Internetanvändandet ökar långsamt över tid

---

---

Ökar eller minskar internetanvändandet?

Andelen som använder internet i befolkningen som är 16 år eller äldre ligger på samma nivå som år 2025. Den lilla skillnaden är inom felmarginalen. Eftersom förändringarna är så små redovisar vi undersökningsresultatet i decimaler:

Sett över tid ökar internetanvändandet långsamt. Skillnaden mellan år 2026 (96%) och tidigare år är signifikant först mot år 2022 och 2021 (94%). Detsamma gäller den dagliga användningen (92%) av internet som år 2022 och 2021 låg på 90 procent.*

Vid tolkning av undersökningsresultatet är det viktigt att ha i åtanke att respondenterna i allmänhetsundersökningar som denna är den svensktalande befolkningen som är förmögna att svara på en undersökning via telefon eller webb. Det innebär att vi inte får med de i Sverige som (ännu) inte behärskar det svenska språket, och inte heller personer som lider av exempelvis demens, har läs eller talsvårigheter eller som av andra skäl inte kan svara eller nås.

Hur många svenskar använder internet år 2026?

• 96 procent av befolkningen som är 16 år eller äldre använder internet; 92 procent gör det dagligen.
• Bland de som är födda på 60 talet eller senare använder nästan alla internet dagligen.
• På befolkningsnivå använder lika många män som kvinnor internet.*

Vilka använder inte internet år 2026?

År 2026 är det 4 procent av befolkningen som är 16 år eller äldre som inte använder internet. Jämför vi årets andel icke-användare bakåt i tiden är skillnaden signifikant först mot år 2022 och 2021 då andelen icke användare var 6 procent.

Ålder är den faktor som har störst påverkan på internetanvändandet eftersom det i princip bara är de i pensionsåldern som inte använder internet. Det gäller i synnerhet de äldsta pensionärerna som är 76 år eller äldre, alltså personer födda på 1920 , 30 och 40 talet. År 2026 ligger andelen icke användare bland de i pensionsåldern på 14 procent och bland de äldsta pensionärerna som är 76 år eller äldre på 23 procent. Detta är på samma nivå som år 2025 då skillnaderna är inom felmarginalen.*

Sett från år till år kan vi se svängningar i andelen icke användare bland de äldsta. Det beror på flera anledningar. Den äldsta åldersgruppen är jämfört med yngre generationer minst homogen sett till hälsa, samt intresse och erfarenhet av internet. De som är icke användare har ofta inte använt internet i sitt tidigare yrkesliv, eller har på grund av fysiska hinder slutat att använda internet. Läs gärna mer om varför några inte använder internet eller inte är på nätet varje dag i Svenskarna och internet 2023: "Varför är man sällan eller inte alls på internet?".

En annan orsak till tidsserieförändringarna är att de äldsta generationerna är en grupp som varje år av naturliga skäl blir mindre rent statistiskt sett. I takt med att gruppen minskar så blir de statistiska variationerna och felmarginalerna större, särskilt när man bryter ned gruppen på kön.

När det gäller olika pensionsåldrar, behöver man dessutom vid tolkning av undersökningsresultatet också ta i beaktning att dessa äldre åldersgrupper varje år fylls på med en yngre, mer digital, årskull. Det är alltså huvudorsaken till att det blir fler internetanvändare bland både yngre och äldre pensionärer, inte att dessa personer på äldre dagar börjar använda internet för första gången.

Närmar vi oss ett samhälle där alla medborgare är internetanvändare?

Det kan vi bara spekulera kring. Även om alla i framtiden växer upp med internet så kommer det med största sannolikhet finnas personer som på grund av fysiska hinder inte kan använda internet. Det gäller främst de äldre i befolkningen men även yngre individer bör räknas in. Utvecklingen av den digitala tekniken och sjukvården kommer att spela en avgörande roll tillsammans med den fria viljan. Alla kanske inte vill använda internet.

*) För mer information, se tabellbilaga

77 procent av svenskarna har en digital brevlåda år 2026

---

---

Är det fler eller färre svenskar som har en digital brevlåda år 2026?

Andelen som använder en digital brevlåda ligger år 2026 på samma nivå som år 2025 då den lilla skillnaden är inom felmarginalen. Sett till hela perioden år 2021–2026 har andelen som har en digital brevlåda ökat med 16 procentenheter – från 61 procent till 77 procent.

Hur många svenskar använder en digital brevlåda år 2026?

• Närmare 8 av 10 (77%) av svenskarna använder en digital brevlåda år 2026.
• I befolkningen som är i arbetsför ålder 18–64 år är det 85 procent som använder en digital brevlåda, jämfört med 58 procent bland de i pensionsåldern.
• Bland de äldsta pensionärerna är det långt under hälften som använder en digital brevlåda år 2026, men det är ändå en dubblering sedan år 2021.
• Bland de yngsta 18–25 år är det 8 av 10 (79%) som använder en digital brevlåda. Detta är på samma nivå som år 2025. Sett över tid har det dock skett en större ökning på 17 procentenheter i denna åldersgrupp sedan år 2021 (62%).*

*) För mer information, se tabellbilaga

---

Kivra fortsätter att dominera och växa år 2026

---

Vilka digitala brevlådor använder svenskarna år 2026?

• Kivra är den digitala brevlåda som dominerar bland svenskarna. 3 av 4 svenskar använder Kivra år 2026. Kivra har med jämna steg ökat sin andel användare brett i befolkningen sedan år 2023.
• På andra plats bland digitala brevlådor kommer den statliga tjänsten Min myndighetspost, som knappt 1 av 10 svenskar använder. Det är fler i pensionsåldern än i arbetsför ålder som använder Min myndighetspost. Efter år 2024 har Min myndighetspost tappat användare.
• På delad tredjeplats kommer tjänsterna e-Boks, Billo och Digimail som endast används av 1 procent vardera.

Hur många använder mer än en digital brevlåda?

Knappt 1 av 10 använder mer än en digital brevlåda. Denna andel har legat konstant över tid sedan 2023. Det är betydligt vanligare att ha fler digitala brevlådor i den äldre halvan av befolkningen än i den yngre.*

*) För mer information, se tabellbilaga

---

Digitala brevlådor försvårar främst för äldre kvinnor

---

---

Anser svenskar att digitala brevlådor underlättar eller försvårar för dem?

Majoriteten av svenskarna anser att digitala brevlådor underlättar för dem. Bland användarna anser 8 av 10 att digitala brevlådor underlättar för dem, lite mer än 1 av 10 att tjänsten både underlättar och försvårar i lika utsträckning och 2 procent att e-tjänsten försvårar.

Vid tolkning av undersökningsresultatet är det viktigt att ha i åtanke att graden av behov och erfarenhet av att använda digitala brevlådor kan påverka utfallet i olika demografiska grupper.

Vilka tycker att digitala brevlådor underlättar för dem?

• Bland användarna av digitala brevlådor anser de allra flesta att denna e-tjänst underlättar för dem. Det är 92 procent som anser att digitala brevlådor helt eller delvis underlättar för dem, varav hela 80 procent anser att de helt och hållet underlättar.
• Det är fler yngre än äldre användare som ser fördelar med digitala brevlådor och 90-talisterna i högst grad av alla.
• Det finns ingen signifikant skillnad mellan hur många män och kvinnor som anser att digitala brevlådor har underlättat för dem.*

Vilka tycker att digitala brevlådor försvårar för dem?

• Det är 14 procent av användarna som anser digitala brevlådor helt eller delvis försvårar för dem, varav endast 2 procent anser att de helt och hållet försvårar.
• Det är betydligt fler användare i pensionsåldern som anser att digitala brevlådor är svårhanterliga. Var fjärde som är 76 år eller äldre anser att digitala brevlådor försvårar för dem.*
• Bland yngre pensionärer 65–75 år är det ungefär lika många män som kvinnor som upplever svårigheter med digitala brevlådor.
• Bland pensionärer som är 76 år eller äldre är det dubbelt så många kvinnor som män som anser att digitala brevlådor är svårhanterliga. Var tredje kvinna som passerat 75 år och använder denna e tjänst tycker att den försvårar för dem, varav hela 7 procent dessutom tycker att digitala brevlådor enbart försvårar.*
• Det finns ingen skillnad mellan hur många personer med någon funktionsnedsättning som anser att digitala brevlådor är svåra att hantera, jämfört med befolkningen i stort.*
• På befolkningsnivå finns det ingen signifikant skillnad mellan hur många män och kvinnor som anser att digitala brevlådor försvårar.*

*) För mer information, se tabellbilaga

---

"Min brevlåda är alltid där jag är, 24/7! Smiiiidigt!"

På vilka sätt anses digitala brevlådor underlätta?

Majoriteten av svenskarna anser att digitala brevlådor har underlättat för dem (se diagram 1.6a). Här har vi låtit dessa personer i fritext berätta på vilka sätt som den digitala brevlådan har gjort livet lättare för dem.

Det vanligaste svaret är att den digitala brevlådan är smidig på olika sätt. Det kan vara att man har all post samlad på ett och samma ställe och slipper fysiska papper som "man lätt slarvar bort". Den digitala lådan får också beröm för sin tydliga mappstruktur som ger en god översikt. Att man dessutom slipper hålla på med arkivering av viktiga papper i pärmar ses som en stor fördel.

Vidare upplevs den digitala brevlådan vara "snabbare än snigelposten". Den fysiska posten levereras bara en gång om dagen medan den digitala levereras "på sekunden dygnet runt". Man slipper väntetid helt enkelt.

Den digitala brevlådan är också platsoberoende. Så var man än befinner sig, även om man har dubbla boenden, är i sommarstugan eller på semester på andra sidan jordklotet, så kan man ha tillgång till sin post. Man kan "alltid ha den digitala brevlådan med sig i mobilen" eller tillgänglig i datorn.

Många lovordar de notiser och påminnelser som den digitala brevlådan skickar. Det gör att man "inte glömmer något viktigt", som att betala en faktura. Just fakturaprocessen är det många som tycker är "extra smidig och effektiv". Att det går att betala räkningar direkt i den digitala brevlådan "utan att behöva fylla i konto och OCR nummer".

Likaså är det flera som uppskattar att få kvitton skickade direkt till den digitala brevlådan. De upplever att det ger dem "bättre koll" och förenklar eventuell reklamation. Andra nämner också smidigheten att kunna hantera "alla myndighets och försäkringsärenden", sin deklaration, få sin lönespecifikation, få kallelser till läkare, överblicka "sin CSN och sin pension" och mycket annat.

En hel del tycker också att den digitala brevlådan känns säkrare än den fysiska. Den minskar oro för försvunnen post, att posten delas ut till fel person eller "blir snodd". Några nämner att post i den digitala brevlådan känns trygg för att man är säker på att post i den inte kommer från "ett blufföretag".

Att posten är digital upplever några också underlättar för dem att känna sig "mer miljövänliga". De tycker att deras klimatavtryck minskar tack vare att de slipper papper och transporter med utsläpp.

Nu ska vi få ta del av svenskarnas egna ord om hur digitala brevlådor underlättar för dem. Vi kommer att låta både yngre och äldre berätta hur de upplever att de digitala lådorna är smidigare än fysiska brevlådor på olika sätt. Deras svar är också intressanta att jämföra mot de som svarar att digitala brevlådor försvårar där vi har gjort samma indelning (se diagram 1.8).

Det framgår också av en del svar att digitala brevlådor har gjort livet lättare för personer med någon form av funktionsnedsättning. Sist men inte minst sätter vi strålkastarljuset på svar som speglar hur digitala brevlådor upplevs tryggare och säkrare än fysiska brevlådor samt på några mer konkreta användningsområden som upplevs underlätta vardagen.

• Hur digitala brevlådor upplevs vara smidiga enligt de i arbetsför ålder
• Hur digitala brevlådor upplevs vara smidiga enligt de i pensionsåldern

Det framgår också av en del svar att digitala brevlådor har gjort livet lättare för personer med någon form av funktionsnedsättning.

• Hur digitala brevlådor underlättar för personer med funktionsnedsättning.

Sist men inte minst sätter vi strålkastarljuset på svar som speglar hur digitala brevlådor upplevs tryggare och säkrare än fysiska brevlådor samt på några mer konkreta användningsområden som upplevs underlätta vardagen.

• Hur digitala brevlådor känns tryggare och säkrare än fysiska brevlådor
• Hur fakturor i digitala brevlådor underlättar
• Hur kvitton i digitala brevlådor underlättar
• Hur myndighets‑ och företagspost i digitala brevlådor underlättar

Fritextsvar om hur digitala brevlådor underlättar

Hur digitala brevlådor upplevs vara smidigare än fysiska brevlådor enligt de i arbetsför ålder

Hur digitala brevlådor vara smidigare än fysiska brevlådor enligt de i pensionsålder

Hur digitala brevlådor underlättar för personer med funktionsnedsättning

Hur digitala brevlådor känns tryggare och säkrare

Hur fakturor i digitala brevlådor underlättar

Hur kvitton i digitala brevlådor underlättar

Hur myndighets‑ och företagspost i digitala brevlådor underlättar

---

"Hatar! Får inga notiser, livrädd att missa en räkning och få betalningsanmärkning"

På vilka sätt anses digitala brevlådor försvåra?

Hela 14 procent anser att digitala brevlådor helt eller delvis försvårat deras tillvaro (se diagram 1.6b). Här berättar dessa personer i fritext vilka försvårande nackdelar de ser med digitala brevlådor.

Många som upplever att digitala brevlådor försvårar nämner att de har missat viktig post. Framför allt på grund av att notiser och påminnelser från tjänsten inte fungerar för dem. De flesta upplever att de inte får några notiser och att de ständigt måste bevaka och logga in för att se om de fått digital post. Det drivs på av en oro för att få en betalningsanmärkning. Några få nämner att de får för många notiser, att notiser inte kan tas bort från mobilskärmen eller annat "krångel med notisinställningarna".

En hel del tycker också att det är en nackdel att posten kommer på flera olika ställen, som i den digitala brevlådan, på mejlen, på sms eller i fysisk form. Att de därför behöver leta efter viktig post som exempelvis räkningar eller kallelser till läkare och att de inte får någon överblick. En hel del föredrar därför papper som de kan sätta in i en pärm.

Det finns också de som anser att de har "tappat kontrollen" över sin post efter att de installerade en digital brevlåda. Att posten hamnar där utan "deras godkännande" vilket för några är "upprörande".

Den digitala brevlådan upplevs också som otrygg av en del. Som att den kan slås ut vid ett strömavbrott eller att det i vissa fall är svårt att avgöra om posten i den digitala lådan är en "erbjudande avi" eller en faktura. Det finns en rädsla för att bli lurad att betala något som inte är en räkning.

En del, framför allt äldre, upplever att tekniken inte är användarvänlig. Utöver svåra notisinställningar beskrivs processen att logga in som "krånglig och komplicerad". Speciellt i jämförelse med att öppna fysisk post. De som har synsvårigheter tycker också att den digitala brevlådan försvårar för dem att läsa sin post digitalt och "på liten skärm".

Det finns svenskar i alla åldrar som anser att digitala brevlådor försvårar för dem men majoriteten är äldre (se diagram 1.6b). Nu ska vi få ta del av svenskarnas egna ord om hur digitala brevlådor har försvårat för dem, fördelat på ålder. Indelningen är densamma som för hur digitala brevlådor underlättar (se diagram 1.7) vilket kan ge en intressant jämförelse.

Fritextsvar om hur digitala brevlådor försvårar

Hur digitala brevlådor upplevs försvåra enligt de i arbetsför ålder

Hur digitala brevlådor upplevs försvåra enligt de i pensionsålder

---

Över hälften av de äldre pensionärerna saknar digital brevlåda

---

Vilka använder inte en digital brevlåda år 2026?

• Nära en fjärdedel av den svenska befolkningen använder inte en digital brevlåda år 2026.
• Det är mer än dubbelt så många i pensionsåldern (42%) som inte använder en digital brevlåda jämfört med de i arbetsför ålder 18–64 år (15%) (se diagram 1.4b).
• Det är framför allt de äldsta, alltså de som är 76 år eller äldre, som inte har en digital brevlåda. De är den enda åldersgrupp som har fler icke användare (57%) än användare (43%) av denna e tjänst. Det hänger delvis samman med att de inte heller är internetanvändare i lika hög grad som den övriga befolkningen. Se Vilka använder inte internet år 2026?
• Bland 00-talisterna, alltså de yngsta som är 18–26 år, är det drygt var femte (21%) som inte använder en digital brevlåda (se diagram 1.4c). Det är något högre än i den arbetsföra befolkningen i stort (15%). *
• På befolkningsnivå är det lika många män som kvinnor som inte använder en digital brevlåda. Bland de äldsta pensionärerna blir dock skillnaden mellan män och kvinnor påtaglig. Hälften av männen som passerat 75 år har inte en digital brevlåda jämfört med nästan två tredjedelar av kvinnorna i motsvarande ålder.
• Fler personer med någon form av funktionsnedsättning (34%) saknar en digital brevlåda, jämfört med befolkningen i stort.*

*) För mer information, se tabellbilaga

---

"Vill inte behöva leta på flera ställen var min post är"

Vilka är anledningarna till att en del svenskar inte använder en digital brevlåda?

Nästan var fjärde svensk som är 18 år eller äldre använder inte en digital brevlåda och majoriteten är i pensionsåldern (se diagram 1.4b). Här har vi låtit internetanvändarna som inte använder en digital brevlåda berätta varför de inte använder denna e tjänst.

Skälen till att avstå från att använda en digital brevlåda är många men ett av de vanligaste är att man inte vet vad som är nyttan med en digital brevlåda. De berättar att de är allmänt ointresserade och inte ser något behov av att ha denna e-tjänst. Några känner inte till hur den fungerar och andra inte ens att digitala brevlådor existerar.

Ett annat ofta förekommande skäl är att man är rädd för att missa att man har fått digital post. Att man inte vet om att man har fått post i den digitala lådan, eller glömmer bort att kolla den. Skräckscenariot är att "i värsta fall hamna hos kronofogden".

Det kan också handla om att man bara vill ha EN brevlåda, eller åtminstone inte för många. Man skulle helt enkelt inte veta vart posten hamnar och "behöva leta på flera ställen".

Fysisk post i form av papper och kuvert upplevs därtill ge en bättre överblick över både vad som behöver åtgärdas och redan har hanterats. Papper att sätta i en pärm är något som lovordas av detta skäl. Några anger sin synnedsättning som skäl till att inte använda en digital brevlåda – att de upplever att det är lättare för dem att läsa på papper.

Digitala brevlådor kan också vara tekniskt utmanande. Många äldre finner det svårt att ta till sig ny teknik. En del nämner exempelvis enkelheten i att gå till "brevlådan på tomten" jämfört med ett "tekniskt krångligt inlogg". Att betala en faktura via den digitala brevlådan kan också upplevas som krångligt av samma orsak, alltså för att man upplever att man "behöver logga in på flera ställen".

Det finns också en rädsla för att tekniken är osäker. Att "bedragare ska komma åt en" via den digitala brevlådan eller att den ska bli kapad. Även yngre är skeptiska mot tekniken men då handlar det mer om att man inte litar på att it företagen kan – eller vill – skydda användarnas integritet.

Att majoriteten av de digitala brevlådorna drivs av privata företag får en del att avstå från att använda dem. De vill inte att dessa företag ska "tjäna pengar på staten" eller "hamna i deras klor".

En hel del avstår från att använda digitala brevlådor för att de är skeptiska mot digitaliseringen av samhället, eller försöker dra ned på sina egna digitala interaktioner. Ett fåtal personer lyfter också Danmark som ett varnande exempel "där de inte delar ut post längre".

Flera av dessa farhågor återfinns i hur användare av digitala brevlådor anser att e-tjänsten försvårar för dem. Exempelvis rädslan att missa post och få en betalningsanmärkning. Eller att tekniken är för krånglig att använda och att man inte skulle få en god överblick över sina räkningar och viktiga papper.

Av svaren framgår det att några faktiskt använt en digital brevlåda tidigare, men hoppat av. Dessa fritextsvar ska vi nu ta del av tillsammans med en mängd andra svar fördelade enligt följande kategorier.

Skäl till att INTE använda en digital brevlåda:

• Saknar kunskap om vad en digital brevlåda är
• Rädsla för att missa post
• Vill inte ha för många brevlådor
• Fysisk post ger bättre överblick
• Ogillar det digitala
• Misstro mot privata aktörer bakom e‑tjänsterna
• Vill skydda sin integritet
• Bristande it‑säkerhet
• Rädsla för bedragare
• Tekniskt krångligt
• På grund av synnedsättning
• Vad säger avhoppare?

Fritextsvar om varför man INTE använder en digital brevlåda

Använder inte digital brevlåda för att man saknar kunskap om vad det är

Använder inte digital brevlåda på grund av rädsla för att missa post

Använder inte digital brevlåda för att man inte vill ha för många brevlådor

Använder inte digital brevlåda för att fysisk post ger bättre överblick

Använder inte digital brevlåda för att man ogillar det digitala

Använder inte digital brevlåda på grund av misstro mot de privata aktörer som tillhandahåller dessa tjänster

Använder inte digital brevlåda för att man vill skydda sin integritet

Använder inte digital brevlåda på grund av bristande IT‑säkerhet

Använder inte digital brevlåda på grund av rädsla för bedragare

Använder inte digital brevlåda för att det är tekniskt krångligt 

Använder inte digital brevlåda på grund av synnedsättning

Vad säger de som tidigare använt en digital brevlåda men hoppat av?