tänker om algoritmerna kopplat till innehållet i deras flöden.
Tankarna om algoritmer är många och det märks på svaren att detta är ett ämne som engagerar. Även om det finns svar som är neutrala och positiva uttrycker de flesta något negativt, såsom frustration, ilska eller till och med hat. Det absolut vanligaste svaret är att om man har sökt eller stannat till på något så får man "bara mer av samma". Det framgår tydligt att detta upplevs som irriterande och tjatigt. Man beskriver sina flöden med ord som nedlusade, dränkta och bombarderade.
Många ser också risker med att "matas av" ett ensidigt och skräddarsytt innehåll utifrån vad man uppmärksammat. Att man riskerar hamna i en filterbubbla där man endast exponeras för innehåll som bekräftar och befäster de egna åsikterna. En del beskriver riskerna med att få en skev och onyanserad verklighetsbild som att "hamna i en ekokammare" eller "trilla ner i ett kaninhål". De berättar att de känner sig begränsade och "ofria". Några frågar sig vad som visas utanför deras bubbla och andra oroar sig mer för att andra "ska bli insnöade" än för sin egen del.
Filterbubblor lyfts särskilt kopplat till politik där många befarar att algoritmerna "cementerar befintliga åsikter" och leder till en ökad polarisering i samhället. Några menar att de själva behöver göra aktiva val som att klicka och söka "både åt höger och vänster" för att balansera upp innehållet. Andra uttrycker oro för att "mörka krafter" styr vad algoritmerna visar för politiskt innehåll och ser detta som ett potentiellt hot mot demokratin.
I detta sammanhang lyfter vissa även AI och AI-genererat innehåll. De menar att de frågor de ställer till AI-tjänster sedan styr vilket innehåll som visas i deras flöden. En del undrar om andra tänker på det och att AI:s svar inte är "opartiska". Många klagar också på den mängd AI-genererat innehåll de möter i sina flöden. Några berättar att de är extra noga med att försöka undvika att interagera med sådant för att "maximera chansen att få äkta innehåll".
Flera uttrycker också att algoritmerna får dem att känna sig både övervakade och avlyssnade. Detta kopplas ofta till en oro över hur data samlas in och används, samt vilka aktörer som har tillgång till den. Ett återkommande uttryck är "storebror ser dig" och en hel del tar upp att det man pratar om "i närheten av sin mobiltelefon" sedan kommer upp i ens flöden. Denna upplevelse är mer vanlig bland äldre än bland yngre.
"Man inser att man är bevakad och kan ju undra vilka möjligheter de har att använda alla uppgifter de har om oss?"
Kvinna, 86 år
Några menar att algoritmerna är designade för att "manipulera". Att algoritmerna främjar innehåll som väcker starka känslor i syfte att vi ska "fastna och bli förslavade". På så sätt blir våra hjärnor och dopaminnivåer "styrda och manipulerade" av algoritmerna.
Vissa menar även att algoritmerna "testar oss". Att de visar innehåll för "att se om vi nappar" för att andra i vår ålder eller med likartade intressen har varit köpbenägna. Flera tar upp att algoritmernas syfte just är att "tjäna pengar på oss" och få oss att "konsumera mera". På några har denna logik istället motsatt effekt – att de istället blir mindre köpbenägna. För att "flodvågen av reklam" väcker avsmak.
En hel del berättar också att de på grund av algoritmerna medvetet undviker att ta del av innehåll som de egentligen är intresserade av eller nyfikna på. För att slippa "bli dränkta av detta resten av året". Det leder i förlängningen till att de läser, tittar och ”lajkar” allt mindre. De berättar också att de ser allt färre inlägg från vänner och "mer och mer skräp". Det gör att sociala medier blir mindre intressanta och relevanta för dem och inte längre upplevs som "sociala".
Samtidigt framkommer det att många inte lägger sig platt för algoritmerna. De berättar att de inte låter algoritmen "styra dem" utan att de istället medvetet "tränar och lär upp" sin algoritm. Det kan gälla att få relevant innehåll om exempelvis politik, nyheter eller varor och tjänster de är i behov av. Att de "styr algoritmen" och inte låter "algoritmen styra dem". Det gör de genom att exempelvis gilla, söka på olika vinklingar, kolla extra länge på väl valt material samt att klicka i "ej intresserad" på innehåll de inte vill se där så är möjligt. När något de ogillar kommer upp så kan de stänga ned appen direkt som en markering.
Några spekulerar också kring algoritmernas koppling till deras identitet. Att flödena speglar dem som personer och vad som pågår i deras liv. Allt från tankar och känslor till intressen och personlighet. Detta är mest vanligt bland unga kvinnor.
Det finns som tidigare nämnt en del som också är positiva till algoritmerna och hur de är utformade. De svarar att de tycker att det är bekvämt och hjälpsamt att få relevant och roligt innehåll som är skräddarsytt för att passa just deras värderingar och intressen. Att det är tryggt och skönt att slippa se innehåll som de finner ointressant eller obehagligt. De menar att nyttan av de skräddarsydda flödena ofta väger tyngre än riskerna.
Nu ska vi ta del av svenskarnas egna ord om vad de tänker kring algoritmer i följande kategorier:
- Tankar om att algoritmer skapar filterbubblor och skräddarsytt innehåll
- Tankar om algoritmer kopplat till politik
- Tankar om att algoritmer kopplat till AI och AI-genererat innehåll
- Tankar om att algoritmer får oss att undvika innehåll vi uppskattar
- Tankar om att algoritmer får oss att sluta med sociala medier
- Tio andra tankar om algoritmer
Fritextsvar om algoritmer
Tankar om att algoritmer skapar filterbubblor och skräddarsytt innehåll
"Att det man får upp är utifrån sådant jag redan tittat på. De vill att man fortsätter titta och man får bara upp sådant som stämmer med ens egna åsikter. Kan bli en skev "echo chamber". Skitfarligt!"
Pojke, 16 år
"Att de gör att mina värderingar och uppfattningar om världen befästs, och kanske inte alltid ger en nyanserad bild av verkligheten. Får en att fundera kring "blind spots" och risken för polarisering. Brukar lägga märka till dem tydligt då jag använder min sambos telefon och ser att hans flöde är helt annorlunda."
Kvinna, 24 år
"Att algoritmerna gör mig en björntjänst. Att de förstärker mina redan starka tankar om olika saker, mina fördomar och cementerar min världsbild. Anser överlag att algoritmer borde fungera tvärtom - att säkerställa att man får annan information än den man sökt. Undrar ofta hur medierna ser ut utanför min filterbubbla."
Kvinna, 32 år
"Hur snabbt den kopplar min sökhistorik och skräddarsyr mitt innehåll. Jag får upp väldigt mycket samma. Det kan tyvärr göra att man hamnar i ett "kaninhål" och att det kan vara en direkt samhällsfara på det allmänna planet. Folk lever i olika verkligheter i sina små skräddarsydda bubblor."
Man, 42 år
"Jag upplever att den förstärker det man visar intresse för i syfte att man ska titta mer, men att man kanske egentligen hade velat ha ett mer varierat flöde som ger lite fler perspektiv. Ibland får man tänka till kring vad man matas av från algoritmen, att man kanske inte alltid får veta den andra sidan av myntet kring saker. Ibland kan man få se "andra sidan" men då framstår de ofta i dåliga dager. Jag tycker det är dåligt och försöker läsa andra typer av vinklingar (tex politik) för att bli mindre "biased"."
Kvinna, 53 år
Tankar om algoritmer kopplat till politik
"Jag tycker det är väldigt dåligt att man inte får olika sidor av det politiska spektrumet. Man hamnar i en bubbla som endast bekräftar ens egna idéer och åsikter; inget som utmanar sin världsbild. Det är även varför jag inte vill använda AI eftersom den omöjligt kan vara opartisk. Jag tänker alltid på att algoritmer och AI visar innehåll av en anledning och man måste försöka förstå varför."
Kvinna, 20 år
"Att det dels är lite obehagligt att mina vanor och åsikter kartläggs. Men även att jag får mycket politiska inlägg som INTE ligger i de områden jag intresseras av? Detta får mig att undra om det är så att plattformarnas algoritmer gynnar innehåll från ytterkanterna. Att de köpt utrymme för att försöka påverka oss i sin riktning. Vilket även granskningar nu verkar stödja."
Kvinna, 21 år
"Delvis är det ren reklam delvis är det yttre påverkan av politiska krafter. Ett enormt hot mot demokratin. Under 15 år har jag hävdat att det inte går att ha "Facebook" och demokrati i samma land, nu har vi nått den punkten."
Man, 40 år
"Irriterande. Man vill inte se 11 miljoner nagelbilder för att man råka klicka på en, eller se samma recept i 1000 olika tappningar. Politiskt är det lite intressant när algoritmerna slår till, för att få balans måste man klicka på höger vänster-innehåll ganska ofta för att få balans och inte ramla ner i något kaninhål, vilket är oerhört lätt."
Kvinna, 63 år
Tankar om att algoritmer kopplat till AI och AI-genererat innehåll
"Tänker på algoritmer när jag frågar AI. Att svaren från AI nog inte alltid är sanna utan försöker påverka mig till något. Att det är lite läskigt att det man frågar AI om läcker och ”styr” annonser mm på andra ställen."
Pojke, 17 år
"Vet att algoritmerna i Google, precis som i AI, förstärker de åsikter jag redan har snarare än utmanar dem. Så de svar jag får är snarare för att pleasa mig än en representation av verkligheten. Algoritmerna i AI är världsklass på det."
Kvinna, 36 år
"Varje gång jag öppnar en sida, söker nåt, frågar AI etc så kommer kopplingar till detta i reklam, förslag på köp osv som en direkt följd. Att AI tjänar pengar på de frågor vi ställer vet jag inte om alla tänker på."
Man, 65 år
"På Youtube: Aha är det detta du vill ha här kommer mer och lite till. Ex: tittar/lyssnar på en AI-genererad historia, ibland bra ibland dålig. Därefter blir man översvämmad av liknande material och letar febrilt efter en video där en levande människa dyker upp i rutan."
Kvinna, 71 år
Tankar om att algoritmer får oss att medvetet undvika innehåll vi uppskattar
"Jag brukar aktivt undvika att kolla på vissa typer av videos/bilder (även om jag blir lite intresserad) för att jag inte vill att algoritmen ska börja bombardera mig med den typen av videos. T.ex. försöker jag undvika att spara AI-bilder på Pinterest (även om de ger mig något), för jag vill inte få upp fler AI-bilder som förslag."
Kvinna, 26 år
"Att jag ibland inte vill klicka på vissa länkar i nyhetsflödet som jag egentligen skulle vilja läsa för jag inte vill ha 100 av liknande vara för jag var nyfiken på just den."
Kvinna, 32 år
"Värdelöst. Vågar knappt ens kolla på något man faktiskt är intresserad av för då kommer flödet att nedlusas av liknande."
Man, 58 år
Tankar om att algoritmerna får oss att minska vår användning av sociala medier
"Det är tydligt om man gillar ett inlägg från ett nytt konto att flödet snabbt fylls med liknande inlägg. Jag brukar tänka noga innan jag gillar något dvs. Vill jag se mer av detta? Gillar allt mindre och mindre och märker att andra också är sparsammare med sina "lajks". Tror det gör att allt fler slutar använda sociala media."
Kvinna, 42 år
"Jag tycker att det är enormt enerverande med algoritmerna. De får mig nästa att sluta använda både Facebook och Google. Förr på Fb fick jag se vänners inlägg men det verkar algoritmerna prioritera ner för reklam för sånt som ligger långt ifrån mig. På google har det blivit mycket jobbigare att faktiskt hitta det man letar efter. Saknar gamla Google sök."
Man, 54 år
"Ser att jag ser mindre inlägg från vänner trots att jag vet att de lagt upp inlägg - måste gå in och söka upp dem aktivt. Istället kommer reklam för personer eller saker att köpa - blivit mycket mer sådant vilket gör att det inte är så intressant med sociala medier längre. Jag skulle säga att sociala medier egentligen bara blir tråkigare/dummare för var dag som går…"
Kvinna, 66 år
"Det är tydligt att om jag sökt efter något, en vara t ex, så ploppar massor av säljsidor upp för detta. Har jag visat intresse för nåt på t ex FB så svämmar flödet över av videor på detta. Använder sociala medier, t ex FB så lite som möjligt p g a detta. Postar aldrig nåt längre."
Kvinna, 74 år
Tio andra tankar om algoritmer
"De är jobbiga och rutar in mig i det som de tror att jag vill se, när jag egentligen vill se olika saker. Det blir svårt att komma ur algoritmens grepp även om jag söker på specifikt andra saker än det algoritmen tvingat in mig på. Jag känner mig inte fri."
Pojke, 16 år
"Jag försöker "träna" algoritmen på saker jag vill se mer av genom tex gilla, kolla kommentarer, titta extra länge. När algoritmerna visar sådant jag inte vill se stänger jag appen."
Man, 25 år
"Det är tydligt att algoritmen har kännedom om vad som händer i mitt liv. Att mitt flöde kan vara en spegel av inte bara mina intressen och åsikter utan också pågående tankar och känslor."
Kvinna, 27 år
"Att jag försöker vara medveten om att den försöker påverka mig åt ett eller annat håll för att maximera företagets vinst. Att det egentligen är ganska sjukt att vi låter företag använda vår data lite hur som helst och tjänar pengar på det. Medan vi inte får någonting för det."
Man, 33 år
"Att det är designat för att få mig att fastna och att det höjer ribban hela tiden. Klippen blir mer extrema och djupgående. Förstår att människor med destruktiva tankar lätt kan må riktigt dåligt."
Man, 35 år
"Dels att de håller kvar mig i min bubbla av det jag brukar vilja se. Dels att de ibland "puttar" mig i en riktning jag inte valt för att se för att "testa" om jag kanske är intresserad. Oftast destruktivt innehåll."
Kvinna, 36 år
"Vi lever i filterbubblor med köpt och vridet budskap. Vi är avlyssnade och algoritmerna har full koll på våra liv. Tycker det är hemskt och destruktivt. Och integritetskränkande som f-n!"
Kvinna, 42 år
"Varför algoritmerna vill att jag ska se på massa AI-genererad skit. Det kan man fundera på. Algoritmerna vill bara tjäna pengar. Sociala medier har snart spelat ut sin roll. Vi kommer se ett trendskifte."
Man, 46 år
"Algoritmerna visar mer och mer samma sak men jag vill tvärtom utveckla mig och gå vidare till något nytt. Detta gör faktiskt att algoritmerna motverkar sitt syfte, ofta så stänger jag av mobilen istället för att vara kvar."
Man, 59 år
"Att de läser mig som en öppen bok och matar mig med sånt jag gillar. Jag tycker på ett sätt att det är bra, för jag får relevant och roligt innehåll. Slipper se sånt jag inte vill se som våld och elände."
Kvinna, 62 år
Detta är en fråga som väckt stort engagemang. Vill du ta del av fler tankar om algoritmer så bjuder vi här på dem grupperade i följande kategorier. Eller gå direkt till nästa avsnitt om Digital detox – att ta en paus från det digitala livet.
- Tankar om att algoritmer gör att man bara får mer av samma
- Tankar om hur algoritmer övervakar och avlyssnar oss
- Tankar om att algoritmer manipulerar och förslavar oss
- Tankar om att algoritmer vill tjäna pengar på oss
- Tankar om hur algoritmerna testar oss
- Tankar om att algoritmer går att träna och lära upp
- Tankar om att algoritmerna speglar vår identitet
- Tankar om att algoritmer är bra för oss!
Tankar om att algoritmer gör att man bara får mer av samma
"Är jag ledsen och gillar ett klipp som är ledsamt får jag sen bara upp ledsamma videos. Har jag sökt upp smink får jag sen upp mycket mer om smink. Både bra och dåligt. Bekvämt att den ger mig mer av det jag söker men också dåligt ibland när det gäller seriösa grejer, exempelvis politik, ekonomi och världsläget."
Flicka, 16 år
"Hur googlande och minsta tecken på intresse skapar laviner av oönskade förslag och rekommendationer som man inte kommer ur. Måste någon gång klickat på en video med en bil som kör genom vatten och nu känns det som var femte video handlar om detta. Otroligt irriterande. Är helt ointresserad."
Man, 38 år
"Algoritmerna visar mer och mer samma sak men jag vill tvärtom utveckla mig och gå vidare till något nytt. Detta gör faktiskt att algoritmerna motverkar sitt syfte, ofta så stänger jag av mobilen istället för att vara kvar."
Man, 59 år
"Hatar dom. Törs knappt söka efter nåt så svämmar flödet över. Hamnade av misstag igår på en Temu sida så nu är alla flöden bombade av dem."
Man, 66 år
"När man googlat på någon produkt så fastnar det i algoritmer och sedan dräller det av reklam för den produkten på andra sajter…olidligt!! Eller om min dotter skickat något så bombarderas i mitt flöde med det. Eller söker på en sjukdom får jag skräp tillbaka på FB med förslag på allsköns mediciner. Hela ens flöde blir väldigt enkelriktat och i och med det ointressant."
Kvinna, 80 år
Tankar om hur algoritmer övervakar och avlyssnar oss
"Vi lever i filterbubblor med köpt och vridet budskap. Vi är avlyssnade och algoritmerna har full koll på våra liv. Tycker det är hemskt och destruktivt. Och integritetskränkande som f-n!"
Kvinna, 42 år
"Om jag tittar, läser eller PRATAR om något specifikt så blir jag nedlusad av det ämnet under lång tid. Påfallande mycket som kan ha avhandlats i fikarummet kommer sedan flödet. Det känns som att jag är iakttagen och att jag anses som väldigt dum och lättlurad."
Man, 48 år
"Jag tror inte att något jag gör på internet är privat och att företagen bakom sociala medier i praktiken vet allt om mig som användare. Vi lever i ett förtäckt övervakningssamhälle."
Man, 53 år
"Storebror ser dig… Sökningar leder ofta till reklam för en liknande produkt. Även samtal i närheten av en mobil kan leda till att sådant som nämnts dyker upp i reklamsammanhang. Skrämmande!"
Kvinna, 67 år
Tankar om att algoritmer manipulerar och "förslavar" oss
"Tror faktiskt hat är rätt ord. Jag hatar dem och hur de är designade att manipulera mig. Enbart till för att få mig att fortsätta skrolla. Konsumera mera. Kan logiskt tänka att jag vill använda dem mindre, men inget verkar bita då våra hjärnor älskar hur de fungerar."
Man, 31 år
"Att det är designat för att få mig att fastna och att det höjer ribban hela tiden. Klippen blir mer extrema och djupgående. Förstår att människor med destruktiva tankar lätt kan må riktigt dåligt."
Man, 35 år
"Jag tycker inte om dem. De promotar innehåll som skapar starka känslor istället för innehåll som är utbildande. För att få mig att fastna, köpa och bli deras slav."
Man, 41 år
"Ondskefullt. Att de är skapade för att hålla mig "fast" i scrollande så länge som möjligt, genom den optimala cocktailen av dopamin och andra hormoner + signalsubstanser i min hjärna så lyckas de. Obehagligt. Tänker också att de antagligen förstör mina koncentrationsmöjligheter och att de vill göra mig beroende. Algoritmer är internets drog."
Kvinna, 43 år
"Att de vill påverka mig efter deras ägares önskan."
Man, 84 år
Tankar om att algoritmer vill tjäna pengar på oss
"Att de bara bryr sig om hur mycket jag interagerar- alltså hur mycket pengar jag som användare genererar till plattformen. Algoritmer bryr sig inte om sanningshalt eller mitt faktiska intresse eller saker jag värdesätter."
Annat, 23 år
"Att jag försöker vara medveten om att den försöker påverka mig åt ett eller annat håll för att maximera företagets vinst. Att det egentligen är ganska sjukt att vi låter företag använda vår data lite hur som helst och tjänar pengar på det. Medan vi inte får någonting för det."
Man, 33 år
"Ibland har den helt fel och visar varor jag inte alls är intresserad av att köpa. Tror den testar mig för att hitta nya kunder. Eller så har algoritmen definierat mig som äldre tant eftersom jag följer handarbetsgrupper."
Kvinna, 40 år
"Hur man fullkomligt dränks i annonser efter en googling på en vara, tjänst osv. Ärligt talat kan jag ibland känna mer äckel efter det. Att jag känner ett större motstånd i att köpa. Motsatt till vad algoritmen vill."
Kvinna, 41 år
"Varför algoritmerna vill att jag ska se på massa AI-genererad skit. Det kan man fundera på. Algoritmerna vill bara tjäna pengar. Sociala medier har snart spelat ut sin roll. Vi kommer se ett trendskifte."
Man, 46 år
Tankar om hur algoritmerna testar oss
"Dels att de håller kvar mig i min bubbla av det jag brukar vilja se. Dels att de ibland "puttar" mig i en riktning jag inte valt för att se för att "testa" om jag kanske är intresserad. Oftast destruktivt innehåll."
Kvinna, 36 år
"Undrar om algoritmen försöker få mig att må sämre eller bättre. Vad vill den mig.. Testar den mig… Vill oavsett inte fastna i en ekokammare som försöker förmedla ett enda budskap, vad det än må vara."
Man, 37 år
"Jag får upp precis det jag vill ha. Bra! Men också att den testar mig genom att visa sånt som riktat mot vad "andra kvinnor i min ålder" gillar vilket såklart känns mindre bra. Men jag får inte upp sådant som jag absolut inte vill se så på det sättet fungerar algoritmerna till min fördel."
Kvinna, 54 år
Tankar om att algoritmer går att träna och lära upp
"Letar upp positiva nyheter, så flödet "lär sig"… Brukar klicka bort (ej interesserad) på saker som jag inte vill se för att minska det innehållet."
Flicka, 18 år
"Jag försöker "träna" algoritmen på saker jag vill se mer av genom tex gilla, kolla kommentarer, titta extra länge. När algoritmerna visar sådant jag inte vill se stänger jag appen."
Man, 25 år
"Låter bli att stanna kvar på content som jag inte vill se - låter mig inte "rage baitas" av våld/uppenbara felaktigheter/rasism/sexism etc. Klickar ibland på "visa inte denna kanalen/reklamen igen" för att visa att algoritmen är fel ute."
Kvinna, 31 år
"Försöker överlista algoritmen och använda den för att tjäna mina syften. Vet att algoritmerna kräver nästan dagligt "matande" för att visa det man vill. Och att ett feltryck kan leda till att algoritmen behöver tränas om."
Man, 42 år
"Jag brukar vilja se klart videor för att stötta videoskaparen om det är någon som jag vill att fler ska se, även om jag känner att jag inte behöver se klart den för min egen skull. Då styr jag algoritmen istället för tvärtom!"
Man, 49 år
Tankar om att algoritmerna speglar vår identitet
"Uppenbarligen vet de stora plattformarna mer om mig än jag gör. Ibland försöker jag ta ett helikopterperspektiv på innehållet för att se mig själv i det, hur jag verkar må och om algoritmerna fångat upp något jag är omedveten om själv som de kan göra mig medveten om. Läst att de kan förutsäga att någon är gravid baserat på sökningar innan personen själv förstått det."
Kvinna, 23 år
"Det är tydligt att algoritmen har kännedom om vad som händer i mitt liv. Att mitt flöde kan vara en spegel av inte bara mina intressen och åsikter utan också pågående tankar och känslor."
Kvinna, 27 år
"Typ hur bra algoritmerna är på att hitta nytt innehåll jag är intresserad av baserat på vad jag tittat på och interagerat med innan. Undrar hur mycket min typ skiljer sig från andras. Finns också en identitetsgrej i det. Att algoritmen talar om vem jag är, liksom ger tillbaka min identitet till mig genom vilket innehåll den visar mig, att det jag får upp säger något om mig."
Kvinna, 28 år
Tankar om att algoritmer är bra för oss!
"Jag tycker mitt flöde är bra anpassad utifrån vad jag är intresserad av och vill se."
Pojke, 16 år
"Jag blir serverad en upplevelse jag gillar. Även om jag är mycket medveten om att jag bara ser sånt innehåll som jag själv håller med om. Däremot letar jag heller inte upp innehåll som jag inte håller med om. Det är ju skönt att bli bekräftad istället för utmanad."
Kvinna, 22 år
"Att de läser mig som en öppen bok och matar mig med sånt jag gillar. Jag tycker på ett sätt att det är bra, för jag får relevant och roligt innehåll. Slipper se sånt jag inte vill se som våld och elände."
Kvinna, 62 år
Mer än var tionde svensk vet inte vad algoritmer är eller hur de fungerar
Fråga: När du skrollar på mobilen, brukar du tänka på vilka algoritmer som kan styra innehållet i ditt flöde? Svar: Nej, känner inte till vad algoritmer är/fungerar
Vet INTE vad algoritmer är eller hur de fungerar
Fråga: När du skrollar på mobilen, brukar du tänka på vilka algoritmer som kan styra innehållet i ditt flöde? Svar: Nej, känner inte till vad algoritmer är/fungerar
Vet INTE vad algoritmer är eller hur de fungerar
12%
av svenskarna vet inte vad algoritmer är eller hur de fungerar
Hur många vet inte vad algoritmer är eller hur de fungerar?
- Drygt var tionde svensk uppger att de saknar kunskap om vad algoritmer är eller hur de fungerar.
- Kunskapen om algoritmer är som lägst bland pensionärer (36%).*
- Mer än var femte av de yngre pensionärerna och mer än hälften av de äldsta pensionärerna över 75 år har ingen kännedom om vad algoritmer är eller hur de fungerar. Det är fler kvinnor än män bland de äldsta som saknar denna kunskap.
- Runt var tionde bland ungdomar 16–19 år och övre medelåldern
- 50–64 år har ingen kunskap eller kännedom om algoritmer, vilket är i linje med befolkningen i stort.
- Något fler kvinnor än män uppger att de saknar kunskap om algoritmer.
*) För mer information, se tabellbilaga
Tips! Du kan läsa mer om vad algoritmer är och hur de fungerar på sajtenInternetkunskap.En algoritm är en uppsättning regler som används för att hantera stora mängder information eller data. De används till exempel för att avgöra vad som ska visas i våra flöden på sociala medier eller vilka resultat vi får upp i en sökmotor.
Hur många vet inte vad algoritmer är eller hur de fungerar?
- Drygt var tionde svensk uppger att de saknar kunskap om vad algoritmer är eller hur de fungerar.
- Kunskapen om algoritmer är som lägst bland pensionärer (36%).*
- Mer än var femte av de yngre pensionärerna och mer än hälften av de äldsta pensionärerna över 75 år har ingen kännedom om vad algoritmer är eller hur de fungerar. Det är fler kvinnor än män bland de äldsta som saknar denna kunskap.
- Runt var tionde bland ungdomar 16–19 år och övre medelåldern 50–64 år har ingen kunskap eller kännedom om algoritmer, vilket är i linje med befolkningen i stort.
- Något fler kvinnor än män uppger att de saknar kunskap om algoritmer.
*) För mer information, se tabellbilaga
Vad är algoritmer och hur fungerar de?
En algoritm är en uppsättning regler som används för att hantera stora mängder information eller data. De används till exempel för att avgöra vad som ska visas i våra flöden på sociala medier eller vilka resultat vi får upp i en sökmotor.
Du kan läsa mer om vad algoritmer är och hur de fungerar på sajten Internetkunskap.
I det här avsnittet undersöker vi hur vanligt det är bland svenskarna att göra en så kallad digital detox.
Varannan kvinna i åldern 20–34 år har tagit en digital detox
Fråga: Har du någon gång testat att ta en digital detox, alltså att ta en paus från digitala enheter eller digitalt innehåll?
Har TAGIT en digital detox
Fråga: Har du någon gång testat att ta en digital detox, alltså att ta en paus från digitala enheter eller digitalt innehåll?
Har TAGIT en digital detox
Hur många har tagit en digital detox?
- 3 av 10 svenskar har tagit en digital detox, alltså en paus från digitala enheter eller digitalt innehåll.
- Fler kvinnor än män har tagit en digital detox. Var tredje kvinna och var fjärde man har tagit en paus från det digitala vid något tillfälle.
- Några som har gjort en digital detox mer än alla andra är unga kvinnor i åldern 20–34 år. Drygt hälften av kvinnorna i denna åldersgrupp har någon gång tagit en digital paus, jämfört med inte ens var tredje bland de jämnåriga männen.
- 3 av 10 ungdomar i åldern 16–19 år har tagit en digital detox, alltså varken fler eller färre än befolkningen i stort.
Vad är en digital detox?
En digital detox innebär att man medvetet tar en paus från digitala enheter som mobiltelefoner, datorer eller från sociala medier för att minska stress och öka närvaron i livet utanför internet. Målet är ofta att bryta mönster av slöscrollande och att återta kontrollen över sin tid och uppmärksamhet. Läs gärna mer på Internetkunskap – Digital detox.
Var femte skulle vilja ta en digital detox men har inte gjort det än
Fråga: Har du någon gång testat att ta en digital detox, alltså att ta en paus från digitala enheter eller digitalt innehåll?
Skulle VILJA göra en digital detox men har INTE gjort det än
Fråga: Berätta gärna av vilka anledningar du skulle vilja göra en digital detox.
Anledningar till att VILJA göra en digital detox
Vilka skulle vilja ta en digital detox men har inte gjort det än?
- Var femte svensk kan tänka sig att ta en digital detox men har inte gjort det än.*
- Fler kvinnor än män kan tänka sig att göra en digital detox. Det gäller oavsett ålder.
- De som i allra högst grad kan tänka sig att göra en digital detox är kvinnor i åldern 20–49 år.
- Tonåringar 16–19 år är inte mer intresserade av att göra en digital detox än befolkningen i stort.
- Pensionärer är de som minst av alla vill göra en digital detox.
Av vilka anledningar vill svenskarna ta en digital detox?
En femtedel av svenskarna som är 16 år eller äldre kan tänka sig att ta en digital detox. Vi har frågat dem om drivkrafterna till att vilja avstå från att vara digitalt tillgängliga och använda digitala verktyg under en period. De har fått svara i fritext.
Anledningarna till att vilja ta en digital detox tangerar i flera fall varför man mår sämre av passivt scrollande. Läs gärna mer om detta i avsnittet Mår svenskarna bättre eller sämre av att slöscrolla?
En stor andel svarar att de skulle vilja ta en digital detox för att använda sin tid på ett bättre sätt. Att ägna sig åt mer givande och meningsfulla aktiviteter. Exempelvis att umgås mer med nära och kära, läsa böcker, träna eller "skapa något kreativt".
Många tror också att en digital detox skulle kunna förbättra deras mentala hälsa. Att det skulle påverka deras "hjärnor och signalsubstanser" positivt, liksom deras sömn. De tror även att de skulle bli mindre stressade och mer fokuserade av att vara mer i "det verkliga nuet".
En annan stor drivkraft till att vilja ta en digital detox är att man ogillar sociala medier. Det kan vara allt från att slippa känna pressen att "hänga med", jämföra sig med andra, ta del av destruktivt innehåll till att känna vanmakt och ilska över näthat.
En hel del, framför allt män, kan också tänka sig att ta en digital detox som ett experiment. De tycker att det vore intressant att testa hur länge de skulle kunna sätta det digitala på paus och hur mycket tid de skulle vinna. Vidare vill de testa om en digital detox skulle kunna förbättra deras sömn, kreativitet, initiativförmåga, koncentration eller mående i stort.
Föräldrar berättar också att de skulle vilja ta en paus från det digitala för att vara förebilder för sina barn. Eller göra en digital detox tillsammans med sina barn för att uppleva de positiva effekterna tillsammans med dem. Några över 50 år uttrycker också en längtan tillbaka till tiden "före livet blev digitalt". De skulle vilja ta en digital detox för att få återuppleva detta.
"Back to basic innan scrollandet blev en livsstil. När man umgicks med varandra i samma rum, läste böcker som avkoppling, gick naturpromenader för att rensa huvudet, kunde alla telefonnummer utantill, hittade utan karta och fick använda sin hjärna för att tänka ut egna lösningar. Tänk om en digital detox kunde ta mig tillbaka dit!"
Kvinna, 61 år
Nu ska vi ta del av fler svar om drivkrafterna bakom att vilja ta en digital detox.
Varför vill ungdomar 16–19 år ta en paus från det digitala?
"Tror att det skulle påverka mig väldigt proaktivt både min fysiska och psykiska hälsa. Fysiska hälsa eftersom om jag inte skulle hålla på med mobilen så mycket så skulle jag kanske kunna spendera min tid med att göra andra aktiviteter t.ex. träna eller en sport eller bara röra mig mer. Psykiska hälsa eftersom jag tror att min mobil och sociala medier bidrar till mycket stress och ångest i min vardag."
Flicka, 16 år
"För att vara mer i nuet. Jag gillar inte egentligen sociala medier, det finns sådan hög press på saker och ting så skulle nog gärna ta en paus från det."
Flicka, 17 år
"Jag vill kunna fokusera på det som gör mig glad och inte onödiga shorts eller reels. Jag vill göra något med mitt liv."
Flicka, 18 år
"En digital detox skulle ge mig mer tid att ägna mig åt mer givande saker. Som en kreativ person skulle en digital detox öka mitt skapande."
Pojke, 18 år
"Jag skulle vilja komma bort från sociala medier så mycket som möjligt. Känner att jag inte genomför något produktivt när jag sitter framför skärmar för mycket. Hade varit bra att vända mig till andra hobbies samt att träffa vänner på riktigt snarare än att prata med dem över internet, samt att värna om mina öron för att inte göra min tinnitus värre."
Pojke, 18 år
Varför vill unga vuxna 20–34 år ta en paus från det digitala?
"Främst för att få mitt attentionspan att öka, och för att slippa se hur kvinnor porträtteras i sociala medier."
Kvinna, 22 år
"Mer fokus på livet, kan lägga tid på att läsa böcker eller tidningar. Mindre fokus på andra and mer fokus på mig."
Kvinna, 27 år
"Hade varit kul att se hur lång tid det tar innan man blir sugen på att ta upp telefonen."
Man, 29 år
"Intressant att uppleva en vardag utanför sociala medier och se hur jag skulle reagera och må. För att se om det kostar mer än det smakar att använda sociala medier."
Kvinna, 29 år
"Skulle vara skönt att slippa alla sociala medier ett tag. Blir lätt påverkad av det som skrivs i kommentarsfältet, blir förbannad över hatet och mobbingen där."
Kvinna, 33 år
"Det är ofta ett slöseri med tid, vore intressant att se tidsvinsten."
Man, 34 år
Varför vill de i yngre medelåldern 35–49 år ta en paus från det digitala?
"Lägga min tid och energi på mina barn och de när jag verkligen bryr mig om istället för på min telefon. Vara en förebild för mina barn i mobilanvändning och lära dem de kreativa vinsterna i att "ha tråkigt"."
Kvinna, 36 år
"För att få ett klarare sinne och kunna fokusera bättre på annat. Tror det skulle påverka min hjärna positivt i att bli mer lugn och kreativ."
Kvinna, 36 år
"För att låta hjärnan vila. Skulle vilja testa hur man kan vänja sig vid att ha lite tråkigt och se vad det gör med ens mående, inte hela tiden söka stimulering via telefonen."
Kvinna, 39 år
"Tror att det skulle vara nyttigt helt enkelt. Vi är inte byggda för all den information vi utsätts för idag, så den medför en slags stress och dåliga signalsubstanser till hjärnan som vi kunde klara oss utan. Det skulle nog kunna förbättra sömnen exempelvis som ju är en av grundpelarna för att må bra. Barnen påverkas också. Jag behöver vara en bättre förebild."
Man, 45 år
"Vore värdefullt att testa och se om jag plötsligt skulle få kreativitet till annat. Jag skulle även vilja se mina barn göra detta."
Man, 48 år
Varför vill personer 50 år eller äldre ta en paus från det digitala?
"Prova om det skulle göra att jag sover bättre och att jag får enklare att slappna av."
Man, 54 år
"Slippa deppa över att världen går åt helvete. Sluta nyhetsknarka i flödena på sociala medier som kanske bara är AI-genererat dravel."
Kvinna, 58 år
"För att uppleva livet direkt. Känner gemenskap när jag träffar mina vänner och ser deras liv i verkligheten, som att jag är mer delaktig."
Kvinna, 61 år
"Att det till viss del är fördummande, man läser bara rubriker utan att fördjupa sig, det är en riktig tidstjuv, gillar inte beroendet."
Kvinna, 69 år
"Må bättre, bli piggare. Göra mer meningsfulla intressen. För att reparera den utsatta hjärnan. Det är den värdefullaste och mest ömtåliga kroppsdel vi har."
Man, 86 år
Vanligast att ta en digital detox genom att sluta med sociala medier
Fråga: Har du någon gång testat att ta en digital detox, alltså att ta en paus från digitala enheter eller digitalt innehåll, på något av följande sätt?
Olika sätt att ta en digital detox
På vilka sätt har svenskarna tagit en digital detox?
Det vanligaste sättet att ta en digital detox är att sluta använda alla eller vissa sociala medier under en tidsperiod. Det har var femte svensk gjort. Läs mer om digital detox från sociala medier under diagram 4.13b.
Knappt var tionde har slutat att använda skärmar under en vald tidsperiod. Ungefär hälften av dem svarar att de slutat att använda alla sina skärmar och hälften att de slutat att använda sin mobil.*
Mer än var tjugonde – 7 procent – svarar att de istället för att helt sluta med skärmar eller sociala medier har tagit en digital detox på ett annat sätt. De har i fritext fått berätta på vilka andra sätt de detoxar digitalt.
Några berättar om att den digitala detoxen skett i samband med ett miljöombyte, oftast automatiskt då de exempelvis inte haft tillgång till wifi eller inte varit tillåtna att använda digitala enheter. Det kan till exempel ha varit under konfirmation, lumpen, kurser, tältning i skogen eller vid olika resmål, allt från "semester i obygden" till "tysta retreat".
De allra flesta berättar dock om att de detoxat digitalt genom att medvetet begränsa sin skärmtid på olika sätt. Deras svar ska vi få ta del av här.
På vilka sätt begränsar svenskarna sin skärmtid för att uppnå en digital detox?
Sätter tidlås på appar
"Använder en app som låser sociala medier appar på telefonen så det endast går att använda under en viss tid som jag satt till kort. Så kan inte slöskrolla."
Man, 31 år
"Jag sätter en begränsning på min mobil där appar stängs ner när man uppnått en viss tid. På så sätt minimerat sociala medier och appar."
Kvinna, 32 år
Begränsar innehåll i appar
"Det finns en variant av instagram-appen, som man kan ladda ner från webbläsaren, som möjliggör att man kan stänga av sitt flöde och stories men ändå ha kvar typ meddelande-funktionen. Det fungerar bra för mig eftersom jag fortfarande vill ha kvar möjligheten att få memes från mina vänner."
Kvinna, 26 år
"Instagram: stängt av föreslagna inlägg, stängt av videos i kortformat, aktiverat notifikation efter 1h daglig användning samt "gömt" appen på en mindre tillgänglig plats på telefonen så den inte är så lätt att slö-öppna. Även stängt av innehåll och funktioner i Youtube."
Kvinna, 48 år
Inaktiverar notiser i mobil och smartklocka
"Om det finns något jag rekommenderar till folk som vill komma bort från sociala medier lite, men inte vill sluta helt, är det att inte ha notiser. Det är så himla skönt att inte få massa notiser från sociala medier. Sen jag gjorde det har jag i perioder haft under 1h skärmtid om dagen till skillnad mot när jag var inne på sociala medier varje dag, öppnade apparna så fort jag fick en notis. Då kunde jag ha 8-10h skärmtid om dagen."
Kvinna, 22 år
"Hade tidigare så jag fick alla notiser på min klocka, men nu har jag tagit bort alla och har endast kvar så man ser om det ringer någon. Också tagit bort notiser i mobilen, blir då inte "lurad" att titta o fastna i slötittande. Sätter alltid på flygläge när jag sover."
Kvinna, 37 år
Avinstallerar appar på mobil – tittar på dator
"Satt begränsningar på hur jag får använda teknik. Det är svårt med en komplett detox när man använder t.ex. dator i arbete eller studier, men att begränsa hur man får använda datorn och hur länge har varit ett sätt. Primärt för mig har digital detox varit centrerat kring mobiltelefonen och hur man använder den. Där har jag tagit bort appar, så att man inte slentrian ska falla in att dumsurfa. Kan dock logga in på tjänsterna på datorn när så behövs (t.ex. inbjudningar på fb)."
Man, 37 år
"Plockat bort alla spel, facebook, instagram och alla sociala medier från min telefon, har bara Facebook på datorn. Kollar numera bara Facebook och Linkedin en gång om dagen på datorn. Skärmtid har gått från 10 timmar till 10 minuter per dag."
Man, 66 år
Sätter på flygplansläge eller stänger av wifi
"Detoxandet sker i socialt samkväm. När jag umgås med vänner stänger jag av wifi och ljud på mobilen och har den i jackfickan på hängare. Tittar inte på den förrän vi skilts åt."
Man, 29 år
"Om jag befunnit mig ute i naturen.. Då sätter jag mobilen på flygplansläge men stänger inte av helt för jag använder ofta kameran på mobiltelefonen. Det ger mig sköna detoxar!"
Man, 50 år
Lägger undan eller lämnar mobil hemma
"Jag och mina kompisar har tillsammans valt att inte använda våra telefoner eller annan uppkoppling under skoldagar och då vi är tillsammans."
Kvinna, 17 år
"Lämnat mobilen hemma eller aktivt lagt undan den. Haft en tävling om vem som har lägst skärmtid. Min bror och sambo var med och vi fick olika poäng beroende på placering. Lustfylld grej att begränsa skärmtiden med."
Kvinna, 44 år
"Jag lägger medvetet ifrån mig telefonen för att läsa. Har gett mig själv telefonförbud i sovrummet och försöker låta luren ligga någonstans i hemmet och inte alltid bära den på mig."
Kvinna, 45 år
"Detoxar varje dag! Tar inte med mig digitala enheter in i sängkammaren, ut på promenader, restauranger osv."
Kvinna, 63 år
"Genom att lägga mobilen inne när jag är ute i stallet och odlingarna, under dagarna. När jag t.ex åker tunnelbana eller väntar hos läkaren avstår jag ifrån att ta fram telefonen och tittar ut genom fönstret eller småpratar med en medmänniska."
Kvinna, 70 år
De två sociala medier som flest tar en digital detox från är Facebook och Instagram
Fråga: Har du någon gång testat att ta en digital detox, alltså att ta en paus från digitala enheter eller digitalt innehåll, på något av följande sätt?
Har tagit digital detox från SOCIALA MEDIER
Fråga: Vilka sociala medier är det du har slutat att använda under din digitala detox?
Vilka har tagit en digital detox från sociala medier?
- 2 av 10 svenskar har tagit en digital detox genom att sluta med sociala medier (se diagram 4.13a). Hälften av dem har slutat använda alla sociala medier under en vald tidsperiod.*
- Det är fler kvinnor än män som har valt att pausa sociala medier som en digital detox.
- Kvinnor i åldern 20–34 år (42%) har tagit en digital detox från sociala medier i högre grad än alla andra. Både jämfört med jämnåriga män (24%) och övriga åldersgrupper i befolkningen.
- Bland tonåringar 16–19 år och de i yngre medelåldern 35–49 år är det i runda slängar var femte som har tagit en digital detox från sociala medier, ungefär som befolkningen i stort. Däremot är det fler män än kvinnor i yngre medelåldern som detoxat från sociala medier. Det tenderar även vara fler tonårspojkar än tonårsflickor som detoxat från sociala medier, men skillnaden ligger inom felmarginalen.
20%
av svenskarna har tagit en digital detox från sociala medier
*) För mer information, se tabellbilaga
Vilka sociala medier har svenskarna tagit en digital detox från?
Vi har frågat de svenskar som svarat att de tagit en digital detox från vissa sociala medier om vilka tjänster de valt att ta en paus ifrån. De har fått svara i fritext och den rungande majoriteten svarar två plattformar, i princip i lika hög grad. Det är Facebook och Instagram, varav båda tjänsterna ägs av bolaget Meta.
Vilka tjänster man avstår från är såklart kopplat till användning. Både Facebook och Instagram tillhör de topp tre största sociala medieplattformarna tillsammans med Youtube (se kapitel 3 – Sociala medier: Användning av sociala medier och kommunikationsappar 2026). Youtube är det dock avsevärt färre som väljer att avstå ifrån. Det är till och med något fler svenskar som svarar att de avstår från X/Twitter och Tiktok än Youtube.
Samma mönster kopplat till vilka som brukar använda tjänsterna ser vi när vi tittar på olika åldrar. Fler ungdomar och unga vuxna under 34 år detoxar från Tiktok och fler över 35 år från Facebook. Även om Instagram används av fler i yngre generationer omnämns det dock ungefär likvärdigt i alla åldrar.
Svenskar om vilka sociala medier de väljer att ta en digital detox från
"Sen november tog jag bort allt med shortform content. Alltså TikTok o Insta. Först satte jag tidsinställd varning på Insta men nu avinstallerat båda helt."
Man, 19 år
"Instagram och tiktok, de två appar som jag lättast fastnar i, pga reels-funktion såklart…"
Kvinna, 23 år
"Både Facebook och instagram. Facebook var självreglerande då det är så mycket skräp i flödet att jag tappat intresset. Instagram har jag satt ett tidslås på efter 10 min och måste be en närstående som kan koden att skriva in den om jag skulle vilja ha lite mer tid en dag. För youtube har jag avaktiverat "för dig" sidan så jag aktivt måste söka efter det jag vill se och inte kan slökolla på föreslagna videor."
Kvinna, 24 år
"Inaktiverade min Facebook vilket lyckades bryta beroendet. Men är tyvärr tillbaka nu. Snapchat fungerade det för då jag tog bort appen helt. Så har inte rört SC på några år nu. Tyvärr fortfarande fast i Instagram och Youtube."
Man, 31 år
"Jag tog bort Instagram för ett antal år sedan, bästa beslutet i mitt liv. Då slapp jag känna avund för vad andra gör och istället glädjas med dem när de berättar vad de har gjort."
Man, 37 år
"Facebook och Instagram under några månader. Tyvärr inte hållbart då jag förlorade en massa viktig information (insamlingar till lärare, evenemang …)."
Man, 38 år
"Metas sociala medier som Facebook och Instagram. Deras algoritm har varit mest skadlig enligt mig. YouTubes algoritm är lättare att styra. Tror jag."
Annat, 50 år
"Facebook, instagram, dåvarande twitter. Jag har slutat helt med dem pga att det göder mitt inre mörker."
Man, 58 år
"Slutat med X o insta. Minimerar användning av FB, finns dock gruppinfo jag behöver."
Kvinna, 74 år
"Använder inte X, Instagram längre. Deras materiel är tidvis frånstötande värderingsmässigt och gör mig trött i huvudet."
Man, 85 år
De flesta upplever främst fördelar med att ta en digital detox
Fråga: Upplevde du främst FÖRDELAR eller främst NACKDELAR med att ta en digital detox?
Fråga: Upplevde du främst FÖRDELAR eller främst NACKDELAR med att ta en digital detox?
Digitala detoxare 16+ år
Fråga: Upplevde du främst FÖRDELAR eller främst NACKDELAR med att ta en digital detox?
Digitala detoxare 16+ år: Upplevt FRÄMST FÖRDELAR med digital detox
Hur upplevdes det att ta en digital detox för de som testat?
Majoriteten – 2 av 3 – som tagit en digital detox upplevde främst fördelar. Ytterst få, endast 2 procent, upplevde främst nackdelar. En femtedel upplevde fördelar och nackdelar i lika hög grad och en tiondel varken något positivt eller negativt. Bland de som inte upplevde någon effekt alls av sin digitala detox är män överrepresenterade och framför allt män i övre medelåldern (17%), jämfört med jämnåriga kvinnor (9%).*
Vilka upplevde fördelar med att ta en digital detox?
- De allra flesta upplevde fördelar med sin digitala detox. Uppemot 9 av 10 upplevde någon fördel och uppemot 7 av 10 erfor främst fördelar.
- Oavsett om man genomfört en digital detox genom att sluta med skärmar, sociala medier eller på något annat sätt så upplevde man i majoritet fördelar. De som slutat med sociala medier upplevde dock fördelar i något högre grad än de andra.
- Både kvinnor och män är övervägande positiva till sin digitala detox men något fler kvinnor än män upplevde främst fördelar.
- Yngre upplevde i större utsträckning än äldre fördelar med att ta en digital paus. Nära 8 av 10 kvinnor under 35 år upplevde fördelar med sin digitala detox.
Vilka upplevde nackdelar med att ta en digital detox?
- Var femte som tagit en digital detox upplevde någon nackdel men endast 2 procent hade främst negativa erfarenheter.
- Oavsett om man genomfört en digital detox genom att sluta med skärmar, sociala medier eller på något annat sätt så upplevde ytterst få främst nackdelar. De som slutat med skärmar upplevde dock främst nackdelar i något högre grad än de andra.
- Det är likvärdigt mellan hur många män och kvinnor i olika åldrar som upplevde nackdelar med sin digitala detox.*
*) För mer information, se tabellbilaga
"Min hjärna mår bättre men jag har tråkigare ibland"
Fråga: Berätta gärna vilka fördelar du upplevde med en digital detox.
Upplevda FÖRDELAR med digital detox
Fråga: Berätta gärna vilka nackdelar du upplevde med en digital detox.
Upplevda NACKDELAR med digital detox
Vilka är de upplevda fördelarna och nackdelarna med en digital detox?
Majoriteten av de som tagit en digital detox upplevde fördelar med den. Faktum är att det är mer än fyra gånger fler som upplevt fördelar än nackdelar med en digital detox (se diagram 4.14a–b). Här har vi låtit dessa personer berätta i fritext vilka fördelar och nackdelar de erfarit.
Vill man fördjupa sig ytterligare i varför att man väljer, eller inte väljer att avstå från det digitala finns det flera delar i detta kapitel som berör det. Svaren hänger delvis samman med varför man mår dåligt av passivt slöscrollande, vilka drivkrafter som finns att vilja ta en digital detox och varför man inte är intresserad av en digital paus.
Upplevda fördelar med digital detox
De allra flesta svarar att den största positiva effekten av att ta en digital detox är att de får mer tid till annat. Att tiden "plötsligt räcker till", att de känner sig mer produktiva och får mer uträttat.
En annan stor fördel som många uppger är att de mår bättre mentalt. De berättar att de bland annat känner mindre stress, ångest, irritation och ilska. Flera berättar också att en digital detox ger "stora kognitiva vinster". De upplever en förbättrad koncentrationsförmåga, ökat fokus, mer kreativitet och bättre sömn. Rastlösheten minskar också och de beskriver att de både känner sig lugnare och piggare. Som om de får mer energi tack vare att de kan koppla av.
Den digitala detoxen ger dem också en känsla av att vara mer i nuet och mer tid för reflektion. Det leder i sin tur till mer tålamod och en större medvetenhet kring det egna beteendet. Många känner sig också mer närvarande och sociala när de får tid att umgås "på riktigt".
Några upplever också "mindre FOMO", alltså rädsla för att missa något, när de inte "konstant utsätts för triggers" och påminns om vad andra gör. Någon beskriver det som att "FOMO ersätts av JOMO" (glädje att missa/slippa något). Genom att vara mer i nuet minskar känslan att något annat vore bättre.
En digital detox kan också leda till en annan nyhetskonsumtion. En hel del upplever att det ger dem en "mer korrekt världsbild", genom att ta del av "seriösa nyheter" istället för "vinklade flöden" där mycket kan vara AI-genererat.
Upplevda nackdelar med digital detox
Enligt de kritiska är en av de största negativa effekterna med en digital detox att de känner ett utanförskap – att det sociala livet begränsas. De berättar att de tappar kontakten med andra, känner en ensamhet, känner sig bortglömda och isolerade. Ännu en negativ konsekvens är att det kan skapa oro hos andra när de inte är nåbara digitalt.
En annan nackdel med digital detox som de flesta av dem tar upp är en känsla av att gå miste om för mycket, ofta kopplat till en rädsla att missa något (FOMO). Det handlar i många fall om vad vänner och familj gör, men även vad som händer i "kändisvärlden", vad som trendar och nyheter om världsläget i stort. Denna sämre omvärldskoll ger många en "gnagande känsla av ovisshet".
Digital detox innebär också utmaningar i vardagen. Flera beskriver att det är svårt praktiskt, exempelvis när det gäller att kommunicera "via appar och grupper" eller att ha tillgång till information eller e-tjänster.
En hel del berättar också att de känner tristess, brist på inspiration, ökad rastlöshet och en känsla av abstinens. De menar att de "känner av dopaminbristen" och att de saknar sin avkoppling och distraktion från "jobbiga tankar och känslor", vilket kan vara stressande.
Skiljer sig fördelarna och nackdelarna åt beroende på om man tagit en digital detox från skärmar eller sociala medier?
Överlag är det stor samstämmighet mellan vilka fördelar och nackdelar med en digital detox man ser, oavsett om man tagit den från skärmar, sociala medier eller på något annat sätt. De små skillnader som framträder i svaren är logiska. En digital detox från skärmar ger oftare praktiska hinder, såsom svårigheter att vara utan Bank-id och andra e-tjänster. Liksom att de som tagit en digital detox från sociala medier något oftare nämner fördelen med att slippa påverkas av sociala jämförelser i plattformarnas flöden.
Det som är en fördel för vissa är en nackdel för andra
Uppfattningen om vad som är en fördel eller nackdel med en digital detox går isär. I många fall handlar det om samma sak – men beskrivs antingen som något positivt eller negativt, beroende på person och situation.
Ett tydligt exempel är FOMO (rädsla att missa något). Vissa beskriver att en digital detox minskar känslan av att behöva hänga med i allt och ger ett större lugn. Andra upplever istället att de missar saker, vilket kan skapa stress eller oro.
Den sociala aspekten visar samma mönster. En del känner att de blir mer sociala när de inte är online. Andra känner sig snarare utanför och mer ensamma när de inte är lika uppkopplade som andra.
Även när det gäller nyheter går upplevelserna isär. Vissa upplever att de får en mer balanserad bild av världen när de vid en digital detox använder mer traditionella medier och slipper ett konstant flöde av "ofta vinklade news". Andra tycker att de får sämre koll "av enbart gammelmedia" och saknar möjligheten att snabbt ta del av flera perspektiv och vara källkritiska.
Digital detox i olika åldersgrupper
De upplevda fördelarna med en digital detox är ungefär desamma oavsett ålder, även om de uttrycks på lite olika sätt. När det gäller nackdelar finns det däremot vissa skillnader mellan åldersgrupper.
Ungdomar och pensionärer beskriver oftare att en digital detox kan innebära en risk att hamna utanför socialt. Personer mitt i livet lyfter istället mer ofta praktiska utmaningar, som att få ihop vardagsliv och arbete utan att vara digitala.
Fördelade på ålder, ska vi nu ta del av exempel på svenskarnas egna svar på vad de tycker har varit fördelar och nackdelar för dem med att ta en digital detox.
Vilka är de upplevda fördelarna och nackdelarna med en digital detox enligt ungdomar 16–19 år?
"Gladare. Spenderade mer tid på andra grejer. Kände ett inre lugn. Mindre FOMO, mer JOMO."
Pojke, 16 år
"Jag får tid att tänka över intryck jag fått. Och ser andra utifrån mer vilket får mig att inse att de är superberoende."
Pojke, 17 år
"Dåliga måendet blev bättre och jag lärde känna mina vänner bättre."
Flicka, 17
"Mindre bortslösad tid vilket ledde till mindre stress och mer tid för att göra saker jag gillar. Mådde bättre och hade mer tid till plugget."
Flicka, 19 år
"Man förlorar kontakt med omvärlden och får inget dopamin. Missade massa saker som mina kompisar skrev."
Pojke, 16 år
"Jag känner mig väldigt rastlös och nästan lite stressad som om att jag borde göra något men inte vet vad. Och ensam då alla andra var "online"."
Flicka, 16 år
"Inte kunna "zone out"/ inte behöva tänka en liten stund. Inte kunna inte se vad mina vänner lägger upp eller vad kändisar jag gillar lägger upp."
Pojke, 17 år
"Kan vara svårt att hitta roliga saker i livet. Blir mer tristess och tomhet. Blir lite efter bland vad som var populärt, danser och så. Sen gillar jag använda TikTok för inspiration använder ibland Tiktok som Google."
Flicka, 19 år
Vilka är de upplevda fördelarna och nackdelarna med en digital detox enligt unga vuxna 20–34 år?
"Mycket av stressen och stigman runt sociala medier släppte. Jag slipper se vad alla andra håller på med i sina liv och slipper då bli påverkad av det. Mer kopplad till verkligheten, mindre ångest och bättre självkänsla."
Kvinna, 22 år
"Då jag var mer uttråkad spenderade jag mer tid på aktiviteter som jag vanligtvis skjuter upp. t.ex blev det lättare att köra tvätt och städa. Mindre craving att använda tiktok. Mår bättre i huvudet på nåt sätt."
Kvinna, 23 år
"Mer tid till vänner. Mer tid till att vara utomhus. Mer tid till träning. Bättre sömn. Bättre fokus! Kunde fokusera på saker jag vet att jag är intresserad av istället för saker som matas till mig. Kunde fokusera på vänner. Upplevde en skön enkelhet i vardagslivet. Mer närvarande."
Man, 28 år
"Känner mig lugnare när jag inte har utsatts för andra människors starkaste känslor i ett ändlöst flöde av ilska/sorg/uppgivenhet. Har gjort mer meningsfulla saker med min tid/pendling, t.ex. läsa eller sticka. Tog en digital detox för min ångest och slippa se personer/material som förstärkte den."
Kvinna, 31 år
"Asså sämre mående till en början, eftersom det att inte slökolla för att undvika och fly från verkligheten är obekvämt i början. Man mår ju sämre när man inte längre dövar sig, men det är ju så med alla typer av beroende såklart, typ abstinens fast med sociala medier och skärmar."
Kvinna, 23 år
"FOMO, svårare att naturligt hänga med i omvärlden. Jag kände att jag saknade viss inspiration och content som jag tyckte var roligt och givande. Blev mycket svårare att kontakta kompisar."
Kvinna, 24 år
"Sämre koll och svårt att hitta info. Praktiska saker som blev svåra - betala/ identifiera med bankID tex. Krångligt att styra upp saker och tråkigare."
Man, 30 år
"Leder till att man tänker mycket mera och för mig är det dåligt då jag ofta hamnar i negativa tankegångar. Ibland kunde man känna sig lite utanför men det tvingade en också att kontakta vänner på ett annat sätt."
Kvinna, 34 år
Vilka är de upplevda fördelarna och nackdelarna med en digital detox enligt de i yngre medelåldern 35–49 år?
"Efter en period av avvänjning upplevde jag att kreativiteten kom tillbaka, jag hade mer tid för eftertanke, blev mer handlingskraftig i vardagen allmänt."
Kvinna, 37 år
"Jag gör kortare detox ganska ofta. Älskar att umgås IRL med vänner. Älskar även känslan av att telefonen inte "äger" mig. Skönt kunna acceptera FOMO-känslan, den dödar inte."
Kvinna, 42 år
"Jag gör nåt vettigt istället, upplever att jag snabbare blir klar med mina måsten och har tid till roligheter. Huvudet fungerar bättre, är lugnare. Orkar läsa utan att bli rastlös. Mindre rastlös generellt."
Man, 48 år
"Jag blev gladare, mindre deprimerad. Jag fick tid till annat och slapp reta mig på idioter i världen. Jag kände mer tilltro till mig själv och mer hopp kring världsläget. Jag kände mer mental och emotionell ork."
Kvinna, 49 år
"Folk blev oroliga för mig för att jag "inte syntes längre" Jag glömde av att höra av mig till människor Jag missade inbjudningar till fester och barnkalas. Jag missade viktiga nyheter. Folk glömde bort att jag finns."
Kvinna, 42 år
"Blev duktigt urtråkad ibland. Missade räkningar. Missade vad andra pratade om. Missade nyheter. Klädde mig fel för att jag inte kunde kolla vädret."
Man, 42 år
"Det gjorde att skolan mina barn går i inte kunde informera mig som vårdnadshavare. Mycket klagomål från skolledning/lärarna."
Kvinna, 47 år
"Kunde inte betala räkningar. Kunde inte utföra mitt arbete som bilmekaniker då jag måste använda en dator för att diagnostisera felsymtom."
Man, 49 år
Vilka är de upplevda fördelarna och nackdelarna med en digital detox enligt de som är 50 år eller äldre?
"Jag mådde bättre och sov bättre, fick en skarpare hjärna. Sparade både tid och pengar. Kändes "som förr", fick åka till stan och handla i fysiska affärer. Väldigt trevligt"
Kvinna, 50 år
"Det ger utrymme för fritt tankeflöde som låter huvudet få "andas"."
Kvinna, 61 år
"Mer tid och liv. Mer känsla av att vara levande och verklig. Lyckligare."
Man, 66 år
"Ögonen mår bättre, liksom själen. Tiden för egna tankar ökar. Vill inte känna mig som ett bihang till dator och mobil. Vill inte känna mig som ett ID-nummer. Vill leva i den fysiska världen, inte i AI-världen."
Kvinna, 71 år
"Missade födelsedagar. Missade uppdateringar om saker som händer i närheten, tex bussen inställd, kommande evenemang. Tappade kontakten med vissa vänner och vissa föreningar som använder sociala medier som kontaktväg. Saknade även kontakten med närmaste släkten, vad som händer i deras vardag."
Kvinna, 54 år
"Försökt lämna mobilen hemma men samhället idag tillåter inte det. Utan mobil går det ex inte att parkera utan att få böter. Finns inga alternativa sätt att betala. Det är digital diskriminering som det borde lagstiftas mot."
Man, 67 år
"Att jag blir lite avskärmad från framförallt barnbarn som är små och det händer mycket i deras liv. Man blir mer isolerad."
Kvinna, 70 år
Digital detox intresserar halva befolkningen
Fråga: Har du någon gång testat att ta en digital detox, alltså att ta en paus från digitala enheter eller digitalt innehåll?
HAR eller VILL ta en digital detox
Fråga: Har du någon gång testat att ta en digital detox, alltså att ta en paus från digitala enheter eller digitalt innehåll?
HAR eller VILL ta en digital detox
Hur många svenskar är intresserade av digital detox?
- Varannan svensk har intresse för digital detox. I alla fall svarar hälften att de antingen har gjort eller skulle kunna tänka sig att göra en digital detox.
- Digital detox intresserar framför allt den yngre halvan av befolkningen, alltså de som är under 50 år.
- Betydligt fler kvinnor än män har intresse för digital detox.
- Intresset är som allra högst bland unga kvinnor i åldern 20–34 år. 8 av 10 kvinnor i denna ålder har antingen tagit eller vill ta en digital detox, jämfört med drygt 5 av 10 av de jämnåriga männen.
- Ungdomar 16–19 år har ett lika stort intresse för digital detox som befolkningen i stort.
Vilka lockas inte av att göra en digital detox?
- Fler än 4 av 10 lockas inte av att göra en digital detox.
- Det är fler män (49%) än kvinnor (38%) som känner motstånd till att ta en paus från det digitala.*
- Intresset för digital detox är som lägst bland pensionärer, framför allt hos män över 65 år.*
- Bland ungdomar i åldern 16–19 år är ointresset likvärdigt mellan tonårsflickor och tonårspojkar och på samma nivå som befolkningen i sin helhet.*
*) För mer information, se tabellbilaga
"Min mobil är mitt sällskap under ensamma dagar"
Fråga: Berätta gärna av vilka anledningar du inte skulle vilja göra en digital detox.
Anledningar till att INTE vilja ta en digital detox
Varför vill svenskar inte ta en paus från det digitala livet?
Fler än 4 av 10 svenskar vill inte ta en digital detox, varken från skärmar, sociala medier eller på något annat sätt.* Här låter vi dessa personer i fritext berätta varför de inte vill ta en paus från sina digitala liv.
Ett av de främsta skälen till att inte vilja ta en digital detox är för att det är "omöjligt i dagens samhälle". Oavsett ålder beskrivs det digitala som något man inte enkelt kan välja bort och något man har svårt att klara vardagen utan. Man är beroende av digitala enheter för att till exempel utföra bankärenden, kontakta myndigheter, åka kollektivt och ta del av viktig samhällsinformation.
Ungdomar berättar också att de måste ha koll på sina skolscheman digitalt och yrkesverksamma att deras arbete är direkt beroende av digitala verktyg. Det förekommer att pensionärer beskriver det digitala som en "nödvändig länk till omvärlden".
Många svarar också att en digital detox skulle försvåra deras sociala umgänge. Särskilt viktigt blir det digitala för att umgås med personer som bor långt bort eller till och med utomlands. Vissa menar också att de skulle känna sig ensamma utan digitala kontaktmöjligheter.
Sociala medier beskrivs som viktiga för det sociala livet. För unga handlar det om att kunna "hänga med kompisar", "ha koll på vänner" och även lära känna nya människor. Pensionärer, särskilt de äldsta, menar att sociala medier och digitala tjänster ibland är enda kontaktvägen för dem med familj och vänner.
De digitala kanalerna är inte bara viktiga för att hålla koll på vänner utan även för att veta vad som pågår lokalt och i världen i stort. Många menar att de skulle känna FOMO och missa för mycket om de avstod från det digitala livet. Yngre kan till och med beskriva det som om de är rädda för att "missa allt".
En stor andel anser också att digitala kanaler är viktiga för att få tillgång till nyheter. Antingen som ett komplement till traditionella medier eller för att kunna jämföra nyhetskällor och vara källkritisk. Överlag betraktas det digitala som en "fantastisk informationskälla". Några berättar att de läser e-böcker vilket de inte vill avstå från.
Många använder också de digitala verktygen för att koppla av, bli roade, "skingra tankarna" eller få hjälp att somna. Något de helst inte vill vara utan, speciellt inte i en pressad vardag, som bland annat småbarnsföräldrar vittnar om.
En hel del anser också att en digital detox är onödig eller helt meningslös. Att det digitala är en naturlig del av livet och att de inte känner att deras användande på något sätt är problematiskt. De tycker att det vore "desperat" att avstå helt och att en digital detox bara är för de som har "dålig självkontroll". Någon jämför den digitala detoxen med en tillfällig diet som inte leder till långsiktig förändring.
De internetanvändande pensionärerna är de som minst av alla skulle vilja ta en digital detox. Flera pensionärer menar att de till och med skulle vilja använda digitala verktyg mer, inte mindre.
Nu ska vi ta del av exempel på svenskarnas egna röster om varför de inte vill ta en paus från det digitala livet fördelade på ålder.
Varför vill ungdomar 16–19 år inte ta en paus från det digitala?
"Tror inte det hade hjälpt. Hade fått mer panik av det."
Flicka, 16 år
"Då missar man ju allting nästan!"
Pojke, 17 år
"Älskar min telefon! Måste också ha den för att klara mig. Tex köpa buss biljett till skolan och för att kunna se mitt schema i skolan."
Flicka, 17 år
"För har inget annat att göra och hjälper mig somna med bakgrundsljud."
Flicka, 18 år
"Jag har själv aldrig upplevt att mina skärmvanor påverkar mig på ett så pass negativt sätt att det går ut över mitt liv i allmänhet, och vänner och familj har heller aldrig tagit upp det på ett allvarligt sätt. Jag känner främst att sociala medier har en positiv inverkan på mitt liv då jag kan kommunicera med människor jag inte kan träffa i verkliga livet."
Man, 18 år
Varför vill unga vuxna 20–34 år inte ta en paus från det digitala?
"För att det många gånger är en social mötesplats och för att jag behöver digitala verktyg i mina studier. Jag litar också på att jag själv har och kan ta ansvar över mina skärmvanor och har disciplin."
Man, 22 år
"Känns inte som det behövs. Livet suger som det är, låt mig slöskrolla ifred."
Man, 25 år
"Inte möjligt i min arbetsroll: vill inte känna mig ouppdaterad kring vad som händer i världen eller i mina vänners liv. Det känns som en sista desperat "lösning" för personer som inte har så bra självkontroll typ."
Kvinna, 26 år
"Tror inte på absolutistiska lösningar och får ut mycket nöje, utbyte och inspiration från sociala medier. Jag vill hellre gå stegvis mot ett hälsosammare förhållningssätt. Progressivism o inte revolution. :)"
Kvinna, 28 år
"I mitt liv som hemmamamma med tre barn känns det inte görbart. Behöver skärmen då och då på dagtid för att till exempel kolla upp öppettider och Kartor, och på kvällen när barnen lagt sig behöver jag scrolla för att varva ner och koppla av efter en intensiv dag."
Kvinna, 32 år
Varför vill de i yngre medelåldern 35–49 år inte ta en paus från det digitala?
"Jag tycker att vi som medborgare har en skyldighet att vara informerade om vad som händer i världen så att vi kan fatta lämpliga beslut i våra liv. Internet ger mig möjligheten att jämföra nyhetskällor för att undvika vinklade nyheter. Om jag skulle genomföra en digital detox så skulle jag behöva få mina nyheter från exempelvis tidningar eller TV, där jag har mindre kontroll över vilken vinkling som finns."
Man, 35 år
"Jag tycker om att använda skärmar, jag använder det på jobbet, för att hålla kontakt med vänner och familj samt för att slappna av. Jag skulle sakna dessa saker för mycket utan skärm."
Man, 38 år
"Internet är en fantastisk informationskälla om man bara letar på rätt ställe och den vill jag inte förlora. Normala människor gör medvetna beteendeförändringar som minskar deras digitala konsumtion. En detox är lika effektivt som en diet. Så fort den är över dras du tillbaka."
Man, 42 år
"Ser ingen mening med det. Digitalt är en del av vår världsbild. Det är en naturlig del av samhället och det handlar mer om att hitta bra förhållningssätt."
Kvinna, 44 år
"Njuter av det digitala och inspireras av det. Det är mitt enda "sällskap"."
Man, 45 år
Varför vill de i övre medelåldern 50–64 år inte ta en paus från det digitala?
"Använder det inte så mycket för underhållning utan mer för praktiska saker, bankärenden, myndighetskontakter, föreningsliv. Läser även böcker via e-tjänster. Det vill jag inte sluta med."
Kvinna, 51 år
"Mitt jobb är helt beroende av mitt användande av skärm och även mycket av mina fritidsaktiviteter. Det skulle göra mig mer stressad att bli helt skärmfri. Dock skulle en beteendeförändring eventuellt vara bra."
Man, 55 år
"Jag använder mobilen i mitt arbete i brf och kontakt med vänner både i Sverige och utomlands vilket jag inte vill ha paus ifrån. Det digitala är dels ett bra komplement till livet i allmänhet, dels ett effektivt sätt att distrahera sig från det allmänna livet."
Man, 56 år
"Det är den enda källa som kan ge en balans av positiva nyheter. Traditionella nyheter är bara bråk, olyckor, katastrofer och krig."
Kvinna, 56 år
"Jag använder internet och sociala medier på ett sansat sätt och har en medvetenhet kring hur jag beter mig. Jag arbetar även med det i min yrkesroll, kopplat till marknadsföring."
Kvinna, 63 år
Varför vill yngre pensionärer 65–74 år inte ta en paus från det digitala?
"Anser att min användning av sociala medier är mer positiv än negativ. Ett bra sätt att ha kontakt med vänner och bekanta, började med det under pandemin."
Man, 65 år
"Jag använder mest telefon/surfplatta till att läsa nyheter, följa samhällsdebatten, betala räkningar och hålla kontakt med vänner och familj. Det vill jag göra mer av, inte mindre."
Kvinna, 67 år
"Känner inte att det påverkar mig negativt utan istället gör att jag kan upprätthålla kontakter och ta del av nyheter snabbt. Behöver använda sökfunktionen på min mobil varje dag. Det är en nödvändig länk till omvärlden för oss gamla."
Kvinna, 68 år
"Som pensionär har jag tid och det är inget som tar över mitt vanliga liv. -tycker det har tillfört mig ny kunskap och intressen de senaste åren. Gör affärer i värdepapper varje dag.. Går inte att sluta och vill inte sluta. Livet blir dessutom tråkigare utan."
Man, 69 år
"Känner mej mindre ensam av att vara i kontakt med familj och vänner via spel och meddelanden."
Kvinna, 70 år
"Skulle hellre lära mig mer och använda fler tjänster. Jag är pensionär o har jag tid över så kan jag sitta timme efter timme utan att skämmas. ;)"
Man, 73 år
Varför vill äldre pensionärer 75+ år inte ta en paus från det digitala?
"De sociala media jag använder ger mej information och nyheter som vanliga "gammelmedia" inte förmedlar."
Man, 79 år
"Jag vill hålla kontakt med mina vänner via facebook, messenger och whatsapp. Annars har jag inte "några" att prata med."
Kvinna, 81 år
"Min viktigaste möjlighet att hålla kontakt med mina barnbarn, som är bosatta utomlands och på annan kontinent. Enda möjligheten att kontrollera och sköta min ekonomi."
Kvinna, 87 år
"Är för gammal Vill hålla koll så länge jag lever."
Kvinna, 90 år
"Behöver en snabb förbindelse med yttervärlden. Skulle gärna använda det digitala mer istället för att pausa ifrån det."
Man, 92 år
